sedan augusti år 2012 finns det nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. I utarbetandet av dessa var EU:s gemensamma principer och EU-kommissionens riktlinjer, liksom nationella erfarenheter vägledande. Syftet är att skapa en nationell struktur för att säkerhetsställa kvalitet, rättsäkerhet, likvärdighet och legitimitet.

För personer med utländsk utbildning krävs ofta att denna valideras, godkänns, av berörd myndighet. Delar av en utbildning kan vara specifika för ett visst land, en jurist utbildad i Spanien saknar till exempel förmodligen kunskaper som är specifika för det svenska rättssystemet. Därför behöver utbildningar inskaffade i andra länder ibland kompletteras. Validering är dock ett bredare begrepp som, utöver utbildning, även innefattar bedömning och värdering av kunskaper, färdigheter och förmågor, som kan ha införskaffats genom formellt, informellt eller ickeformellt lärande. En individs reella kompetens kan därmed utgöras av kunskaper såväl från organiserad utbildning inom eller utanför det offentliga utbildningsväsendet eller genom erfarenheter från arbets- eller vardagslivet.

Utgångspunkterna för validering är:

  • att hitta rätt nivå och ge behörighet till vidare utbildning,
  • att förkorta eller anpassa en pågående utbildning och kunna tillgodoräkna sig tidigare utvecklad kompetens samt
  • att dokumentera sin kompetens för arbetslivet inför anställning, eget företagande, kompetensutveckling eller omställning.

Bedömning av reell kompetens utförs av yrkeslärare/bedömare, branschorganisationer samt privata och offentliga utbildningsanordnare. När det gäller just bedömning av utländsk utbildning är det ansvariga myndigheter, till exempel Högskoleverket, Myndigheten för Yrkeshögskolan, Socialstyrelsen, Fastighetsmäklarnämnden eller Verket för högskoleservice som utför bedömning av utbildning samt eventuellt utdelar legitimation.

Det har visat sig i studier gjorda i Sverige att det lönar sig ekonomiskt för en invandrare om denne har delvis svensk utbildning, jämfört med om hela utbildningen är utländsk. En utrikes född juristutbildad man med enbart utländsk examen tjänade år 2006 till exempel 47,5% mindre än vad en infödd svensk med juristutbildning gjorde. En utrikes född juristutbildad man med viss svensk utbildning tjänade däremot 14,9% mindre än en inrikes född med juristutbildning.

Löneskillnaden mellan utrikes och inrikes födda är större inom de yrken där det är extra svårt att validera utbildningen. Ett sådant exempel är jurister, där det kan vara svårt att avgöra hur den utländska utbildningen står sig jämfört med den svenska. Arbetsgivare uppger också att även om en utländsk examen kan vara användbar så är det svårt att veta vilken kompetens personen ifråga faktiskt har. I vissa yrken gäller dock det omvända. Speciellt inom läkaryrket rekryteras många specialistläkare från andra länder då det är brist på denna kompetens i Sverige. En utrikes född kvinna som invandrat efter 16 års ålder med utländsk läkarexamen tjänar i genomsnitt 7,7% mer än en inrikes född kvinna med läkarexamen.

Referenser:

Senast ändrat 2013-01-06
Använd statistiken och diagrammen i en presentation eller ett skolarbete!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments