Header

Jag brukar alltid låta andra se den positiva och glada sidan av mig själv, eftersom att det är den personen som jag är idag. Det är liksom ganska svårt att förstå att det är jag som är på bilderna med tanken på hur glad och positiv jag är som person idag. Jag tror återigen att ingen skulle tro det om mig, det helvetet som jag varit med om, om jag inte berättade det själv. Eftersom jag idag är som en helt ny människa. Det är det som jag menar hur livet helt plötsligt kan förändras till det positiva. Hur viktigt det är att kämpa i alla lägen. Men med tanken på att jag levt i ett mörker så låter jag er få se det också. Jag började en dag gå tillbaka och kolla bland gamla bilder (och videon). På den tiden vet jag inte ens varför jag tog dessa bilder över huvud taget men idag är jag ändå glad att jag gjorde det, för att få en påminnelse, för att kunna visa andra att mitt psyke en gång i tiden var väldigt svagt. Den tiden då mitt liv var i en skakande situation. Det är inget som jag hittar på för att få uppmärksamhet, för att få läsare. Observera att jag inte skriver om detta för att få andra att på något sätt tycka synd om mig xP Tro mig, jag överlevde helvetet och behöver inte ha någon form av tröstande. Den negativa delen med att när man börjar prata om att man haft ett mörkt förflutna så får människor för sig att det fortfarande är det... Jag mår psykisk bra, okej? ^_^

Tro mig, när man går in i en depression i livet så orkar man inte ens tänka på hur man ser ut. Man gräver ner sig till botten, gråter i mörkret och tänker bara på hur jobbigt och hemskt livet är typ. Mitt hår var lika mörkt som mörkret, helvetet själv. Jag vet som så att jag skulle ljuga om jag skriver att jag alltid har sett ut såsom jag gör idag, bilderna ovan är ett starkt bevis på det. Mitt mörker, helvete handlar om hatet mot mig själv och hur mycket jag egentligen hatade att leva mitt egna liv. Att varje dag vakna upp med en psykisk smärta i bröstet. Inte längre se den där meningen med livet. Att ständigt vakna upp i ett mörker trots hur solen skiner. När jag drog mig undan från alla människor för att jag inte ville dra in andra i mitt mörker. Men kanske mest av allt för att jag tillslut började tro att andra tänkte negativa tankar om mig, (eftersom mina egna tankar av mig själv inte var så vackra) varje gång jag mötte någon. Därför var den röda kepsen som jag ofta bar, en skyddsgrej för att gömma mig.

Jag vet hur det känns när människor runt omkring en säger att det kommer ordna sig, att det kommer bli bra men när man i sitt egna huvud tänker annat, det negativa. Men det handlade även också om hatet och skammen mot min egna kropp. Man kan se på bilden till höger (högst upp) hur smal jag blev, av allt svältande, när hela mitt fucking liv började handla om hur min kropp skulle se ut. Så som på bilden med en bok och risifrutti, när jag fick skriva ner vad jag åt, eftersom att jag inte längre visste vad jag skulle äta för att inte bli s.k tjockARE. Jag kommer en dag visa innehållet ifrån boken, det är liksom då som man kanske på allvar kan förstå det allvarliga problemet. Det finns en till bild från mörkret som är ifrån ätstörningen, det är en anorexia bild, som jag började ha i min mobil. På den tiden tyckte jag inte att det var vackert men det var själva grejen som det stod på bilden "Dying to be thin", att jag faktiskt skulle kunnat dött för att bli smal. Jag ville börja om mitt liv för att äta rätt från första början. Det är det mest fruktansvärda jag varit med om.  (Det kommer komma ett inlägg om det senare).

Bilden till höger (mitten) när jag håller i en mobil; Man kan se hur jag verkligen ler där men det var dock ett fejk leende, det där leendet som jag alltid bar för att försöka få andra att tro att jag mådde bra men kanske mest av allt inbilla mig själv det.

Livets onda cirkel. Man hamnar snett i livet, försöker klättra upp men faller ner igen. Klättrar upp igen tills man väl tar sig ifrån det. Tänk på att varje berg du klättrar och kämpar dig upp för har en nedförsbacke. Livet handlar om att klättra, kämpa, även fast när livet känns jobbigt. Även fast att det för stunden ser väldigt mörkt ut.
- Det är det som kallas för kämparglöden

Jag har varit nere i helvetet MEN faktiskt vänt
Mina ögon lyser verkligen idag. Det kallas för livsglädje.

Kan jag. Kan du
That's the spirit

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

2017. Ett helt nytt år har börjat. Det var ett tag sedan som jag skrev ett inlägg här och det har berott på att jag har haft så mycket annat att göra. Jobbat mycket. Jag skulle ljuga om jag skulle säga att jag nuförtiden inte stöter på problem i livet, men jag vet att jag nått så långt i mitt liv att jag står med mina fötter på Jorden och problemet skulle inte bli sådär allvarliga som det var förut. Jag har funnit det fina i livet. Min inaktivitet har mest berott på att jag fått något som kallas för sömnproblem. Jag tror att det beror på att jag tänker för mycket >.< Att börja dra upp det förflutna igen är vad som sätter igång med mitt tänkande.. Jag har alltid varit en nattuggla av mig. Kunnat vara uppe till 02-03 på natten men när jag väl fått den tanken "nej, nu måste jag fan sova xD" så har det alltid ändå gått bra att kunna somna. För några veckor sedan så började det bli på allvar. När man själv märker att när klockan är 3 på dagen och man känner att man fortfarande är trött. När till och med kunderna på jobbet märker att man är trött. När man till och med på sin rast bestämmer sig för att sätta på alarmet för att vila lite. Jag började på allvar förstå hur allvarligt det egentligen var när min mamma ofta brukade fråga om jag mår bra. När hon började tro att jag börjat må psykisk dåligt igen så som gymnasiet. Eftersom att jag var som frånvarande även fast att jag var i samma rum .______. Det värsta egentligen var väl på nyårsafton när hon sa att om någon i familjen skulle ta livet av sig, så var det jag. Det första jag tänkte på var "skämtar du med mig? Menar du på allvar, JAG?? *_________* " Jag har en gång tiden redan varit där men jag har klättrat mig upp och funnit det fina i livet. Men det hela handlade ju om trötthet, det som gjorde att jag drog mig tillbaka och blev helt frånvarande. Så det var väl det som satte igång att jag verkligen var tvungen att ta tag i det!
Jag trodde nog aldrig att jag skulle äta tabletterna för någonting, för det är det som jag egentligen är rädd för. Att låta något annat få ta kontrollen över mig själv *_* Eftersom att jag en gång i tiden redan upplevt det - ätstörningen. Det är viktigt att sova för den psykiska hälsan.

Jag har börjat komma igång med mina budskap på facebook, så tanken är ju att jag skall komma igång här igen

Likes

Comments

Livet Kanske Är Enkelt, Men Att Det Är Vi Själva Som Gör Det Svårt Och Komplicerat..Frågan Är Inte Vad Som Är Meningen Med Livet, Utan Vad Som Är Livets Mening För Dig.

Dem som följt min blogg från början borde förstå varför jag ofta har bilder på mig nära vatten
Jag är inte rädd för vatten, jag är inte rädd av det stora faktumet av att jag ofta tar mig en sväng ner till hamnen, att jag står där för att vara nära och beredd. Utan det är helt tvärtom. Det är snarare att jag är väldigt fascinerad av vatten. Det får mig att verkligen se verkligheten på livet. Jag mår psykisk BRA idag, men att skriva att jag aldrig gråter eller liknande skulle vara en lögn eftersom att jag fortfarande är en människa som har känslor. Skillnaden idag är att jag inte gråter av psykisk ohälsa. Jag gråter inte ifall någon beter sig illa mot mig, jag blir väldig irriterad xD eftersom att jag har en stark själ, redan genom gått det där helvetet - och då kan ni tänka er hur jag reagerar när någon annan behandlar någon annan illa. Det är just det som jag aldrig kommer kunna förstå, hur man kan behandla någon annan illa.

​Min psykisk ohälsa handlar inte om på något sätt om problem i familjen, det är dem som varit dem mest stöttande och vet inte vad jag skulle gjort utan dem. Det handlar om att jag en gång i tiden hamnade snett i livet, där jag i flera år varit så osäker i mig själv. Mörkret blev till sist bara värre och värre tills jag jag nådde botten. Att inte älska sig själv är något som kommer tära på en senare. Det är just därför att ÄLSKA SIG SJÄLV är något som jag försöker få fram är något som är viktigare än vad man tror. Det kan låta hur barnsligt som det vill men jag tror själv att det ligger en stor grund till varför människor mår dåligt idag. Vet du inte ditt värde som människa så är chansen stor att du låter andra människor få styra ditt liv, och ditt sätt att se på dig själv.

Likes

Comments

Den där känslan när en kille ständigt stannar upp en och börjar prata en. Med tanken på hans beteende så får jag en tanke att han börjat fått ett intresse för mig - och mycket riktigt så kommer det en dag då han frågar om jag har en pojkvän - nej - och om vi kan byta nummer (..nej xD). Ibland stöter jag till och med killar som tyo flörtar med mig när jag sitter vid kassan på jobbet - jag tar det som en komplimang ^^ Till och med händelsen ovan hände på arbetstid. Jag åkte till och med i väg för att träffa en kille av vänskapliga skäl men det slutade med att han blev nykär i mig. Fick känslor för mig under den dagen som vi umgicks. Det måste vara något speciellt med mig alltså xD lol Uppmärksamheten gör mig såklart glad men med tanken på min livshistoria, att jag levt i ett mörker och att jag egentligen bara mött idioter till killar som vänt upp mitt liv så är jag egentligen väldigt rädd för kärleken. Att jag en gång i tiden var helt säker på att ingen skulle vilja ha mig. Men jag vet, jag har aldrig upplevt kärlek. Så just därför är jag en väldigt reserverad person och det är väl det som gör att dem killar som väl försökt bjuda ut mig idag [via facebook xD] (har tappat räkningen) vill typ ha mig ännu mer . Tro mig, det är inget som jag gör med vilja. Så, det stora faktumet när jag väl gillar någon så borde man ta det som en stor komplimang - att jag då ser den personen som speciell. Det är som att jag måste se något speciellt hos en person först för att ens kunna ge någon en chans. Kanske så förändras det med tiden.

Jag tror att äkta kärlek händer när man minst anar det. Äkta kärlek handlar också om att man gillar någon precis för den man är, oavsett vilka s.k brister den personen har. Brister har vi ju alla. Jag tror också att om man låter sin glädje och lycka få bli över en annan människa, skulle jag säga att man inte riktigt trivs, eller så att säga inte riktigt älskar sig själv. För det sägs ju att man måste kunna älska sig själv innan man kan älska någon annan. För jag vet själv hur det är att finna glädje och lycka hos en människa och hur vilsen i själen man kan bli när man plötsligt står där helt ensam.  

En dag kanske det är du som får en beundrare som gillar just dig och just därför är det viktigt att alltid kämpa för att vara med om det där som man inte trodde skulle hända. För hur skall man kunna uppleva något om man bara ger upp? - Ge aldrig upp. Kärleken finns där. Även om man måste gå igenom smärta och tårar.

Likes

Comments

Can you tell from the look in our eyes? (we're going nowhere) We live our lives like we're ready to die (we're going nowhere) You can run but you'll never escape (over and over again) Will we ever see the end? (we're going nowhere) - Shadow Moses - BMTH

Den där dagen när du inte kan få fram det där leendet. Den där dagen när tårarna vill komma fram. Den där dagen när det roliga inte blir lika roligt längre. Den där dagen när du vill stänga in dig i ett mörkt rum för att gråta. Den där dagen när du kanske mest av allt vill ta ett rakblad och skära dig (igen) för att lindra smärtan. Tänkt då på att det finns en förklaring till varför. Det finns en anledning till varför du mår dåligt och istället för att utsätta dig för allt det där så borde du istället fundera på vad det är som gör att du inte mår bra. Vilka demoner som du har i ditt huvud och runt omkring dig som förhindrar dig från lyckan i livet som du faktiskt förtjänar att ha. För att när du känner så, är det ett tecken på att du fortfarande har något i ditt liv som trycker ner dig. Du låter ditt förflutna fortfarande får leva vidare i ditt nutida liv. Bilden ovan är en bild på mig, mitt s.k helvete var över just då, men anledningen till varför mitt leende vissa dagar kunde försvinna var för att jag fortfarande lätt mitt förflutna komma i kapp mig. Tro mig, det är en skön känsla att bara släppa allt.

Demoner behöver inte vara det psykiska i ditt huvud, som säger att du på något sätt inte duger som du är utan det kan dessvärre vara människor. Det är väl det som är det mest tråkigaste, att människor kan säga och skriva saker utan att tänka på hur det kan påverka en människa negativt. Så tro mig, det blir en stor skillnad när du befinner dig bland människor som som vill ditt bästa. Som vill att du skall må bra. Det ger också en bättre chans till dig själv till att börja fokusera på att arbeta med dig själv, med det första viktiga, din självkänsla. Ditt otroliga viktiga värde som människa. Lär du dig det, lär du att älska dig precis som du är så kommer du ta världen med storm - så som jag känner idag, att ingen kan få mig att sluta älska livet

"Livet. Vi föds och vi dör. Men det finns något i mellan som är värdefullt. Det gäller att ta vara på tiden som finns. Älska dig själv. Älska andra. Umgås med dem som gör dig glad, får dig att skratta och får dig att må bra, andra människor är helt enkelt inte värd dig. Sluta aldrig att tro på dig själv, ge inte upp dina drömmar." -Jag

En bra sak om du mår psykiskt dåligt är att vara öppen om det. Det är som när en alkoholist går till ett AA möte för första gången, ställer sig upp och säger "Hej, Jag heter **** och är alkoholist". Alltså: "Hej, Jag heter **** och mår dåligt". Det menas med att du först och främst skall vara ärlig mot dig själv och sen se till att andra människor få veta om ditt mående, det är då som det blir lättare att hantera ditt mående. Med tiden så kommer du även få veta vilka människor som verkligen bryr sig om dig (vilket också kan bli skrämmande).

Likes

Comments

När jag märker att jag börjar skriva på flera inlägg samtidigt, och inte blir nöjd med att publicera det så dyker det upp sådana här (bra ändå) bildtexter. Igår så gick jag med i några grupper på facebook där människor idag lider av Psykisk ohälsa, där delade jag med av denna bild. Den tråkiga delen är att jag kan tänka mig att det bara är en liten del av sveriges befolkning som mår dåligt idag men det är en bra start i alla fall

Likes

Comments

Det är en speciell dag i dag så detta inlägg passar väldigt utmärkt. Det är ju nämligen så att Oli, eller ja Oliver Sykes som står i mitten fyller 30år (a) ~ Bring Me The Horizon! Ja, det är ett band som ligger nära mitt hjärta.

Idag är det som att ödet styr mitt liv. Inte styr direkt men att det finns något som säger att det jag gör, dem människor jag träffar o.s.v är på grund av en orsak. Att det var menat så. Så i mina tankar av att den dagen då jag upptäckte bandet BMTH var verkligen ödet. Det är någonting positivt som hänt på insidan, svårt att förklara. Deras musik räddade inte mig som en del av deras fans gjort men deras låtar får mig att minnas tillbaka till mitt s.k helvete, vilket får mig att tänka på vad underbart livet är idag och det är det som får mig att ha en så stor oförklarlig kärlek till dem. Deras texter dyker även så upp som rubriker här på bloggen, haha

Det är 5 dagar kvar och jag är redan nervös.. Fredagen den 25 November så kommer dem hit till Sverige, så det finns verkligen inget som kan stoppa mig för att ta mig dit på deras konsert. Som jag tidigare nämnt på min facebook, - Ibland är det bra att få en påminnelse om det dåliga från det förflutna för att verkligen förstå hur bra man har det nu i det nutida
..Och det där är också en del av till ett bra och välmående liv, att faktiskt göra saker som får ens leende att skina^_^

I mina vildaste tankar så hade jag aldrig trott att jag skulle bli en sådan person som skulle dra mig till metal-hållet när det gäller musik, att jag ens skulle tycka att det är en skön känsla att lyssna på. Metal är verkligen inte bara meningslösa texter och massa skrik som vissa kanske tror, jag har liksom varit den där personen som bara "metal? haha - nej tack". När man verkligen läser texterna det är då man förstår hur djupa dem är, och speciellt när jag hör Olivers röst, herre gud vilken känsla av smärta, av det s.k skrik som andra skulle säga.

Skillnaden mellan mig och Oliver är att på min tröja så skulle det stå: STAY ALIVE

Likes

Comments

Bild från hösten 2011 - när livet började bli ljusare

Min stora revansch i livet är när jag kan återberätta saker. När jag faktiskt kan säga "Jag Älskar Att Leva". Jag vet som så att jag faktiskt tänkt att börja om med min självbiografi men den här gången kommer den inte vara så otroligt "flummig" utan mer seriös och säkerligen kortare. Det är väl som att min mamma egentligen hade rätt, att jag skulle börjat skriva den när jag blivit äldre. Det är först nu idag när jag tänker tillbaka "hur faan kunde jag tänka så? haha" Det är väl för att när man blir äldre så blir man klokare. Idag så förstår jag inte ens mina s.k känslor på den tiden heller. Det är mycket "idag", men det är idag som är nutiden och vilket jag älskar varje sekund av. Idag tycker inte ens jag att mina s.k crushar ens är snygga (haha). Idag tycker jag att dem är dem fulaste i världen, men jag vet, man skall egentligen aldrig säga eller skriva att någon är ful. Jag vet själv hur det är att få höra det. Men saken den är att, jag behöver inte se dem, jag behöver inte träffa dem, jag behöver helt enkelt bara tänka på vilken jävla berg- och dalbana kring livet dem gett mig. Vilket helvete. Och det är därför mitt liv är så underbart, jag är så inihelvete glad över att igen som fått mig att må dåligt är i närheten av mitt liv och det känns väldigt skönt att säga. 

Så fort jag kom bort från skolan var den tiden som jag kunde fokusera mig mest på mig själv och mitt välmående. Jag behövde konstigt nog mycket tid till att förstå vilka personer som var dem dåliga egentligen. Ibland får jag dagar som jag helt enkelt bara vill be alla som fått mig att må dåligt att dra åt helvete, haha herre gud men det är väl för att jag idag faktiskt mår väldigt bra i mig själv.

Stegen till ett bra och välmående liv
* Undvik och håll dig borta från dem som gör att du mår dålig
- det gör att du i nästa steg kan börja fokusera med att arbeta med dig själv, med din självkänsla och ditt självförtroende. Självkänsla är vad du känner för dig själv, ditt värde som person. Det betyder att oavsett om du inte lyckas så kommer du inte se ner på dig själv och du bryr dig inte om vad andra tycker heller. För att du vet att du är värdefull som människa. Självförtroende är när du känner att du kan klara av att göra saker. Du tror på dig själv. Du har ett förtroende på det du själv gör.
- Det som vi andra människor kan göra är att ge varandra komplimanger, det kan få en människa att bli glad och må bättre, Vi borde berömma, det gör att vi kan få en bekräftelse på att det vi gör är bra.
* Säg positiva saker om dig själv. Alla människor har brister, ingen är perfekt. Är du missnöjd med något så är det såklart inget som säger att du inte får ändra dig men det man skall tänka på är att inte ändra på dig för att någon annan vill att du skall göra det. Människor är idag och har länge varit sådana som jämför sig med andra och börjar leta fel på sig själv, ingen mår bra av att tänka negativa tankar.
* Var med människor som bryr sig om dig och vill ditt bästa, som bidrar till det där äkta leende på ditt ansikte. När du är runt människor som får dig att må bra så kommer även du må bättre.

Kort sagt; Bort med det dåliga och in med det bra.
Det kan ta flera år men det blir värt det.

Jag vet det så mycket väl då jag själv har gått igenom det. idag kan jag befinna mig själv med människor utan som helst några problem, som en gång i tiden bara fått mig att vilja stänga in mig i ett mörkt rum och gråta. För att idag vet mitt jag värde som människa och jag vet att jag kan klara av att göra saker om jag väl har bestämt mig för det. Jag vet att jag inte tänker låta någon hindra min lycka - och det borde inte du heller göra.

Likes

Comments

Vill man imponera på mig så skall man göra något som är bra för andra människor än sig själv. Charlie Eriksson, han inspirerar mig väldigt mycket. Han gör det som jag själv försöker uppnå. Psykisk ohälsa är något som man måste våga prata om. Man måste våga söka hjälp - för jag vet att det kan bli ett rent helvete när man håller tyst om det. När man få gå igenom smärtan helt själv.

Så nu först idag äger jag hans bok och har ett aldrig ensam-armband ^^

https://www.facebook.com/aldrigensamcom/?fref=ts
http://aldrigensamshop.com/

Likes

Comments