I torsdags hände två saker som är direkt relaterade till att det blev tyst på bloggen, trots att jag tänkte att jag skulle blogga i helgen. För det första skrev jag mattetenta i fyra och en halv timme, vilket ledde till att jag var trött resten av helgen. Dessutom släpptes även småbarn till Sims 4 och eftersom jag tydligen bland annat skulle baila tentafester för sims om det inte vore för att det tydligen ses som allmänt rövigt att prioritera spel före sina kompisar.


Att ha Sims eller annat andra höll på med i sin barndom som stort intresse som vuxen är för övrigt jättespännande i vuxen ålder. Jag har vid upprepade tillfällen haft konversationer som sett ut ungefär som denna:

Jag: "Jag spelade jättemycket Sims i helgen."
Person: *tolkar det som att jag haft världens nostalgitripp* "Åh, jag spelade det jättemycket när jag var liten."
Jag: "mmm" *säger inte att jag spelar flera gånger i veckan och har gjort det av och till sedan jag var liten och att det till och med är på den nivån att min gamla psykolog sa åt mig att spela sims varje dag för att det är det mest kravlösa jag gör*.


Det jag egentligen tänkte skriva om är att jag började min nya kurs igår. Utbildningens framväxt och villkor, 10 hp, och jag tyckier redan att det känns hur roligt som helst. Från den sämst organiserade kurs jag någonsin gått till någonting som känns superorganiserat och verkligen, verkligen kul! Så nu har känslan av att jag inte orkar med Uppsala Universitet och att jag vill byta högskola gått över för denna gång, åtminstone om jag klarar matten och det inte blir ännu mer krångel med den.

Likes

Comments

Postad i: Om mig

Denna vecka har bestått att tentaplugg, mensvärk och Downton Abbey, för att inte tala om det viktigaste av allt; årets första semla.

Varsågod för grynig mobilbild.


Tentan jag har är en mattetenta och jag är orolig för att jag känner mig så otroligt lugn inför den. Egentligen har jag väldigt svårt för matte, men denna gång känns det som att jag har koll, vilket jag aldrig har känt inför en mattetenta förut. Kaosläskigt såklart!


Det allra bästa dock, som hände under tiden jag stängde datorn och inte hade bloggat klart var att min sambo fick jobb. Hurra!

Likes

Comments

Postad i: Böcker

Som ni kanske har märkt älskar jag böcker. Under 2016 läste jag 58 böcker. Ja, jag tycker också att det är helt orimligt egentligen. Det ska nämnas att jag under tiden har läst sammanlagt 12,5 högskolepoäng litteraturkurser i både svenska och engelska och lyssnar jättemycket på ljudböcker. På riktigt, de två komponenterna är min "hemlighet".


Hur som helst, att jag skulle lyckas recensera 58 böcker här och nu finns ju i stort sett inte. De allra bästa skulle mest innebära att jag tjatar om hur fantastiska de är och angående de allra värsta har jag tydligen inte gett en endaste bok en stjärna på goodreads i år.


Därför; får jag presentera böckerna som fick tre stjärnor i år, recenserade genom blurbar. (Vill även passa på att nämna att jag inte tar ansvar för ev spoilers).


Smultron och Svek

av: Eva Swedenmark

DraaaAAAAmaaaAAAAAaaaa

Och, från samma serie

Hallon och hat

av: Eva Swedenmark

De kanske åkte till Italien


Bridget Jones's Baby

av: Helen Fielding

Mark Darcy är lite av en gammal stofil, who would have thought?


The Bermudez Triangle

Av: Maureen Johnson

Rekommenderas för dig som funderat på att börja dejta en i ditt bästisgäng på tre personer och sedan bete dig som ett as.

Christmas at the Beach Café

Av: Lucy Diamond

Tjej som kan försörja sig själv genom att ha ett säsongscafé. Hör alltså egentligen hemma i fantasyhyllan.


All the Bright Places

Av: Jennifer Niven

The Fault in Our Stars, fast lite sämre.


Alla borde vara feminister

Av: Chimamanda Ngozi Adichie

Låt inte folk säga till dig att den är revolutionerande, du kommer bli besviken.


Ett tunt blått streck

Av: Jenny Leeb

Den handlade om graviditeter, klart jag är nöjd.


The Ocean at the End of the Lane

Av: Neil Gaiman

Rekommenderas för dig som tycker om att klaga på Sveriges barnomsorg.


Maken

Av: Gun-Britt Sundström

På 70-talet hade alla sex med många, levde dekadent och hade svårt med det där att definiera relationer.


The Curious Incident of the Dog in the Night-time

Av: Mark Haddon

Steg 1: Skaffa dig en väldigt basal bild av autism som ofta grundas på stereotyper
Steg 2: Använd den stereotypiska bilden som ett stilgrepp i din kommande bok

Pengar

Av: Victoria Benedictson

Om du läser denna bok kommer folk tänka att du är väldigt intellektuell. Jag minns egentligen inte så mycket av vad som hände.


Me Before You

Av: Jojo Moyes

Läs denna så att du kan läsa uppföljaren, som trots mina förväntingar var mycket bättre.

Likes

Comments

Postad i: Om mig, Listor

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Fick förstahandskontrakt på en lägenhet och blev sambo på riktigt, skrev en salsomtenta (9 på morgonen en lördag), såg Jane the virgin (som är världens bästa serie)

Höll du några av dina nyårslöften? ... jag minns inte vad jag åt till middag i förrgår, än mindre något som hände i januari


Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja, även om vänner i det här fallet innebär ett par av mina gamla kompisar från högstadiet som jag dock inte har någon direkt kontakt med längre, annat än att vi är vänner på facebook. Oklart hur mycket det egentligen räknas.


Dog någon som stod dig nära? En katt och en familjevän.


Vilka länder besökte du? Storbritannien, för att hälsa på Emma och gå runt i världens bästa och finaste London.

Var tillbaka på mina gamla gator


Vilken kändis var du mest sugen på? Är verkligen inte en sådan som crushar på kändisar och när jag väl får det får jag oftast platoniska "crushes" på män, så bet inte riktigt hur jag ska applicera frågorna. Senaste veckorna har jag dock varit helt inne på Brett Dier, han som spelar Michael i Jane the Virgin


Liksom, detta:


Vilket datum under 2016 kommer du alltid minnas, och varför? Vet inte, men kanske 28 mars då familjens katt Ginny dog.


En gång för flera år sedan när Ginny ville gosa och jag sov


Har du varit sjuk eller skadat dig? Känns som att det har varit någonting hela tiden nästan hela året, men mest var det väl kanske i augusti när min rygg var helt paj eller i våras när jag mådde väldigt dåligt pga stress.


Bästa köpet? Den bästa materiella grejen som kom i min (och Ellens) ägo var diskmaskinen vi fick av mina föräldrar i julklapp, men den kan jag ju inte riktigt kalla ett köp så. Kanske någon av alla de saker vi köpte när vi flyttade in, vi köpte ju ändå tex soffan då.

Vad spenderade du mest pengar på? Hyra och mat, säkert. Möjligtvis sims-realterat på en tredjeplats.

De bästa nya människorna du träffade? Jag och Ellen blev ju tillsammans alldeles i slutet av 2015, så även om jag inte tror att jag träffade så många nya kompisar själv träffade och lärde jag ju kunna min fina svärfamilj och "svärkompisar".


Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2016? Brinner in the shit. Bästa, mest förvirrande låten.


Vad har du tittat på? Gilmore Girls, Modern Family, Jane the Virgin. About Time och när detta publiceras även Fantastic Beats and Where to Find Them, bland annat.


Årets roligaste fester? Så här: jag är inte en festmänniska. Jag tycker inte att den klassiska definitionen av fest är jätterolig och i år har jag mer än att festa för att 22-åringar "ska" gjort annat istället. Så om jag får säga saker som spelkvällar hemma hos kompisar, filmkväll på Halloween och sådant istället är det definitivt dem.

Jag och gulligaste tvillingarna hade dansparty på deras födelsedag också, det var kul


Vad fick dig att må bra? Ellen, kompisar, familj, böcker, serier, osv. John och Hank Greens podcast också.


Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året? Nej, gillar inte riktigt ordet hata heller och jag kan inte riktigt använda det om saker eller människor hur som helst.


Största musikaliska upptäckten? Jag har inte lyssnat på så många nya artister detta året, så det kanske får bli att jag återupptäckte Kent,


Årets bästa film? Jag vet faktiskt inte, kanske Ghostbusters eller Suffragette. Därmed sagt att jag inte har sett Fantastic Beasts än, men jag vet inte om jag faktiskt har så höga förväntingar på den.


Vad gjorde du på din födelsedag och hur många år fyllde du? Jag fyllde 22 och hade egentligen en ganska vanlig dag, med undantaget att Vitalia, en av mina bästa vänner, var på besök ända nerifrån Jönköping. Jag hade seminarium, åt soppa och fika på stan med Vitalia och Ellen och sedan åt vi pizza hemma hos mig och såg 10 things I hate about you. Så här i efterhand förvånar det mig hur bra jag minns vad jag gjorde.


Lista snodd från Lovisa

Likes

Comments

Postad i: Feminism, TV-serier

Så Skam har blivit explosionsartat stort över bara några veckor (och det hela börjar till och med lite gå över nu) och innan jag börjar på detta inlägg vill jag bara säga att jag är en av de som tycker om Skam. Jättemycket egentligen, men jag blir också irriterad över saker, framförallt hur rasifierade, HBTQ-personer och tjocka framställs. Så därför blir detta inte ett hyllningstal, utan en rant om Skams fettförakt.


Spoilervarning: Resten av texten kommer att fritt diskutera säsong ett och två. Vill du inte bli spoilad, se dem först (de finns på SVT-play).

I tjejgänget i Skam finns en tjock tjej, Chris. Om du har sett ett antal komedier har du säkert redan sett karaktärer som framställs som henne. Du vet, den där stereotypiska tjocka bästisen, den som är rolig, men som istället för att vara smart och lite quirky blir den man ska skratta åt, för att den är klantig, äter onyttig mat eller vågar sig på något så skamligt som att ha en sexualitet.


Det är just denna framställning som gör all skillnad vad det gäller Chris. Hon är egentligen smart och står upp för sig själv och sina kompisar. Jag skulle säga att Chris egentligen är ganska lik Noora, hon som är lite av tjejgängets tuffa hjälte som står upp mot dumma killar och patriarkatet. Det är bara det att Chris tyvärr inte får ta den platsen. Hon får inte leverera dräpande kommentarer eller ha starka åsikter. Ett av de allra tydligaste och ruttnaste exemplen är de gånger de sitter och diskuterar viktiga saker som både är stora i deras liv och till stor del för handlingen framåt, men Chris inte säger något, eftersom hon är den enda av dem som sitter och äter just då.

Japp, på allvar, Det de vill säga är alltså att tjocka inte kan delta i diskussioner för att de alltid har munnen full av mat, eller?


Även Chris sexualitet är ett kapitel för sig. För att vara en serie som handlar jättemycket om sex nämns den väldigt lite. I gänget är det Eva, Noora och Vilde som får ha ett sexliv, de andra har liksom inte en sexualitet. I slutet på säsong två verkar Chris i alla fall crusha på en kille som även är intresserad av henne, men då skämtas det hela bort. Dels är det samma kille som ett par avsnitt tidigare har varit den konstiga killen som bor vid Chris mormors stuga, men även utöver det är deras kyss som ett enda stort skämt. Bokstavligen. Detta är två av hennes kompisars reaktion:


Skam har dessutom hur mycket fina kysscener som helst och under tiden de kysser varandra har två andra karaktärer en väldigt fin och romantisk sexscen, men trots det får Chris bli kysst av en kille som ser ut som att han försöker svälja hennes haka.


Jag vet inte hur många gånger jag fått höra att det inte är ett problem med att tjocka framställs så här och att det ju bara är en serie, men media spelar roll. Samtidigt som allt det här pågår finns en bakgrundsintrig om ätstörningar som känns som att den säkert kommer att plockas upp mer i senare säsonger. I ett samhälle som inte i sig har en osund syn på kroppar och mat kan inte alternativet till att vara smal vara tjockhet och därmed även något som är ett skämt i media snarare än egna personer. Hur kan Skams skapare känna att det är okej att reproducera en sådan bild, samtidigt de är inne och tassar på allvaret med ätstörningar? Det är verkligen att stjälpa snarare än att hjälpa.

Likes

Comments

1. En diskmaskin (På riktigt, jag önskar mig detta nästan orimligt mycket just nu.)

2. En tvättbjörn (Att få se en går också bra, jag vill bara få se (och klappa) ett av mina favoritdjur)

3. Att hela modcloths sortiment plötsligt hänger i min garderob

För liksom:

4. Att jag klarar mattetentan jag har efter jul

5. Illustrerde Harry Potter and the Chamber of Secrets

Cause this:

6. Att Adam DeVine slutar ha massor av andra jobb, utan kommer tillbaka till Modern Family och blir ihop med Hailey igen.

7. En svängd duschdrapperistång

8. Toddlers till Sims 4 (En alternativ önskelista hade kunnat vara detta på alla punkter).

9. Te, som inte kommer att få plats i vårt teskåp, men ändå

10. En lägenhet som städar sig själv


Annars lyckades jag båda handla klart och slå in alla julklappar idag. Hurra för mig som till skillnad från tidigare år är en organiserad människa.

Likes

Comments

Igår var jag på Kent. Sista konserten med dem jag kommer få gå på, med tillhörande sorglighet och begravningskänsla. Det var fint i alla fall. Bra musik och bra konsertsällskap. En person ropade Socker tillräckligt många gånger för att jag, Ellen och Anton skulle kunna skämta om det när vi gick därifrån och min inre femtonåring mös av lycka över att få lyssna på Utan dina andetag med flickvännen.


Jag var inte fantastisk på det där med att lyckas dokumentera i går kväll, dels för att jag är lite dålig på sådant och dels för att man behöver batteri på telefonen om man ska kunna köpa biljett hem i appen sedan, men lite fastnade i alla fall.


Scnenen var fin under Andromeda och min mobil gör den inte rättvisa


https://scontent.cdninstagram.com/t50.2886-16/15537162_1820427428200065_1616953228715360256_n.mp4

Jag ser dig!

Likes

Comments

När det här publiceras betyder det att jag har slutat blogga lite halvt hemlighet och faktiskt berättat på sociala medier, vilket även innebär att några av er som följde mig på youtube lär ha hittat hit.


Så. Till den stora frågan; varför är jag en enorm krångelpella som ska komma tillbaka och sedan bara slutar helt och startar en blogg istället?


Tid.


På riktigt dock. Jag har inte tid att posta videos regelbundet, det går inte ihop med allt annat jag vill göra. Faktum är att jag tycker väldigt mycket om att skriva, mycket mer än att filma och sedan redigera dem till bra klipp. Klart att jag kanske skulle hinna båda två, men då skulle jag inte hinna göra saker som att bara vara hemma med sambon, titta på serier, umgås med kompisar, prata i telefon med mamma en timme nästan dagligen och sådana småsaker och om det är något jag har lärt mig senaste året är det att jag behöver alla dessa småsa Verkligen okompromissbart kan inte vara utan mer än någon riktigt stressig undantagsvecka i skolan. Efter det och skrivande är min fritid helt enkelt slut.


Så, betyder det här att jag aldrig mer kommer göra någonting som hamnar på youtube?


Antagligen inte. Jag tycker fortfarande att youtube är kul, det är bara det att jag prioriterar annat högre. Speciellt när jag har lite ledigt kanske jag hgr något om jag har någon idé jag vill genomföra, i och med att jag då har tid, men bloggen får vara mitt stora projekt istället. Klippen kan ju länkas hit ändå. Oavsett, det är ingen stor och dramatisk anledning egentligen, bara ett fall av lite för lite tid.


Nåja, låt oss avsluta detta med att titta på en av de videos jag gjorde som jag så här i efterhand är mest nöjd med.

Likes

Comments

Om det är roligt att läsa lärarprogrammet på Uppsala universitet just nu?

Svar: Nej. Det skulle vara betydligt roligare om vi läste en kurs där vi fick läsanvisningar när vi skulle, ett schema som disponerade undervisningen lite bättre och inte totalt opedagogiska lärare, men vem klagar?

Annars är det okej, jag lever och även om jag är halvt sönderstressad är det snart jul. Även om jag inte har bloggat på exakt två månader för att jag har haft alldeles för mycket att göra funkar det. Just nu har jag knappt hunnit skriva annat än saker till skolan och allt annat jag skriver är som bäst lite dåligt. Nåja.

Likes

Comments

Postad i: Skrivande

I november ska jag vara med i något som heter nanowrimo. "Nano-va?" säger ni.


Detta handlar alltså om att skriva 50 000 ord på någon form av skrivprojekt i november, alltså lika många ord som en text i amerikansk publikationskultur måste vara för att räknas som en "novel" eller en roman. Ett gäng människor sitter över internet och peppar varandra med så kallade word sprints och forum där både det ena och det tredje gällande skrivande.


Men hur ska du ha tid med detta? Den frågan ställer jag mig också, men faktum är att jag faktiskt redan har "vunnit" nanowrimo en gång, den gången när jag läste sista året på gymnasiet. Förhoppningsvis kan effektivitet och god planering lösa mycket.

Varför utsätta sig för denna galenskap? Det är jättekul och ett väldigt bra sätt att boosta ett nytt skrivprojekt. Jag är väl medveten om att 50 000 ord första utkast är väldigt långt ifrån en faktisk roman, men det är inte ingenting och när en har kommit så långt kan en lika gärna göra klart.

Vad händer om du inte klarar det? Ingenting, mer än att jag har skrivit mer ord än vad jag hade gjort tidigare Har jag inte skrivit alls har jag inte förlorat något alls. Det finns ingenting som ens säger att du måste skriva 50 000 ord om det inte är något som passar dig. Det finns folk med både högre och lägre mål, det hela handlar mer om att du ska skriva mer än att du ska nå upp till en viss gräns. Jag kan dessutom säga att för mig personligen har det varit roligt även de år då jag var med, men av olika anledningar inte "klarade" 50 000-


På riktigt, detta är superkul och jag kan verkligen rekommendera det. Det är kul med all pepp kring det oavsett hur mycket en skriver. Titta in på nanowrimos hemsida om ni är intresserade. När ni väl har gått med, lägg till mig som writing buddy, eftersom jag var 17 och ~*cool och random*~ när jag registrerade mig heter jag Uffenpuff.



Likes

Comments