View tracker

Vi har under lektionen pratat om maten och klimatet. Vi har kommit fram till olika lösningar på hur vi kan göra valet av mat mer miljövänligt och skonsamt för klimatet.

Vi har fått i uppgift att göra en topplista med förslag på vad man kan tänka på när det gäller detta område.
När du går och handlar så är det viktigt att tänka på olika saker. Det kan till en början vara smart att göra en matlusts så att man vet hur mycket mat man behöver köpa och hur mycket det kommer att gå åt. Det är vanligt att man köper för mycket mat som sedan inte använts eller att man köper något med ett tidigt utgångs datum så att man tvingas slänga maten. Det avfall vi slänger i väg påverkar miljön på så sätt att sopporna förbränns och gaser släpps ut. Om vi då istället tänker på hur mycket mat vi slänger och använda gröna påsen så förbränns till biogas.
En annan sak som är vigt att veta är vart kommer ifrån. Mycket av den man vi köper kommer ifrån utlandet vilket innebär långa transporter vilket leder till höga koldioxid utsläpp, en förlust av mängder mat samt tillsatsämnen så att maten klarar hela transporten. För att förhindra detta kan man istället välja ett mer närproducerat alternativ och köpa mer ekologiskt mat på så sätt minskar transporterna och kvalitén är bättre. En sak som många människor inte tänker på är att välja att vara vegetarian är ett miljövänligt val och är samtidigt ett bra val för kroppen och hälsan. Vegetarisk mat gör att vi inte behöver slakta djur och den maten räcket till fler människor än vad köttet gör då odlingarna annars går till att föda upp djur.

Som en sammanfattning av detta är det alltså smart att välja närproducerad mat, mindre kött och mer ekologiskt. Att tänka på mängden mat är också viktigt då det inte är bra för miljön att slänga så stora mängder som vi gör idag. Den vegetariska maten är bra för vår hälsa, är mer sparsam för de odlingar som ska räcka till alla människor och minskar de stora energiförlusterna som sker när vi egentligen ska föds upp samt slakta djuren till vårt kött.
Köper man mer närproducerad mat så är det större chans att maten inte är besprutad eller skadad. Om man tänker på allt detta så kommer vi tillsammans kunna rädda vårt klimat då vi minskar stora mängder av koldioxidutsläpp.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Vi har börjat arbeta mycket med hur energins vägar ser ut, och hur energin runt omkring oss fångas upp samt hur de olika kretsloppen i naturen ser ut.
Energin fångas upp i ett kretslopp genom fotosyntesen. Strålningsenergin som kommer från solen tas upp av olika växter för att sedan, tillsammans med koldioxid och vatten, bilda druvsocker och syre.
Några olika former av energin i kretsloppen är:
• strålningenergin - strålar ner från solen ner på jorden och startar fotosyntesen.
• kemisk energi - bildas i fotosyntesen, och är den energin vi människor får i oss när vi äter.
• rörelseenergi - när vi rör på oss bildas rörelseenergi som sedan övergår i termisk energi (värme)
• termisk energi - alla energiformer övergår förr eller senare till termisk energi, som är värme.
Energin i kretsloppen lämnas alltid i form av termisk energi. Det är den energin som sedan fortsätter ut i atmosfären, omvandlas till strålningenergin, och därefter påbörjas processen på nytt. Lika mycket strålningsenergi som kommer ner till jorden, lämnar också jorden i form av termisk energi.

När vi äter kött kostar det naturen mer energi än när vi bara äter grönsaker därför att det går åt mer energi att kunna ge föda åt djuren som vi sedan ska slakta.
Det kan ses ungefär såhär:

Om vi till exempel har 1000 kg odlingar så räcker det bara till att ge föda åt 150 kg djur. Det är alltså bara 15 % som kommer till användning hos djuren. De resterande 85 % används av odlingarna själva för att bygga upp sig själva, och detta övergår sedan till värme som släpps ut. Sedan är det bara 15 % av de djuren som går till människan, alltså räcker det bara till 22,5 kg människa. De 85 % som blev över från djuren släpps ut till energi. Detta visar att det krävs väldigt stora odlingar för att ge föda åt en väldigt liten del människor.

Om vi var vegetarianer så går de 150 kg som egentligt gick till djuren istället direkt till oss människor. På så sätt räcker de stora odlingarna till fler människor, då inget djur behövs slaktas, och inga odlingar behöver gå till att ge föda åt djuren.


Likes

Comments

View tracker

"Hur tror ni att levnadsstandarden och miljön kommer att se ut i framtiden?"

Våran lärare visade oss fyra olika exempel på hur forskare tror att det kommer se ut i framtiden. De trodde såhär:

Framtidssc
enario 1:
Evig tillväxt, utvecklingen kommer fortsätta att. De tror på att tekniken blir bättre, energin blir mer hållbar och det blir en mycket mer effektiv återvinning. Om vi skulle leva på detta sätt, skulle det behövas fem planerat för att fylla ut plats för alla människor.

Framtidssc
enario 2:
Det blir en resursbrist, vi kommer behöva lever en mycket sparsammare livsstil. Tekniken och den hållbara energin fortsätter utvecklas men varken energin eller pengarna räcker till för att vi ska kunna fortsätta i ett högre tempo med utvecklingen. Därför måste vi backa tillbaka och blir mycket mer sparsamma. Leva mer som vi gjorde på 50-talet.

Framtidssc
enario 3:
Tekniken och den hållbara energin utvecklas inte, istället blir det krig om resurser, det blir större svält och vattenbrist, och miljökatastroferna ökar i mängd. Vi människor kommer att gå under, och det kommer inte finnas kvar något att leva för.

Framtidssc
enario 4:
Utvecklingen kommer att fortsätta gå uppåt, tekniken och den hållbara energin kommer att bli bättre, men inte för alla. Är de de rika som kommer att kunna fortsätta i samma tempo? Det kommer också att bli krig om resurser, och det blir stor svält och vattenbrist för de fattiga. Det betyder alltså att de som har pengar kommer att överleva, men de som har det dåligt ställt och är fattiga kommer att gå under.

Vi i gruppen tror att scenario 2 och 3 är uteslutet. Det kommer inte att fungera för de länder som har det bättre ställt nu, att gå tillbaka i utvecklingen och leva mer sparsamt. Vi människor har blivit för bekväma med hur vi lever ner, att ingen kommer vilja ändra sättet att leva på. Vi tror att de fattiga kommer att kunna öka sin lenadsstandard, men de rika kommer inte förändra nåt på så vis.
Vi tror inte heller på 3 eftersom att vi människor kommer hitta olika lösningar när det kommer till att rädda vår värld, och på något sätt kommer det att lösa sig.
Vi tror att scenario 1 och 4 är mest trovärdigt då de båda låter mest rimligt. Det kan vara möjligt att de fattiga få under när de rika ökar sin levnadsstandard, men vi tror samtidigt att det kan hända att alla ökar sin levnadsstandard, fattiga som rika. Utvecklingen och tekniken fortsätter och den hållbara energin gör så att vi alla kan överleva.

Likes

Comments

Under de två senaste SO lektionerna har vi tillsammans tittat på en av Hans Roslings föreläsningar. Med hjälp av diagram av olika slag, grafer, bilder, filmer och bakgrundsfakta så visar han hur världen har förändrats under ett antal år. 

Ett av de ämnen som Hans pratade extra mycket om är hur stora familjer är runt om i världen. När han frågat människor hur många barn de tror en genomsnittsfamilj har, blev svaret fem. De får en bild av att familjer i de fattigare länderna ofta har fler än fem barn, men i själva verket är genomsnittet två barn. Förr i tiden hade familjerna ofta fler barn och de hade de också ännu svårare att försörja sin familj.
Nu för tiden finns det bland annat olika organisationer runt omkring i de fattiga länderna som åker runt och informerar samt övertalar familjer om att inte skaffa fler barn. Då många familjer redan är väldigt fattiga, finns det ingen chans till att de kan försörja alla barn om de blir fler.

När vi i gruppen diskuterar detta ämne efteråt så tycker vi att Hans förklaringar och statistiker är väldigt övertygande. Han förklarar noggrant vad han själv tycker, och vad världen behöver göra för att få det bättre. Han visar också att om världen följer de förslag han har, så kan vi få ett bättre liv, och fattigdomen kan minska.
Detta leder också in på ett annat ämne, klimatet. Om fattigdomen minskar, och befolkningsökningen likaså, så kommer klimatet att förändras. När de människor som idag är fattiga får det bättre, kommer de också att använda mer energi och fossila bränslen. Detta kan leda till att det blir mer utsläpp än vad vi har idag. Men det kan också finnas en chans att vi människor börjar tänka ännu mer miljövänligt. Vi får mer kunskap om området vilket gör att vi kan utveckla vårt miljötänk.

Vi tycker att Hans föreläsning var sevärd, vi fick allihopa en tankeställare och du får se världen ur ett annat perspektiv. Om du också är intresserad av att se föreläsningen, så kan du klicka här!
http://urplay.se/Produkter/180445-Hans-Rosling-Fra...

Likes

Comments

Vi har i helklass precis haft en lång diskussion om världens koldioxidutsläpp. Vi har bland annat fått titta på olika statistiker och diagram över hur det ser ut runt om i världen. Vi märkte tydligt att Kina och USA är de länder som under alla år släppt ut mest. Vad beror det på?
Vi tror att det beror på att Kina har väldigt många invånare, och även fast alla individer i Kina inte släpper ut speciellt mycket så blir det mycket när man lägger ihop alla siffror från hela landet.
USA:s utsläpp beror mycket på att det är ett utvecklat land som använder sig väldigt mycket utav vägtrafik, vilket i så stora mängder är väldigt miljöfarligt.

Om alla utsläpp ska förbättras och alltså minska tycker vi att det ska finnas en maxgräns för hur mycket varje individ får släppa ut, samt att alla världens människor behöver tänkta till en extra gång. Även fast vi inte kan se eller märka av klimatförändringarna speciellt mycket just nu, så kommer vi alla påverkad av det efter en tid.

Den röda pricken visar Kina, och den gula visar USA.


Likes

Comments

Vi fick se en tabell som visar hur mycket olika länder släpper ut samt deras ekonomi.
Exempelvis USA och Förenade arabemiraten har otroligt god ekonomi vilket också visar att de släpper ut mest av de länder som finns i tabellen. Tabellen visar också att Sverige, som har bättre ekonomi än förenade arabemiraten släpper ut
mindre än dom. Det som gör att de släpper ut så pass mycket är att de får deras el från fossila bränslen, medan vi i Sverige använder oss av exempelvis kärnkraft och vattenkraft.

Tillgången till energin i landet spelar stor roll för levnadstillståndet. De länder som inte har lika mycket pengar har det därför väldigt svårt att kunna uppnå samma levnadsstandard som de andra länderna. De har inte tillgång till energi och liknande lika lätt.
Ju mer energianvändning ett land har, desto mer koldioxid släpper de ut. Öde släpper ut så mycket eftersom att all den energin kommer från fossila bränslen. Skulle vi istället använda mer förnybar energi så skulle dessa länder inte släppa ut lika mycket. Skulle det bara använda förnybar energi så skulle det inte finnas några koldioxidutsläpp.

Tänk er då om fattigdomen helt och hållet skulle utrotas, skulle klimatproblemen att bli värre?
Vi i våran grupp tror det. Ju mer tillgång till pengar ett land har, desto mer koldioxidutsläpp är det möjligt att det blir. Däremot beror det helt på vilka val landet gör. Kan det bli bättre om de väljer förnybar energi?


Likes

Comments

Vi har glömt bort att presentera oss, men här är vi! Jobbar på...




Likes

Comments

Nu på morgonen så har pratat om effekter av olika slag. Vårt första arbete var att själva räkna ut mycket effekt vi har. Vi fick också prova att se hur mycket effekt vi har när vi springer ut för en trappa.
Efter några försök provade vi att lägga till 10 kg på våran kroppsvikt för att se om det kunde göra att vi kom upp i en hästkraft (7,36 W) vilket vi dessvärre inte kunde göra. Våra egna resultat låg runt 500-700 W.
Nu är det strax dags för fika, och sen kommer vi jobba vidare med olika experiment.
Glad nutellans dag förresten!


Likes

Comments

Som en avslutning på dagen så har vi pratat om isolering och våra tidigare undersökningar. Vad är det som gör att en isolering fungerar? Jo, det är så att när någonting, exempelvis en termos, är varm så är det omringat av en lager med stillsam luft. Det gör att värmen stannar kvar inuti termosen!
Det här har vi alltså fått lära oss under lektionen!
Nya tag imorgon då det också är sista dagen innan klassresa!

Likes

Comments

Vi har fått titta på olika diagram och statistiker över hur vi svenskar påverkar miljön och dess klimatpåverkan.
Visste ni att det som släpper ut mest är vägtrafiken? Och det som släpper ut minst är järnvägstrafik? Vi i våran grupp blev iallafall förvånade över att järnvägstrafiken inte släpper ut så mycket.
Vilket transportmedel är viktigast att förändra? Och vars är svårast att förändra?
Vårt svar på den frågan är vägtrafiken. Skulle vi svenskar kunna åka mindre bil för att rädda miljön?




Likes

Comments