Måndag & ny vecka gott folk. Dagarna far i raserfart frammåt kan jag berätta och en arbetsdag har hittills inte varit av det trögaste laget alls. Imorgon kör dessutom äntligen själva Förskolan igång och jag kan tro att det är många barn som somnat med lite pirr i magen ikväll. 😊 Dagarna hittills på jobbet har varit perfekt för mig att lite landa i huset, systemet och få ordning på saker och ting på vår avdelning. Få det att kännas mer och mer som ett "hem". Jag börjar känna mig redo att dra igång Förskolan och känner redan hur roligt vi kommer ha och hur mycket jag själv kommer lära mig samtidigt som jag lär ut. Jag kommer att växa massor som person, som pedagog och som Mamma.

Det är rätt skönt faktiskt att ha en så här pass rullande vardag. Eftersom jag lägger all kvällstid på att endera remppa i huset eller möjligtvis pusta ut istället för något träningspass känns kvällarna så fria. Det är inga måsten, måsten som att hålla ett träningspass, utan allt går enligt hur jag orkar och känner för. Mest kvällstid (efter att killarna gått och sova vid 19-tiden) spenderas till renovering och skörda hallon. 😅 Men sen när det börjar vara lite lugnare på den fronten....., så sen ska jag ge mig tid igen för regelbunden träning. Nu blire mest kroppsarbete genom med rempningen, vilket inte är dumt det heller, och någon enstaka springrunda nu och då. ☺️ Jag ger mig inte tiden till fast träning just nu, jag lägger hellre tiden på huset och komma framåt där. Däremot ser jag väldigt mycket fram emot då jag kan ta in träningen igen!

Efter en springrunda förra veckan.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Det vänder vi bladet till imorgon. Ett nytt kapitel i livet. Jag kör igång jobbet och killarna dagis. Och det känns så väldigt bra! Killarna har ju nu redan varit på dagis några timmar varje dag ända sedan förra veckans tisdag då vi körde igång Lillebrors inskolning. Den har gått över förväntningarna, allt efter den dagen jag valde att bara lämna så har det bara blivit bättre och bättre. Gråt förstås vid lämning men tystnar snabbt därpå. Skönt! Mammas lilla lilla buse. 💙 Och varje dag har jag hämtat hem två överglada killar som går nästan lite på högvarv över hur roligt dom haft. En storebror som studsar runt och som man inte får tyst på samt en lillebror full med små bus och med glimten i ögat. En liten gla busfrö är vad han är den där Wictor.

Eftersom allt gått så pass bra nu sist och slutligen så känns det lika bra inför jobbet. Vi tar oss in i ett nytt kapitel i livet helt enkelt. Ingen mammaledighet. Ingen vårdledighet. Utan 100% jobb om dagarna. En hel del renovering om kvällarna och så #Småbarnsföräldersträning därpå! Men allt det sistnämnda, det tar vi i ett senare inlägg. Nu ska njuta av lugnet med min man, som jag faktiskt firar 2års bröllopsdag med idag. ❤️❤️

Likes

Comments

Helgen börjar glida mot sitt slut och en ny spännande vecka väntar runt hörnet. Efter en god nattsömn, ska vi tro. 😊 Helgen har gått i skjutandes tecken faktiskt. Det händer mer sällan nu för tiden men hela denna helg har jag kört mellan hem och Salo där årets FM tävlingar gick av stapeln och pusslat med killarna och mannen. Tackar för att tävlingarna faktiskt var så här nära en gång emellan, riktigt lyx faktiskt, tyvärr gick tävlingarna inget vidare för min del men roligt att skjuta var det ändå! ☺️ Jag kan ha lätt för att bli grymt besviken på mig själv om jag inte lyckas som jag vill, men konstigt nog inte i år. Jag njöt av att få skjuta iallafall, det var roligt trots att jag inte pallar snabb-skjutningen något vidare då jag inte tränat. Det är nog där det märks mest att jag inte tränat något skytte, jag fixar inte rutinen & rytmen lika bra i snabb-skjutningen. Nåväl, det va dom tävlingarna och bättre lycka en annan gång. 🔫😊

Istället för att skjuta final ikväll (jag var den första som var utanför... 8 bästa kommer med i final, jag landade som 9, haha typiskt!) så har jag njutit med familjen hemma. Vi har bastat och då killarna var i säng intog jag hallon landet. Så otroligt lugnande att få gå i hallon landet och plocka några frysburkar fulla. I all tystnad, i kvällsluften. Åhh. ❤️ Nu blire just att krypa under täcket och ladda ny energi för kommande vecka. Två dagar dagisinskolning till innan följande kapitel i livet kör igång på onsdag. I samma väva så väntar några middagar ute också i veckan, aj så mycket att se fram emot! 😊

Från dagens skjutning. ÖSREGN och mycket tidsförseningar. Krånglade till det en hel del det där regnet.. Men ack så mysigt det va ändå 💙 (Borsätt från bortdomnade tår & fingrar och allmänt lite väl kallt.. )

Likes

Comments

#SmåbarnsförälderTräning , det var en hashtag som slog mig i huvudet idag under dagens win-win promenix jag körde! Vi håller ju på med inskolningen på dagis med Lillebror för fullt och eftersom dagiset är rätt litet så snörde jag träningstossorna på mig och drog iväg på en pw i nästan en timme så att Lillebror skulle öva säga Hejdå åt Mamma! Under en sån promenad hinner man fundera på ett och annat kan jag meddela. Tusenetthundra tankar som flyger och far runt i huvudet på en och man vet inte om man ska gå på helspänn eller slappna av och njuta. Jag tror det blev en blandning. Ända tills meddelande kom att det är lugnt här, han är nöjd och leker. Då får man ro i själen och man börjar njuta. Det här ska nog bli bra. Så ovanstående hashtag är något som kommer finnas med på min Tessiträning instagram nu då jobbet kör igång nästa vecka. Den beskriver mycket och man kan tolka den nästan hur man vill. Min första tanke över den var alltså att man som småbarnsförälder tar tiden till ett träningspass så fort den kommer. Som idag, det blev en win-win situation i det hela. Wictor skulle lämnas ensam på dagis, dagiset är litet så istället för att sitta och gömma mig i en knut höll jag mig i området utanför dagiset. I de nya rekommendationerna då det gäller inskolning av ett barn får faktiskt föräldern INTE lämna huset överhuvudtaget. Men detta är ett privat daghem och denna lösning fungerade bäst för alla! Hej från Barnträdgårdsläraren....

Denna timmes pw gick hur som haver rätt så bra för fotens del. Springande ser jag ännu inte som ett alternativ då det gäller en så pass lång stund, men att gå fungerade så det är alltid en bra början! Gårdagens sista Strandjumpa här hemma brände jag själv av samtidigt med de andra och det var heller inga större bekymmer. Förstås märker jag i vissa rörelser hur svag den här och det går inte alltid att pressa till max, den håller inte till det. Men sakta tränar jag upp den så att den ska bli starkare och hoppeligen inte behöva operera den nu denna höst. Den här hösten känns liiite för hektisk till det. Hur som, finns det flera småbarnsföräldrar där ute som hänger med på hashtag:en #SmåbarnsförälderTräning för att få in träning i den rätt ofta hektiska småbarnsförälder vardagen? :)

Likes

Comments

Första Augusti har vi idag och därmed har Lillebrors dagis inskolning börjat. Det känns väl lite si sådär, han var inte speciellt glad över det men att, haha, jag räknar med att det ska gå bättre för varje dag. :) Lillebror Wictor har alltid varit lite extra Mamis, sitter gärna tryggt i famnen på okända platser. Däremot då han är bekant med såväl platsen som människorna, då far han med glimten i ögat och busar iväg och bara skrattar. Jag väntar redan på att den dagen ska komma på dagis....<3 Vi körde endast ca.2h på dagis idag och liknande imorgon, bara så mycket att han ska bli bekant med stället först. På torsdag blir det längre dag och mera allvar i det hela. :)

Förutom en förmiddag på dagisgården har vi njutit rätt bra utav resten utav dagen hemma på gården. Fått mycket små saker gjorda medan killarna lekt. Har en period nu då jag vill och vill och vill reda upp allting. Tyvärr tar det rätt lång tid så här i vardagen med killarna men sakta mak! Ni vet skåp, lådor etc som ibland bara...blir.. Knappt så man minns vad det finns i dem! Det har säkert med den kommande flytten att göra, skönt att gå igenom saker och ting och få en ny ordning på dem. Skåp och organisering är ju ett utav mina favorit sysselsättningar så det ska bli rätt kul att organisera om i det kommande huset. Dock är det någon månad till den ännu, kan behövas innan jag har tagit mig igenom allting! ;)

Nu ska jag ta och skriva ihop killarnas dagistider och andra roliga saker. Vi hörs!

Mammas lilla som bara kramla sig fast i mig efter sin dagslur.<3 Tror han tog det rätt hårt det här med dagis idag.

Likes

Comments

God förmiddag Folket! Sista Juli har vi idag vilket betyder att den riktiga vardagen kommer emot imorgon för många, för somliga först om två veckor då skolorna kör igång. Vi själva börjar sådär sakta mak imorgon och det känns bra med en mjukstart. Lillebror börjar sin inskolning på dagis imorgon och nästa veckas onsdag kör jag min första arbetsdag. Så vi har några dagar på oss att vänja honom. :)

Idag har vi en lite gråare dag där ute och det känns riktigt perfekt. Vi har en hel del inne saker som ska göras, bland annat namnlägga alla Lillebrors kläder inför dagisstarten så det passade bra med en regnigare dag. Klippa till håret på oss ska vi hinna göra idag också så här passligt inför dagis & jobb. Snart är vi väldigt redo!

Annat jag är redo för är att träna också. Igår körde jag mitt första riktiga träningspass på 5v! En hinderbana uppe i skogen vår med mina två andra kämparglödare och det var så sjukt roligt och härligt att få svettas av träning igen. Förutom att foten var rätt så sjuk igårkväll vid natidags så kändes det väldigt bra! Det mesta gick att göra men eftersom vi klättrade och hoppade så landade jag alltid med den friska foten, vilket ju gjorde klättringen osv lite mera osmidig men det gick! Glad över det! Läkaren var däremot inte helt övertygad om att den kommer hinna läka innan Tough Viking men om det nu inte händer den något mera här nu under denna månad ska det nog gå bra. Igårkväll vid vår egna hinderbana blev jag väldigt taggad för det. Idag ska jag även få till en tid för att provköra mina nya träningstossor. Dags att loda lite längs med vägen tänkte jag! Hallelujah, Ni anar inte (jo det kanske Ni visst gör...) känslan över att sakta kunna träna igen! Ha en bra dag hörni! :)

Likes

Comments

Tjolahopp från stugan! Under dagens strålande solsken körde jag runt överallt, uträttade massor av saker som jag är tacksam för att kunnat få möjlighet till att göra utan småkillarna med. Då jag sedan anlände tillbaka till stugan anlände regnet på samma gång. Haha. Men vi har det skönt i alla fall. 😊

Återigen ett läkarbesök idag med foten alltså och nu är jag ett ordentligt fotstöd + väldigt snygga utetränings tossor rikare och samtidigt rätt mycket € fattigare. Läkarbesöket gav många funderingar både för läkaren, specialisten, sköterskan (ja hela 3st var med mig, känns som om di verkligen bryr sig😊) och för mig, och efter många om och med konstatera vi att vi får se utvecklingen i den igen om 2-4v. Blir den värre eller helt enkelt inte bättre, då blir det magnet röntgen och troligen operation i något skede. Vi får helt enkelt följa med och se. Men för att kunna träna lite mindre riskfyllt är nu ett ordentligt stöd för fot&vrist inskaffat samt dojor. Känns ändå helt okej. ☺️ Hur Tough Viking ska gå i September är väldigt oklart, så den funderaren lämnar vi på paus här.

Nu blir det snart kaffe, tjolahopp!

​Skönheter. 💙

Likes

Comments

Long time no see hörni. Hur än jag vridit och vänt har jag inte kunnat få till en text. Just nu sitter jag i världens lugn, i en solstol på platsen som ligger väldigt väldigt nära mitt hjärta. Sitter och ser på då småkillarna leker och bara njuter. Förstås infinner vi oss på stugan alltså, tillsammans med min mamma har varit här sedan igår förmiddag. Vi kommer stanna några nätter, bara njuta och efterhand blir vi flera här nere. 💙 Vi är nämligen inne på vår sista helt lediga vecka innan "verkligheten" slår in. Nästa vecka kör inskolningen igång med Lillebror på dagis och veckan därpå kör den riktiga verkligheten igång. Så nu maxar vi våra dagar på stugan, innan vi småstartar dagislivet och till slut ger oss in i arbetslivet. Jag väntar på en riktig vardag, att få energi av riktiga rutiner. Däremot väntar jag inte på då det blir mindre tid tillsammans med mina småboys. Men det är livet, det blir nog bra ändå. 😊 Jag tror vi fixar det galant. Trots att det är en stor omställning från att gå att vara studerande, vårdledig och välja själv sina dgar till att vara helt fast 5 dagar i veckan. Men en dag kommer den dagen emot, så även för oss.

Det blir bra. Så kör vi "lite" renovering av kommande hus nu på samma gång också. Hela hösten i princip ska vi renovera för att sedan flytta. Mycket att göra och mycket att se fram emot. Jag såg också fram emot hösten för att börja springa. Ta mig ut på länk många kvällar i veckan. Vet inte om den drömmen kommer bli sann, det beror på foten. Läkare med den imorgon igen, sen ser vi vidare. Istället för att försöka klämma in annan träning, träning där jag måste hålla en viss tid, tänkte jag mig springa i höst. Det är så flexibelt, vilket kommer mer än behövas denna höst. Flexibel träning. Ta in den då det går. En vardag, en renovering och en man/pappa i huset som är mest på jobb. Vi får se hur det slutar det där springande men en dröm, tanke & plan bör man ha.

Om någon enstaka vecka får ni fortsätta följa mig som en arbetande Barnträdgårdslärare och tvåbarnsmamma som klämmer in bästa tänkbara träningen i vår vardag. Nu ska hon fortsätta njuta av nuet. ❤️

Vyn igårkväll. ❤️

Likes

Comments

Foten ja. Vet inte om den är påväg åt rätt eller fel håll egentligen. Men det jag vet är att den drar ner mitt humör för mycket. Att gå med mer och mindre värk precis hela tiden och samtidigt känna sig begränsad i vardagen är så sjukt irriterande. Inom två veckor (första veckan har snart gått) ska jag ha stödet borta, ska alltså vänja foten och mig själv sakta mak att vara fri. Problemet är bara att jag stigit snett med den allt som allt 6 gånger sedan fredagen, och idag är det alltså onsdag. Tre av de gångerna rök på samma dag, för att jag ska gå utan stöd. Under lördagen hade jag första gången vanliga skor på mig och under kvällens/nattens gång var den som en ballong. Igårkväll snörde jag träningstossorna första gången på mig eftersom jag skulle pina två av mina härliga kvinnor här hemma i skogen i en bana, tog knappa halva timmen så måsta jag snöra upp dem igen, foten svällde så. Barfota är väl typ skönast skulle jag våga påstå, men vristen och allt annat är så svagt så det blir snabbt sjukt utan något som helst stöd. Plus att den så lätt slinker åt sidan igen,s stiger snett alltså. Jumpade lite med den igår kväll, program från läkaren, men att...ja-a, vet inte var jag ska rita korset i detta läget. Är det bara att pina och jobba upp den eller? Vid läkarbesöket på fredagen visade röntgen att frakturen var nog kvar, och läkaren sa att endera blir den så och det går bra ändå eller så måste den opereras om en tid. Bara att använda nu och stöda och göra allt som går och inte gör så sjukt. Vad gör man sen när den är sjuk mest hela tiden? Haha. Alltså jag brukar inte ta saker och ting så hårt, det gjorde jag ju inte heller med foten första veckan. Men nu har det snart gått 5v vill jag minnas så nu håller man liksom på tappa både humör och hoppet. Fast repningstiden för en stukad fot är trots allt 6v..

Det positiva i det hela är att man nu i alla fall kan röra sig någorlunda fritt och greja på. Den är ändå en liten frihet efter kryck-tiden. Däremot går jag ju då också med värk hela tiden men man "glömmer" den väl lite i stundens hetta, förutom sen när man placerar den "fel" och man skulle helst skrika ut allt man kommer på! Träningen däremot, nej gudars. Skogen och bana ägde ju som sagt rum igår och jag körde en gång hela banan, inte så mycket mer än så. F.U.N.G.E.R.A.R. INTE! Ikväll blir det Strandjumpa och tänkte lägga ihop en Cirkel, hoppas på att det går bättre. Blir inte kroppen galen så blir huvudet utan träning till sist, det har liksom gått lite för länge utan nu... Skönt en tid, allt annat än skönt efter för lång tid.

Likes

Comments

Hej! Så här har helgen sett ut i ett nötskal. Vet inte var veckans uppdatering blev men verkar som om jag njutit av ledigheten, till max. ​Otroligt skönt! Helgens kontraster har varit precis så man kan behöva emellanåt, det har varit 50+50 års fest följt av ​stugan. ​En natt utan småkillarna och en natt i all deras närhet. Även Wera har fått njuta av stugu-luften och har ingen aning hur jag ska lyckas få hem den äldre killen idag. Han Ä L S K A R detta ställe. Precis som sin Mamma. Den yngre har inte så mycket att säga till om ännu så där går det smidigare. 😉 Men hem ska vi faktiskt ta oss idag, vid något tillfälle. Vi har ingen brådska, alla är vi ju här medan papi jobbar. Vi njuter. 

Foten min och dens fraktur hade jag eftergranskning av på fredagen. Den ska nu sakta tränas upp igen utan stöd, problemet är bara att jag trampa snett med den igen TVÅ gånger under helgen, eftersom jag övat utan stöd... Men mer om det senare! Ska försöka få datortid ikväll då även träningsprogram ska kirras så vi får höras närmare om den sken. Nu ska vi fortsätta njuta av stugulivet. ❤️

Likes

Comments