På Sörby hade dom ridning på tisdagar, en egen grupp för dom som ville åka. Oftast var det bara jag som åkte, så hade privatlektioner då. Frågade om fler dagar i veckan & då fick jag åka på måndagar också. Nu när jag flyttades så hastigt till Kilen igen, hann jag inte ta avsked från stallet där uppe. Så min kontaktperson & jag diskuterade detta, och chefen sa att jag kunde fortsätta vara där, på måndagsförmiddagar. Så jag & min ena kontaktperson åkte till Gullhov & pratade med Inger som är ridlärare där. Det skulle bli antingen avsked den dagen, eller överenskommelse om hur det skulle bli. Jag fick vara kvar. Så sen dess har jag varit där varje måndag, först ridit ett pass, sen mockat & grejat i stallet lite samt lunch, och sen har vi haft lite teori, eller inte riktigt teori, vi fixar mest i stallet samtidigt som vi snackar häst, snackar foder när vi fodrar osv. Men också suttit ner & kikat i lite papper & så. Funkar jättebra tycker jag.
Frågade även nu på Kilen om en dag till där, så torsdagar & måndagar kommer jag vara där. Så nu har jag 5 häst-dagar i veckan. 2 i Gullhov, 3 i travstallet (söndagar är nytt). Nu har jag även börjat stanna längre i det stallet, passar mycket bättre då allt blir klart innan jag åker till Kilen, så jag har tid & mysa med nån häst eller nån katt, istället för & glo in i väggen här på Kilen.
Jag trivs verkligen jättebra på båda ställena, och funderar även över hur fantastiskt det är att jag har häst hela 5 dagar i veckan, när jag bor såhär. En dag hade varit mer troligt, men detta.. Vissa i personalen säger hur mycket jag förändrats (”du är ju en helt annan unge”) på dessa ca 2 månader, och att mycket beror på stallen. Det fattar ju jag med, att hästar eller djur överlag är den bästa terapin, men jag märker inte av något själv. Känns väldigt skönt att prata om detta med just honom, han sätter liksom ord på mina känslor.

Sååå idag då. Red Sarma för 3e gången & 3e veckan i rad. Hon är 5 år så väldigt ung. Vi känner inte varandra så bra än vilket är förståeligt, men jobbar på det. Detta resulterar i att hon inte riktigt tar galopp-skänkeln så snabbt hon skulle kunnat, samt inte saktar av på första försöket. Jag behöver ha mer tydliga hjälper & halvhalter på henne, vilket jag jobbar på. Hon brukar även slänga en del med huvudet, men idag var det ovanligt mycket & hon va i sin egna lilla värld & lite sur verkade det som. Ston ja..

Har hittat två till charmtroll i travstallet också.
Henriks, ett ettårigt halvblod (fick jag reda på igår faktiskt) han är sååå charmig, ALLTID spetsade öron & huvudet är alltid synligt, snälla ögon, han tittar på en hela tiden & så fort man kommer i närheten av honom försöker han nå en med nosen så han kan lukta & nafsa lite. Älskar & bli kliad den lille gossen. Hans mamma var hopphäst & pappan dressyrhäst om jag minns rätt, kan vart tvärtom med. Han älskar pussar ❤️

Henriks

Sen har vi Jasper. Han har varit ganska blyg innan, lite ”se men inte röra”- känsla tror jag man kan beskriva honom med. Förut borstade jag ut en stor tova han hade i manen, lite läskigt först tyckte han, men sen gick det jättebra. Sen dess har han snabbt blivit mer social & trevlig, igår stod jag & borstade honom, då njöt han ordentligt & bara stod & halvsov, hur mysigt som helst. Kan stå & gosa med honom hur länge som helst & det verkar han trivas med också.

Så mysigt att stå & klia & pyssla på hästarna på kvällen när alla är inne, & lyssna på tuggande. Saknat den känslan så länge.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Under några veckor har jag haft "praktik" i ett travstall i närheten, 2 dagar i veckan till att börja med, men blir nog mer framöver.
Gården har ca 50 hästar, flera katter & 1 hund, 2 stall, träningsstallet & det lilla stallet.
Mina dagar ser ut ungefär såhär:

9.30 åker jag till gården. Jag börjar nästan alltid i lilla stallet (tur då jag tycker det är det mysigaste). När jag är framme är dom flesta hästar redan ute i hagarna, så då hjälper jag till med att ta ut dom som är kvar efter att dom ätit upp frukosten. Sen börjar jag mocka. I lilla stallet är det 16 eller 19 ganska stora boxar, dom byggdes till fölboxar i början.
När det är färdigmockat ska det halmas, höas & fyllas på vatten i hinkarna till dom som inte dricker ur vattenkopparna, avslutas med att sopa stallgången. När detta är klart är det lunch!

Efter lunch går vi till träningsstallet, det är mycket större, men boxarna är mindre & flera hästar går på lösdrift, så mockningen går fortare där. Halmas, höas. Sopa.

Vissa dagar motionerar vi hästarna, nu har vi inte gjort det på ett tag då en annan tjej som jobbar på gården har varit ledig, hennes huvudsyssla (gissar jag) är körningen. Så nu har hästarna fått lite vila.
Själv är jag inte alls duktig på trav, gick på travskola i Rättvik typ en termin för många år sen, så är väldigt grön inom området. Ridning är min grej! Men jag har varit med & motionerat ett par gånger, det är roligt men föredrar att sitta på ryggen. Men all erfarenhet är bra erfarenhet, right ?
Kör gör vi när båda stallen är klara. Sen avslutas dagen med att ta in alla som inte går på lösdrift.

Ganska enkla uppgifter & strukturerade dagar, men det passar mig väldigt bra. Jag ser det som en terapi framför praktik. Det hjälper väldigt mycket & personalen tycker jag är en helt annan människa nu, än jag var när jag kom tillbaks hit till Kilen. Att åka till travstallet kan jämföras med att duscha; jobbigt att orka stiga upp ur sängen & åka dit, men när jag väl är där vill jag inte åka hem. Jag har faktiakt bara varit borta en enda dag det var tänkt jag skulle vara där, & det var när jag hade permission. Såhär bra har jag nog aldrig presterat när det gäller arbete/skola/heltidssysselsättning. Eftersom jag skolkade genom hela min skoltid & därför inte är van att ha uppgifter hela dagarna, även därför vi började med 2 dagar i veckan & inte mer, så att jag kan gå gradvis uppåt. För vi vet ju hur det gått när jag börjat gymnasiet (100% närvaro finns inte på världskartan för mig) det slutade ju med att jag gick in i väggen & hoppade av- 2 av 2 försök. Detta är mycket, mycket bättre.

Detta är inte det enda i hästväg jag gör under dagarna just nu, men den andra delen tar vi senare.

Lite bilder!

Sir William

Wilma, född i Juni/Juli

Espresso, min nya bästa vän.

Jag igen /William

En dag när jag var med ut & körde

Armando

Bea




Mer kommer!

Likes

Comments

I torsdags morse åkte jag på permission, fyllde ju 18 i fredags. Hade en dålig magkänsla, men ville försöka ändå. Så jag satt mig på tåget & åkte 40 mil till Dalarna.
Kom fram runt 15-16 tiden nån gång, träffade lite vänner & sen var jag ute & åkte en stund på kvällen. Sen blev klockan över 12 & jag blev 18.
På fredagen började jag dagen med soc-möte, och som vanligt blir man bara besviken & på dåligt humör. Bra start på födelsedagen.. Hade inget för mig på hela dagen. På kvällen skulle jag på middag hos farsan, så han hämtade mig i Orsa. Innan vi ens hann börja äta, började vi bråka. Hade som sagt en dålig magkänsla kring permissionen redan innan, & den stämde. Tog mig tillslut till Orsa & for ner på bowlingen & köpte några drinkar där. Sov sen hos min kompis i Mora både fredagen & lördagen. Under lördagen mådde jag rätt dåligt pga fredagens dåliga stämning. Eller ja, extremt dåligt. Gör fortfarande det. Så vi kikade på serie hela dagen & kvällen.
Idag startade jag dagen med & duscha, gjorde mig i ordning för resa tillbaks till Skövde & träffade sen farsan igen några timmar innan tågets avgång. Det blev lite bättre, jag vill inte skiljas åt som ovänner.
Missade tåget jag skulle byta till i Sala, så sprang omkring där & letade efter Ica en stund, innan jag bestämde mig för middag. Kebab.
Nu sitter jag här på Kilen igen, och inser att jag hade haft en mycket roligare & bättre helg om jag stannat.
Man kan inte ändra på det som redan är gjort, så jag får bara acceptera hur det blev. Men lite bilder från helgen kan jag åtminstone bjuda på:

Likes

Comments

I över 10 år har jag haft grova problem med min så fint kallade sömn. Nu förtiden sover jag, en bra natt, 5-6h. Blir inte trött förns mellan 3-6 på morgonen, och då tar det även flera timmar innan jag väl somnar. Vaknar upp till 30 ggr per natt.
I vintras var det så dåligt att jag fick psykos. Blev paranoid, fick hallucinationer, blandade ihop verkligheten med fantasin. Jag levde i en parallell värld.
Dom senaste dagarna nu har varit ett rent helvete. Är påväg åt samma håll som i vintras. Under veckan har jag sovit 2-3 h per natt, inatt sov jag ingenting. På eftermiddagen idag var jag ordentligt trött, så försökte sova en liten stund (tänkte max 45 min så jag fortfarande kunde sova nu på natten) men det gick självklart inte. Samma sak nu när jag la mig för nån timme sen. Går inte.
Jag har haft nåt receptfritt läkemedel. Sen fick jag melatonin, sen atarax, efter det propavan (som jag enbart blev bakis på). Ingenting har fungerat. När jag låg på psyk i 2 nätter gav dom mig teralen, nån slags benzo samt propavan. Funkade inte heller.
När jag bodde på Sörby var jag till läkaren. Det var en läkare som bara har placerade ungdomar. Hon var ett totalt jävla skämt, rent ut sagt. Självutnämnd "skolsyster" skulle jag säga. Jag hade fått tiden dit bokad just för sömnen. Tänkte samtidigt prata om ny ADHD medicin, samt antidepp vid behov. Men när jag kom dit började hon snacka om en massa annat, och göra massa undersökningar.
Hon frågade i början om jag hade nåt jag ville prata om, och jag nämnde ovanstående. Vi skulle ta det på slutet. Okej, tänkte jag, bara det blir gjort.
När vi var klara med det hon ville ha gjort & sagt, tog jag upp mina problem. Men då hade hon allt inte tid & prata längre. Slutade med att hon skrev ut Cirkadin, det är en tablett som är insomning, samt "sova-hela-natten-tablett". Insomningen var i get mindre än.... MELATONIN. Fattar hon trögt eller ? Melatonin är rena skämtet. Kände absolut ingen skillnad när jag åt den i vintras. Och det hade jag dessutom sagt. Allt jag skrivit nu, hade jag berättat för henne.
Påvägen därifrån letade jag upp Cirkadin på Fass (medicinsk sida, biförteckningar m.m står där) och jag trodde jag skulle dö av skratt. Läs noga nu. Bieffekterna var: sömnlöshet (av sömnpiller??!), ångest (hade ju bett om ångestdämpande ? då kanske inte detta är så himla bra ?) depression, aggresivitet (som jag delvis bor här pågrund utav) samt alla vanliga bieffekter. På riktigt, hur tänker hon ? Inte nog med allt detta. Hon tog ingen hänsyn & visade ingen respekt för mig eller vad jag sa heller. Hon trodde inte på ett ord jag sa, även fast personalen som följde med & satt med på samtalet var med i rummet & bekräftade att jag talade sanning! Avbröt mig hela tiden. Etc etc.

Jag hämtade inte ens ut Cirkadin. Ingen idé, skulle antagligen bara förvärra allting. Så jag bad om en tid hos en riktig läkare, på en vårdcentral. Men det blev aldrig nånting av det innan jag flyttade tillbaka till Kilen.
Tyvärr är det ju nu så, att dom har samma inkompetenta läkare här. Min ena kontaktperson skulle ordna en läkartid till mig med hänsyn på sömn, ADHD, antidepp, samt min fot som är helt efterbliven, och min tumme. Alltså behövs röntgen. Jag fick en tid, blev jätteglad att det var så snart. Igår fick jag reda på att det var denna självutnämnda skolsyster vi ska till. På torsdag. Så nej, jag väljer att stanna hemma. Jag hoppar hellre i en myrstack än åker till den kärringen igen alltså, så idiotisk var hon.

På grund av hur min sömn varit nu på senaste, blir mitt psykiska välmående bara sämre & sämre. Kanske låter överdrivet, men det blir verkligen en stor skillnad. Inatt ville jag verkligen ha en god natts sömn, för att jag ska till Töreboda imorgon & få ett avslut på Sörby, träffa en gammal bekant, och kanske få ett avslut i stallet. Vi ska åka 09.30. Kommer inte orka. I skrivande stund är hon 02.30.

Morgondagen är väldigt viktig för mig. Men detta förstör allting. Mår verkligen skit över detta. Varför kan jag inte sova ? Så förbannat trött på detta. Usch.

Har varit jättetrött hela eftermiddagen & kvällen. Men när man legat i sängen & vänt & vridit på sig i 3-4 h utan resultat blir man bara förbannad. Då går det ännu sämre. Får kolla på nån film eller nåt.
Godnatt.

Likes

Comments

Jag kan inget som helst om smink, typ. För snart ett år sen började jag använda foundation, puder, primer & sånt man har i ansiktet. Innan har jag bara använt mascara, kajal, eyeliner & ögonbrynen. Märken & vad som är vad har jag absolut noll koll på! Har en sån där platta med ögonskuggor i svart, grått & vitt som jag brukar "leka" med ibland. Så idag provade jag grått. Tror smokey eyes ? Haha vet ej. Men några bilder tänkte jag visa på "dagens sminkning": (sminkar mig ju väääldigt sällan)

Proffsen säger "Nej vad hemskt!", Jag säger "Det ser inte förjävligt ut, wow!" Haha

Likes

Comments

Ridbyxor, bh, träningslinne, träningsshorts & gymskor. Ganska mycket kvar att handla med. Lite standardplagg. Men sååå skönt med nytt & fräscht.
Ikväll blir det till gymmet, har ju börjat träna lite thaiboxning igen fast själv. När jag har permanent boende ska jag börja på klubb & träna igen, så lika bra att köra så ofta & mycket jag kan nu innan, så det inte blir som sist, att jag kom dit helt otränad & inte klarade fysen.
Känns så skönt i kroppen & psyket nu. Tror saker börjar gå åt rätt håll. Sen har jag ju fortfarande mina downs, men just idag känns allting nästan perfekt.

Likes

Comments

Hänt så mycket här under helgen. Slutade med att 3 av oss 4 som bor här måste separeras. Så jag kommer flytta tillbaks till Kilen, vet inte vad som händer med dom andra 2.
Det jobbigaste är ju att lämna stallet. Det visste jag redan från början, men hade räknat med att få ett avslut. Vi måste åka härifrån kl 1 för att jag skrivs ut då. Stallet ska jag vara i kl 5 på tisdagar. Hade räknat med att idag var sista gången jag skulle få rida, började förbereda mig igår, och så händer detta. Gör skitont. Vet inte hur jag ska hantera det.

Kilen trivdes jag på när jag bodde där, även om jag trivs mycket bättre här. Hade jag bara fått ett avslut i stallet hade det gått så mycket enklare. Säga hejdå. Att inte få säga hejdå har varit min uppväxt fram tills för 5-6 år sen. Ger mycket flashbacks. Jag vill inte.. Hur länge till ska jag slitas fram & tillbaka i systemet? När ska detta få ett slut & ett permanent ställe hittas? Jag hjälpte ju personalen här på Sörby med det som va problemet. Men det verkar inte som att det spelade nån roll ändå. Sen straffas jag för det? Frågat vad som händer med dom andra tjejerna men dom hade inte hört nånting än.
Hade jag bara fått ett avslut.....

Bilder från igår; sista gången jag rider Missil för Inger. Åtminstone var det ett bra pass.

Likes

Comments