Rädd att leva, rädd att dö


Jag får nog vänta ut tonåren.

Vad ska man göra när man är 14 liksom?

Dom säger att det är nu allt händer.

Men jag väntar nog.

Reser.

Följer men i svängarna och tar allt som det kommer.


Alla har dödsångest och spenderar timmar till att tänka hur det är efter man har slocknat.


Alla har livsångest och spenderar timmar på att planera hur man ska dö eller vad man ska säga till sina nära och kära.


Ta allt som det kommer tror jag.

Imorgon kommer jag tänka annorlunda.

Dagen efter det och dagen efter det.

Det är det som gör oss så speciella, vi ändrar oss så snabbt.


I min värld finns det inget bra eller dåligt.

Det är ord men dom betyder inget.

Ful och fin finns inte heller.

Detta är så komplicerat hur jag har byggt upp mig själv.

Jag tänker på allt. Tänker lite extra.

Det finns egentligen ingenting eller allt.

Det är du som bestämmer.

Alla runt om dig kanske inte existerar och det är du som har byggt upp allt detta omkring dig. Tänk så nästa gång du gör något nervöst. Det är bara du i denna värld.


"Gud vilka dåliga låtar du lyssnar på!"

"Varför lyssnar du på mina låtar!"


Vafan ska man lyssna på då? Pellesvanslös intro eller??


"Böglåtar!"


Amen knulla en kille ist då


Syster: hahahahhahaha hon är rädd för mig hon gör precis som jag säger!! Bara jaga äger till två gånger så bestämmer jag.


MHMM


🤥


random men det jag behöver få ut.


🗣🗣🗣

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Världen går inte under


Från när jag började sjuan har jag varit otroligt orolig över att inte ha gjort lika mycket som alla andra.


Ibland är det det som tar över mitt liv, kontrollerar mig. Då tänker jag på vad jag vill.

Jag.

Bara jag.

En egen person som ingen kan förändra.

Vad vill jag.


Jag tänker på vad jag kan lägga energin på istället.

Det jag vill är att resa.

Se allt.

Kulturer, olika människor men framförallt djur.

Flygandes simmandes och gåendes.

Då tänker jag på om att ligga med varannan kille jag ser, supa och röka på är värt detta.

Min livsdröm.

Hamna i en sykos? Ditt liv är förlorat då.

Du kan inte vandra med tigrarna i regnskogen.

Djur. Dom har jag ALLTID gillat. Så länge jag kan komma ihåg har min värld varit djur och om man kan hålla fast vid en sak i över 10 år så borde det betyda något.

Jag kan knappt döda en spindel som jag tycker är så äcklig för att jag tror striden har ett liv, kan höra mina tankar. Kan se mig.


Udda jag vet men det är nåt. Nåt som min syster inte har. Det har jag iallafall, så nu känns det inte som att jag behöver supa eller vara som mina vänner. 18 år, det är mycket men om man tänker att det bara är 4 år tills jag får göra allt detta. Men först måste jag ha någon att resa med. Kille orkar jag inte med. Inte nu iallafall. Senare kanske.


Jag har alltid känt mig trygg av att vara med någon för att om jag gör något fel så gör vi det tillsammans eller kommer bort.


Jag tror att alla människor känner så ibland. Har trygghet någonstans. Försök hitta det så mår du kanske bättre.

Att tänka på något annat än alla andra ett tag.

Det är bara du och tryggheten.

Det låter la nize.

Jag. Det är bara jag som bestämmer.

Ingen annan kan påverka mig nu.

Det är så man får tänka hela sitt liv. Inte påverkas så. Jag om alla vet nog det bäst. Hela mitt liv har jag påverkats av minsta lilla sak och det var inte lättare av att vara ensam,rädd,opopulär hos alla andra.


Draktränaren är också en trygghet och naturen.

Det är speciellt till mig så jag kan drömma mig bort.


Och slutligen drömmar.

Drömmar har vi alla dåliga och bra.


Ibland drömmer jag om att jag flyger sida vid sida av Hiccup på min alldeles egna drake. Visst är drömmar flummiga och det känns som man aldrig var där men när man väl tänker på det så känns det bra. Bättre än bra.


Minnen.

Nu.

Framtiden.

Bra.

Dåligt.

Drömmar.

Verklighet.

Filmer.

Världar.

Vän.

Vänner.

Djur.

Natur.

Känslor.

Udda.


Du är något. Alla är något.

Alla är udda.

Så försök inte vara som den bredvid dig. Den i skolan.

Den du ser varje dag eller pratar med.

Bygg en egen person av vad du har.

Likes

Comments

Ätstörning.

Grovt var det.

Hon drack kanske lite vatten på en hel vecka.

Här finns det också en händelse som stod ut lite mer än dom andra.

Det var när hon inte hade ätit nåt. Inget alls. Var smal som en pinne. Jag hade aldrig sett något liknande. Pappa gav henne allt som gick. Han sa att vi åker vart som helst för att hon skulle äta. Sedan bröt han ihop när hon sa "nej" han började gråta? Han tog händerna för ögonen och gick ut. Jag som syster satt i sängen bredvid med min mamma. Alla blev tysta och min syster gick upp.


Det var vad jag kom ihåg. Sedan höll denna tiden på i några månader kanske ett halvår där hon åt några makaroner på en vecka drack vatten och ingen skola. Bara möten. Möten hela tiden. Jag var hemma. Hemma hela tiden. Skolan var jobbig nog med en vän det inte gick att prata med. En sjuk syster hemma och nästan ingen tid med pärona. Dom gick på egna möten, pratade med folk utan och med min syster.

Jag gick i 5 nu.

Rökte på gjorde hon för fullt. Drack. La runt för att hon tyckte hon var så extremt snygg så smal. Smalare än en kille som inte har några former.

Detta smittade av sig. Inte på samma nivå men lite. Jag förstår inte hur jag kunde vara ett sånt bra barn.

Att inte börja tycka illa om större människor.

Det gjorde min syster, mycket. Fick höra det varje dag men jag tog inte in det.


Än idag är jag värdens räddaste att bli tjock. Varje dag ser jag mig själv i spegeln. Jag måste vara helt platt när jag kollar ner på mig själv. Inget får stå ut! Då blir jag faktiskt rädd och slutar äta. Sån påverkan hade min syster att det än finns kvar i min hjärna.


Ibland tänker jag på hur det skulle vara om min syster inte var sån här. Om inget hände och det var liksom "normalare"


Hur skulle jag sett ut? Betett mig?

Hur hon skulle sett ut och vara?


Det får jag aldrig reda på och jag brukar inte tänka bakåt i tiden. Det finns bara framtiden. Nu och framtiden. Det som var är borta. Länge borta.


Mamma och pappa tog mig utan min vilja till en kurator efter skolan. Jag ville verkligen inte och satt o skrek i bilen.


Dom var så rädda att jag skulle bli som hon. Och jag fick såååån press. Har aldrig känt mig så pressad innan.

Jag upprepade för mina föräldrar varje dag att jag är inte som henne och ju mer jag sa det desto mer trodde dom jag blev som henne. Det var sjukt.


Nu vågade jag inte leva ut tonåren. Jag vågade inte göra något som mina vänner höll på med för mina föräldrar. Dom fick inte ha mer press på sig så jag stannade utanför. Dom fick inte få telefonsamtal om att jag kanske inte var i skolan eller hade gjort något dumt. Jag satt inne. Inne på mitt rum som alltid. Där fanns jag.


2 utav 3 år nu.

Sista är när allt avtar. Det är hemskt men det är nu det blir bättre. Hon blir "bättre"


Men drogerna finns.


Under de tre åren pratade hon om att knulla,festa,droga,supa 99 utav 100 gånger jag var med henne. Detta har jag fått in i mitt huvud så att killen ska knulla en så hårt att man spräcker drar av hår och man måste göra detta minst en gång i veckan var normalt för mig. Jag visste eller vet inget annat.

"Alla drogar och röker och har supat i din ålder!"

"Ska inte du börja snart?!"

Det är sånt jag fått höra av min syster i tre år nu.

Det börjar knappa in ska jag säga.

Likes

Comments

24 fucking 7.

Det är då min syster pratar om sina ligg.

Hahah det lät inte lite töntigt.

Imon ska hon ha trekant och ni fattar inte hur mycket det pratas.

Jag vill inte höra dina planer att du kan fucka bäst jag är liksom din lillasyrra.

Jaja skryta gör alla.

Särskilt när man ska ligga med sin "drömkille" om sådana existerar.


Wow det är allt jag vill i livet. Att se dina sex konversationer.

Jag har en kille på 17 år som frågar fyra gånger om dagen.

"Lite kåt?"

"Kåt älskling?"

"Kåt?"

"Ligger du i sängen kåt?"

Nä jag äter fan alltid.

Mat är fan livet.

Men detta är ingen blogg om mitt liv och hur det är nu.

Ibland skriver jag såna här saker för att få ut skiten. Bara lägga ut det någonstans. Inte för att någon ska läsa utan för att det ska ut från mig. Mitt huvud.

Så du får tåla att såna här inlägg kommer komma då och då när jag vill få ut mig all skit.


"Varför är du så jävla arg hela tiden!"

"Horunge!"


Jaaa det har vi olika åsikter om. ;)


Imorgon kan ni säkert fortfarande läsa om bakgrunden till allt detta.

Jag tror att nu är ett uppehåll från den mesta skiten.

Men får hon en cigg i handen så tar hon den med ett leende eller kanske gräs? Varför inte ren sprit, jag har ändå sett och varit med om allt.

Det kan inte bli värre nu. Det är borta och förflutet. Det som kommer blir bättre.

Det vet jag för att jag har aldrig varit med om något liknande som det var innan.


Hejdå.

Likes

Comments

Okej.

För att jag ska berätta de senaste åren behöver ni veta hur det var innan.


Det var jag och min syster. Två söta blondiner som inte brydde sig hur vi såg ut eller hade på oss.

På sommarloven gick vi upp tidigt och till och med ställde larm för att vi skulle gå ut och leka häst.

Hästar. Det var vad min syster levde för som många anda i den åldern älskar.


Och ja! Hon var extremt duktig redan då.

Vi var säkra att hon skulle bli en känd ryttare och där stod jag och tänkte att jag skulle bli hennes syster. Inte lika känd men ändå någon.

Vi bor på landet. Vi hade hönor,fiskar,många katter,hästar,marsvin och kaniner.

Mammas gamla häst som hon fick när hon var barn fick då min syrra. Han var en liten söt shetlandsponny som jag också red på.

Spår utav droger, alkohol, och allt annat existerade inte. Det var bara jag och hon.

Vi gick på samma avlägsna skola och hon hade många vänner och bästisar. Det kommer vi till senare.

Jag ända sedan dagis hade haft olika vänner men det var en som alltid var med mig. Alltid. Ända sedan dagis och hela tiden till 7an där jag går nu. Det tar vi också senare.

Tiden gick och sommarloven med. Skolan blev jobbigare för oss båda men det hindrade oss inte. Det som startade allt var en kändis. Det har hon själv sagt.

Justin Bieber.

Kändisen alla 13 åringar var kåta i och ville bli precis som han.

Först blev det affischer och sedan filmer.

Min syster förändrades helt men jag vet att detta var vid ålder 13 då allt händer. Det var bara ett sådant stort hopp.

Min syster var extrem när det gällde honom. Inte fick man knappt nämna honom utan att hon skulle börja bli våldsam eller gråta.

Jag hade aldrig sett något liknade men ändå. Det var la bara en kändis? Det går över. Det trode jag faktiskt. Om vi bara hade kunnat gett henne hjälp tidigare eller pratat med henne om detta. Min mamma och pappa är dom bästa föräldrarna som finns. Det tycker säkert alla barn Men det var sant. Dom anade inget tills det spårade ut.


Det var en sak om Justin att man skulle ta ett rakblad och skära sig själv över armar och ben. Överallt på kroppen. Jag fattade inte detta så när pappa såg detta blev han väldigt orolig. Allt detta hände när hon gick i sexan. Hon började att skolka. Grovt. Skära sig mer. Och det var då hon träffade honom. Min klasskompis bror. Han. Han fuckade upp min syrra så hårt att det inte gick och prata med henne längre. Dag in och dag ut skärde hon sig. Jag som gick i skolan, var den mest opopuläraste i klassen då. Jag och min bästis. Det var bara vi. Vi var alltid ensamma på rasterna och vågade knappt prata alls. Jag vill vara som dom andra så jag gick och läckte dom här grejorna.

Jag vet varför. Det var för att jag ville ha uppmärksamhet. Japp. Uppmärksamhet kåt var jag verkligen.

Okej, tillbaka till henne.

Hon var med killen 24/7 och sa ingenting om honom. Vid 13 års åder hade killen gett henne gräs att röka på med och alkohol. MYCKET av det också. Dom var helt påtända så då blev också hon av med oskulden den kvällen och så höll det på. Kväll efter kväll. Veckor efter veckor och månader. Justin var nu länge sedan borta. Mamma och pappa var helt utslitna redan och jag. Syrran. Var ensam. Vem kunde jag prata med när alla andra i familjen var upptagna av möten med min syster hela tiden? Hos bupp.

Dom skickade mig till kuratorn och det hjälpte ingenting.absolut ingenting. Kuratorn var en halvblind gammal person som knappt fattade vad jag sa. Jag gick till skolan varenda dag som var ett rent HELVETE! Jag hatade skolan nästan mer än min syster. Där hade jag en bästa vän. Vi hade inte en relation som jag har nu med mina vänner. Den relationen var liksom alltid stel och om jag berättade någonting så skulle hon bara säga "ok" såna var vi.

Jag fick inte längre vara ensam med min syster för att hon var så våldsam.

Min syster tog fram en kniv och skar pappa i handen en gång. Jag låste in mig på mitt rum. Varenda dag i ett helt år när jag kom hem från skolan låste jag in mig på mitt rum där satt jag. Och kollade på youtube. Jag har alltid varit lite Killing av mig så jag brukar spela och kolla på gaming videos.

Det här är en händelse som alltid kommer att sitta i mitt huvud. En som kommer vara med mig resten av mitt liv och jag kommer att uppleva den om och om när jag tänker på den.

Mamma ville inte heller vara med så hon gick in på toa och låste in sig. Detta var nu våran vardag. Min syster ropade och skrek allt var hon kunde slängde saker för att pappa hade sagt att hon inte får vara med den killen mer. Jag var så trött på allt detta att jag ropade en sak.en sak om killen till min syster och hon kom springandes. Jag låste in mig och hon bankade på dörren så hårt! Jag trodde att den seriöst skulle brytas av på mitten.där satt jag i ett hörn i min säng. Mina armar var runt min katt som var den ända på denna tiden jag kände mig trygg med. För satt jag gråtandes i hörnet med min ända vän. Min katt. Jag var livrädd men katten var räddare. Det är hon fortfarande närminnet syster pratar en stämma högre. Hon flyr livrädd då.

Jag vågade inte sova längre. Jag var rädd att hon skulle bryta sig in och knivhugga mig. Det var en sak hon skulle kunna göra. Hon tänkte inte. Inte alls. Förens efter hon hade gjort något. På kvällarna hörde jag henne skrika. Hon skärde sig. Varje dag blev jag hämtad utav min mormor eller farfar vid bussen för att dom var alltid på möten med henne. Jag vet inte hur många gånger hon slog mig riktigt hårt så det blev märken men det var ett antal gånger iallafall. Och tårarna jag spillde. Jag hade ingen tid att vara med vänner och absolut inte ta hem dom. När jag hade en hemma slog hon ner mig på golvet för att jag inte hällde när makaronerna när det kokade. Fattar ni eller? Sjukt.


Mitt liv fick vänta och hennes var tvunget att komma först.

Men missta mig inte.varje sekund jag levde var jag inte ledsen. Jag tänkte på det ja men jag hade fortfarande hopp. Hopp om att jag kunde prata med min syster och bara be henne att sluta.

Jag och min syrra hade också stunder. När vi var på Liseberg. Vi åkte allt tillsammans och hade The time of our life.

Såhär såg det ut i ungjefär ett år. Sedan kom en ny "trend" in i bilden. Det vara att vara smal som en pinne. Knappt kunna gå eller leva. Att svälta sig själv tills bara benen sågs. Detta hakade såklart min syrra på.

Likes

Comments

Varför just jag.

Varför kunde inte jag vara den som rökte på, låg runt, drack med andra. Var olaglig istället för henne.

Detta kommer följa mig en bra bit in på livet.

Jag försöker göra och vara precis som henne. Precis.

Jag är udda barnet, det har jag alltid varit, om jag inte börjar röka på nu, bli gravid och dricka. Göra allt fel men som känns det ända rätta just nu.

Jag skulle vara så stolt om jag gjorde allt det.

Sedan två år tillbaka när hon gjorde detta som mest var jag inlåst på mitt rum. Hörde henne skrika med knivar i handen och bankandes på dörren.


Jag har inte haft ett sånt här sammanbrott och gått ut i skogen på väldigt väldigt länge. Jag trode jag hade blivit starkare.

Mormor fick barn vid år 14.

Mamma blev gravid vid år 14.

Min syster blev gravid vid år 14.

Jag. Jag har inte gjort nåt.


Ni kanske tänker "varför gör du det inte då!" Jo för att då skulle jag vara like dålig eller så vågar jag inte.

Jag är töntig för mig själv men ingen annan.

Jag är 14 år och en syster till en väldigt komplicerad människa.

Jag vill vara den "coola"

Den som passar in i familjen.

Dag in och ut får jag höra att knark dödar och att just jag duger.

Min syster fuckade med mitt liv så mycket.

Varför söker du inte hjälp hos en kurator?

Det är en av dom värsta sakerna jag kan tänka att göra för mig själv just nu. Fyfan mer annorlunda.


Vart fan finns dom som ska förstå? Dom som ska skydda en och vara där. Dom vet så lite.

Allt dom vill är att röka på med min syrra. Ligga med henne. Jag står här och hör på mina vänner när dom säger detta.

Dom bryr sig inte. Nej.


"Asså din syrras röv! Jag vill knulla den."

"Jag har rökt på med din syster"


Jag skickar bilder nu. För att vara ett steg närmare henne. Nakenbilder på snapchat. Wow. Jag vill bli precis som henne. Röka på. Droga. Dricka. Knulla. Allt.


Jag vill inte alls. Jag vill åka till regnskogarna och se leoparder.


Men nej. Jag mår skit.

Om jag gör allt detta så får nog jag uppmärksamhet. Jag får nog mer vänner som tycker jag är cool. Nöjdare med mig själv? Ja. Bli en strippare och en hora? Ja.

Missta inte hur jag låter. Jag vet att ni nu tänker att jag är en tjock tjej. Inget liv och äcklig. Såna existerar inte. Jag är en normal tjej. En som är lite mer "populär" i klassen. en vanlig tjej som gillar uppmärksamhet. Har mer pengar och märkessaker än andra. är mig själv. Men detta är det som tynger mig: Det som gör min vardag svårare, och inte lite heller.

Jag förstår att ingen kommer läsa detta. En läsare om ett halvår kanske. Jag vill bara ha ute min story där. Ute på nätet.


Jag är 14 opussad. Oskuld. Okysst.

Den första av dom jag känner.

Jag är ensam.

"Gör det bara då!"

Ja. Gör det bara. För att vara som henne. Inte för att jag vill, utan bara vara som henne.

Hennes kille som hon hade när hon var 13.

Det var då allt börja.

13.

Jag tycker inte synd om henne. Inte på något sätt.

En kille som är längesedan borta nu.

En kille som startade allt.


Välkommen. Detta är mina 3 långa senaste år.

Hur jag blev den som jag är idag.

Nu ska ni få höra ALLT. Hur allt började. förmodligen hur det startade.

Jag är en 14 årig tjej och mer än så får ni inte veta. ingen bild. inga namn. Bara detta.

Likes

Comments