Header

Jag fick en uppenbarelse idag, under provet. Sista 5 minuterna som jag bara satt och tittade genom mina svar.. inte de sista 5 minuterna som jag stress kryssa i random svar för att inte lämna blankt. Då fick jag denna uppenbarelse eller som jag kanske hellre vill kalla de, en stund av stolthet, att jag (med hjälp på traven av mamma) genomförde en dyslexi utredning för två år sedan. En utredning som jag hade behövt gör för många år sedan.. under skoltiden. Vilket vi ioförsig försökt med men blivit nekade för ”Fanny har bra resultat hon behöver inte en dyslexi utredning”
Den utredning som jag tillslut tog tag i med egna händer har lett mig till att idag med extra tid kunna sitta där de sista 5 minuterna av provet och titta genom mina svar. Inte stress kryssa i random svar för att inte lämna blank. Så som jag gjorde vid förra HP provet.

Nu med facit i handen om hur skönt detta var för mig så blir jag lite ledsen att ingen sett detta tidigare. Jag menar då lärare, mina föräldrar och jag har sett de för länge sen därav våra försök till utredning som nekats. En utredning behövs endast för att få den anpassade hjälp som alla andra redan har inbyggd.
Inte för något annat direkt, ja eller kanske som bekräftelse till mina egna känslor.
Man ska inte kolla bakåt o tänka ”jag kunde gjort bättre”.. men jag måste få slänga en liten blick över axeln o tänka ”hur hade mina betyg och min skolgång sett ut om jag fått den hjälp och stöttning jag faktiskt behöver?”

De va den blicken, jag är nöjd med det jag klart utan en utredning på papper, och jag kommer med säkerhet vara nöjd och ha aningen lättare i framtiden med utredning på papper.
Det kan ju bara bli bättre så att säga ;)

Nu ska vi öppna en flaska bubbel och fira att livet är underbart!❤️

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments