Hej efter sommaruppehåll! Jag vet inte riktigt vad det är men det känns som att det är lättare att blogga på vinterhalvåret. Fast det kanske är fel att kalla september för vinterhalvår? Nåja, inte på sommaren.
Sen har jag haft ganska fullt upp under sommaren, har ju faktiskt flyttat till ny lägenhet! Och jobbat en massa😉 Första sommaren utan "sommarlov".

Jobbet flyter på och nu till hösten ska jag gå en kurs som heter "Amning och Bröstmjölk" på Uppsala universitet. Kul ska det bli! Tycker amning är så himla roligt! Sen kanske det inte har så mycket med mitt nuvarande jobb att göra men det är mer inför framtiden när jag får för mig att läsa vidare till barnmorska😉

Nu ska jag tillbaka in och jobba, håller tummarna för en lugn kväll!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Fick för några dagar sedan en kommentar här på bloggen som jag gärna vill svara på i ett inlägg:

Det är för övrigt såna här kommentarer som får mig att titta in ibland och fortsätta blogga! Så kul!

Ja vart ska jag börja? Jag är ju fortfarande väldigt ny inom branschen och har väl inte riktigt fått en klar uppfattning om yrket men jag kan säga såhär: jag älskar mitt jobb. Jag går till jobbet varje dag och känner att det ska bli kul att jobba, jag trivs på sjukhuset och jag trivs i arbetsgruppen (bästa kollegorna). Självklart ser alla dagar olika ut och det är svårt att veta innan passet drar igång hur dagen kommer sluta, om det kommer vara lugnt eller mer stressigt. Vissa dagar somnar jag så fort jag sätter mig i soffan och känner att jag kanske har valt ett yrke som kommer ta kål på mig men då tillåter jag mig själv vara just trött för att bearbeta passet. Andra dagar så känner jag mig taggad på livet och orkar mer. När jag går upp 5 på morgonen orkar jag inte direkt sminka mig utan prioriterar 10 min extra sömn + frukost och kan senare under dagen ångra att jag inte satte på lite mascara eftersom det inte är så kul att höra "vad trött du ser ut" flera gånger per pass när man i själva verket känner sig ganska pigg. Prioriteringar haha.

Det som jag tycker känns väldigt viktigt är att jag känner mig stöttad i arbetsgruppen. Inte bara för att jag är ny utan för att det känns som att man helt enkelt peppar varandra på den här avdelningen: har man en jobbig dag kan man be varandra om hjälp, har man en lättare dag så kan man fortfarande ställa frågor om osäkerheten kommer krypande. Eller rättare sagt- man SKA ställa frågor om man är osäker.

Det jag kan tycka är jobbigast är att komma hem en kväll och känna att man inte gjort allt. Är patienterna nöjda? Startade jag en utskrivningsplan på den patienten? Nämnde jag att den patienten ville ha smärtlindring vid överrapporteringen? Oftast handlar mina tankar då om patienternas välmående- jag vill helt enkelt att alla ska må bra. Där är det bra att ha en fantastisk pojkvän som får ta ned mig på jorden ibland och säga att jag inte kan rädda hela världen på en kväll (haha) men att jag gör mitt bästa. Men jag vill helt enkelt att mina patienter ska må bra. De gånger jag har gråtit (väldigt få faktiskt) så har det varit när jag lämnat ett pass och vet att en patient har extremt ont och jag inte kan göra något. Och självklart kan jag inte trolla bort smärtan från patienter på en ortopedisk avdelning! Men det är så jag känner ibland. Och det är väl just det som är bra och som jag vill hålla kvar i- jag vill inte tröttna på mitt jobb och jag vill mina patienters bästa!

Så jag tror inte det här yrket kommer att krossa mig om några år för jag lever för att höra att patienterna är nöjda med vården och det gör allt slit värt det! Senast igår kramade en nöjd patient om mig och tackade för den omtänksamma omvårdnaden och sa dessutom att jag var som gjuten för mitt jobb (jag hade berättat att jag ar ny). Då är det värt det!

Så jag håller kvar i min positivitet och tänker att stöter jag på någon negativ själ på jobbet så smittar den av sig. Och jag tycker absolut att du ska söka till sjuksköterska och inte avskräckas av alla negativa gnällspikar. Lönen förbättras ju sakta men säkert så det är bara att stå på sig på den fronten också! 😘

Den upplyftande utsikten från mitt jobb!

Likes

Comments

Som jag berättade för ett tag sedan så går vi i flyttankar. De tankarna har blivit lite mer verklighet nu och vi har nu sålt vår lägenhet! Tanken var ju att vi kaxigt skulle hitta ett ställe först och sedan sälja vår för att vara på "den säkra sidan" men nu gick allting väldigt snabbt och vi passade på att ha visningar av vår lägenhet när vi var i Rom förra helgen. Så nu är alla papper påskrivna och vår lilla (stora) trea är nu såld. Kul!

Nästa steg- hitta ett nytt boende(!)

Likes

Comments

På tisdag fyller jag 24! En ganska konstig mellanålder. 23 var ett bra år- hann med flera resor: Tanzania, Grekland och Tjeckien. Jag tog examen och började på mitt första jobb som sjuksköterska. Det var mycket skola men jag hann ändå umgås mycket med vänner och familj. 24 kommer att bli bra!

Jag passade på att beställa hem ett litet födelsedagspaket i form av kläder till mig själv idag eftersom Boohoo.com hade 25% i rabatt fram till midnatt🌴 Så himla bra! Hoppas bara kvalitén är lika bra som den ser ut😉

​Klicka på bilderna för att komma till köpsidan🌾

Likes

Comments

Nu går vi i flyttankar igen. Vi har visserligen bara bott i vår lägenhet i 1 1/2 år men planen har ju hela tiden varit att rusta upp lite, sälja och köpa något bättre. Drömmen nu är ett litet hus eller radhus med trädgård, alternativt en riktigt fin lägenhet på nedre botten med uteplats. Fortfarande i Gustavsberg för här trivs vi jättebra!
Våra kära pensionärsgrannar under gör beslutet mycket lättare... De har tydligen klagat och sagt till David att vi låter väldigt mycket vid 5 på morgonen. Ja, jag går upp kl 5 för att åka till jobbet, det är inte som att jag stampar i golvet och spelar hög musik. Vi är dessutom väldigt tysta för vår ålder, orkar knappt bjuda hem folk för att jag inte orkar med klagomål. Hon som bodde här innan oss var en pensionerad präst... hon lät nog inte lika mycket men vi bor som sagt i ett lyhört lägenhetshus... flytta om det inte passar.

Så om vi flyttar till en annan lägenhet så är ett krav- inga grannar under. Så jävla less.

Det var inte meningen att det här skulle bli ett bittert inlägg men... nu blev det så!

Likes

Comments

För några dagar sedan såg jag Netflix-dokumentären "Living on one dollar" som handlar om fyra amerikanska killar som åker till en fattig by i Guatemala och gör ett experiment för att se hur de klarar av att leva under fattigdomsgränsen. Väldigt fascinerande dokumentär, rekommenderar varmt!
Det jag skulle komma till är att jag helt snöat in mig på Sydamerika nu! Visserligen har jag och David alltid velat göra en tripp genom Sydamerika men nu har jag börjat kolla på olika volontärresor och projekt som drivs i de olika länderna. Jag vill gärna kombinera nytta med nöje! Det visar sig att jag som sjuksköterska och David som snickare är väldigt välkomna överallt i världen😉 Så jag tror att nästa långresa med David blir någonting åt det hållet.

Taggad och inspirerad som jag blir laddade jag direkt hem en lär-dig-spanska-app (Babbel) bara för att inse att det är direktrepetition från gymnasiets spanskakursbok. Men den repetitionen behövs kan jag säga!

Utöver spanskaappen har jag tittat på en dokumentär om Pablo Escobar (i hopp om att mer spanska ska fastna) och har övertygat David om att Narcos är vår nya Netflix-serie.

När jag väl snöat in mig på något... då har jag snöat in mig.🌎

Likes

Comments

Första veckan avklarad och jag överlevde med nöd och näppe. Kan säga såhär: den här veckan har varit jobbigare än mina 4 inskolningsveckor tillsammans. Det har varit väldigt mycket specialfall som jag inte riktigt stött på under inskolning så jag har fått be mycket om hjälp och leta efter pm om rutiner på intranätet osv. Sedan hade jag ett hjärtlarm på en av mina patienter på torsdagmorgonen så MIG-teamet kom springande och vi fick liv i stackaren. Värt att nämna att vi för tillfället har (minst) 4 studenter på avdelningen och några stod med i rummet under larmet (självklart ska de göra det!) men jag märkte hur jag gärna ville glida in mellan dem och titta på och fick hela tiden påminna mig om att det var min patient det gällde- jag kunde inte stå och se på. Efter det arbetspasset kände jag att jag hade nära till tårarna men höll ut- åkte hem och slocknade på soffan istället.

Jag har inte så många roliga bilder från veckan så den här får duga:

Jag har valt mina arbetsskor med omsorg- så att man inte kan se diverse fläckar som kan uppkomma under passet...💉

Annars så gör jag inte så mycket på dagarna. Umgås så mycket jag kan med David och Roy, mina favoritpojkar. Igårkväll träffade jag Felicia och Jannike och samlade lite energi från dem🌵 Vi satt på olika barer på söder och skrattade- har träningsvärk i magmusklerna idag! Imorn blir det bubbel med Märta- så som helgerna ska spenderas😌

Hemma så bränner jag min första lön på inredning. Sitter inne på diverse inredningshemsidor och beställer hem allt från kuddar och filtar till handfat. Idag tog jag och David en tripp till IKEA (ja, en lördag) och där var det folk. Men vi stod ut, blev mest irriterade över att det vi ville ha inte fanns på plats så det blev till att beställa handfat när vi kom hem- nu ska badrummet äntligen få sig ett lyft!

Mina tre nya filtar från HM Home (klicka på bilderna för att komma till säljsidan). Jannike har en fin korg hemma hos sig med en massa filtar i och jag vill inte vara sämre!🌻

En nyduschad liten kille💚 I soffan sitter David och slaktar zombies, ska nog sätta mig bredvid nu och heja på!

Likes

Comments

Nu är mina fyra inskolningsveckor på avdelningen över. Jag är alltså helt färdig sjuksköterska och imorgon går jag mitt första pass ensam. Allt känns så himla bra och rätt! Jag vet även att jag har bra kollegor runt mig så det är bara att fråga och be om hjälp om jag känner mig osäker. Min handledare gjorde det även klart för mig att det ÄR okej att låsa in sig i läkemedelsrummet och gråta lite om det blir för mycket. Alla är nya någon gång.
Själv känner jag att jag nästan går och väntar på ett bakslag, det har gått lite för bra än så länge och då kommer ju känslan krypande att "snart, då smäller det". Men just nu försöker jag njuta av den här tillfredsställande känslan av att allt går bra och att jag trivs i min nya yrkesroll.

​Så mitt liv just nu går ut på att anpassa mig till min nya vardag, till att ha ett jobb att gå till som dessutom ger en fast inkomst! Jag har dessutom hittat till gymmet på St Göran och har lyckats klämma in två pass där, hoppas det håller i sig😊💪

Likes

Comments

Då var det klart! 3 år har gått och jag kan äntligen titulera mig legitimerad sjuksköterska! Förra fredagen tog jag emot min vackra brosch i Gustaf Vasa Kyrkan i Stockholm tillsammans med ~80 andra klasskompisar. Jag lyckades hålla in tårarna under hela ceremonin men det var många gånger som det var nära att svämma över (så himla blödig).

Innan ceremonin samlades några från klassen (VK13) i skolan för att skåla med lite bubbel!

Min vackra sjuksköterskebrosch!

Mina kusiner kunde tyvärr inte komma men fick den här fina teckningen skickad till mig så då fick jag kämpa med tårarna igen (mitt under fotograferingen dessutom^^).

Här är några av mina fina presenter! Macramé-väggbonaden hade Jannike knopat ihop själv, så duktig!

Efter ceremonin åkte vi hem till min mamma, som hade fixat så fint, och sen kom det fler vänner och firade. Jag har inte alls mycket bilder från dagen så jag måste helt enkelt kontakta alla som hade med en kamera^^ Men på kvällen bytte jag om till en paljettblåsa som syns lite på den här bilden:

​Jag är otroligt tacksam för all uppvaktning den dagen, hade hur kul som helst och kommer verkligen minnas de här tre åren som en rolig tid i mitt liv! Om 1 1/2 vecka är det dags för nästa utmaning- jobb!

Likes

Comments

Nytt år och mycket nytt kommer att hända under den närmsta tiden! Först och främst: nästa fredag tar jag examen!! Då blir jag äntligen en legitimerad sjuksköterska!

Förutom det så måste jag förbereda allt inför mitt nya jobb på St Göran så att jag är redo att börja den 1a februari (bl a. mycket pappersarbeten, kurser, hälsokontroller och fotografering). Och innan jag kan börja jobba måste jag se till att alla papper är inskickade för att jag ska kunna få min legitimation. Det är mycket i huvudet nu. Men på agendan nästa vecka står examensmiddag/fest med klassen på onsdag och både examen och examensfesten med släkt och vänner på fredagen! Ser fram emot allt med skräckblandad förtjusning.

Säger hejdå till Undersköterske- och Sjuksköterskestuderandeskyltarna! Jag kanske har tagit ut segern i förskott men nej, jag kunde helt enkelt inte låta bli att beställa hem en Sjuksköterskeskylt😊

När det blir mycket i huvudet så är det alltid skönt att bege sig ut i skogen med de här två💚

Likes

Comments