Du är inte längre här

men du är tystnaden in emellan & skuggan som skymmer varje annan man.

Du är inte längre min värld

men du är tomrummet i min säng & mardrömmen som väckte mig om nätterna, men aldrig försvann.

Du är inte längre min trygghet

men du är självkritiken i spegelbilden & ångesten jag aldrig övervann.

Du är inte längre min verklighet

men du är fortfarande mitt huvud & mitt hjärta.

Inte längre i form av lycka men smärta.

/Alma

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

En rutin som jag har & uppskattar väldigt mycket är veckoplaneringen som jag skriver varje söndagkväll.

Jag är en person som behöver struktur och känslan av kontroll i min vardag för att må bra & det är därför viktigt för mig att veta hur den kommande veckan ser ut i stora drag. Så varje söndagskväll sätter jag mig alltid ner & tänker över vilka saker jag vill/måste få gjort, vad jag ska prioritera & vad jag vill sysselsätta mig med om det finns tid över, under nästa vecka. Det får varje dag att känns meningsfull & som något jag ser fram emot.

Nåväl, detta är i alla fall veckans planer:

Måndag: Skolan, sy 2h, plugga 2h, laga iordning mat inför veckan, träningspass 1,5h: långa intervaller

Tisdag: Skolan, plugga 3h, sy 1h, inhandla julklappar 2h, träningspass 1,5h: backintervaller

Onsdag: Morgonträning 1,5h: långdistans + bålstyrka, skolan, träffa mormor & morfar, plugga 2h, övningsköra 1h

Torsdag: Skolan, plugga 1h, sy 2h, slå in julklappar, träningspass 1,5h: korta intervaller, se jul med Ernst med familjen! Viktigt ;)

Fredag: Morgonträning1.5h: benstyrka, Skolan, julbak med Hilda, inhandla julklappar, eventuellt träffa vänner

Lördag: Morgonträning: cirkelpass + lång stretch, resa till Stockholm med vänninor: shopping, middag ute, Lorentz konsert + utgång

Söndag: Förmiddagen ägnas häng i Stockholm, planera samt laga mat inför kommande veckan, hemmaspa, återhämtningspass 1h: promenad

/Alma

Likes

Comments

Han var så djupt nere i henne.

Såg bara det fina, aldrig det fula.

I år var han bländad av hennes sken.
Vägrade inse att skenet bedrar, att hon aldrig va den han trodde hon var.

/Alma

Likes

Comments

Här på bloggen har jag tänkt skriva en del om träning, eftersom det är en stor del av mitt liv, ett stort intresse & kanske främst något som får mig att må väldigt bra.

Jag har sedan långt tillbaka tävlat i löpning (400m & 800m) & alltid tränat med främsta syftet att bli snabbare, drivits av tanken på att tänja på gränser, nå mål, se resultat.

Jag tränar därför inte bara för välmåendes eller utseendets skull, vilket gör att min relation till träning ser lite annorlunda ut i jämförelse med den som vi oftast får ta del av på sociala medier.

Jag hade hur som helst tänkt dela med mig av hur min träning ser ur & hur jag förhåller mig till allt som det innebär.

/Hilda

Likes

Comments

Idag när jag satt & läste i mina gamla dagböcker fann jag ett inlägg från länge sedan som fick mina tankar att snurra. Såhär stod det:


Även fast jag aldrig skulle ta honom tillbaka så saknar jag honom & tänker på honom. Det gör mig arg. Det är som att jag ofrivilligt söker mig till sorgen & vägrar släppa taget om den.

Jag tror att det beror på att sorgen är det enda jag har kvar ifrån honom som fortfarande får mig att känna någonting, ifrån honom som tidigare fått mig att känna så mycket, att han lämnade ett känslomässigt hål inuti mig.

Det är som om jag vägrar att släppa taget om det sista av honom som är verkligt & som fortfarande är mitt. Trots att det bara är smärta och egentligen inte betyder någonting alls. ”


Det är otaliga gånger jag blivit förbryllad över min & många andras, näst intill, läskiga förmåga att romantisera, förvränga & fastna i det som är förflutet.
Jag tycker det är konstigt det där - hur man kan sakna och vägra släppa taget om någon som man i praktiken inte vill ha någonting med att göra. Det är så dumt & helt oförståeligt enligt logiskt resonemang, men ändå så vanligt förekommande hos människor.

Jag har alltid drivits av att ta reda på varför. Varför människor agerar som de gör, tänker som det gör. Varför saker & ting fungerar som det gör, ser ut som det gör.

Så varför? Varför vägrar man släppa någon man egentligen inte vill ha med att göra?

Jag insåg att det i detta fall inte handlade om honom i specifikation, om trånande tankar på allt som inte blev eller om något fortsatt glödande hopp om att det nån gång skulle bli.

Det handlade bara om den mänskliga driften att fylla det känslomässiga tomrummet, att få slippa känna sig tom.

Det handlade bara om att jag per automatik hellre har ont,
än att inte känna något alls,

än att ha ett hjärta som är tomt.

/Alma

Likes

Comments

Du är den enda jag behöver & jag vill att du ska veta,

att jag vill att du ska vara min, inte bara om natten.

Men du behöver mig inte alls, vill bara inte vara ensam om natten.

Jag inser att jag kanske bara kan få dig att klä av dig, men aldrig att blotta hjärtat ditt.

& jag hatar det.

För älskling, jag är kräsen, men vill ha dig, kunna säga att allt du är, är mitt.

Men du försöker bara fylla ett tomrum med mig, om natten, 

vill att vi ska vara något undangömt som inte benämns ditt.

Så kanske är kärleken ett förlorande spel trots allt, för dig kommer jag aldrig att vinna.

Ditt hjärta är alldeles för kallt.

/Alma

Likes

Comments

Frukost, vilken helig uppfinning alltså. Här har ni två självutnämnda frukostmonster. Om inte annat så blir vi definitivt små monster om vi inte får i oss frukost på morgonen, hehe.

Vi är trots vår kärlek till frukost, otroligt konservativa i valet utav den & äter i princip alltid densamma som vi alltid gjort. Med lite tur byter vi kanske ut den var tredje år. Är detta ett normalt beteende? Börjar tvivla när jag tänker på det.

Vår favorit-standard-älsklings frukost är så originell som gröt, havregrynsgröt. Som tur är så har vi lite olika tillbehör som vi varierar med, eller ja två. Ha ha, heja! Vilken variation!

I vilket fall så tänkte vi dela med oss av dem, för de är gudomliga på alla sätt, det vill säga både för magen, immunförsvaret, mättnadskänslan, smaklökarna & energinivån. Det ni! ;)


/Alma & Hilda

Likes

Comments