As soon as you laid your eyes on me, you could see that I was broken. You approached me, with hidden intentions. I opened up, thinking you were different, but I was wrong and at the same time I wasn't. You taught me about things I never knew I was capable of doing, a wicked side of love, raw and naked bodies hidden in secret. In the middle of the night, in the backseat of your car, biting my lip when you smile above me, mocking me. I was shy, you were the animal. I was the perfect prey and you ripped me apart, all for the thrill.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Mitt mående åker upp och ner som alltid, om inte mer. Jag vill kunna må bra men i samma veva så känns det som om att jag inte förtjänar det. Ärligt talat så är mitt liv en enda röra och jag vill inte säga att jag inte orkar mer, men det är sanningen.

Likes

Comments

Mina tankar fuckar upp mig och jag vet inte hur jag ska fungera längre.

Sömntabletterna är slut och jag kan inte sova,

huvudet bultar och det känns som om jag dör.

Det här är inget liv, att inte kunna somna utan sömntabletter samtidigt som det känns som om mitt huvud ska explodera och hostan kväver mig.


Likes

Comments

När jag fyllde 18, vilket inte var för så länge sen, plingade min mobil till lite då och då, meddelanden från folk som grattade mig osv, men ett av dom fick mig att tänka tillbaka och minnas hur mitt liv var just då. 3 och ett halvt år sen så sa jag till mina vänner, pojkvän och jag kanske sa det till mina föräldrar, jag skulle inte finnas längre den dagen då jag fyllde 18. Jag skulle ha tagit mitt liv, vara död och begraven innan den dagen. Jag tror att jag var 15 när jag sa det om och om igen. Men här är jag, levande. Jag existerar fortfarande men nu fan får det vara nog. Det är 2017 och människor vågar inte prata om det här ämnet, dom vågar eller vill helt enkelt inte prata om psykisk ohälsa eftersom att det är tabu, något som borde censureras.

Väldigt många människor dör på grund av självskadebeteende och ändå vågar man inte prata om det.

DET FÅR FÖR I HELVETE INTE FORTSÄTTA SÅ HÄR!!

Likes

Comments

Hej hej! Jag funderar på om jag ska skaffa en youtube-kanal där jag pratar om psykisk ohölsa, mitt mående osv. Låter det bra?

Likes

Comments

Det som pågår i mitt huvud är något som ingen borde uppleva, inte ens min värsta fiende. Att dagligen behöva käka "happy pills" för att kunna må bra är nånting som börjar bli mer och mer vanligt, man kan se det här överallt på sociala medier, men ändå så finns det ett otroligt stort stigma runt psykisk ohälsa. Det är nästintill löjligt hur trångsynta människor kan vara, för tror dom seriöst att säga att det kommer att ordna sig eller att jag måste försöka mer kommer att hjälpa? 

"Det är inte så farligt, kom igen, det ordnar sig!" BOM, tack, jag är bra igen, min depression är borta. Varför kan ni inte bara öppna ögonen och se er omkring? Mer och mer tonåringar och ungdomar lider i tysthet eftersom dom är rädda för svaret, för det negativa resultatet.

Likes

Comments