Header

Hur vidare en medryttare är bra eller inte finns det nog en del åsikter om. Ska man som medryttare betala eller ta betalt eller ska det ske utan betalning. Varför man som hästägare ens har häst om man låter någon annan ta hand om den. Hur många dagar en medryttare ska få rida. Vad man som medryttare ska göra och inte göra. Det finns mycket att diskutera kring ämnet medryttare men inget riktigt svar. Alla tycker på sitt sätt och ingen har rätt eller fel. Jag är ju själv någon slags medryttare. Eller en medryttare för mig är någon som rider hästen när ägaren inte gör det. Jag rider hästarna själv. Men ja, typ medryttare är jag väl...

Jag förstår konceptet med medryttare till 100%. Jag tycker inte det är någonting konstigt alls. Ägaren kanske inte kan rida under en längre period på grund av olika saker eller så jobbar man sena kvällar några dagar i veckan eller så är man för stor för hästen men vill inte sälja den eller så är det som i mitt fall att ägaren är mer intresserad av avel och utställning och mindre utav själva ridningen.

Hur vidare en medryttare ska betala eller ta betalt är upp till var och en kan jag tycka. Sker det utan betalning är det lite win win. Ägaren får sin häst motionerad och medryttaren får rida. Båda parterna blir nöjda. Att ägaren tar betalt förstår jag till viss del. H*n lånar ju trots allt ut sin käraste ägodel och låter ryttaren göra det den tycker är roligt. Fast samtidigt behöver ju ägaren i de flesta fallen hjälp. Att medryttaren skulle ta betalt har jag aldrig hört talas om men det finns säkert dom som gör det också. Det är något jag däremot inte riktigt kan förstå helt men alla gör som dom vill som sagt.

Hur tänker ni kring ämnet medryttare? Tell me!

Likes

Comments

Detta är ett sammarbete med Moa. Det betyder att även hon har skrivit om hennes vintermåsten i stallet på hennes blogg. Kika gärna in hennes måsten också för att få ännu mera tips!

En skön fleecetröja. Fleece värmer så bra och är därför så bra under vinter. Jag använder nästan bara tröjor i fleece under vintern. Tipsar speciellt min ifrån kingsland. Den är tunn men håller fortfarande värmen väldigt bra. Den är smidig men samtidigt varm vilket är två egenskaper som brukar vara svåra att hitta i en och samma tröja.

Ett pannband. Jag använder alltid pannband under vintern. Ibland använder jag mössa men jag tycker pannband är så mycket smidigare. Ett utav mina pannband från spooks är extra bra för att det är teddypäls innanför som värmer bra.

Fotvärmare. Ett stort tips! Fotvärmare är som små påsar som blir varma. Man lägger dom i skorna så slipper man att frysa. Det blir som ett litet element. Så smart!

En lång ridkappa. Jag köpte nyss min från spooks. Jag är så nöjd. Den kan ha varit ett av mina absolut bästa köp någonsin. Man kan inte frysa i en så lång jacka. Den är underbar att ha i stallet och att rida i.

Ett par varma ridvantar. Jag har ett par ridtumvantar från granngården eller något. Inte alls speciellt snyggt men så tacksamt att ha ett par riktigt varma vantar när det är kallt ute. Att vara varm om händerna under ridning är A och O. Har ni några tips på varma ridvantar?

Likes

Comments

Låt oss ta detta från början. Under måndagskvällen gick idrottsgalan på tv. Det delades ut ett flertal olika priser, hit och dit till olika idrottsmän. Ett av priset var Jerringpriset, även kallat "folkets pris" eftersom det sker en omröstning bland det svenska folket som avgör vinnaren. Det var Peder fredricson som tog hem Jerringpriset under gårdagen. Vilket jag för övrigt tycker är sjukt coolt! För en gångs skull fick ridsportens stiga fram och synas i media. Att ridsporten är den sport som alltid är värd minst i media kan det väl inte bara vara jag som tycker? Så, big up till Peder och hans vinst.

Det som är tråkigt i det här är alla de missunnsamma människor som hade hoppats på att priset skulle gått till en "riktig idrottsman" För ridning är ju ingen riktig sport, eller hur? Känner ni ironin i luften? Anna friberg, en reporter är en utav de som uttalat sig negativt om Peders vinst. Hon säger bland annat, jag citierar "Nä, det här har blivit de stora röstkuppernas pris. Och det känns väldigt trist" och "Ett OS-silver är ett OS-silver, ett OS-guld ett OS-guld, en major en major" Nej Peder vann inte guld, han vann silver i OS. Men är det verkligen medaljerna och antal vinster som avgör vem som presterat bäst i det här sammanhanget? Inte enligt mig. För mig handlar det om svårigheten i sporten. Jag menar, det GÅR INTE att jämföra ridning med fotboll, eller någon annan sport för den delen. Det jobb Peder uppenbarligen har lagt ned på sin ridning och på sina häst är det nog bara vi hästmänniskor som förstår. Det ligger så otroligt j*vla mycket jobb bakom den här sporten och för att lyckas så bra som Peder gjort ligger det ännu mer. Jag tycker ni icke-hästmänniskor som uttryckt er på det här sättet borde sätta er ned lite och ta det lite lugnt. Peder fick flest röster utav en anledning, majoriteten av det svenska folket såg han som den mest värdiga vinnaren.

Peder är absolut en värdig vinnare, likaså de andra. Men Peder vann. Det ser vi ju bara på resultatet, han har ju trots allt fått flest röster. Det här är en stor framgång för hela ridsporten. Återigen, big up Peder!

Foto: Aftonbladet

Likes

Comments

Ett naket och avskalat inlägg väntar för att en gång för alla reda ut och förklara allt om det så kallade "duktig flicka syndromet" och om känslorna en prestationsprinsessa bär på dag ut och dag in. Prestationsångest, det är där det börjar. Ett behov av att göra bra ifrån sig. Det kan vara i skolan, att se bra ut, att vara omtyckt, att vara smart, att hinna med mycket. Tillslut går det till en överdrift och bägaren blir nådd. De så kallade prestationsprinsessorna sätter så hög press på sig själva att andra saker bryter ut i form av ätstörningar, depressioner, panikattacker och så fortsätter det. Det beror på att man inte tillåter sig själv att misslyckas.

Jag har höga krav på mig själv, allra mest i skolan. För närmare ett år sedan bröt det även ut över min kropp. Jag började hata den. Jag tyckte att jag var den absolut fulaste människan på jorden. När jag såg mig själv i spegeln såg jag en person som dessutom var tjock...trots att mitt BMI säger att jag är minst 5 kg underviktig. Jag har liksom alltid varit tjejen som fått kommentarer om att hon varit smal men ändå sa jag det motsatta till mig själv. Ännu en gång tyder det på att det bara är en själv som orsakat problemen. Jag skyller inte ifrån mig. Det är inte media, mina vänner eller någon annan som satt kraven på mig. Det är bara jag själv och det är bara en själv som kan ta en ur det.

Idag känns det som att var och varannan tjej skriver om sina höga krav på sig själva och det nästan blivit någon sorts trend att vara en "prestationsprinsessa" med onaturligt höga krav på sig själv även fast trend inte alls var ett bra ordval. Vad beror detta på? Jag har inget bra svar på den frågan men detta måste få ett slut. Man gör så gott man kan och vet ni vad? Mer kan man faktiskt inte göra. Det kan vara den viktigaste meningen att ha med sig. "Man gör så gott man kan och mer kan man inte göra" Keep it in mind.

Idag har jag fortfarande höga krav på mig själv i skolan men kroppskomplex har jag kommit över. Kraven jag har i skolan är höga men de går liksom inte till en överdrift även fast jag vill sjunka under jorden när jag inte får högsta betyg. Jag blir besviken men jag har kontroll över det om ni förstår mig. Jag vet vart man kan hamna om man sätter för hög press på sig själv och där vill jag aldrig hamna igen. Därför vet jag hur hårt jag kan pressa mig själv och hur höga krav jag kan sätta innan gränsen är nådd. Jag vet att jag är smart, jag är en smart tjej. Det har jag insett och det måste ni som inte redan gjort det göra också. Alla är fina, smarta och bra på sitt sätt. Det är det som är charmen. Tro på er själva!

Likes

Comments

Don´t be so shy - Imany
Love on me - Galantis
Rockbye - Clean bandit
Solo Dance - Martin Jensen
Alone - Alan Walker

Vilka är era favorit låtar?

Likes

Comments

Jag har en fråga till er som läser. Hur uppfattar ni mig genom att läsa det jag skriver på bloggen och genom mina bilder. Jag vet själv att man får en uppfattning rätt fort genom att läsa någons blogg. Många gånger är det en bra uppfattning när bloggaren väl skriver om sig själv. Då stämmer det mesta in. Så har det iallafall varit för mig. Så skriv gärna i kommentarsfältet vad ni fått för uppfattning om mig. Hur verkar jag vara som person osv? Skulle vara kul och veta ifall jag sänder ut rätt eller fel signaler angående min personlighet.

Likes

Comments

Fortsätta med yogan. De flesta kanske redan har läst mitt inlägg om yoga för ryttare? Om inte så finns det HÄR. Jag ska försöka fortsätta göra yoga övningarna minst två gånger denna veckan men gärna mer. Så fort jag får en lucka kan jag göra några övningar så jag får in det som rutin. Jag är spänd över att se ifall det ger något resultat på min sits.

♥ Planera tiden bättre. Jag vill ta vara mer på tiden efter skolan istället för att dra ut på den som jag omedvetet brukar göra. Jag ska försöka lägga upp ett schema över hur jag ska plugga, äta och när jag får "ledigt" för dagen när jag kommit hem ifrån skolan.

♥Filma en dag i stallet. I helgen ska jag försöka filma en dag i stallet till bloggen. Jag får ta det på helgen för att jag har mer tid då innan det blir mörkt. Vad tycker ni om det?

Likes

Comments

Jag tror på att ingenting någonsin kan bli helt, 100% perfekt. Man kan alltid förbättra och utveckla saker. Det gäller även bloggen. Jag vill utveckla bloggen och sträva efter att få den så bra som möjligt. Jag vill känna mig nöjd med innehållet och allt rör bloggen. Jag tänkte att jag skulle dela med mig av hur jag ska gå till väga med detta.

Skriva mer varierade inlägg. Ibland kan jag känna att min blogg bara består av en massa tunga åsikter och nästan alla inlägg jag publicerar lägger jag i de två kategorierna, "ridsport" och "åsikter & tankar" Jag vill ha vardagssnack, tips, videos, tankar och åsikter. Blandat är bäst.

Publicera mer videos. Jag tycker verkligen om när man sticker in med videos på bloggen ibland. Det är kul och viktigt med rörligt material lite då och då. Det gör bloggen mer levande och som sagt mycket roligare.

Uppdatera bloggen med fler dagsfärska bilder. Bilderna är en stor del i bloggen enligt mig. Ingen vill se massa snarlika bilder från samma pass hundra gånger om. Det bästa vore om bilderna skulle vara dagsfärska.

Vad tror ni om detta?

Likes

Comments

Ni har väl alla hört det här om att ridningen blir mer seriös och mer "på riktigt" på en storhäst. Jag skrev om detta på bloggen för ett bra tag sedan, innan jag ens hade hittat Ella och Rosa. Det var när jag fortfarande hade min gamla foderponny Victoria men jag tänkte uppdatera er om min åsikt jag har idag eftersom jag rider både en häst och en ponny nu vilket jag inte gjorde då. I inlägget jag skrev då hade jag ju bara en ponny och därför tyckte jag självklart INTE att ridningen blev mer seriös på storhäst.

När jag skriver inlägget idag har jag fått känna på att rida storhäst mer eftersom Ella är storhäst. Ingen skyhög sådan men hon är fortfarande väldigt mycket häst att rida. Hon är liksom ingen nätt och liten häst med tunna små ben osv. Hon är en maffig häst med stora gångarter i och med hennes ras, welsh cob. Jag tror jag kan uttrycka mig bättre inom ämnet och frågan nu eftersom jag testat på båda parterna lite mer nu.

Jag älskar fortfarande ponnyer. Jag vet inte vad det är jag tycker är så kul med just ponnyer men någonting är det som gör att mitt hjärta slår så hårt för dom och att jag inte känner någon stress över att lämna ponnytiden. Ridningen på Ella som är storhäst är också fantastiskt kul. Jag skulle nog säga att jag tycker ponny och storhäst är precis lika kul, fast på olika sätt. Inte att det blir mer seriöst på storhäst, för det tycker jag fortfarande inte. Men ja, det är stor skillnad. Som jag nämnde förut så blir det liksom mer häst att rida men annars är det ingen större skillnad på ponny och storhäst generellt. Alla hästar är olika individer och vissa ponnyer är svårare än vissa storhästar och tvärt om.

Hur tänker ni kring detta? Föredrar ni ponny eller storhäst? Själv föredrar jag att ha både och, precis som jag har nu.

Likes

Comments

Just nu ser jag otroligt mycket fram emot våren. Inte bara för att det blir ljusare, varmare och att det börjar närma sig sommar. Utan också för att både Ella och Rosa ska föla då. Rosas goding ska komma i April och Ellas i Maj. Visste ni det? Jag är osäker på om jag har berättat det här på bloggen faktiskt.

För Ella del är det första gången. Rosa har redan fått två innan så detta blir hennes tredje. De blir bara tjockare och tjockare desto mer tiden går och jag blir bara allt mer förväntansfull. Det är så himla spännande. Jag älskar föl.

Jag längtar verkligen efter föl-mys och att fotografera två små föl-godingar. En mini- Ella och Rosa haha, så gulligt. Jag ser också väldigt mycket fram emot att se hur de ser ut och vilken personligheter de kommer få.

En vintrig bild på Rosa, Ella och Stella får pryda inlägget.

Likes

Comments