Finns lite olika lösningar på arbetsförmedlingen tex 

Praktik på en arbetsplats kan öppna dörrar

Är du ny i Sverige, över 25 år och har svårt att hitta eller få arbete? Har du arbetserfarenhet och utbildning från ett annat land men är osäker på hur din kompetens värderas av svenska arbetsgivare? Då har du möjlighet att praktisera på en arbetsplats. Under praktiken får du en möjlighet att visa dina yrkeskunskaper och få en bedömning av hur ditt kunnande värderas i Sverige.

Är du under 25 år och har varit arbetslös under tre månader kan du anvisas till jobbgarantin för ungdomar. Inom det programmet kan du få arbetspraktik under tre månader och få kontakt med svenska arbetsgivare.

Prova på


Har du ingen eller liten erfarenhet av svenskt arbetsliv, kan du prova på ett arbete som överensstämmer med din erfarenhet och utbildning från hemlandet. Syftet är förstås att göra det möjligt för dig som är ny i Sverige att tidigt få kontakt med arbetslivet inom ditt yrkesområde.

Visa vad du jobbat med


Har du inte jobbat i Sverige tidigare och är osäker på vilken typ av arbete du kan söka?

Då kan du få möjlighet att få en bedömning av hur dina yrkeskunskaper värderas på den svenska arbetsmarknaden. Yrkeskompetensbedömningen kan göras på en arbetsplats eller av en yrkesskola eller liknande.

Arbetsträning med handledare



Du kan få arbetsträning med en handledare om du är arbetssökande med rätt till etableringsinsatser och behöver mer stöd på en arbetsplats. Du kan kombinera arbetsträningen med andra insatser, till exempel svenska för invandrare (sfi). Syftet med arbetsträningen är att du ska få möjlighet att prova på ditt yrke, prova på ett nytt yrke eller få yrkeslivserfarenhet i Sverige.

http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Fa-extra-stod/Ny-i-Sverige.html

Likes

Comments



En majoritet av invånarna är kristna, och den lutherska kyrkan var statskyrka fram till år 2000. Samtidigt räknas Sverige idag som ett av världens mest sekulära (icke-religiösa) länder. Invandring har gjort att islam numera är den näst största religionen.

Sverige blev kristet för omkring 1 000 år sedan och den protestantiska lutherska kyrkan har dominerat i nära 500 år. De första kristna missionärerna kom på 800-talet. Successivt trängde kristendomen undan den fornnordiska asatron. När landet fick sin första ärkebiskop i Uppsala 1164 hade den nya religionen vunnit slutgiltigt insteg. Han var dock underställd ärkebiskopen över Norden som hade sitt säte i Lund, vilket då tillhörde Danmark.

När reformationen – den protestantiska motrörelsen mot katolicismen – nådde Sverige bröt kung Gustav Vasa med den katolska kyrkan, bland annat för att komma åt kyrkans rikedomar. Efter Västerås riksdag 1527 blev kungen kyrkans överhuvud i stället för påven. Reformationen tog tid och avslutades officiellt först vid Uppsala möte 1593. Den nya svenska kyrkan styrdes av staten och skaffade sig efter hand en monopolställning.

Under 1800-talet började väckelserörelsen att växa sig stark, och 1860 blev det tillåtet att lämna statskyrkan på villkor att man gick in i ett kristet samfund som erkändes av staten. Först i och med religionsfrihetslagen 1951 togs detta krav bort. Staten och kyrkan skildes till sist helt år 2000.

Andelen invånare som är medlemmar i Svenska kyrkan har minskat stadigt och uppgick 2011 till 69 procent, mot 91 procent 25 år tidigare. Samma år döptes drygt hälften av alla nyfödda i kyrkan. Dopet är sedan 1996 ett krav för medlemskap.

Svenska kyrkan valde i oktober 2013 sin första kvinnliga ärkebiskop. Tysklandsfödda Antje Jackelén, biskop i Lunds stift, vann ärkebiskopsvalet med klar marginal. Jackelén hade tidigare blivit omtalad för att hon ifrågasatt jungfrufödseln och sagt att hon tror på evolutionsteorin.

De senaste årtiondenas invandring har bidragit till att antalet muslimer och katoliker har ökat kraftigt i Sverige. Siffrorna är osäkra eftersom ingen statistik förs över religionstillhörighet. Uppemot en halv miljon människor i Sverige har sina rötter i muslimska länder och miljöer, varav knappt en tredjedel beräknas vara i någon mån utövande muslimer. Antalet utövande katoliker beräknas till omkring 150 000, varav en stor majoritet är första eller andra generationens invandrare.

Bland de traditionella frikyrkosamfunden är Pingströrelsen (83 000 medlemmar 2010) och Svenska Missionskyrkan (tidigare Missionsförbundet) (cirka 60 000) de största. Upp till 20 000 judar beräknas bo i Sverige, varav knappt hälften har någon religiös anknytning. 

Likes

Comments

Det svenska språket

Svenskan är ett språk som pratas av ungefär tio miljoner människor. Det talas mest i Sverige, men också i delar av Finland. 

Det svenska språket liknar norska och danska. 

De flesta människor i Sverige, Norge och Danmark kan förstå varandras språk.

Utbildning i svenska för invandrare ska också ge språkliga redskap för kommunikation och ett aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Utbildningen karaktäriseras av att eleven utvecklar en kommunikativ språkförmåga. Det innebär att kunna kommunicera både muntligt och skriftligt utifrån sina behov. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

Vuxna ska få grundläggande läs- och skrivfärdigheter

Vidare ska utbildningen ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana. Detta kan gälla såväl analfabeter som elever med kort skolbakgrund, men också elever som är läs- och skrivkunniga men har ett annat skriftspråk.

Målgrupp

Rätt till utbildning i svenska för invandrare har den som är bosatt i landet, från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år. Man ska också sakna de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Rättigheten gäller även finländska medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen men bor i Finland nära gränsen till Sverige och som i övrigt uppfyller villkoren. Däremot omfattas inte personer som har kunskaper i det danska eller norska språket som gör att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig.

Ansvar

Kommunerna ska anordna utbildning i svenska för invandrare. Utbildningen är kursutformad. Studieplanen är individuell och ska anpassas efter individens behov. Individanpassning förutsätter faktiska möjligheter för eleven att påverka utbildningens upplägg och organisation.

Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som arbetslivsorientering, validering, praktik, eller annan utbildning. Utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete.

Senast granskad: 2013-12-11

Innehållsansvar: Vuxenutbildningsenheten

källa

http://www.skolverket.se/skolformer/vuxenutbildnin...

Likes

Comments

Du som får uppehållstillstånd får ett uppehållstillståndskort som är ett bevis på att du har tillstånd att vara i Sverige. 

Kortet har ett datachip som innehåller dina fingeravtryck och foto på dig.

Du ska alltid ha ditt uppehållstillståndskort med dig vid kontakter med till exempel myndigheter och sjukvården.



Bli fotograferad och lämna fingeravtryck

Alla som ska få ett uppehållstillståndskort ska fotograferas.

Barn under 6 år behöver inte lämna fingeravtryck. 

De som av fysiska skäl inte kan, till exempel har permanenta skador på fingrarna behöver inte heller lämna fingeravtryck. 

Fingeravtrycken och fotot lagras bara på kortets chip och sparas ingen annanstans.

Därför behöver du lämna nya fingeravtryck och fotograferas på nytt varje gång du behöver ett nytt uppehållstillståndskort.

Det kostar inget att få ett uppehållstillståndskort utöver ansökningsavgiften för tillståndet.

Om du är utanför Sverige

Du som behöver visum för att resa till Sverige

ska besöka den svenska ambassaden eller generalkonsulatet för att bli fotograferad och lämna dina fingeravtryck. Kontakta ambassaden eller konsulatet för information om öppettider.

Du som inte behöver visum för att resa till Sverige ska lämna fingeravtryck och bli fotograferad i Sverige.

Du ska besöka Migrationsverket så snart som möjligt efter det att du fått uppehållstillstånd och kommit till Sverige.

Om du är i Sverige

Om du ansöker om uppehållstillstånd när du är i Sverige ska du besöka någon av Migrationsverkets tillståndsenheter för att bli fotograferad och lämna dina fingeravtryck. Det gäller även dig som ska förlänga ditt tillstånd eller om du behöver ett nytt uppehållstillståndskort.

Du måste boka en tid hos Migrationsverket för att bli fotograferad och lämna fingeravtryck.


När kortet är klart

Du som fotograferats och lämnat fingeravtryck på en ambassad eller generalkonsulat kommer att få kortet av dem. Fråga ambassaden eller generalkonsulatet om de skickar det till dig eller om du ska hämta det. Det kan ta upp till fyra veckor efter det att du fått ditt beslut att tillverka kortet och skicka det till ambassaden eller generalkonsulatet.

Har du fotograferats och lämnat fingeravtryck på Migrationsverket kommer ditt kort att skickas hem till dig inom en vecka.

Det går inte att skynda på tillverkningen eller leveransen av kortet.

Kontrollera uppgifterna på ditt kort

Kontrollera alltid att namnet på ditt uppehållstillståndskort är samma som namnet i ditt pass. Om det står fel namn på ditt kort ska du besöka Migrationsverket eller ambassaden för att få ett nytt. Ta i så fall med dig ditt pass.

Om du byter namn ska du först kontakta Skatteverket som har hand om folkbokföringen för att registrera ditt nya namn. Sen ska du besöka Migrationsverket för att få ett nytt uppehållstillståndskort.




När du ska resa

När du reser ska du visa kortet tillsammans med ditt pass. Kortet kan inte användas som ID-handling eller resehandling.

Giltighetstid

Du får ett nytt uppehållstillståndskort varje gång du får nytt eller förlängt uppehållstillstånd. Kortet gäller lika länge som tillståndet men aldrig längre än fem år. När du behöver ett nytt uppehållstillståndskort ska du bli fotograferad och lämna dina fingeravtryck igen.

Om du förlorar kortet

Om du tappar bort ditt uppehållstillståndskort eller om det blir stulet ska du först anmäla det till polisen. Sedan ska du besöka Migrationsverket för att fotograferas och lämna fingeravtryck för ett nytt kort. Ta med dig en kopia av polisanmälan som du fått på posten eller på polisstationen.

Om du inte fått ditt kort

Har du väntat länge på att få ditt uppehållstillståndskort? Det kan bero på att ditt kort har skickats tillbaka till Migrationsverket. Det kan hända om Migrationsverket har fel adress till dig. Har du frågor kring detta kan du kontakta Migrationsverket.

Likes

Comments


Den person som du ska besöka (referenspersonen) ska fylla i en särskild blankett

Inbjudan, nr 240011 (eller på engelska 241011).

Han eller hon ska skicka den till dig och bifoga ett eget personbevis samt kopia av pass, ID-kort eller motsvarande som visar hans/hennes identitet. 

Personbeviset kan beställas från Skatteverket. Det finns personbevis för olika ändamål, välj det som har rubriken "Inbjudan".


Kontakta ambassaden eller konsulatet där du ska lämna in din ansökan

Ambassaden eller konsulatet kan kräva andra dokument än de som räknas upp på den här sidan. Kontrollera därför alltid i förväg med dem vad som gäller i ditt land.

I vissa länder där Sverige inte har ambassad eller konsulat kan den lämnas in på ett annat lands utlandsmyndighet. Kontrollera då vad de har för krav där.

Fyll i blanketten Ansökan om visum enligt Schengensamarbetet. Var noga med att tydligt ange:

  • varför du ska besöka Sverige
  • hur länge du ska stanna i Sverige
  • hur du ska försörja dig under tiden i Sverige
  • vilket slags pass du har och hur länge det är giltigt (det måste vara giltigt minst 3 månader efter visumets slutdatum)
  • vart du ska resa efter besöket i Sverige
  • om du har tillstånd att resa in i det land du ska till efter vistelsen i Sverige.

Skicka med de dokument som krävs

Med din ansökan ska du skicka med:

  • två fotografier i passformat som är tagna rakt framifrån och som inte är äldre än sex månader
  • blanketten Familjeuppgifter – bilaga till ansökan, nr 238011
  • blanketten Inbjudan, nr 240011 (Obs! Detta är blanketten från steg 1)
  • personbevis för den som bjuder in dig (Obs! Detta är personbeviset från steg 1)
  • kopia av pass, ID-kort eller motsvarande som visar inbjudarens identitet
  • dokument som visar att du har pengar för uppehället och hemresan. Sverige kräver att du har 450 kronor/dag som besöket i Sverige varar
  • dokument som visar att du har en individuell medicinsk reseförsäkring.
  • de andra dokument som ambassaden eller konsulatet kräver (se steg 2).

Du ska lämna in din ansökan till en svensk ambassad eller konsulat.

I vissa länder där Sverige inte finns representerat kan den lämnas in på ett annat lands utlandsmyndighet.

Avgiften betalas i samband med att du lämnar in din ansökan.

Du får beslut om din ansökan

Ambassaden eller generalkonsulatet informerar dig om du får visum eller inte.

Om du får visum får du ett tillståndsmärke i ditt pass. På tillståndsmärket står det när och hur länge visumet gäller.



Krav för att få visum

Om du vill besöka Sverige och de övriga Schengen-länderna ska du ha

  • ett pass som är giltigt minst tre månader efter visumets slutdatum
  •  fått en  inbjudan
  • pengar för uppehället och för hemresan. Sverige kräver att du har 450 kronor för varje dag som besöket i Sverige varar. Beloppet kan i vissa fall bli lägre, till exempel för mindre barn, om du betalar kostnaden för kost och logi i förväg eller om du ska bo hos släkt eller vänner.
  • Du ska visa att du har tillräckligt med pengar för uppehället med hjälp av exempelvis kontoutdrag från din bank eller dokument där inbjudaren i Sverige lovar att stå för alla kostnader under besöket
  • en individuell medicinsk reseförsäkring som täcker de kostnader som kan uppstå i samband med akut läkarhjälp, brådskande sjukhusvård eller transport till hemlandet av medicinska skäl. Försäkringen ska täcka kostnader på minst 30 000 euro och gälla i alla Schengenländer.

Kontrollera vad ambassaden eller konsulatet kräver

Det finns också krav som skiljer sig från land till land.

Det är därför viktigt att du kontrollerar vad som gäller i ditt fall. Kraven kan förändras beroende på de rådande omständigheterna

Specialavtal för vissa länder

För medborgare i Albanien, Bosnien-Hercegovina, Ryssland, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien och Ukraina gäller särskilda regler på grund av de viseringsförenklingsavtal som träffats mellan dessa länder och EU. Mer information om dessa avtal finns på EU-ländernas ambassader och konsulat i dessa åtta länder.

Ansöka om visum

Du ska lämna in din ansökan om visum till en svensk ambassad eller generalkonsulat. I vissa länder förekommer det att ett annat Schengenland representerar Sverige. Men det finns också länder där Sverige varken har någon egen ambassad eller generlakonsulat, eller representeras av något annat land. Där får den som vill lämna in en visumansökan resa till närmaste land där det finns en svensk ambassad eller generalkonsulat.

Om du ska lämna in din ansökan vid något annan Schengenlands utlandsmyndighet bör du kontakta den i förväg. Då är det detta lands krav på dokument som gäller. Dokumenten bör också vara översatta till det landets språk.

Väntetid för beslut

Vanligtvis får du ett beslut inom två veckor, men handläggningstiderna vid ambassaden eller generalkonsulaten varierar. Om du behöver aktuell information om detta, kontakta ambassaden eller generalkonsulatet som ska behandla din ansökan. Om ambassaden eller generalkonsulatet skickar din ansökan till Migrationsverket kan det ta längre tid. För att vara säker på att få ditt visum i tid bör du lämna in din ansökan minst två månader innan du ska resa till Sverige. Under semesterperioden juni–augusti kan det ta längre tid.

Beslut om visum

I de allra flesta fall beslutar ambassaden eller generalkonsulatet. Ibland gör den vissa kontroller med de övriga Schengenländerna. Om ambassaden eller generalkonsulatet är osäker på hur man ska bedöma din ansökan kan den skicka ansökan vidare till Migrationsverket i Sverige, som då fattar beslutet.

De allra flesta som söker visum får det. Du kan få avslag om myndigheten som fattar beslutet bedömer att du inte kommer att lämna Schengenområdet efter besöket och att syftet med din resa inte är det som du uppgivit i din ansökan. Du kan också få avslag om du finns i datasystemet SIS (Schengen Information System), där medlemsländerna registrerar personer som inte får resa in i Schengenområdet.

Giltighetstid för visum

Ett visum är tidsbegränsat och gäller under högst 90 dagar per halvår. Det innebär att om du vistats 90 dagar inom Schengenområdet måste du vara utrest 90 dagar för att få ett nytt Schengenvisum.

Om du har särskilda skäl kan du få ett visum för längre tid, dock högst ett år, en så kallad D-visering. 

Särskilda skäl kan till exempel vara att du behöver resa till Sverige för att besöka egna barn och då stanna under mer än 90 dagar per halvår.

En D-visering ger rätt till fri rörlighet inom Schengenområdet.

Det står på tillståndsmärket som klistras in i ditt pass hur många dagar du kan utnyttja ditt visum under den tid ditt tillstånd gäller. Tillståndstiden sträcker sig ofta en något längre tid än ditt tillstånd gäller. Det beror på att myndigheterna räknar med att du kan behöva lite tid för att ordna med resan, till exempel boka biljetter och skaffa en medicinsk försäkring.

Observera att du inte får stanna i Sverige eller något annat Schengenland längre än det antal dagar som står angivet på tillståndsmärket. Tiden räknas från den första resans inresedatum. På tillståndsmärket står det hur många gånger du får resa in och ut ur Schengenområdet under giltighetstiden.

Så här gör du när du överklagar

Om du fått ett beslut du inte är nöjd med kan du lämna in en skriftlig överklagan senast 3 veckor från den dagen du fick beslutet. I din överklagan ska du skriva vilket beslut du inte är nöjd med, varför och hur du vill att det ska ändras. Har du några dokument som du inte lämnat in tidigare kan du komplettera ditt ärende med dem. 

Din överklagan ska lämnas in till den ambassad eller generalkonsulat som fattat beslutet.

Ambassaden eller generalkonsulatet kontrollerar att överklagan kommit in i rätt tid och går igenom ärendet på nytt.

Om det gått längre tid än 3 veckor avvisas överklagandet och du får i sådana fall lämna in en ny ansökan.

Om ambassaden eller generalkonsulatet ändrar beslutet

Beslutet kan ändras om det kommer in ny information. I så fall blir du meddelad och ditt visum sätts in i passet.

Om ambassaden eller generalkonsulatet inte ändrar beslutet skickas det vidare

Har överklagandet kommit in i rätt tid och den myndighet som fattat beslutet inte anser att det finns anledning att ändra beslutet ska de så fort som möjligt skicka ärendet vidare. Din ansökan, beslutet och alla övriga handlingar som lämnats in i ärendet, skickas med kurirpost till Migrationsdomstolen i Göteborg. Migrationsdomstolen fattar sedan beslut.

avgifter

Avgifter för visum

Ansökan om visum vid svensk ambassad eller generalkonsulat
Vuxen60 Euro
Barn 6-12 år35 Euro
Barn 0-5 årIngen avgift

Du får inte tillbaka avgiften om du får avslag på din ansökan.

Avgiften betalas oftast i lokal valuta. Omräkning sker enligt den kurs som Europeiska Centralbanken fastställer. Beloppet rundas av till en jämn summa. För information om avgift ska du kontakta den aktuella ambassaden eller generalkonsulatet.

Avgifter för att förlänga visum

I vissa fall kan du få ett förlängt visum om din sammanlagda vistelse är kortare än 90 dagar

Ansökan om förlängning av visum på Migrationsverket i Sverige
Förlängning av visum på grund av force majeure eller humanitära skälIngen avgift
Förlängning av visum på grund av starka personliga skäl30 Euro

Du får inte tillbaka avgiften om du får avslag på din ansökan.

Undantag från avgift för visum

Alla som ansöker om visum behöver inte betala ansökningsavgift. Följande personer kan ansöka om visum utan att betala avgift:

  • barn under 6 år
  • skolelever, högskole- och forskarstuderande samt medföljande lärare som reser till Sverige i studie- eller utbildningssyfte
  • forskare som reser till Sverige för vetenskaplig forskning
  • företrädare för ideella organisationer.

Familj till medborgare i Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz och EU-medborgare

Familjemedlemmar till medborgare i Island, Liechtenstein, Norge Schweiz och EU-medborgare behöver inte betala någon ansökningsavgift för visum om de reser tillsammans med dem eller ska träffa dem i samband med resan. De måste kunna visa upp intyg som styrker äktenskapet eller släktbandet.

Följande familjemedlemmar omfattas:

  • make, maka, sambo och registrerad partner (sambo till medborgare i Schweiz omfattas inte)
  • barn under 21 år
  • barn över 21 år om de är beroende av sina föräldrar för sin försörjning
  • föräldrar som är ekonomiskt beroende av barn som bor i Sverige.

Svenska medborgare räknas inte som EU-medborgare i detta sammanhang.

Lägre avgift för vissa länder

Följande länder ingår i EU:s viseringförenklingsavtal och deras medborgare betalar ingen eller en lägre avgift vid ansökan om visum:

  • Albanien
  • Bosnien
  • Georgien
  • Kap Verde
  • Makedonien
  • Moldavien
  • Montenegro
  • Ryssland
  • Serbien
  • Ukraina

För information om avgift ska du kontakta den aktuella ambassaden eller generalkonsulatet.

Avgifter för uppehållstillstånd för besök

Du kan ansöka om uppehållstillstånd för besök när du ska besöka Sverige i mer än 90 dagar eller om du vill förlänga ditt besök i Sverige. Läs mer om uppehållstillstånd för besök.

Vuxen1 000 kr
Barn500 kr

Du får inte tillbaka avgiften om du får avslag på din ansökan.

Likes

Comments

Den person som du ska bo med i Sverige kan omfattas av ett så kallat försörjningskrav.

Kravet innebär att han eller hon ska kunna försörja sig själv och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard som ni kan bo tillsammans i när du flyttar till Sverige.

Försörjningskravet gäller inte dig som:

  • är medborgare i Sverige, annat EES-land eller Schweiz
  • har permanent uppehållstillstånd och vistats i Sverige i minst fyra år med uppehållstillstånd för bosättning
  • är barn under 18 år
  • fått uppehållstillstånd som flykting eller har beviljats flyktingstatusförklaring
  • fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller har beviljats status som alternativt skyddsbehövande
  • har särskilda skäl, till exempel långvarig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom.

Du är också undantagen om du fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 2005-års utlänningslag och beslutets fattats före 1 januari 2010 om skälen för beslutet är att du:

  • känt välgrundad fruktan för att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig behandling
  • behövt skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt.

Försörjningskravet gäller inte heller om det är ditt barn som ansöker om uppehållstillstånd eller om ditt barn ansöker tillsammans med sin andra förälder.

Om du omfattas av försörjningskravet

Om du omfattas av kravet så innebär det inledningsvis att du behöver besvara frågor om hur du klarar din försörjning och om din bostads storlek och standard.

Förmåga att försörja dig

Du behöver visa att du har arbetsrelaterade, regelbundna inkomster, till exempel lön från heltidsarbete, så att du kan försörja dig själv. Som arbetsrelaterad inkomst räknas exempelvis:

  • lön
  • arbetslöshetsersättning
  • sjukpenning
  • inkomstgrundad ålderspension. Du uppfyller också kravet om du har en tillräckligt stor förmögenhet, som du kan leva av.

Krav på bostad
Kravet på försörjning innebär också att du ska ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för dig och din eller dina anhöriga. För två vuxna utan barn är en bostad tillräckligt stor om den har kök eller kokvrå, vardagsrum och minst ett sovrum. Ska barn bo i bostaden måste det finnas fler sovrum. Två barn kan dela sovrum.

Det går bra att hyra bostaden i andra hand, men uthyrningen måste vara godkänd av hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd.

Ni ska kunna använda bostaden från det att din eller dina anhöriga kommer till Sverige.

källa

http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Flytta-till-nagon-i-Sverige/For-dig-som-ar-anhorig-i-Sverige/Forsorjningskrav.html

Likes

Comments

Ett uppehållstillstånd kan vara tidsbegränsat, vilket innebär att man får stanna i Sverige en begränsad tid. Vill du stanna i Sverige efter att tillståndet slutar att gälla ska du ansöka om förlängning. Det är viktigt att ansöka innan tillståndet slutar gälla.

Ett tillstånd kan också vara utan tidsbegränsning, ett så kallat permanent uppehållstillstånd. Det innebär att du har rätt att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid.

Som bevis för ditt uppehållstillstånd får du ett uppehållstillståndskort. Om du har ett tidbegränsat uppehållstillstånd är kortet giltigt lika länge som tillståndet. Om du har permentent uppehållstillstånd gäller kortet i fem år. Därefter behöver du ett nytt kort.

När du reser behöver du visa upp kortet tillsammans med ett giltigt pass. Läs mer om uppehållstillståndskort.

Du kan läsa på ditt beslut och uppehållstillståndskortet om du har ett tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd.

Resa med tidsbegränsat uppehållstillstånd

Om du har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och lämnar Sverige kan du resa tillbaka så länge tillståndet är giltigt.

Om du har lämnat Sverige bör du kontakta en svensk ambassad eller generalkonsulat för att kontrollera att ditt tillstånd fortfarande är giltigt om du exempelvis har:

  • fått tillstånd på grund av ett förhållande och förhållandet har upphört
  • studerat men avbrutit dina studier
  • varit i Sverige som arbetstagare och har slutat eller blivit uppsagd
  • varit i Sverige som egen företagare och inte längre driver någon verksamhet.

Om ditt uppehållstillstånd slutat gälla

Om ditt tillstånd inte längre är giltigt ska du ansöka om ett nytt om du vill resa tillbaka till Sverige. Du ansöker ifrån det land du bor i och tillståndet ska vara klart innan du reser till Sverige.

Resa med permanent uppehållstillstånd

Om du har permanent uppehållstillstånd kan du vara borta från Sverige i upp till ett år och behålla ditt uppehållstillstånd. Om du är borta längre eller om du planerar att bosätta dig i ett annat land kan Migrationsverket återkalla ditt uppehållstillstånd.

Om ditt uppehållstillstånd slutat gälla

Om ditt tillstånd inte längre är giltigt ska du ansöka om ett nytt om du vill resa tillbaka till Sverige. Du ansöker på en svensk ambassad eller generalkonsulat i det land du bor och tillståndet ska vara klart innan du reser till Sverige.

Om du tidigare har haft permanent uppehållstillstånd och ansöker om uppehållstillstånd på nytt för att du tidigare har bott i Sverige tittar Migrationsverket på vilken anknytning du har till Sverige. Migrationsverket tittar också på hur länge du har bott i Sverige och hur länge du har bott i något annat land. Kontakta den svenska ambassaden eller generalkonsulatet för mer information om hur du ansöker och vad som gäller om du tidigare har haft permanent uppehållstillstånd.

Likes

Comments

Regeringskansliet  2010-11-25 Utrikesdepartmentet

Länder där 1980 års Haagkonvention är giltig i förhållande till Sverige

I november 2010 finns samarbete mellan Sverige och följande länder:

Albanien

Amerikas förenta

stater (USA)

Argentina

Armenien

Australien

Bahamas

Belgien

Belize

Bosnien-Hercegovina

Brasilien

Bulgarien

Burkina Faso

Chile

Colombia

Costa Rica

Cypern

Danmark

Dominikanska

republiken

Ecuador

El Salvador

Estland

Fiji

Finland

Frankrike

Georgien

Grekland

Guatemala

Honduras

Irland

Island

Israel

Italien

Kanada

Kina (Hongkong)

Kina (Macau)

Kosovo

Kroatien

Lettland

Litauen

Luxemburg

Makedonien

Malta

Marocko

Mauritius

Mexiko

Moldavien

Monaco

Montenegro

Nederländerna

Konventionen

tillämpas inte i

förhållande till

Nederländska

Antillerna och Aruba.

Nicaragua

Norge

Nya Zeeland

Panama

Paraguay Peru

Polen

Portugal

Rumänien

Saint Kitts and Nevis

San Marino

Schweiz

Serbien

Seychellerna

Slovakien

Slovenien

Spanien

Sri Lanka

Storbritannien och

Nordirland

Sydafrika

Thailand

Tjeckien

Trinidad och Tobago

Turkiet

Turkmenistan

Tyskland

Ungern

Uruguay

Ukraina

Uzbekistan

Venezuela

Vitryssland

Zimbabwe

Österrike

Informationsansvar: Enheten för konsulära och civilrättsliga frågor i UD (UD-KC)

Likes

Comments

Bortförda barn

Den ökade rörligheten över gränserna har medfört att vårdnadstvister med internationella inslag har ökat. I vissa fall går det till och med så långt att ett barn förs bort eller hålls kvar i ett land eftersom föräldrarna inte kan komma överens.

Om ett barn förs bort över landgränserna kan UD ibland hjälpa. Frågor om vårdnad och umgänge bör avgöras av domstol i det land där barnet har sin invanda miljö, enligt Haagkonventionen.

Vårdnadstvister är svåra för alla inblandade och särskilt för barnen. Barn som drabbas av sådana situationer hamnar ofta i svåra lojalitetskonflikter.

När det gäller internationella skilsmässor och separationer slits barnet dessutom mellan två länder.

Av FN:s barnkonvention från 1989 framgår att det är barnets bästa som bör stå i centrum i frågor som gäller barn. Barnkonventionen är ett av de viktigaste dokumenten för att ta tillvara barnens rättigheter. I konventionens artikel 11 sägs att medlemsländerna ska bekämpa att barn olovligen förs bort eller hålls kvar i ett annat land än hemlandet.

Konventionen om internationella bortföranden av barn

Med hjälp av internationella avtal har man försökt förebygga och lösa fall där barn förs bort över landgränserna. Det viktigaste är 1980 års Haagkonvention om internationella bortföranden av barn, som gäller mellan Sverige och 83 andra länder. Sverige tillträdde konventionen år 1989 och den har också förts in i svensk lag.

Om ett barn förts till något av de länder som har ratificerat Haagkonventionen kan Utrikesdepartementet hjälpa till med att försöka återföra barnet. Detsamma gäller om ett barn har förts till Sverige olovligen från ett annat land. Det är oftast betydligt svårare att få tillbaka ett barn som förts till ett land som inte är med i Haagkonventionen.

Konventionen om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn i internationella situationer

Sedan 1 januari 2013 tillhör Sverige 1996 års Haagkonvention. Konventionen är tillämplig på frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för bar upp till 18 års ålder. Ett syfte med konventionen är att förbättra skyddet för barn i internationella situationer. Konventionen innehåller bestämmelser om vilket lands myndigheter som ska vara behöriga att vidta åtgärder och bestämmelser om vilket lands lag som ska tillämpas. Dessutom regleras frågan om erkännande av avgöranden som meddelats i en annan fördragsslutande stat liksom förutsättningarna för att kunna verkställa ett utländskt avgörande.

källa

http://www.regeringen.se/sb/d/2555

Regeringskansliet 2010-11-25 Utrikesdepartmentet

Länder där 1980 års Haagkonvention är giltig i förhållande till Sverige 

I november 2010 finns samarbete mellan Sverige och följande länder:

Albanien

Amerikas förenta

stater (USA)

Argentina

Armenien

Australien

Bahamas

Belgien

Belize

Bosnien-Hercegovina

Brasilien

Bulgarien

Burkina Faso

Chile

Colombia

Costa Rica

Cypern

Danmark

Dominikanska

republiken

Ecuador

El Salvador

Estland

Fiji

Finland

Frankrike

Georgien

Grekland

Guatemala

Honduras

Irland

Island

Israel

Italien

Kanada

Kina (Hongkong)

Kina (Macau)

Kosovo

Kroatien

Lettland

Litauen

Luxemburg

Makedonien

Malta

Marocko

Mauritius

Mexiko

Moldavien

Monaco

Montenegro

Nederländerna

Konventionen

tillämpas inte i

förhållande till

Nederländska

Antillerna och Aruba.

Nicaragua

Norge

Nya Zeeland

Panama

Paraguay Peru

Polen

Portugal

Rumänien

Saint Kitts and Nevis

San Marino

Schweiz

Serbien

Seychellerna

Slovakien

Slovenien

Spanien

Sri Lanka

Storbritannien och

Nordirland

Sydafrika

Thailand

Tjeckien

Trinidad och Tobago

Turkiet

Turkmenistan

Tyskland

Ungern

Uruguay

Ukraina

Uzbekistan

Venezuela

Vitryssland

Zimbabwe

Österrike

Informationsansvar: Enheten för konsulära och civilrättsliga frågor i UD (UD-KC)

Likes

Comments