Diskriminering av personer födda utomlands är vanligt förekommande på arbetsmarknaden. 

Flera studier har visat att en person med ett utländskt klingande namn har lägre chans att kallas till intervju och/eller bli erbjuden ett arbete än någon med ett svenskklingande namn.

I ett experiment från 2007 skickades över 3000 identiska ansökningar ut till olika arbetsgivare, varav hälften hade svenska namn och hälften arabiska. Det visade sig att de ansökande som hade ett svenskklingande namn (t.ex. Lars Andersson) hade 50% större chans att kallas till intervju än en ansökande med ett arabisktklingande namn (t.ex. Ali Ameer). Diskrimineringen är enligt studien högre i lågkvalificerade yrken och diskriminering verkar enbart förekomma i stadiet att bli kallad till intervju. Väl i en intervjusituation finner forskarna ingen diskriminering kopplad till namn.

En liknande experimentstudie utförd av FN-organet ILO år 2006 visar liknande resultat. ILO-rapporten visar också att diskrimineringen i Sverige är ungefär lika utbredd som i andra länder i Europa. Sverige utmärker sig dock därför att det är speciellt svårt för en person med utländskt namn att bli kallad till intervju, medan det under andra steg i anställningsprocessen inte förekommer lika mycket diskriminering.

I en sammanfattning av de fältexperiment som gjorts i Sverige ligger kvoten mellan antalet erbjudanden som en person med svenskklingande namn fick och antalet erbjudanden en person med arabiskt klingande namn fick mellan 1,06 och 2,54*. Alltså, för varje erbjudande en person med arabisktklingande namn fick, fick en person med svenskklingande namn 1,06 till 2,54 erbjudanden.

*Ett experiment gav kvoten 0,88, men antalet observationer var litet och resultatet inte statistiskt signifikant.

Referenser:

  • ILO: Diskriminering av infödda svenskar med invandrarbakrund, 2006, ’Discrimination against native Swedes of immigrant origin in access to employment’, Synthesis Report December, (pdf)
  • Carlsson, M. & Rooth, D-O. 2007, ’Etnisk diskriminering på svensk arbetsmarknad’, Ekonomisk Debatt 3
  • Ahmed, M. A. & Ekberg, J. 2009, ‘Fältexperiment för att studera etnisk diskriminering på den svenska arbets- och bostadsmarknaden’, Socialvetenskaplig Tidskrift 16 (2)

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

sedan augusti år 2012 finns det nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. I utarbetandet av dessa var EU:s gemensamma principer och EU-kommissionens riktlinjer, liksom nationella erfarenheter vägledande. Syftet är att skapa en nationell struktur för att säkerhetsställa kvalitet, rättsäkerhet, likvärdighet och legitimitet.

För personer med utländsk utbildning krävs ofta att denna valideras, godkänns, av berörd myndighet. Delar av en utbildning kan vara specifika för ett visst land, en jurist utbildad i Spanien saknar till exempel förmodligen kunskaper som är specifika för det svenska rättssystemet. Därför behöver utbildningar inskaffade i andra länder ibland kompletteras. Validering är dock ett bredare begrepp som, utöver utbildning, även innefattar bedömning och värdering av kunskaper, färdigheter och förmågor, som kan ha införskaffats genom formellt, informellt eller ickeformellt lärande. En individs reella kompetens kan därmed utgöras av kunskaper såväl från organiserad utbildning inom eller utanför det offentliga utbildningsväsendet eller genom erfarenheter från arbets- eller vardagslivet.

Utgångspunkterna för validering är:

  • att hitta rätt nivå och ge behörighet till vidare utbildning,
  • att förkorta eller anpassa en pågående utbildning och kunna tillgodoräkna sig tidigare utvecklad kompetens samt
  • att dokumentera sin kompetens för arbetslivet inför anställning, eget företagande, kompetensutveckling eller omställning.

Bedömning av reell kompetens utförs av yrkeslärare/bedömare, branschorganisationer samt privata och offentliga utbildningsanordnare. När det gäller just bedömning av utländsk utbildning är det ansvariga myndigheter, till exempel Högskoleverket, Myndigheten för Yrkeshögskolan, Socialstyrelsen, Fastighetsmäklarnämnden eller Verket för högskoleservice som utför bedömning av utbildning samt eventuellt utdelar legitimation.

Det har visat sig i studier gjorda i Sverige att det lönar sig ekonomiskt för en invandrare om denne har delvis svensk utbildning, jämfört med om hela utbildningen är utländsk. En utrikes född juristutbildad man med enbart utländsk examen tjänade år 2006 till exempel 47,5% mindre än vad en infödd svensk med juristutbildning gjorde. En utrikes född juristutbildad man med viss svensk utbildning tjänade däremot 14,9% mindre än en inrikes född med juristutbildning.

Löneskillnaden mellan utrikes och inrikes födda är större inom de yrken där det är extra svårt att validera utbildningen. Ett sådant exempel är jurister, där det kan vara svårt att avgöra hur den utländska utbildningen står sig jämfört med den svenska. Arbetsgivare uppger också att även om en utländsk examen kan vara användbar så är det svårt att veta vilken kompetens personen ifråga faktiskt har. I vissa yrken gäller dock det omvända. Speciellt inom läkaryrket rekryteras många specialistläkare från andra länder då det är brist på denna kompetens i Sverige. En utrikes född kvinna som invandrat efter 16 års ålder med utländsk läkarexamen tjänar i genomsnitt 7,7% mer än en inrikes född kvinna med läkarexamen.

Referenser:

Senast ändrat 2013-01-06
Använd statistiken och diagrammen i en presentation eller ett skolarbete!

Likes

Comments

Sysselsättningen bland utrikes födda är lägre än bland inrikes födda, men skillnaden har minskat de senaste åren. 

Tiden i Sverige och anledningen till att personen invandrade är två faktorer som påverkar sannolikheten att personen har ett arbete.

Tredje kvartalet år 2012 var sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta av befolkningen, 68% för inrikes födda, 57% för utrikes födda och 66% för befolkningen i sin helhet.

Bland utrikes födda kvinnor ökade sysselsättningsgraden med drygt 2% jämfört med samma kvartal år 2011.

Kommentar: Gäller för personer 20-64 år.

Full storlek

Sysselsättningen bland utrikes födda sjönk kraftigt under 1990-tals krisen. Dessförinnan var nivåskillnaden mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättning avsevärt mindre. Sedan slutet på 1990-talet har den successivt ökat och börjat närma sig nivån för inrikes födda. Främst gäller detta utrikes födda män. Under samma tid har antalet utrikes födda i befolkningen ökat. Under den senaste finanskrisen sjönk sysselsättningsnivån för både inrikes och utrikes födda.

Under 1950-, 1960- och 1970-talen var sysselsättningsgraden högre bland utrikes än bland inrikes födda, till exempel 10% högre år 1967.

Full storlek

Det finns ett samband mellan vistelsetid i landet och sannolikheten att vara sysselsatt.

Full storlek

Trots den ekonomiska krisen 2008 har andelen heltidsarbetande ökat sedan 2006 - särskilt bland utrikes födda.

Full storlek

Mellan åren 2007 och 2011 ökade andelen heltidsarbetande utrikes födda med 1,9%, motsvarande siffra för inrikes födda var 1,2%. Vad gäller heltidsarbete är kön, och inte utrikes/inrikes född, en särskiljande faktor: år 2011 arbetade ungefär 85% av både utrikes födda och inrikes födda männen heltid, medan bara cirka 60% av inrikes födda och utrikes födda kvinnorna gjorde det. De utrikes födda kvinnorna hade dock något oftare heltidssysselsättning (63%) i jämförelse med de inrikes födda kvinnorna (60%).

Tid i landet, ålder, kön, var i Sverige man bor och ursprungsland är faktorer som påverkar sannolikheten att man som invandrare ska ha ett jobb. Det finns stora skillnader vad det gäller sysselsättningsgrad bland utrikes födda inom och mellan olika regioner*. År 2008 skilde det, i många regioner, mer än 30 procentenheter i andelen sysselsatta mellan inrikes och utrikes födda. Särskilt stor var skillnaden i storstadsregionerna där andelen sysselsatta bland utrikes födda var 58% och bland inrikes födda 82%.

De med högre utbildning är sysselsatta i något högre grad än de med enbart förgymnasial utbildning. Tio år efter invandring var, år 2007, ungefär 51% av de lägst utbildade sysselsatta, jämfört med 68% av de med gymnasial utbildning och 74% av de med eftergymnasial utbildning.

Viktigt att ha i åtanke när det gäller statistik kring utrikes föddas sysselsättning är att den registerbaserade statistiken (RAMS) som ofta används är problematisk då utvandring inte registreras i sin rätta omfattning och sysselsättningen bland utrikes födda därför underskattas. Dels finns många som utvandrat kvar i registren som bosatta i Sverige och icke sysselsatta. Dels snedvrids statistiken, särskilt på regionalnivå, på grund av fel eller ickesregistrering: t ex. i universitetsstäder där utländska studenter registreras som icke sysselsatta och i Malmö där många arbetar i Köpenhamn.

*Dessa siffror måste dock ses mot bakgrund av kritiken mot RAMS, se ovan.

Referenser:

källa 

http://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/syssels...

Finanskrisen år 2008

I och med finanskrisen år 2008 ökade arbetslösheten bland den utrikes födda befolkningen mer än vad den gjorde hos den inhemska arbetskraften i alla OECD-länder förutom Storbritannien. Generellt inom OECD ökade arbetslösheten bland utrikes födda mellan åren 2008 och 2011 med 4 procentenheter att jämföra med 2,5 procentenheter bland den inrikes födda befolkningen. Utvecklingen såg dock mycket olika ut bland länderna.

I Sverige klarade sig den utrikes födda arbetskraften betydligt bättre än under 1990-tals krisen. Mellan åren 1990 och 1995 tappade utrikes födda män 20 procentenheter i sysselsättningsgrad, medan inrikes födda mäns sysselsättning föll med 10 procentenheter. Mellan åren 2006 och 2009 föll sysselsättningsgraden bland inrikes födda med 2,3 procentenheter och för utrikes födda med 1,1 procentenheter

I EU15-länderna ökade arbetslösheten bland invandrare år 2008 och 2009 med dubbelt så mycket som bland den inhemska arbetskraften. Detta bör dock ses mot bakgrund av att invandrare de sju åren innan 2008 stod för en betydligt större del av ökningen i sysselsättning än deras motsvarande del av arbetskraften. Den totala sysselsättningen ökade i EU15 med 14,5 miljoner människor under dessa år, varav 58% berodde på en ökning av invandrad arbetskraft.

Förklaringar till varför invandrare drabbas hårdare av ekonomiska kriser än vad inhemsk arbetskraft gör, är enligt OECD, att invandrare tenderar att vara överrepresenterade inom sektorer som är känsliga för ekonomiska förändringar och att de generellt sett har mer osäkra kontrakt och oftare tillfälliga anställningar.

Den sektor där flest fick lämna sina jobb åren 2008 och 2009 var byggindustrin, där 14,4% av arbetskraften i EU bestod av invandrare. Av alla som blev av uppsagda inom byggindustrin i EU, var en fjärdedel i invandrare. Andelen inrikes och utrikes födda som har temporära anställningar varierar stort mellan OECD-länderna, men generellt sett är tillfälliga anställningar vanligare bland invandrare. I vissa länder, till exempel i Kanada och Luxemburg, är det dock fler inrikes födda än utrikes födda som har temporära anställningar.

Särskilt unga utrikes födda drabbas hårt i kristider. Antalet unga invandrare som varken har anställning eller genomgår utbildning steg kraftigt mellan åren 2008 och 2011. Under samma period i Sverige steg arbetslösheten bland utrikes födda med 4%.

OECD nämner också i sin rapport att nätverkande spelar en större roll vid jobbsökande i kristider. I Sverige är det tydligt att de kommuner som satsat på att främja nätverk mellan invandrare och det lokala näringslivet har uppnått högre grad av arbetsmarknadsetablering, till exempel kommuner i Gnosjöområdet som utmärkt sig för hög sysselsättning. Även mentorskapsprogram för att hjälpa invandrare på arbetsmarknaden har varit framgångsrika i Sverige och detta är också något OECD rekommenderar.

Referenser:

Likes

Comments

Finns lite olika lösningar på arbetsförmedlingen tex 

Praktik på en arbetsplats kan öppna dörrar

Är du ny i Sverige, över 25 år och har svårt att hitta eller få arbete? Har du arbetserfarenhet och utbildning från ett annat land men är osäker på hur din kompetens värderas av svenska arbetsgivare? Då har du möjlighet att praktisera på en arbetsplats. Under praktiken får du en möjlighet att visa dina yrkeskunskaper och få en bedömning av hur ditt kunnande värderas i Sverige.

Är du under 25 år och har varit arbetslös under tre månader kan du anvisas till jobbgarantin för ungdomar. Inom det programmet kan du få arbetspraktik under tre månader och få kontakt med svenska arbetsgivare.

Prova på


Har du ingen eller liten erfarenhet av svenskt arbetsliv, kan du prova på ett arbete som överensstämmer med din erfarenhet och utbildning från hemlandet. Syftet är förstås att göra det möjligt för dig som är ny i Sverige att tidigt få kontakt med arbetslivet inom ditt yrkesområde.

Visa vad du jobbat med


Har du inte jobbat i Sverige tidigare och är osäker på vilken typ av arbete du kan söka?

Då kan du få möjlighet att få en bedömning av hur dina yrkeskunskaper värderas på den svenska arbetsmarknaden. Yrkeskompetensbedömningen kan göras på en arbetsplats eller av en yrkesskola eller liknande.

Arbetsträning med handledare



Du kan få arbetsträning med en handledare om du är arbetssökande med rätt till etableringsinsatser och behöver mer stöd på en arbetsplats. Du kan kombinera arbetsträningen med andra insatser, till exempel svenska för invandrare (sfi). Syftet med arbetsträningen är att du ska få möjlighet att prova på ditt yrke, prova på ett nytt yrke eller få yrkeslivserfarenhet i Sverige.

http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Fa-extra-stod/Ny-i-Sverige.html

Likes

Comments