Ska berätta lite grann hur det ser ut i mitt liv. Jag är tillsammans med en jättefin kille som stöttar mig och finns vid min sida. Vi letar nu lägenhet för att flytta ihop.

Varför mina tankar snurrar är pga min "mamma" (varför jag skriver "" är pga att jag känner mig så besviken och ledsen på henne) Jag berättade idag till henne att jag och pojkvännen skickat in en intresse anmälan till en lägenhet, vilket får mig att känna mig lycklig. Men hon använde en så negativ attityd och sa att min kille kommer tröttna på mig. Att jag inte ska lämna allt och bara flytta ihop med han. Men för mig känns allting rätt och jag vill bo med han. Men hon har skrämt upp mig nu, mår skit dåligt :( Älskar honom av hela mitt hjärta, att hon inte bara kan önska oss lycka till.

Skulle han slänga ut mig, jag får ju ta den risken. Men jag måste lära mig att tro på hans ord. Att jag är en fin tjej. Men min självkänsla och mitt självförtroende ligger på noll. Hatar mig själv, känner mig så äcklad av att se mig själv i spegeln. Sen snurrar tankarna hela tiden att ja inte är värd ett skit. Vem fan vill ha en sån som mig!? Såna tankar kommer när "mamma" håller på som hon gör. Kan hon aldrig vara nöjd med mig? Måste jag vara hatad resten av mitt liv? Vad har jag gjort henne för ont? Är det för att min pappa var som han var (enligt henne)?

Vet inte var jag ska ta vägen, har sån ångest just nu att jag bara vill gråta över allt :(

Likes

Comments