View tracker

​Jag har tänkt en väldans massa den senaste tiden. På bra saker men även på jobbiga saker. Ni vet den där känslan när hjärtat slår i 110 och det gör nästan ont? den känslan har jag mest hela tiden. Vet inte varför men jag gillar den, får mig att känna mig levande.

Till en helt annan sak nu. Jag tror jag börjar bli kär. eller kär är ett starkt ord men jag börjar gilla någon väldigt mycket. Han får mig att skratta och jag kan vara bekväm med honom, även naken ;)
Jag vill visa honom mitt utsiktsberg, jag vill att han ska träffa mina föräldrar och mina vänner, jag vill att han ska sova här bredvid mig varje natt, vill bara vara med honom hela tiden.

Fan jag klarar inte av att känna såhär mer, det slutar aldrig bra.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

I helgen fyller jag 18 år. Det är som att någon driver med mig, är jag verkligen så stor? 18år.. jag får ångest bara av att höra de siffrorna. Samtidigt som jag är så taggad så jag hoppar omkring och skriker.

Men en sak jag verkligen har ångest för är att gå ut, jag har utvecklat en social fobi och sån jävla ångest för mycket folk samtidigt och att hamna i situationer jag inte är säker i. Jag vill ha kontroll på precis allt och veta innan hur allt ska bli.

Jag tror att jag stressat så mycket inför min födelsedag att det är därför jag gått och fått en förkylning. Och innerst inne är jag nog rätt nöjd över det, för då har jag en anledning till att gå ut en annan gång. 

aja vi får väl se hur jag gör, måste övervinna det någon gång.​

Likes

Comments

View tracker

Från och med idag så ska jag våga ta det där extra steget, det steget som gör att man kommer längre ifrån sin box och vågar leva. Jag vill ha en ny rutin och kommer inte få det ​om jag inte vågar. 

Jag ska skriva till honom när jag egentligen inte vågar.
Jag ska ha på mig det där läppstiftet fastän alla kommer fråga varför.
Jag ska sätta på mig de där kläderna jag alltid vill ha men inte kan.
Jag ska vara mig själv, fast 100 gånger bättre, modigare.

Från och med idag så ska jag vara en ny uppdaterad 2.0 version av mig själv.

Likes

Comments

Varför är man så rädd för det som man vill ha mest i hela världen. Det jag vill ha. Kärlek.

Jag önskar så jävla mycket att jag hade någon att längta efter, någon att kunna sova tätt intill, någon att komma så nära att den känner mig bättre än mig själv. Jag vill hitta killen som jag är beredd att riskera allt för. 


Likes

Comments

​Att ligga i sin säng och åla runt för man vill få bort smärtan, eller att sitta med gråten i halsen på bussen och hoppas ingen ser. Att känna hjärtat slå hårdare och snabbare men inte för en annan person skull utan för att kroppen säger "sluta nu, jag orkar inte mer". Om detta är livet så är jag fan inte säker på om jag orkar leva det. 


Likes

Comments

Hej! jag har inte bestämt ​mig ännu om jag vill vara anonym eller inte. men börjar nog utan namn, bilder och liknande för blir lättast att skriva då.

Jag är en 17 årig tjej som bor i Stockholm, går i en bra skola och har fina vänner, vad kan vara fel i hennes liv tänker ni. Jo en jävla massa..

Jag har alldeles för många hjärnspöken för att vara hälsosamt och ångest är en vardagsgrej för mig, vet inte hur det är att leva utan ångest längre.. 

detta var en början på en presentation av mig, mer lär ni få reda på genom det jag skriver.

see ya

Likes

Comments