View tracker

Jag följer Eleine Eksvärds blogg, och tack vare henne har jag börjat tänka mer på det här med barn och deras integritet.

Jag försöker lära mina döttrar (mest Alicia nu eftersom Liv är så liten än så länge) att deras Nej är av betydelse.
Jag frågar alltid om jag kan få en kram eller puss, och säger hon Nej så tjatar jag inte, utan då accepterar jag det. Vissa stunder är det så klart svårt eftersom jag helst skulle vilja krama och pussa på mina små tjejer hela dagarna, men jag måste ju som sagt acceptera att dom inte vill det utan hellre utforskat fantasins värld och leker.

Alicias Nej betyder alltså nej, och lär hon sig att det är så, så lär hon sig förhoppningsvis att acceptera när andra säger nej.
Däremot så vinner inte alltid hennes nej en diskussion, om exempelvis att ha overall på sig när det är vinter ute.
Att ha vinterkläder på vintern är mer en "regel".
Jag har hört om vissa föräldrar som alltid accepterar sina barns viljor och nej i alla situationer för att lära barnen att deras nej betyder nej, men så tänker inte jag.
Jag har exempelvis arbetskläder som jag måste ha på jobbet, vare sig jag vill eller inte.
Och i våran familj har vi vinterkläder på vintern, vare sig man vill eller inte...

Men vill man inte krama någon så behöver man inte.
Så till mina vänner och bekanta som läser min blogg, vill mina döttrar inte krama/pussa/sitta hos er så acceptera det.
Fråga dom innan och säger dom nej så tjata inte.
Och då lovar jag att acceptera när era barn inte vill kramas, pussas eller sitta hos mig.

Det har hänt några gånger att personer har kramat Alicia fast hon sagt nej, och jag måste erkänna att här måste jag bli bättre på att säga till. Tyvärr sitter det djupt rotat i mig att jag inte vill få anda att känna sig obekväma, men nu är det slut på det!
Det viktiga är att min dotter inte behöver känna sig obekväm!

Så, det var lite tankar från idag.
Hur ser ni på det här?


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Natten gick oförskämt bra.
Liv vaknade vid 23.00 och fick komma över i min säng och somnade då om på en gång, sen vaknade hon några gånger till men somnade om så fort hon fick välling.
Alicia sov som en stock, och när Liv väckte mig imorse så var Alicia redan vaken och kollade på barnprogram i vardagsrummet tillsammans med Anton.

Idag har jag och tjejerna varit nere på biblioteket, och Alicia lånade med sig två böcker hem och jag lånade med mig en bok.
Sen fick Alicia leka av sig i stora lekparken i hamnen, och efter det lunchade vi med tjejernas mormor på café trädgårn.
Efter lunchen kom morfar Micke och hämtade upp oss för att köra hem oss, men Alicia ville absolut inte hem! Så hon fick åka med honom och handla istället.
Nu har jag precis matat Liv och hon leker nöjt på golvet, så jag ska väll underhålla henne lite innan storasyster kommer hem igen och det är dags att väcka pappan i det här huset.

Trevlig fredag på er.

Här byggs Strängnäs nya resecentrum.

Likes

Comments

View tracker

God kväll.
Just nu ligger jag inne i sängen och har lite svårt att sova pga att Liv ligger inne i spjälsängen i Alicias rum.
Anledningen till att hon ligger där är för att Alicia låg och kollade på tv i vårt rum tidigare ikväll, så när Liv somnade så la jag henne i Alicias rum så att hon inte skulle vakna av ljudet från tvn.
Sen dess har hon sovit som en stock och då tänkte jag att hon får fortsätta sova där inne och så bär jag över henne till mig när hon börjar gnälla ikväll/natt, men det känns väldigt läskigt att ha henne i ett helt annat rum just nu.

När började era barn sova i eget rum?


Inatt blir första natten som jag är själv igen sen Liv fick sluta amma, så vi får väll se hur det går.
Alicia har sovit väldigt oroligt de senaste nätterna, och då har det varit tur att jag har en sambo som är van att vara vaken på natten och som kunnat ta henne när hon varit ledsen.
Men just nu sover båda barnen så jag bör antagligen passa på att göra detsamma.
God natt på er

Likes

Comments

Förra onsdagen och igår kväll var jag på en första hjälpen/barnolycksfalls utbildning.
Det var en sammanlagt 6 timmar lång utbildning då vi fick lära oss hur man utför första hjälpen och vi fick testa hjärt och lungräddning på dockor (i olika storlekar) samt prova en hjärtstartare m.m.
Jag rekommenderar verkligen alla att gå en liknande utbildning.

Likes

Comments

Idag är vi inne på tredje dagen utan amning, och det fungerar bra.
Igår kväll däremot hade jag ett mental breakdown och grät (läs: storbölade) med en sovandes Liv i famnen för att jag saknade amningen.
Det är underligt det där med hur fort man glömmer saker, eftersom jag endast ett fåtal dagar innan snarare tyckte att det var jobbigt att amma.
Men efter att ha gråtit ut och blivit tröstad av Anton, som påminde mig om att jag självklart får amma om jag vill men att jag ju inte tycker det är mysigt längre, så kändes det bättre.
Och det går inte att komma ifrån att kvalitén på sömnen har blivit mycket bättre bara under dessa två nätter.
När hon vaknar och inte somnar om så får hon välling (som är kall och står bredvid sängen) och då blir hon nöjd av att snutta lite och somnar fort om.

Så, hur går det då för mina tuttar undrar kanske några av er mammor nu.
Jo jag har pumpat 1-2 ggr om dagen för att lätta på trycket, sen litar jag på att kroppen sköter resten och att mjölken snart har sinat.

På bilden äter hon fryst fruktpure i sin umami-napp. Väldigt populärt och skönt för ett kliande tandkött.

Likes

Comments

Nu händer det grejer här hemma.
Liv har inte ammat sen igår morse, men det har inte varit utan protester från hennes sida. Hon har varit riktigt förbannad vissa stunder, men ändå lugnat ner sig tillslut. Inatt vaknade hon några gånger men nöjde sig med att få välling istället för tutten.
Igår fick hon dessutom prova äta helt själv. Jag skar upp blodpudding i stavar och sen satt jag där med hjärtat i halsgropen för att hon skulle sätta i halsen (övernojjig morsa) men det gick hur bra som helst. Mycket hamnade däremot på golvet eftersom hon spottade ut det mesta.

Dessutom var vi hemma hos Livs gudmor igår (som vanligt)
Alicia,Leah och Matheus leker väldigt bra ihop, även fast Matheus helst vill leka med Liv, och inte riktigt förstår att hon inte hänger med i deras tempo än. Det ska bli kul att se hur dom kommer leka ihop i sommar alla fyra barnen.

Och när Alicia somnade i bilen på vägen hem så insåg jag när jag la henne i sulkyn att hon blivit en stor tjej..

Nej nu ska jag snart väcka Anton så att jag kan dra iväg på lite ärenden.
Kram på er

Likes

Comments

God kväll på er.
Här ligger jag i sängen och bloggar från mobilen.
Anton jobbar, Alicia sover i spjälsängen som står vid fotändan av våran säng (hon valde själv att hon ville sova där inatt) och Liv ligger utslagen och snarkar bredvid mig.
Båda barnen somnade helt av sig själva ikväll, dock tog det lite längre tid för Liv som skulle krypa runt i sängen i evigheter innan hon kom till ro.
Innan hon somnade försökte hon så klart amma men ikväll fick hon inte och tillslut gav hon upp och somnade.
Eftersom hon tryckte i sig en hel portion gröt strax efter 20.00 så visste jag att hon omöjligt kunde vara hungrig och då var det lättare att stå emot när hon försökte "övertala" mig att låta henne få amma.

Imorgon börjar Antons fyra-dagars ledighet så då ska vi ge oss på att få Liv att sluta amma (igen)
Spännande.
Så nu håller vi tummarna för att det går bättre den här gången, och att jag inte ger upp. Men det blir antagligen lättare när vi är två som kan hjälpas åt på natten.

Nä, roligare än så blir inte kvällens inlägg.
God natt


Likes

Comments

Liv kan numera somna utan att amma på kvällarna, lättast är det att vagga henne till sömns i vagnen men igår kröp hon runt och myste med mig i sängen innan hon tillslut somnade. Hon var glad, tyst och nöjd hela tiden men så fort hon somnat tog det inte mer än 10 minuter innan hon började gråta och blev orolig.
Det verkar som att hon är trygg utan tutten när hon är vaken, men när hon väl sover så blir hon mer orolig och vill därför amma.
Nu är snart Anton "lång-ledig" så då ska vi prova låta honom ta henne på nätterna så får vi sen om hon låter sig bli tröstad av honom.
Det hade varit så skönt om hon kunde somna på kvällen vid 19-20 och sen veta att hon sover för natten med kanske 1-2 mattillfällen.
Men det kommer antagligen tids nog.

Tålamod är en förälders bästa vän.

Likes

Comments

God morgon.
Hur mår nu? Jag och tjejerna är mer hängiga idag, så det blir Netflix och mys i soffan hela dagen.

Appropå inlägget igår så tänkte jag bara inflika att om man nu MÅSTE kritisera sig själv och sin kropp så börja ALLTID med det negativa och när du väll fått det överstökat så ta det positiva.
Så för att vara ännu mer tydlig: gå alltid igenom dina positiva egenskaper sist, för det lämnar en bättre eftersmak.

"Vilken bra hårdag jag har idag, men fy va mina överarmar ser feta ut"
Tänk istället:
"Vilka feta överarmar jag har, men oj vilken bra hårdag jag har idag"

Visst blir det skillnad?!
Det negativa först och det positiva sist.
Men allra bäst vore det förstås om man kunde hoppa över den negativa kritiken helt.
Ha en trevlig lördag nu.
Kramar från oss i soffan.


Likes

Comments

God morgon.
Hur mår ni?
Här hemma har vi blivit förkylda, igen!
Borde inte vinterns alla förkylningar dött ut nu, det är ju trots allt mars som iallafall jag räknar som en vårmånad, och med våren kommer friskare tider, eller?

Jag kom att tänka på en sak häromdagen, hur duktiga vi tjejer (oftast) är på att kritisera våra kroppar. Vissa dagar när man ska klä på sig så hittar man ABSOLUT inget som passar, ni vet dom där dagarna då allt känns piss?!
Och det första vi gör, iallafall jag, är att börja kritisera ens kropp. "Om jag hade lite mindre rumpa skulle byxorna sitt bättre" "Om jag hade lite större rumpa skulle det de snyggare ut" "usch vilka feta lår jag har" "jag har för stora tuttar" "jag är helt formlös"
Ja, listan av kritiserande tankar kan göras oändlig, och det som är så motsägelsefullt är att dessa olika tankar kan tänkas av samma person fast vid olika tillfällen.
När Anton inte hittar några kläder som passar så säger han:
"Jävla skitkläder" "vilken dålig kvalité, tröjan har redan tappat passformen"
Hans lista av kritik kan inte göras lika lång, och den stora skillnaden är att han ALLTID kritiserar kläderna, ALDRIG sig själv.

Även om kläderna kanske skulle suttit annorlunda med en annan kroppsform, och även om man tycker att man är finare om man går ner/upp i vikt så betyder inte det per automatik att man är ful just nu.
Syns det däremot på dig att du är obekväm så kan det dra ner din attraktionsförmåga, medan självsäkerhet förstärker den något enormt.

Häromveckan sa Anton till er person -vad fin du är idag!
Varav personen svarade -jag? Med mina bilringar?
Varför gör vi så? (Jag vet att det är fler än bara personen i exemplet gör likadant och jag är inget undantag)
När någon påpekar det fina med oss så ska vi genast göra dom uppmärksamma på det negativa, som dom antagligen inte ens tänkt på men genast blir varse om när vi påpekar det.
Varför har vi en tendens att att alltid försöka balansera det positiva med något negativt?

Nej, nu får det vara slut med det!
Jag ska iallafall se till att göra det bästa av det jag har, och om Anton tycker jag är skitsnygg varje dag (vilket han ofta påpekar) så bör jag också kunna tycka det.
Det är aldrig min kropps fel att kläderna sitter dålig, det är klädernas fel.
Eller eventuellt hjärnan som övertalade mig att det var en bra idé att äta upp den där burken med kakor...

Kram på er



Likes

Comments