View tracker

Jobb svårt för utbildade invandrare

Ekonomi. Högutbildade invandrare har mycket oftare tidsbegränsade anställningar och deltid än högutbildade födda i Sverige. Det visar en ny undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB).

STOCKHOLM. Högutbildade invandrare har mycket oftare tidsbegränsade anställningar och deltid än högutbildade födda i Sverige.

Om nu de högutbildade invandrarna över huvudtaget har lyckats få jobb.

En ny undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB) granskar läget på arbetsmarknaden för cirka 6 500 högutbildade personer som invandrade till Sverige 1996–2007 och jämför den med en grupp på cirka 1 500 högutbildade personer som är födda i Sverige.

Studien visar att högutbildade invandrare oftare är arbetslösa. Av invandrarna hade cirka 70 procent arbete som huvudsaklig sysselsättning, medan nio av tio högutbildade som var födda i Sverige hade det. De invandrade som skaffat sig en svensk universitets- eller högskoleexamen – cirka 18 procent av alla de invandrade i studien – hade också fått utdelning för det. Där hade 78 procent arbete, mot 69 procent bland dem med utländsk examen.

Oftare tidsbegränsat

De tidsbegränsade anställningarna är mycket vanligare bland högutbildade invandrare. I den gruppen hade 19 procent, 20 procent av kvinnorna, tidsbegränsade jobb, som inhoppare eller vikarier. Motsvarande andel bland de högutbildade som var födda i Sverige var elva procent.

Även siffrorna för hel- eller deltidsarbete visar stora skillnader. Av personer som var födda utomlands – och som över huvudtaget hade lyckats få arbete – jobbade 79 procent heltid, medan motsvarande andel bland dem födda i Sverige var 88 procent.

Mer avancerade jobb

Skillnader syns också när läget för invandrare som skaffat sig svensk examen jämförs med läget för invandrare som utbildat sig utomlands. En femtedel av de med utländsk examen hade ett jobb som inte krävde högskoleutbildning. Av de med svensk utbildning – vare sig de var födda utomlands eller i Sverige – hade nio av tio ett jobb som kräver högskoleutbildning.

I den senare gruppen ansåg också nio av tio att deras arbete stämmer överens med utbildningen, medan två av tre av dem med utländsk utbildning ansåg sig ha ett arbete som helt eller delvis går i linje med utbildningen.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Det är vanligt att oriktiga påståenden, halvsanningar och myter sprids, särskilt på internet, om kostnader och problem med invandring.

Dessa påståenden bidrar till fördomar, främlingsfientlighet och ibland till rent hat.

Regeringen tar kampen mot främlingsfientlighet och intolerans på stort allvar. Främlingsfientliga krafter får inte sätta agendan i Sverige. I stället står vi upp för ett öppet och tolerant samhälle för alla. Och vi bemöter fördomar, vilket görs bäst med fakta. Nedan besvaras några av de vanligaste påståendena om invandring. Under svaren finns länkar till källor och mer läsning.

Vanliga påståenden om invandring

1. "Man får inte diskutera migrations- och integrationspolitik"

Det stämmer inte. I Sverige har vi en omfattande yttrandefrihet. Migrations- och integrationspolitiken debatteras och diskuteras dagligen runt om i Sverige. På senare tid har debatten till och med intensifierats. Men den som argumenterar med hjälp av rasistiska och främlingsfientliga påståenden möter självklart berättigade motreaktioner.

2. "Det pågår en massinvandring och om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land"

Det stämmer inte. Det största problemet med påståendet är att det bygger på föreställningar om att personer med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det är ett problem om människor har en bakgrund från ett annat land.

I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att andelen utrikes födda kommer att öka något de närmaste åren för att sedan stabiliseras på en nivå kring 18 procent.

De som invandrade till Sverige under 2012 var bland annat arbetskraftsinvandrare, flyktingar, studenter, anhöriginvandrare och adoptivbarn. Hemvändande svenska medborgare var den enskilt största invandrargruppen och stod för en femtedel av invandringen (knappt 20 500 personer). Utöver dessa var många av invandrarna medborgare i Syrien, Afghanistan, Somalia, Polen och Irak. Bland de invandrade fanns cirka 170 medborgarskap representerade. Invandringen 2012 var högre än normalt då 103 059 personer folkbokfördes som invandrade (eller flyttade till Sverige) från utlandet. Under 2013 och 2014 förväntas flyktinginvandringen öka på grund av konflikten i Syrien.

Under 2012 flyttade 51 747 personer från Sverige till utlandet. Migrantnettot, det vill säga den sammantagna effekten av in- och utvandring till och från Sverige var följaktligen cirka 51 000 personer.

3. "De flesta så kallade flyktingar saknar flyktingskäl"

Det stämmer inte. Innan uppehållstillstånd beviljas görs en prövning i varje enskilt fall att de krav som ställs verkligen är uppfyllda. Många av dem som kommer till Sverige i dag flyr från konflikten i Syrien. Människor har också flytt från länder som Irak, Afghanistan och Somalia. Alla dessa länder har drabbats hårt av krig och konflikter. Det är viktigt att veta vad begreppen flykting och skyddsbehövande står för. Det är inte bara flyktingar i snäv mening som kan ha goda anledningar att beviljas skydd i Sverige.

Enligt utlänningslagen får en asylsökande uppehållstillstånd om han eller hon är flykting, skyddsbehövande eller uppfyller kraven i utlänningslagens regel om synnerligen ömmande omständigheter. Som skyddsbehövande räknas bland annat människor som löper risk att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling och människor som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Under 2012 beviljades 15 552 asylsökande personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa hade 30 procent flyktingskäl och 58 procent skyddsskäl. Övriga 12 procent beviljades uppehållstillstånd till följd av synnerligen ömmande omständigheter (till exempel svår sjukdom) eller på grund av att det uppstått hinder att verkställa avvisnings- eller utvisningsbeslut. Därutöver överfördes 1 728 kvotflyktingar inom ramen för vidarebosättning i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR.

Upp

4. "De som får stanna i Sverige tar hit hela släkten"

Det stämmer inte. Anhöriga som kan komma till Sverige är i huvudsak makar, sambor, minderåriga barn och utlänningar som avser att gifta sig eller inleda samboförhållande med någon i Sverige. Det kan också röra sig om anhöriga med ett särskilt beroendeförhållande till släktingen i Sverige eller en förälder som ska utöva umgänge med ett barn och vissa andra anhöriga. I vissa fall krävs att den som är bosatt i Sverige har ett arbete och bostad för att familjen ska kunna återförenas i Sverige. Innan uppehållstillstånd beviljas görs en prövning i varje enskilt fall att de krav som ställs verkligen är uppfyllda. I sammanhanget är det också värt att notera att anhöriginvandrare kan vara anhöriga till svenska medborgare.

Upp

5. "Sverige är på väg att bli ett muslimskt land"

Det stämmer inte. Uppskattningsvis bor några hundratusen personer i Sverige som har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Den siffran säger emellertid inte något om huruvida personen är religiös eller inte. Enligt personuppgiftslagen (1998:204) är det som huvudregel förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung eller religiös övertygelse. De muslimska trossamfunden har ca. 110 000 medlemmar, vilket utgör drygt en procent av Sveriges befolkning. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att den svenska staten är och ska fortsätta att vara sekulär.

Upp

6. "Alla utrikes födda som kommer till Sverige lever på bidrag"

Det stämmer inte. Majoriteten av dem som fick uppehållstillstånd under 2012 lever inte på bidrag. De är t.ex. arbetskraftsinvandrare, studenter, EES/EU-medborgare och deras anhöriga som oftast har en försörjning när de kommer till Sverige. Under 2012 var över 700 000 utrikes födda personer sysselsatta. Men det tar fortfarande alltför lång tid för nyanlända flyktingar att komma in på arbetsmarknaden.

Upp

7. "Nyanlända familjer får mer ekonomiskt bidrag än infödda svenskar"

För många nyanlända invandrare gäller att de ska ha jobb eller annan egen försörjning för att kunna få uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i Sverige. Flyktingar och deras anhöriga som inte har jobb kan dock få statlig etableringsersättning under de två första åren i Sverige. Ersättningen ligger på ungefär samma nivå som försörjningsstödet till vilken familj som helst i motsvarande ekonomiska situation. För att få full ersättning krävs deltagande i svenskundervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering på heltid.

På nätet cirkulerar påståenden som räknar upp olika förmåner som en nyanländ arbetslös mamma med tre barn kan få. Beräkningen baseras på ett specifikt exempel som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag på ett sätt som inte är möjligt i praktiken. Man kan till exempel inte ha föräldrapenning för samma tid som man har etableringsersättning.

Upp

8. "För att ta över Sverige föder invandrare väldigt många barn"

Det finns en föreställning om att invandrare av olika anledningar föder många barn. Detta stämmer dock inte med sammansättningen bland dem som invandrade 2000 och 2005. I genomsnitt hade de som kom till Sverige som skyddsbehövande eller anhöriginvandrare dessa år mellan 0,4 och 1,5 barn i åldern 0 till 17 år vid invandringstillfället. Familjerna hade vuxit något i samtliga grupper efter några år i Sverige. Men efter fem år i landet har de flesta kvinnor och män som kom till Sverige 2000 och 2005 fortfarande ett eller två barn. Endast ett fåtal har fem barn eller fler.

Upp

9. "På grund av invandringen får barnen inte sjunga nationalsången och psalmer i skolan"

Det stämmer inte. Av den nya läroplanen för grundskolan, som gäller sedan 2011, framgår att eleverna ska lära sig några av de vanligaste psalmerna och nationalsången. Utbildningen i förskolor eller skolor med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. Även vid fristående skolor och förskolor ska undervisningen vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor och förskolor får dock ha en konfessionell inriktning under förutsättning att deltagandet i konfessionella inslag är frivilliga.

Upp

10. "På grund av invandringen får skolavslutningar inte hållas i kyrkan"

Det stämmer inte. Det går bra att ha skolavslutning i kyrkan om den utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron. Utbildningen i skolor med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. Även Vid fristående skolor och förskolor ska undervisningen vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor och förskolor får dock ha en konfessionell inriktning under förutsättning att deltagandet i konfessionella inslag är frivilliga.

Upp

11. På grund av invandringen får skolorna inte längre servera fläskkött"

Det stämmer inte. Det finns inga politiska beslut eller riktlinjer om vilken sorts kött som ska serveras i skolor och förskolor. Några förskolor har beslutat att inte servera fläskkött, men de tillhör undantagen. Anledningen är att skolorna till viss del anpassar maten efter elevernas matvanor, t.ex. att erbjuda vegetariska alternativ eller mat utan fläskkött.

Upp

12. "På grund av invandringen anpassar sig Sverige till kvinnofientliga traditioner"

Det stämmer inte. Sverige har en lång tradition av arbete för ett jämställt samhälle där alla kvinnor och män har samma rättigheter och möjligheter. Regeringen arbetar aktivt för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och andra företeelser som strider mot individens rättigheter. Regeringens linje är tydlig. Sverige motverkar existerande förtyck av kvinnor och kommer aldrig att acceptera kvinnofientliga uttryck oavsett ursprung.

Upp

13. "Invandringen har lett till en våg av kriminalitet"

Den absoluta majoriteten utrikes födda, precis som den absoluta majoriteten av inrikes födda, begår aldrig brott. Brott ska alltid bekämpas och den ansvarige ska ställas till svars. Men när en enskild person som invandrat till vårt land begår brott är det inte rätt att skuldbelägga hela gruppen utrikes födda.

Det finns en viss överrepresentation bland utrikes födda i brottsstatistiken som beror på många faktorer. Det handlar bland annat om socialt utanförskap och att det är många unga män som kommer till Sverige (unga män är generellt överrepresenterade i brottsstatistiken).

Dessutom finns det alltid en stor osäkerhet i statistik om kriminalitet. Många brott anmäls aldrig och många av de brott som anmäls klaras inte upp. Ett sätt att försöka mäta och jämföra över tid och mellan länder är enkätundersökningar där de svarande får uppge om de utsatts för brott det senaste året. I statistik som Brottsförebyggande rådet hänvisar till sticker Sverige inte ut jämfört med länder som har lägre invandring. Det är lika många eller fler som uppger att de har utsatts för brott i en del länder med lägre invandring till, t.ex. Danmark.

Upp

14. "Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år"

Det finns nationalekonomiska studier som gjorts avseende invandring och effekter på exempelvis tillväxt, handel, företagande, löner och offentliga finanser. Det finns inget självklart sätt att foga samman dessa olika perspektiv till ett svar.

Vissa studier av invandring i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det finns även studier som visar på svagt negativa effekter. Studier av den fria rörligheten inom EU pekar på vissa positiva effekter på tillväxten. Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer, t.ex. visar en svensk studie från 2012 att svenska företag som anställer personer med utländsk bakgrund ökar både sin export och import. Enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) är andelen egna företagare bland de förvärvsarbetande högre för utrikes födda än för inrikes födda. Studier visar också att företagare med utländsk bakgrund har fler anställda per företag. Det finns teorier om att öppna och toleranta samhällen är mer uppfinningsrika, och Sverige ligger också i topp i flera internationella index över innovationsklimat.

Det är inte helt klart hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. De beräkningar som finns visar på större kostnader än intäkter. Två viktiga faktorer som påverkar beräkningarna är åldern hos människor som kommer till Sverige och hur stor andel som arbetar. En förbättrad integration kan ge stora positiva effekter. Det bör också noteras att beräkningarna handlar om offentliga intäkter och utgifter på individnivå. De positiva effekterna som invandring har på samhällsekonomin som helhet genom ökad tillväxt, handel och företagande ingår inte.

Sammantaget kan vi se att Sverige, har kunnat kombinera en förhållandevis hög invandring med en god ekonomisk utveckling. Vi står oss väl såväl när det gäller mått på ekonomisk produktion som bredare välfärdsmått.

Upp

15. "Invandringen leder till lönedumpning"

Det finns få studier som visar att lönerna påverkas av invandring. De internationella studier som har genomförts tyder på att effekterna är obefintliga eller små. I en svensk studie från 2008, som omfattar undersökningsperioden 1993-2003, kunde det inte påvisas någon signifikant effekt på inföddas löner på grund av invandring till Sverige.

Upp

16. "Invandrarna tar jobben från svenskar"

Invandring bidrar ofta positivt till arbetsmarknaden genom att kompensera för underskott av inhemsk arbetskraft inom vissa yrken. Tandläkare och läkare är bristyrken och i dag är nästan var tredje läkare i Sverige och var fjärde tandläkare födda i ett annat land. Av dem som arbetar inom yrkesgruppen hotell- och kontorsstädning är exempelvis 46 procent utrikes födda.

Sverige liksom många andra länder står inför det faktum att fler och fler blir äldre samtidigt som det blir färre som befinner sig i arbetsför ålder. Fram till och med 2025 kommer 1,5 miljoner människor att fylla 65 år i Sverige. Det behövs fler människor som arbetar i Sverige.

Dessutom visar forskning att invandring kan bidra till en ökad utrikeshandel och därmed en ökad tillväxt. Utrikeshandeln kan öka då personer med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om bland annat affärskultur, politik och språk i sina tidigare hemländer.

Upp

17. "Det finns en tyst majoritet som anser att invandringspolitiken är en katastrof"

I ett antal undersökningar som jämför attityder i olika länder finner forskarna att svenskarna är mest positiva till invandring. Eurobarometern visar att svenskar är mest positiva i EU till att uppmuntra arbetskraftsmigration från länder utanför EU med hänsyn till de demografiska utmaningar som finns i EU. Svenskar är även mest positiva till att EU ska ge skydd till asylsökande och mest benägna att instämma i påståendet att invandringen berikar vårt land. När Eurostat 2009 mätte hur invånarna i ett antal europeiska storstäder ser på personer från andra länder, var det 88 procent av stockholmarna som instämde eller instämde starkt i påståendet att förekomsten av utlänningar är bra för staden. Av Malmöborna var siffran 72 procent. SOM-undersökningar från Göteborgs universitet visar på att inställningen till flyktingmottagning har blivit alltmer positiv under en följd av år. Mellan 2011 till 2012 har det dock skett en förändring i negativ riktning. I 2012 års undersökning angav 45 procent att det är ett mycket eller ett ganska bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige. Motsvarande siffra för 2011 var 41 procent, den lägsta siffran någonsin.

Likes

Comments

View tracker

Religionsfriheten är reglerad i Regeringsformen som är en del av Sveriges grundlag.

Den lyder: “frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.”

I Sverige blev religionsfrihet lag 1951.

Religionsfriheten innebär att individen har rätt till att utöva sin religion, och att den rättigheten ska vara skyddad.

År 2011 hade stödet för invandrares religionsfrihet ökat till den klart högsta nivån, 27%, sedan den första mätningen år 1993.

Att invandrare fritt ska kunna utöva sin religion i Sverige stöds, eller delvis stöds (2011), av 63% av den infödda befolkningen. År 2007 var stödet lägst, vilket enligt forskare, kunde bero på att religionsfrihet och yttrandefrihet i viss mån hade kommit att uppfattas som konkurrerande, samt på en negativ bild av islam

Den uppåtgående trenden sedan dess kan bero på de senaste årens debatt kring judiska och muslimska attribut och ceremonier. Tidigare år har svaret att invandrare inte ska kunna utöva sin religion fritt i Sverige legat på ungefär dubbla nivåer mot 2011-års frekvens på 13%.

Kommentar: Svarsalternativen ändrades år 2011 till att två var instämmande helt eller delvis och två var avvisande helt eller delvis. Risken för felaktiga slutsatser om förändring över tid har dock minimerats genom att endast svarsalternativet som är helt instämmande jämförs.

Referenser:

  • Regeringsformen
  • Roth, H. I. 2005, ‘Mångkulturalismens utmaningar’, Lund: Studentlitteratur
  • Demker, M. 2011, Attityder till religionsfrihet i ‘Positiv attityd till invandring trots mobilisering av invandringsmotstånd’ i ‘I framtidens skugga’ om SOM-undersökningen 2011.
  • Demker, M. 2008, Attityder till religionsfrihet ‘Långsamma förskjutningar inom stabila ramar’ i ‘Skilda världar’ om SOM-undersökningen 2008.

Likes

Comments

Sedan 1930-talet är det förbjudet att folkbokföra människor i Sverige efter religiös tillhörighet eftersom det strider mot religionsfriheten, en orubblig rättighet i svensk grundlag.

Hur många personer som ansluter sig till de respektive religionerna finns det därför inget tydligt mått på. 

Dock rapporteras antalet medlemmar och registrerade deltagare i verksamheter inom de respektive religiösa samfunden till Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund, SST. År 2010 var det totala antalet registerade medlemmar och/eller deltagare i trossamfund i Sverige 749 271 personer.

Regeringen skriver i budgetpropositionen för år 2013, där de föreslår en höjning av statsbidraget till trosamfunden, att: “Trossamfunden kan genom sin verksamhet bidra till större kunskap, förståelse och respekt för olika trosriktningar. Att ge människor som invandrar till Sverige möjligheten att finna en trygghet här genom sin kultur och religion har betydelse för integrationen”.

Bland de tio vanligaste medborgarskapsländerna för beviljade uppehållstillstånd och uppehållsrätter år 2011 (exklusive Norden) är kristendom majoritetsreligion i ett (Tyskland), katolicism i ett (Polen) buddhism i ett (Thailand), islam i fem (Somalia, Irak, Afganistan, Turkiet och Iran), hinduism i ett (Indien) och i Kina erkänns fem officiella religioner (katolicism, protestantism, islam, buddhism och taoism). Dock finns det betydande minoritetsreligioner i alla dessa länder, så det går inte att dra slutsatsen att samtliga invandrare med medborgarskap i dessa länder tillhör landets majoritetsreligion. 

Från Irak kommer till exempel en betydande andel kristna till Sverige, eftersom förtryck mot dessa förekommer.

Referenser:

Likes

Comments

Diskriminering förekommer även på den svenska bostadsmarknaden.

I ett experiment svarade forskare på bostadsannonser på internetsajten Blocket.

De använde sig av tre olika namn, Erik, Maria och Mohammed, vilka svarade på 500 annonser vardera. 

Resultatet blev att Maria fick svar i 56% av fallen, Erik i 46% och Mohammed i 21%.

En liknande studie fann att personer med ett svenskklingande namn fick ett positivt svar i 60% fler fall än personer med ett arabiskt klingande namn.

Likes

Comments

I Sverige tog sig högerpopulisiska Ny Demokrati in i riksdagen i valet 1991. 

Partiet förlorade alla sina mandat i riksdagen valet 1994 och försvann helt från den svenska politiska arenan efter valet 1998.

Sverigedemokraterna tog sig i valet 2010 över riksdagsspärren och fick 20 mandat. Partiet har sedan det bildades år 1988 succesivt ökat i kommunerna och erhöll, efter valet 2010, 612 kommunmandat.

Sverigedemokraterna grundades av grenar ur det upplösta Sverigepartiet, vilket till stora delar bestod av den rasistiska rörelsen Bevara Sverige Svenskt. 

Till skillnad från Ny Demokrati som till en början drev högerpopulistiska frågor som stora skattesänkningar, har SD från starten varit ett främlingsfientligt parti. 

Partiet och dess ledare Jimmie Åkesson har gjort motstånd mot islam till en av sina huvudfrågor.


I november år 2012 visar Partisympatiundersökningen att Sverigedemokraterna skulle ha erhållit 7,9% av rösterna om det vore riksdagsval.

Det innebär att partiet är det fjärde största, efter Moderaterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Sverigedemokraterna uppvisar statistisk säkerhetställd nettovinst i jämförelse med riksdagsvalet år 2010 på cirka 1,2% från Moderaterna, ungefär 0,6 från Socialdemokraterna och cirka 0,2 procent från Folkpartiet. Nettovinstökningen för partiet till och med maj år 2012 i jämförelse med riksdagsvalet 2010 är cirka 0,9% från Socialdemokraterna, cirka 0,8% från gruppen ”Vet ej” och cirka 0,6% från Moderaterna.





Referenser:

Likes

Comments

Diskriminering av personer födda utomlands är vanligt förekommande på arbetsmarknaden. 

Flera studier har visat att en person med ett utländskt klingande namn har lägre chans att kallas till intervju och/eller bli erbjuden ett arbete än någon med ett svenskklingande namn.

I ett experiment från 2007 skickades över 3000 identiska ansökningar ut till olika arbetsgivare, varav hälften hade svenska namn och hälften arabiska. Det visade sig att de ansökande som hade ett svenskklingande namn (t.ex. Lars Andersson) hade 50% större chans att kallas till intervju än en ansökande med ett arabisktklingande namn (t.ex. Ali Ameer). Diskrimineringen är enligt studien högre i lågkvalificerade yrken och diskriminering verkar enbart förekomma i stadiet att bli kallad till intervju. Väl i en intervjusituation finner forskarna ingen diskriminering kopplad till namn.

En liknande experimentstudie utförd av FN-organet ILO år 2006 visar liknande resultat. ILO-rapporten visar också att diskrimineringen i Sverige är ungefär lika utbredd som i andra länder i Europa. Sverige utmärker sig dock därför att det är speciellt svårt för en person med utländskt namn att bli kallad till intervju, medan det under andra steg i anställningsprocessen inte förekommer lika mycket diskriminering.

I en sammanfattning av de fältexperiment som gjorts i Sverige ligger kvoten mellan antalet erbjudanden som en person med svenskklingande namn fick och antalet erbjudanden en person med arabiskt klingande namn fick mellan 1,06 och 2,54*. Alltså, för varje erbjudande en person med arabisktklingande namn fick, fick en person med svenskklingande namn 1,06 till 2,54 erbjudanden.

*Ett experiment gav kvoten 0,88, men antalet observationer var litet och resultatet inte statistiskt signifikant.

Referenser:

  • ILO: Diskriminering av infödda svenskar med invandrarbakrund, 2006, ’Discrimination against native Swedes of immigrant origin in access to employment’, Synthesis Report December, (pdf)
  • Carlsson, M. & Rooth, D-O. 2007, ’Etnisk diskriminering på svensk arbetsmarknad’, Ekonomisk Debatt 3
  • Ahmed, M. A. & Ekberg, J. 2009, ‘Fältexperiment för att studera etnisk diskriminering på den svenska arbets- och bostadsmarknaden’, Socialvetenskaplig Tidskrift 16 (2)

Likes

Comments

sedan augusti år 2012 finns det nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. I utarbetandet av dessa var EU:s gemensamma principer och EU-kommissionens riktlinjer, liksom nationella erfarenheter vägledande. Syftet är att skapa en nationell struktur för att säkerhetsställa kvalitet, rättsäkerhet, likvärdighet och legitimitet.

För personer med utländsk utbildning krävs ofta att denna valideras, godkänns, av berörd myndighet. Delar av en utbildning kan vara specifika för ett visst land, en jurist utbildad i Spanien saknar till exempel förmodligen kunskaper som är specifika för det svenska rättssystemet. Därför behöver utbildningar inskaffade i andra länder ibland kompletteras. Validering är dock ett bredare begrepp som, utöver utbildning, även innefattar bedömning och värdering av kunskaper, färdigheter och förmågor, som kan ha införskaffats genom formellt, informellt eller ickeformellt lärande. En individs reella kompetens kan därmed utgöras av kunskaper såväl från organiserad utbildning inom eller utanför det offentliga utbildningsväsendet eller genom erfarenheter från arbets- eller vardagslivet.

Utgångspunkterna för validering är:

  • att hitta rätt nivå och ge behörighet till vidare utbildning,
  • att förkorta eller anpassa en pågående utbildning och kunna tillgodoräkna sig tidigare utvecklad kompetens samt
  • att dokumentera sin kompetens för arbetslivet inför anställning, eget företagande, kompetensutveckling eller omställning.

Bedömning av reell kompetens utförs av yrkeslärare/bedömare, branschorganisationer samt privata och offentliga utbildningsanordnare. När det gäller just bedömning av utländsk utbildning är det ansvariga myndigheter, till exempel Högskoleverket, Myndigheten för Yrkeshögskolan, Socialstyrelsen, Fastighetsmäklarnämnden eller Verket för högskoleservice som utför bedömning av utbildning samt eventuellt utdelar legitimation.

Det har visat sig i studier gjorda i Sverige att det lönar sig ekonomiskt för en invandrare om denne har delvis svensk utbildning, jämfört med om hela utbildningen är utländsk. En utrikes född juristutbildad man med enbart utländsk examen tjänade år 2006 till exempel 47,5% mindre än vad en infödd svensk med juristutbildning gjorde. En utrikes född juristutbildad man med viss svensk utbildning tjänade däremot 14,9% mindre än en inrikes född med juristutbildning.

Löneskillnaden mellan utrikes och inrikes födda är större inom de yrken där det är extra svårt att validera utbildningen. Ett sådant exempel är jurister, där det kan vara svårt att avgöra hur den utländska utbildningen står sig jämfört med den svenska. Arbetsgivare uppger också att även om en utländsk examen kan vara användbar så är det svårt att veta vilken kompetens personen ifråga faktiskt har. I vissa yrken gäller dock det omvända. Speciellt inom läkaryrket rekryteras många specialistläkare från andra länder då det är brist på denna kompetens i Sverige. En utrikes född kvinna som invandrat efter 16 års ålder med utländsk läkarexamen tjänar i genomsnitt 7,7% mer än en inrikes född kvinna med läkarexamen.

Referenser:

Senast ändrat 2013-01-06
Använd statistiken och diagrammen i en presentation eller ett skolarbete!

Likes

Comments

Sysselsättningen bland utrikes födda är lägre än bland inrikes födda, men skillnaden har minskat de senaste åren. 

Tiden i Sverige och anledningen till att personen invandrade är två faktorer som påverkar sannolikheten att personen har ett arbete.

Tredje kvartalet år 2012 var sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta av befolkningen, 68% för inrikes födda, 57% för utrikes födda och 66% för befolkningen i sin helhet.

Bland utrikes födda kvinnor ökade sysselsättningsgraden med drygt 2% jämfört med samma kvartal år 2011.

Kommentar: Gäller för personer 20-64 år.

Full storlek

Sysselsättningen bland utrikes födda sjönk kraftigt under 1990-tals krisen. Dessförinnan var nivåskillnaden mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättning avsevärt mindre. Sedan slutet på 1990-talet har den successivt ökat och börjat närma sig nivån för inrikes födda. Främst gäller detta utrikes födda män. Under samma tid har antalet utrikes födda i befolkningen ökat. Under den senaste finanskrisen sjönk sysselsättningsnivån för både inrikes och utrikes födda.

Under 1950-, 1960- och 1970-talen var sysselsättningsgraden högre bland utrikes än bland inrikes födda, till exempel 10% högre år 1967.

Full storlek

Det finns ett samband mellan vistelsetid i landet och sannolikheten att vara sysselsatt.

Full storlek

Trots den ekonomiska krisen 2008 har andelen heltidsarbetande ökat sedan 2006 - särskilt bland utrikes födda.

Full storlek

Mellan åren 2007 och 2011 ökade andelen heltidsarbetande utrikes födda med 1,9%, motsvarande siffra för inrikes födda var 1,2%. Vad gäller heltidsarbete är kön, och inte utrikes/inrikes född, en särskiljande faktor: år 2011 arbetade ungefär 85% av både utrikes födda och inrikes födda männen heltid, medan bara cirka 60% av inrikes födda och utrikes födda kvinnorna gjorde det. De utrikes födda kvinnorna hade dock något oftare heltidssysselsättning (63%) i jämförelse med de inrikes födda kvinnorna (60%).

Tid i landet, ålder, kön, var i Sverige man bor och ursprungsland är faktorer som påverkar sannolikheten att man som invandrare ska ha ett jobb. Det finns stora skillnader vad det gäller sysselsättningsgrad bland utrikes födda inom och mellan olika regioner*. År 2008 skilde det, i många regioner, mer än 30 procentenheter i andelen sysselsatta mellan inrikes och utrikes födda. Särskilt stor var skillnaden i storstadsregionerna där andelen sysselsatta bland utrikes födda var 58% och bland inrikes födda 82%.

De med högre utbildning är sysselsatta i något högre grad än de med enbart förgymnasial utbildning. Tio år efter invandring var, år 2007, ungefär 51% av de lägst utbildade sysselsatta, jämfört med 68% av de med gymnasial utbildning och 74% av de med eftergymnasial utbildning.

Viktigt att ha i åtanke när det gäller statistik kring utrikes föddas sysselsättning är att den registerbaserade statistiken (RAMS) som ofta används är problematisk då utvandring inte registreras i sin rätta omfattning och sysselsättningen bland utrikes födda därför underskattas. Dels finns många som utvandrat kvar i registren som bosatta i Sverige och icke sysselsatta. Dels snedvrids statistiken, särskilt på regionalnivå, på grund av fel eller ickesregistrering: t ex. i universitetsstäder där utländska studenter registreras som icke sysselsatta och i Malmö där många arbetar i Köpenhamn.

*Dessa siffror måste dock ses mot bakgrund av kritiken mot RAMS, se ovan.

Referenser:

källa 

http://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/syssels...

Finanskrisen år 2008

I och med finanskrisen år 2008 ökade arbetslösheten bland den utrikes födda befolkningen mer än vad den gjorde hos den inhemska arbetskraften i alla OECD-länder förutom Storbritannien. Generellt inom OECD ökade arbetslösheten bland utrikes födda mellan åren 2008 och 2011 med 4 procentenheter att jämföra med 2,5 procentenheter bland den inrikes födda befolkningen. Utvecklingen såg dock mycket olika ut bland länderna.

I Sverige klarade sig den utrikes födda arbetskraften betydligt bättre än under 1990-tals krisen. Mellan åren 1990 och 1995 tappade utrikes födda män 20 procentenheter i sysselsättningsgrad, medan inrikes födda mäns sysselsättning föll med 10 procentenheter. Mellan åren 2006 och 2009 föll sysselsättningsgraden bland inrikes födda med 2,3 procentenheter och för utrikes födda med 1,1 procentenheter

I EU15-länderna ökade arbetslösheten bland invandrare år 2008 och 2009 med dubbelt så mycket som bland den inhemska arbetskraften. Detta bör dock ses mot bakgrund av att invandrare de sju åren innan 2008 stod för en betydligt större del av ökningen i sysselsättning än deras motsvarande del av arbetskraften. Den totala sysselsättningen ökade i EU15 med 14,5 miljoner människor under dessa år, varav 58% berodde på en ökning av invandrad arbetskraft.

Förklaringar till varför invandrare drabbas hårdare av ekonomiska kriser än vad inhemsk arbetskraft gör, är enligt OECD, att invandrare tenderar att vara överrepresenterade inom sektorer som är känsliga för ekonomiska förändringar och att de generellt sett har mer osäkra kontrakt och oftare tillfälliga anställningar.

Den sektor där flest fick lämna sina jobb åren 2008 och 2009 var byggindustrin, där 14,4% av arbetskraften i EU bestod av invandrare. Av alla som blev av uppsagda inom byggindustrin i EU, var en fjärdedel i invandrare. Andelen inrikes och utrikes födda som har temporära anställningar varierar stort mellan OECD-länderna, men generellt sett är tillfälliga anställningar vanligare bland invandrare. I vissa länder, till exempel i Kanada och Luxemburg, är det dock fler inrikes födda än utrikes födda som har temporära anställningar.

Särskilt unga utrikes födda drabbas hårt i kristider. Antalet unga invandrare som varken har anställning eller genomgår utbildning steg kraftigt mellan åren 2008 och 2011. Under samma period i Sverige steg arbetslösheten bland utrikes födda med 4%.

OECD nämner också i sin rapport att nätverkande spelar en större roll vid jobbsökande i kristider. I Sverige är det tydligt att de kommuner som satsat på att främja nätverk mellan invandrare och det lokala näringslivet har uppnått högre grad av arbetsmarknadsetablering, till exempel kommuner i Gnosjöområdet som utmärkt sig för hög sysselsättning. Även mentorskapsprogram för att hjälpa invandrare på arbetsmarknaden har varit framgångsrika i Sverige och detta är också något OECD rekommenderar.

Referenser:

Likes

Comments