Header
View tracker

Gjorde du något 2016 som du aldrig gjort förut?
Jag tog studenten, flyttade hemifrån och ihop med pojkvän och sedan ihop med två gånger bästis också, gick en termin på universitet och fick på grund av det, typ klara mig ensam? Försöka vara lite vuxen? Ta hand om mig själv ibland?

Genomdrev du någon stor förändring?
Flytten till Stockholm. Efter månader av oändliga köer till skatteverket och banken och kela och allt vad det är så har det nästan ordnat sig nu. Jag har aldrig varit så ensam men samtidigt aldrig ensam (låter f e t t religiöst men jag menar bara att det är kul och tryggt och bara lite svårt att bo tillsammans med tre kompisar osv), aldrig haft så mycket ångest men ändå aldrig varit så tillfreds och aldrig bara varit som jag är i år. Så slutade jag äta kött och tvätta håret också.

Vilket datum från 2016 kommer du alltid att minnas?
Jag är helt värdelös på att komma ihåg datum, så alla datum jag skulle låtsas att jag skulle komma ihåg nu skulle bara vara en lögn för jag vet att de kommer vara bortglömda nästa år ändå. Men okej kanske 4.6 (var det då jag tog studenten?), 18.8 (var det kanske då jag flyttade hemifrån?) och möjligtvis 1.10 (dagen kollektivet came to be och datumet jag fyllt i på minst tusen ansökningar om det ena och det andra).

Dog någon som stod dig nära?
Nej, inte i år, tack och lov.

Vilka länder besökte du?
Finland, Sverige, Storbritannien.

Bästa köpet?
Nya glasögon, konsertbiljetter, bluetooth marshalls, highlighters från sleek och möbler. Flygbiljetter hem.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Mina vänner är fan det bästa som hänt mig. Att det finns så fina och kloka och varma och stöttande människor känns knappt verkligt. Jag blev också glad av att få krama på mamma och prata skit med lillasyster som är så jäkla vettig och fin och att dricka kaffe hemma hos storebror och komma fram till att vi är nog ganska lika ändå och att pappa nästan kan låta bli att pika vad jag äter och inte äter och att katten fortfarande kurrar intill mig helst hela dagen. Och Emil - alltid alltid Emil.

Saknar du något under år 2016 som du vill ha år 2017?
Stockholm är ensamt, jag vill lära känna nya människor. Jag vill komma hem oftare. Jag vill ha en snällare värld med snällare värderingar.

Vad önskar du att du gjort mer?
Läst, skrivit, broderat, skapat. Hört av mig.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Ältat, gråtit, tvekat.

Bästa boken du läste i år?
Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri. Bara läs den.

Favoritprogram på TV?
Tittar knappt på TV (och nu har vi inte ens någon), men tittat och tyckt om Skam, Stranger things och Please like me.

Största musikaliska upptäckten?
Jag har inte direkt upptäckt någon, men lyssnat mycket på Kent, Beyoncé, Kendrick Lamar och Keaton Henson.

Vad var din största framgång på jobbet 2016?
Att diska en sommar och extrajobba med lite ditt och datt ett par månader är nog ingen direkt framgång. Skolmässigt å andra sidan, så skrev jag studenten med bra resultat och kom in på Stockholms universitet på översättarlinjen, som också kräver höga antagningspoäng.

Vad var din största framgång på det privata planet 2016?
Med risk att låta som en trasig skiva: att ha flyttat hemifrån, och varit bra på det också. Att ha fått en mycket sundare syn på så mycket och blivit så mycket bekvämare i mig själv. Låter klyschigt, men det är verkligen sant.

Vad spenderade du mest pengar på?
Hyra, mat, konserter, kläder.

Något du önskade dig och fick?
Mer häng med vännerna men fortfarande lika ärligt. Några nya vänner. Mer pussar och kramar. En vardag i en ny stad, som jag trivs i.

Något du önskade dig och inte fick?
En snällare politik. Vänner i skolan.

Vad gjorde du på din födelsedag 2016?
Hade kalas! Som sig bör! Det var så jäkla fint och jag fick en jeansjacka som alla mina vänner sytt och donat med, och en veganskt tårta i form av min katt?? Ja men ni hör ju hur bra.

Vad fick dig att må bra?
Sommarjeppis och sommarstockis. Att resa läsa plantera brodera piffa pynta kaffa öla.

Vem saknade du?
Mamma, kompisar, katt.

De bästa nya människorna du träffade?
Moa och Stella (det känns så konstigt att jag bara känt dem ett år för de ska ju liksom vara där, det är så självklart och viktigt och bra?). Och Baptiste och Lukas!

Mest stolt över?
Att jag slutat äta djur. Att jag kan ta hand om inte bara mig själv men också mina gröna kompisar på fönsterbrädan och ett fjärdedels hem? Och att det funkar så bra att bo ihop med mina bästa kompisar!

Högsta önskan just nu?
Att vi kan bo kvar här i vår fina lägenhet 2017. Att jag träffar fler nya intressanta vänliga äkta människor. Att jag får krama på fler katter. Att jag vågar mer.

Vad tänker du göra annorlunda 2017?
Jag vill läsa mer och skriva mer, för det är ju det bästa jag vet. Jag vill också äta veganskt och konsumera snällare, för det både är och känns jättejätteviktigt.

Likes

Comments

Om jag inte hette Linn skulle jag: vara född med snopp och heta Elias (eller var det Liam?) istället.
Om jag fick byta ansikte med en kändis skulle jag: låta bli. Försöker vara nöjd med det jag fått osv.
Om jag kunde spela ett instrument jättebra skulle jag: vara glad. Och förvånad. Jag tog pianolektioner som barn men var rädd för läraren och kunde inte göra olika saker med händerna samtidigt (höhö) så det blev ett kortvarigt intresse.
Om jag bara fick lyssna på ett band resten av livet skulle jag: antagligen bryta mot regeln. Men om jag absolut måste välja så skulle det nog vara Kent. Då kunde jag i alla fall både gråta och dansa.
Om jag kunde skapa mitt eget drömplagg skulle jag: göra pyjamasbyxor med hög midja, fast mer fashion. För vad annat vill man ens ha på sig. Pyjamasbyxor är lika med livet.
Om jag kunde få uppleva en dag en gång till skulle jag: inte fiffla med tidslinjen för kom igen jag har sett för mycket sci-fi för att mess with that shit?
Om jag fick ändra tre saker med mitt utseende skulle jag: försöka vara tillräckligt självsäker för att säga nej. Försöker skita i ideal och se min kropp mer som ett verktyg för att typ hoppa och springa och skratta och så, istället för ett skal att mäta självvärde enligt. (Det vore dock kul att få lite snällare hud som inte bränner i solen och kliar av allt)
Om jag skulle byta jobb imorgon skulle jag: är arbetslös just nu. Om jag böt skola däremot skulle jag inte ens vara förvånad efter dagens helt orimligt omöjliga grammatikprov. Får äta upp det här med att jag tror mig vara bra på grammatik.
Om jag hade en superkraft skulle det vara: att vara en sån där kaxig person som alltid har svar på tal och som kan formulera sig så träffsäkert och konkret att man blir förstådd. Inte någon slags populistisk övertalarkraft, utan helt enkelt bara ett rågat mått tydlighet till mina argument. Jag vet ju själv var jag står och varför, men jag har ibland svårt att utveckla det för andra.
Om jag var tvungen att bo i en annan stad för resten av mitt liv skulle jag: vara okej med det också. Stockholm är fint och jag trivs, men jag planerar inte som det ser ut nu att stanna här längre än studierna. Berlin vore kanske något härnäst? Eller kanske någonstans i Kanada. He sku vaa naa. Eller så hamnar jag i gamla goda Jakobstad igen.
Om jag bara fick äta en rätt varje dag resten av veckan skulle jag: äta tacos. Det är redan nästan min basföda. (Tips! Är du lat och hungrig; alternativt också bakis, kan du slänga in tacochips med ost på i ugnen och äta tacolins/-bön/-whatever-protein-du-äter till. Det äter vi i princip varje vecka nu.)
Om livet tog slut på söndag skulle jag: skaka av ångest och antagligen inte ens vara kapabel att lämna huset innan det. Nä men jag skulle inte flyga hem då för det känns ju som en lagom trolig dödsorsak. Och om jag ändå skulle dö skulle jag i alla fall ha haft en rolig och fin helg innan (julklappsutdelning i kollektivet, Kents avskedsturné, träffa familjen!).

(Stal listan härifrån.)

Likes

Comments

Jag och kollektivet dricker sojachai och tiokronors bryggkaffe på Kafé 44 när det plötsligt väller in uppspelta människor i kafét. Dessa människor är motdemonstranter.

Nordiska motståndsrörelsen har idag tågat från Kungsträdgården till Gamla stan. Sex hundra nazister har, med tillstånd, marscherat genom Stockholms innerstad. Det är den största nazistiska demonstrationen i Sverige. Hur tillåts en öppet nazistisk rörelse samlas, demonstrera och hålla ett möte på ett helt avspärrat torg? Ett möte vilket allmänheten inte kan lyssna på. Ett isolerat möte för hundratals högerextremister, på Mynttorget, mitt i Gamla stan. Jag kan inte annat än undra hur det här kan vara lagligt, hur nazismens ideologi i sig själv inte är tillräckligt för att klassas som hets mot folkgrupp. Slagord som ”Nordisk revolution, utan pardon!” och "Stoppa invasionen, repatriera!" kommer att göra mig illamående många nätter framöver.

Motdemonstrationen var lyckligtvis mycket större, med sina ungefär 5000 deltagare. Mitt i allt piss känns det ändå fint att vi är flera tusen fler med hjärtat på rätt ställe (P.S det sitter till vänster ❤).

Bild: SVT

Likes

Comments

Jag är mer än sex tusen kilometer från USA:s gräns, och jag är rädd.

Jag är rädd för att det kanske mest inflytelserika landet idag har röstat för en man som hatar. En man som hatar kvinnor, muslimer, rasifierade personer, personer med funktionsvariationer, queerpersoner och fattiga. En man som hatar alla som inte tillhör den vita mannens medelklass. USA har röstat för en man som ställs inför rätta för att ha våldtagit en trettonåring, som sexuellt utnyttjar kvinnor och som inte tillåter kvinnor bestämma över sina egna kroppar. En man som vill förbjuda en hel religion och bygga en mur mot omvärlden. En man som ljuger politiker, media och folket rakt upp i ansiktet, som kastar ur sig helt oförsvarliga påståenden utan någon som helst eftertanke. En man som inte betalar skatt och som har kört flera företag i botten.

En man utan politisk erfarenhet. Att en drummel utan självbehärskning och belägg blir vald före en kvinna med år av erfarenhet, kompetens och hårt arbete är en stor jävla käftsmäll för alla kvinnor. Det lär oss att hur hårt vi än arbetar för och bevisar oss bättre lämpade för ett jobb så är oddsen fortfarande emot oss. Den insikten gör mig så fruktansvärt arg, uppgiven och rädd.

Jag kan bara föreställa mig hur USA:s minoriteter måste känna sig.


Likes

Comments

Tänk dig att jag nu vänder datorn upp och ner, skakar om den så skräppartiklarna rasslande faller från tangentbordet, jag blåser dammet av skärmen och hålller tummarna för att snart se lampan bredvid startknappen blinka tveksamt och sedan höra det hysteriska surrandet av maskinen som vaknar till liv. Jag kisar mot de ljusa pixlarna, en grå lock skymmer min sikt. Mina händer darrar när jag skriver in webbadressen i sökmotorn. nouw.com, sedan ett snedstreck, till sist mitt efternamn. Senast uppdaterad torsdagen den 12 maj. Vem hade anat, att det skulle ändras idag?

Ja, hej kompis. Mycket har hänt sedan jag sist delade med mig av något här. För dig som kanske inte har koll på allt jag tar mig för här i världen, så kan jag dra en kort sammanfattning av vad jag håller på med, egentligen.

Jag bor i Stockholm nu. Med min pojkvän. Just nu på aderton kvadratmeter, men från och med imorgon (!!!) på åttio sådana, då med tillökning i form av planetens kanske bästa brudar. Jag går på Stockholms universitet och läser översättarprogrammet, inriktning engelska. Dessutom jobbar jag lite.

Däremellan så gör jag... allt. Hela tiden. Det här har varit en helt otroligt intensiv månad, förutom tråkigheter som skola, lägenhetsjakt, skatteverksspring och bankärenden gör jag så jädra många roliga och givande saker. Vi går på de mest peppade konserterna, ser på konst, dricker kaffe och öl på de finaste/coolaste/sunkigaste ställena eller bara i någon park/strand/berg/gräsplätt/hemma hos någon, fuldansar och skriksjunger, spelar badminton (ja, på riktigt), second hand:ar, upptäcker staden och lever livet.

Förutom att det är dyrt att finnas till och folk kramas för mycket här så har jag det schyni bra (speciellt nu när grannarna sjunger Spice Girls i trapphuset, jag skulle ha varit lycklig för mindre).

Likes

Comments

View tracker

Tidigare idag pratade jag och mamma om det här med osäkerheten att gå utan smink, och det slog mig plötsligt att jag har blivit så mycket mer obrydd. Jag lunchar, klipper håret, dricker kaffe, öl, vin, cola med kompisar, hänger ute, hänger inne, köper kläder, chips, blommor. Utan smink. Utan att tänka på att jag inte har smink. Jag rakar inte benen för att bära kjol eller korta byxben, jag har magtröja fast den inte är i storlek XS. Och jag sminkar mig fan inte för att gå ut. Och jag kan vara fett fräsch ändå. Fan vad skönt. Fan vad skönt att inte vara sexton år med skeva ideal och förväntningar längre. Fan vad fränt.

Likes

Comments

Superhemligstämplat och exklusivt bildmaterial: de här bilderna kommer inte ens från min instagram, till skillnad från alla andra bilder på den här bloggen!! Enastående!!

Vad jag egentligen vill förmedla är 1) att jag har köpt en ny tröja, på Ginas rea, som ni kan förvänta er att se mig i varje dag framöver i en obestämd framtid och att 2) jag imorgon åker till Umeå med ungefär en tandborste och fyra blyertspennor i ryggsäcken för att 3) skriva högskoleprovet och 4) förhoppningsvis komma hem med en mer välfylld ryggsäck (Monki 💛💜💙).

Likes

Comments

Jag andas, är vid medvetande och till och med int så lejd (fastän man inte kunde tro det enligt min aktivitet här). Jag har nu, med en aning för lite ansträngningar, förhoppningsvis tagit studenten och är därför nu fångad i ett livets limbo var jag inte är tvungen att befinna mig någon särskild stans alls på dagarna. Vad jag då fyller min meningslösa existens med är hinkvis med kaffe (helst med någon arm kamrat efter att jag antagligen triple-textat dem), otaliga tupplurar och halvdana podcasts och böcker. Jag kan inte klaga heller, det flyter på som det ska, faktiskt.

Jag tänker inte referera de månader jag inte svamlat om något här (let's be real - ingen vill höra om det), utan istället bara berätta om det här veckoslutet, okej.
Fredag: pussas hejdå när Emil åker till Stockholm. Packar matsäck och pallrar iväg till tyskaskrivningarna. Dricker kaffe och pratar om livet. Äter grönkålschips och fnissar kring kompis köksbord.
Lördag: svansar omkring i pyjamas halva dagen. Tar mig i kragen och skaffar loppisbord. Ölar hemma, ölar ute. Köper mat med söt kompis (jag vill ha en muminlimsa, med Sniff på!), som jag sedan äter på mitt golv, efter att jag mött brevbäraren i trapphuset när jag kom hem.
Söndag: sover. Sover lite till. Sover mer. Köper milkshakes med kompis. Dricker kaffe och skvallrar med kompis x5.

He va he. Hejtå.

Jag kan vara produktiv! Ibland! Lovar! || Var till London på sportlovet, much nice. || Det var påsk och pojken var söt.

Narcissist - javisst! Bilden av mig själv ska vara störst.

Likes

Comments

Jag har nu jullov och under det har jag för avsikt att plöja igenom ett par böcker, några timmar film och någon flaska vin. Jag har redan uppfyllt lovkriterie nummer ett och vänt min dygnsrytm med sisådär sex timmar.

För att bevisa hur julmysig jag för en gångs skull är kommer nu en kort sammanfattning av min helg:
fredag - julfest, julöl
lördag - julklappsstök, julglögg, julkamrater
söndag - julklappsstök pt.2, julkamrater pt.2 (varför bryta ett vinnande koncept?)

Jag gjorde alltså egentligen det jag vanligtvis gör, fast med lite mer julkänsla och presenter. För att fortsätta på samma tema så ska jag nu baka pepparkakor med syster. God jul och så.

Likes

Comments

December! Den enda vintermånaden jag säger mig tycka om. Några relevanta svar (på frågor ingen ställt mig) är: JA, jag har en chokladkalender, den fick jag av mor min och jag är nöjd. NEJ, jag är inte lika nöjd med SVT:s julkalender. N..ja? Det är kallt, ibland, om man är som mig och alltid ändå fryser. Halt är det i varje fall, jag gjorde idag inte mindre än fem märkliga undanmanövrer för att inte trilla omkull.

Annat viktigt vintrigt är till exempel min glittriga halvpolo (från H&M för den som är intresserad) som ni ser på bilderna nedan. Och att enbart min egen glöggkonsumtion antagligen kunde få Vip och Marli att gå runt. Mycket annat har jag inte att förmedla (annars sover jag mest, för att vara ärlig).

Likes

Comments