Postad i: Mat

Igår hade jag seminarium till 17 och Ellen var inte heller på det bästa, piggaste humöret, så vi bestämde oss för att skippa tidigare middagsplaner och göra mitt favoritrecept på uppmuntrande pestopasta. Nu får ni överleva med en dåligt belyst bild, för det är tydligen inte ljust längre vid åtta pga höst.

För att laga detta behöver du:

  • fullkornspasta
  • basilikapesto
  • färskost (vi brukar ha sådan med vitlökssmak, men det är säkert gott med annan också)
  • halloumi
  • solroskärnor
  • körsbärstomater

Koka pasta, stek halloumi och när det är klart joxar du ihop alltsammans i en kastrull.

Det bra med detta recept är att alla dessa ingredienser egentligen bara anpassas efter hur mycket du vill ha av allting. Jag hade i ganska mycket tomat, i och med att rätten är ganska tung och det lättar upp lite. Gillar du inte tomat så mycket kan du ta lite mindre av den eller ha i något annat. Till pastan hade vi en liten grönsallad med spenat, gurka, majs och nektarin. Tips, i och med att pastan 'är lite tung. Särskilt nektarinen, det var hur gott som helst.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Idag har varit en oväntat dålig dag. Dels har mitt plugg mer eller mindre enbart bestått av att försöka plåga mig igenom en jobbig sociologibok. Egentligen tycker jag att ämnet i sig är superintressant, men om man väljer en liten och svårläst font, ser till att alla ord står supertätt och i själva texten hela tiden kommer in på sidospår och aldrig riktigt kommer till saken blir det jobbigt oavsett vad det handlar om. Förutom det har jag även lyckats slarva bort en sportbh vilket jag upptäckte sådär precis innan jag skulle byta om och ta mig iväg på ett pass. Hurra! Kom inte iväg och kan ha råkat slänga ner en stekspade i diskhon i ren frustration så att en tallrik gick sönder.


Om vi byter ämne till något roligare så såg jag, Ellen och några kompisar som sagt var Borg igår. Jag gick in med en förväntan om att jag trodde att den skulle vara bra, att det skulle vara intressant att få veta mer om hans bakgrund och att rena sportscener i sig ofta inte är så roliga på film, men att tennisen nog skulle vara okej. Jag blev faktiskt positivt överraskad, den var bättre än vad jag trodde att den skulle vara.

Filmens centrala handling är finalmatchen mellan Björn Borg och John McEnroe på Wimbledon 1980, där Björn Borg hade chansen att vinna sin femte Wimbledon i rad och John McEnroe kom in som relativt ny (?) utmanare. Jag visste inte hur matchen slutade innan och jag tror att det faktiskt kan ha bidragit mer till filmupplevelsen. Ingen i sällskapet var heller helt säker på hur man räknar poäng i tennis, vilket gjorde att vi trodde att matchen var över när den inte var det och förvirrat tittade på när de fortsatte spela. Nåväl. Björn Granath var dessutom med på ett hörn, för er som inte vet det är det han som spelar Madickens pappa, aka en av mina favoritkaraktärer i min absoluta Astrid Lindgrenfavorit (vilket gör att 99% av alla som läser antagligen inte tycker att det är lika viktigt som jag tyckte). Hans sista roll dessutom.

Hur som helst, jag rekommenderar den. Den var väldigt spännande och får det att verka väldigt kul att spela tennis, så pass att jag har lust att dra med mig Ellen till närmaste tennisbana och slå iväg bollar sådär superhårt som de gjorde i filmen så att det låter jättehögt. Det finns något tillfredsställande i det.

Likes

Comments

Just nu har vi ett starkt och inte så roligt hösttecken här hemma och det är att det är riktigt, riktigt pisskallt i lägenheten på morgonen. Sitter i skrivande stund i tights, tjocka strumpor, morgonrock och en filt, men fryser ändå för att mina handleder måste vara "nakna" för att jag ska kunna skriva på datorn på ett smidigt sätt. Det hela blir inte bättre av att Studentstaden som vi bor hos brukar vara väldigt sparsamma med värmen, så sparsamma att en studenttidning till och med skrev en artikel om det. Nåja, jag antar att detta är början på halvåret av frysande och att mer eller mindre alltid ha en förkylning som då och då bryter ut och blir jätteilla.


Något roligare som händer idag är att jag, Ellen och Kajsa, en av våra kompisar, ska gå på Borg ikväll. Igår pratade jag och Ellen om hur kul det hade varit om Adam Pålsson var med i Borgfilmen som Ted Gärdestad och om Sverrir Gudnasson dök upp i filmen om Ted Gärdestad som Björn Borg, i och med att de två kände varandra, om så bara för att placera filmerna i samma universum. Jag tror den kommer att vara bra i alla fall, så får väl återkomma med ett inlägg om ifall den var det eller inte.

Likes

Comments

Vid det här laget tror jag ingen har missat att kyrkovalet är på söndag och jag hoppas att alla ni som är medlemmar i Svenska kyrkan har tagit er iväg och röstat. För detta är viktigt. Jag förstår mycket väl att det antagligen inte känns så om du inte är troende kristen och inte särskilt engagerad i kyrkan. Du kanske till och med har övervägt att gå ut för att slippa betala kyrkoavgiften. Nu tänker jag berätta för dig varför en öppen och accepterande kyrka är värt att kämpa för ändå.


I dagsläget har Svenska kyrkan flera stora projekt för att hjälpa människor i utsatta situationer. De här personerna behöver inte vara kristna, de behöver inte gå med i Svenska kyrkan eller på något annat sätt betala tillbaka hjälpen. Hjälpen är ovillkorlig, till de som behöver. Detta är också ett av kristendomens viktigaste budskap. Du ska älska din nästa som du älskar dig själv. Inte "Du ska älska din nästa som du älskar dig själv så länge hen är kristen och uppfyller din egen bild av vad kristendom är" eller "Du ska älska din nästa som du älskar dig själv så länge hen kan återgälda kärleken en dag".


Jag tycker att du ska rösta på ett alternativ som vill bevara kyrkan som den öppna plats den är idag. Bland annat SD vill stänga till, "ha en mer kristna identitet" och sluta vara så vänstervriden. Argumentet om vänstervridenhet är det dummaste någonsin, med tanke på att Jesus bland annat hjälpte framförallt utsatta grupper, ifrågasatte hierarkier inom kyrkan och bokstavligen blev fly förbannad och kastade ut de som försökte utnyttja templet för sälja saker för egen vinning. Om du tycker att medmänsklighet och allas lika värde är vänstervridenhet betyder dels att du även borde se bibeln som något slags vänstermanifest och att du dels behöver fundera över dina egna värderingar.


Annars tycker jag också att du ska rösta för att bevara sådant som kvinnliga präster, samkönade äktenskap och liknande i kyrkan. Jag och Ellen vill gärna gifta oss någon dag och då ha möjligheten att göra det i en kyrka. Om inget av det andra är viktigt för dig kan du väl i alla fall rösta så att vi får göra det?

Likes

Comments

Postad i: Mat

Igår kväll provade jag att laga egen fiskgratäng för första gången och det blev hur gott som helst. Utgick från detta recept, men använde alaska pollockfiléer istället för lask och torsktärningar och hade inte bara schalottenlök, senap och en skvätt vitt vin i créme fraichen, utan även persillade, citron och lite mer salt och peppar. Själva receptet i sig är hur diffust som helst, jag vet, men om man gör ungefär som det står och har i lite annat jox blir det uppenbarligen supergott.


Något annat i gjorde igår var att titta på Tro, Hopp och Kärlek. Vi fastnade för det redan förra året, men i år tycker jag nog faktiskt att det är bättre än det var då. Bland annat tycker jag inte att det känns som att alla deltagarna mer eller mindre uppfyller stereotypen om hur kristna är, utan de har fått med ganska olika personer som jobbar i kyrkan med lite olika syn på tro, vilket ju stämmer mer överens med hur verkligheten faktiskt ser ut. Nu väntar vi bara spänt på att SVT ska sluta ha Mark Levengood som seriens homosexuella alibi, utan även har med en deltagare som letar efter personer av samma eller flera kön. Ellen har dock en teori om att en av årets manliga deltagare har en crush på Mark, främst eftersom han alltid tittar på honom 100 gånger mer förälskat än någon av de kvinnor han träffar. Vi får väl se hur det slutar.


Nu ska jag snart ta mig iväg till universitetet på föreläsning och sedan blir det en tripp till svärisarna över helgen.

Likes

Comments

Postad i: Om mig

Hallå där!


Det var ett tag sedan jag skrev något här. Det i sig är inte en nyhet, vid det här laget kan vi konstatera att jag definitivt är en periodare vad det gäller bloggande, men för en gångs skull tänker jag faktiskt konstatera att det var ett tag sedan, istället för att bara köra på som vanligt.


Vad har jag gjort sedan sist då? När jag senast skrev något var det nästan sommar och nu har det precis blivit höst. Under dessa tre månader har jag:

  • Läst två sommarkurser, Harry Potter och hans världar och Astrid Lindgrens författarskap. Jag tänkte skriva ett eget inlägg om dem, så jag går inte in mer på det än så, men det var kul.
  • Läst massor av böcker. Dels klämde jag hela Harry Potterserien i och med kursen (kravet var 3 böcker, men varför inte dra på sig mer jobb än nödvändigt liksom?), plus flera andra som är nya favoriter som till exempel Störst av allt och Simon vs. the homo sapiens agenda. Räknade precis ut att jag läste 36 böcker i somras. Ja, trea sexa. Har ju som sagt var gett mig på att läsa minst 100 böcker i år och nu har jag fått upp farten. 16 av dessa 36 böcker läste jag dessutom i augusti, så det om någon var en bra läsmånad.
  • Jag har börjat träna på gym och jag tycker om det. Själva träningen i sig är väl sådär, men om man lyssnar på ljudbok under tiden man gör det blir det så mycket roligare. För min del kan man alltså kanske inte prata om ett rent träningsintresse, utan mer att jag har kommit på att jag kan läsa utan att nödvändigtvis behöva vara stillasittande. Dessutom är träningen skön på sikt. Jag älskar känslan i kroppen efter t.ex. styrketräning och jag har märkt att min onda rygg till exempel mår mycket bättre av det hela. Skönt!
  • Jag har saknat natur. Min familj bor för visso i lägenhet, men i ett område med stora grönområden mellan husen och med en stor skog med elljusspår precis intill och jag bodde själv i sådan miljö från att jag var ungefär 10 tills jag flyttade hemifrån när jag var 19. Fyra år senare och jag och Ellen bor i ett område som för visso är väldigt mysigt i sig, men där de bygger massor överallt runt om oss och där det verkar som om de har bestämt sig för att sträcka stadskärnan så långt ut hit som det bara går. Särskilt mycket skog finns det inte här heller. Nu i helgen var jag hos min familj i Eskilstuna och hälsade på och njöt av att kunna springa spåret och gå skogspromenad och fota hästtecken. När vi flyttar härifrån och har en sådan ekonomi och förutsättningar att vi kan välja lite mer var vi vill bo och inte bara behöver ta där vi får lägenhet vill jag bo nära skog.


Det var allt tror jag. Ska vi se om jag faktiskt lyckas börja blogga regelbundet igen nu? Det var ju i alla fall tanken.

Likes

Comments

Postad i: Lärarstudentliv

Som jag har nämnt tidigare på bloggen har jag haft VFU tidigare i vår och idag var jag in och kompletterade sista dagen eftersom jag var sjuk några dagar. Det jag däremot inte har berättat att jag har haft problem med kommunikationen med min handledare och till exempel inte fått veta om olika särskilda behov som finns i klassen förrän en av de sista dagarna. Redan innan har jag varit ganska irriterad på det och saker och ting blev inte bättre idag då jag fick veta att det finns en elev i klassen som har tendenser till att vara våldsam mot lärare i vissa situationer.


Den informationen kanske borde kvala in under sådant jag behöver veta för att det inte ska finnas någon risk för att den eleven hamnar i en extremt jobbigt situation och för att inte riskera min säkerhet.


Har i alla fall pratat med universitetet om tidigare problem och blivit bra bemöt. Det var lite dit jag tänkte komma, som råd till er andra lärarstudenter som råkar ut för saker som inte är helt okej, prata med universitetet om det. De vet att sådant här händer och är i min erfarenhet bra kring sådana grejer.


Slut på rant/väldigt specifik information. Nu ska jag snart iväg och äta middag i en park.

Likes

Comments

1. Mina VFU-elever ska få besök av Sara Lövestam. Tyvärr efter att min VFU-period är slut, så gissa om jag är avundsjuk. För er som inte har koll på det har hon skrivit en fantastisk bok som heter Tillbaka till henne och som är en av mina favoritböcker. Eleverna håller just nu på och läser Skarven i skolan, en bok som förutom att vara väldigt spännande även har en ung transtjej som en av huvudpersonerna. Tips till alla er lärare (och andra) där ute som vill ta upp transfrågor och vill ha en skönlitterär bok att ta lite avstamp i.


2. Jag ska försöka hinna läsa alla böcker som är nominerade till Årets bok innan omröstningen. Detta är alltså helt klart ett exempel då jag har fått ett infall att jag ska klara någon form av utmaning, Vi får se hur detta går, i och med att det är 12 böcker som alla verkar ganska långa och jag säkert kommer vilja bryta av dem med lite annat. Jag har till Augusti på mig, så vi får se. De nominerade är i alla fall:

  • Glöm mig av Alex Schulman
  • Flickorna av Emma Cline
  • Andras vänner av Liane Moriarty
  • Törst av Jo Nesbø
  • Italienska nätter av Katherine Webb
  • Vargarnas tid av Elisabet Nemert
  • Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld
  • Lykttändaren av Pontus Ljunghill
  • Björnstad av Fredrik Backman
  • Hennes nya namn av Elena Ferrante
  • Störst av allt av Malin Persson Giolito
  • Ett litet liv av Hanya Yanagihara

Jag blev inspirerad efter att ha sett Big Little Lies, så just nu håller jag på med Andras vänner av Lianne Moriarity.

3. Jag har kommit in på sommarkurser och ska alltså anaylsera Harry Potter och Astrid Lindgrens verk i sommar. Detta är typisk sådan info man får om man är en coolis och följer mig på instagram (Lesbo_Knope, plug plug plug), men i alla fall. Jag har tänkt på just dessa två kurser i flera år och det känns väldigt, väldigt roligt att jag äntligen ska få läsa dem.

Likes

Comments

Jag råkade tydligen bli lite MIA i nästan en vecka och alla tycker nog redan att andras trötthet och stress är tråkigt att läsa om (alltså 90% av min internetnärvaro ":)"), men det är maj, okej? Jag älskar maj, men om man ser till stressnivåer är maj en riktigt dålig månad. Hur kommer det sig att just ALLT viktigt ska ligga antingen i denna månad, eller i början av juni, så att förberedelser måste hinnas med i maj? Pls, lös detta, någon.

Här hemma har jag och Ellen lagt en förmögenhet på Ikeagrejer och ordnat om en sovrumsgardin så att vi slipper vakna fyra varje morgon och tycka att det är dags att börja dagen. Det är de små projekten i vardagen vet ni. Inte för att Ikea eller Billybokhyllan vi bland annat köpte på något sätt var små projekt, men ni fattar grejen.

Nu ska jag titta på någon serie om ni få titta på sk. Modern konst.

Likes

Comments

Postad i: Listor och tips, Böcker

Hetero i Hägersten av Sofia Olsson

Egentligen plöjde jag faktiskt denna 31 mars, men eftersom jag läste Det bästa barnet och eftersom de båda var så väldigt roliga slänger jag in denna också. Hetero i Hägersten är ett seriealbum med ett typiskt hipstersvennepar i 25-årsåldern som bor i Stockholm. Stor igenkänning för både mig och Ellen och det var ju kul.

Det bästa barnet

Heter den fristående fortsättningen på Hetero i Hägersten. Samma par en tid senare när de försöker skaffa barn, men det inte riktigt går. Här är ju jag och Ellen inte riktigt än, men i och med att de håller på med insemination och grejer kändes det lite som en inblick i vad som kommer för oss, även om jag verkligen hoppas att det går lättare för oss. Allvarligare och sorgligare än Hetero i Hägersten, men ändå jättebra.


Where'd you go, Bernadette av Maria Semple

Denna bok är lite unik i att den till väldigt stor del består av mejl och annat liknande. Historien i sig handlar om Bernadette, framgångsrik arkitekt som numera bara är hemmafru och mamma till sin dotter. Jag hade lite svårt att greppa den bitvis, men jag skulle säga att den till stor del handlar om krav, både yttre och ens egna, och att bara till sist släppa. Jag hade ganska höga förväntningar på den som inte helt möttes, men ändå en helt okej bok.


Modern Romance av Aziz Anzari

Aziz Ansari (japp, samma person som spelar Tom i Parks and Recreation) har skrivit en bok om dejtingkultur, vår tids inställning till relationer och liknande. Mina favoritdelar var de där han hade intervjuat äldre personer om hur dejting såg ut i deras ungdom och jämfört med idag. Superintressant! Jag lyssnade på den också, vilket var ett stort plus, i och med att han inte bara är författare och skådis, utan även komiker. Överlag gillar jag de ljudböcker där du liksom får en speciell upplevelse av att lyssna, inte bara att det är någon som läser boken rakt upp och ned. Rekommenderas!


Liv till varje pris av Kristina Sandberg

Sista delen i triologin om hemmafrun Maj handlar om 60 och 70-talet. Majs barn växer upp och samhället är i förändring. Böckerna om Maj är ju ganska långa och det var ganska konstigt att läsa ut den sista. Det är inte som att jag har sträckläst dem., den första började jag på för snart ett år sedan och den andra läste jag ut i januari i år, men det var ändå konstigt att liksom "släppa" henne, för efter tre böcker känns hon verkligen som en person. Min favoritdel var en där den allvetande berättaren plötsligt blir en förstapersonsberättare. Någon har alltså berättat allt. En liten, liten detalj, men det gav ett helt annat perspektiv på berättelsen.


En sax i hjärtat av Marie Bengts

Det här med deckare är inget jag brukar lyssna på och jag konstaterade när jag var klar att detta nog var första gången jag läser klart en hel deckare, med undantag för Lasse-Maja och Dalslandsdeckarna. Denna utspelar sig i ett litet samhälle, dit Hannah Lönn kommer från Stockholm för att hälsa på sin faster och där en av byns invånare plötsligt mördas med just "en sax i hjärtat". Jag har en stark förkärlek för femtiotalsromantik och berättelser som utspelar sig i mindre städer eller samhällen där "alla känner alla" och denna uppfyller ju båda två., så stort plus på det Något lång, men på det stora hela skulle jag ändå rekommendera detta.


Du, bara av Anna Ahlund

Jag personligen älskar när böcker utspelar sig på en plats som jag själv känner till ganska väl och Du,bara utspelar sig faktiskt i Uppsala. Jag har bott i närheten av där huvudpersonen John och hans syster Caroline bor. Det gröna huset som nämns ett antal gånger tror jag till och med är precis där jag brukade gå av bussen om jag skulle hem. Om vi ser till boken i sig tyckte jag att den var bra, en fin historia om att bli sådär superkär första gången, men det fanns också saker jag önskar. Dels gjorde nog ingen karaktär ett riktigt superbestående intryck på mig och ärligt talat var det alldeles för mycket sexscener. Sexscenerna i sig var fint skrivna och jag brukar inte ha något emot sex i böcker, utan snarare uppskatta det, men i denna fann jag mig själv tänka "nej, inte en gång till" när det märktes att något var på gång. Läsvärd ändå, men jag tror att jag hade lite för höga förväntingar.


Djupa Ro av Lisa Bjärbo

Djupa Ro handlar om ett gammakt kompisgäng i tjugoårsåldern som flyttat ifrån sin lilla hemort till olika ställen, men nu kommer hem för att vara med på deras kompis begravning. Hjärtskärande och jag tyckte framförallt om temat som handlade om ifall man vill veta sanningen när något hemskt har inträffat. Jag var dock lite irriterad på att folk i en facebookgrupp där jag är med tidigare hade målat upp den som världens HBTQ-roman och att de spoilat den, men det är ju inte bokens fel. Läsvärd!


Fjärilseffekten av Karin Alvtegen

Vi får följa tre olika människor och hur olika små händelser i den enas liv kan påverka den andras drastiskt. Vi får se i början hur det kommer sluta med en tågkrasch och sedan går det knappt att avslöja mer utan att spoila. Boken var bra och spännande, med undantag för att slutet blev lite för mycket antiklimax och långsökt för min smak. Personligen älskar jag att läsa om just fenomenet fjärilseffekten och om du också gör det så lär du gilla denna bok.

Likes

Comments