Postad i: Allmänt

Hej allihopa!

Jag sitter som bäst här hemma i soffan och blickar ut över vad som är mitt safeplace och då tänkte jag att jag kan passa på att slänga in ett litet hej här.

Long time no see kan man väl lugnt säga. Jag lät bloggandet rinna ut i sanden när jag började känna att det tar mer än vad det ger. Jag som ocensurerat delat med mig av allt i mitt liv i nästan tio års tid kände plötsligt att jag inte alls vill göra det, utan fann ro i att stänga ute alla som inte är utvalda och bara fokusera på mig själv. Det var ett mycket bra beslut för den emotionella berg och dalbanan jag varit uppe under hela detta år har varit tillräckligt jobbig som den är utan att jag ska behöva känna att jag ständigt måste förklara mig för någon.

Jag känner fortfarande inte för att dela med mig av något, och ännu mindre lust har jag att göra det när det känns som att folk som inte har minsta lilla rätt att döma mig håller ögonen på mig och vartenda steg jag tar.

Just nu är jag under utredning för Borderline personlighetsstörning, jag kämpar med panikångesten som tilltagit i styrka och kontrollbehoven som spårar ur. Ätstörningarna och den skeva synen på mig själv och min kropp har jag däremot lyckas tygla lite grann men resten är käpprätt åt helvete. Jag klarar inte av att leva normalt vissa dagar, jag orkar inte rida och jag vill inte umgås med knappt någon. Jag ska inte behöva förklara mig men tyvärr måste jag tydligen det, och så försöker folk inte ens förstå utan de är snabba med att döma och peka finger. Jag är jäkligt trött på det kan jag säga och lusten att göra något överhuvudtaget försvinner mer och mer för varje dag när sånt fortgår. Jag ber inte att folk ska förstå hur det är för mig för jag förstår inte ens själv alla gånger. Det kommer alltid finnas människor som helt enkelt inte kan wrap their mind around att det finns något som psykiska sjukdomar och att en person som lider av dem inte bara kan rycka upp sig eller skärpa sig genom att knäppa med fingrarna. Sådana människor kan man inte förvänta sig att ska förstå, de kommer aldrig göra det och det är helt okej. De måste inte förstå, men de måste back the hell off och förstå så mycket att de förvärrar bara situationen genom att döma och pika, vara elaka och göra fula skämt.

Ni tror inte att jag inte vill kunna göra saker och ting så som alla andra? Ni tror inte att jag har ständigt dåligt samvete över att jag inte orkar, kan eller ens vill alla dagar? Ni tror inte jag gör mitt bästa utifrån mina förutsättningar? Ni tror inte jag längtar efter att få känna mig stark igen, att känna motivationen flöda och inspirationen finnas där? Ni tror inte jag vill rida, gymma, umgås, skratta, allt vad det är? Snälla försök bara förstå istället för att sätta mig i ett fack jag inte vill vara i. Snälla försök förstå att om jag bara kunde så skulle jag så mycket mer.

Men det är inte bara negativt heller. Kär är jag också. Japp, där sa jag det. Sådär rosa fluffigt och gulligt så fjärilarna fladdrar i magen kär. Sådär messa hela dagarna och vilja spendera varenda minut med den andra kär. Och vet ni vad? Jag tillåter mig vara det, jag tillåter mig själv känna de här känslorna för det är han som håller mitt huvud ovanför ytan just nu och då får det vara så. Resten skiter jag i. Det är mysigt att vara kär ❤

Igår fyllde jag 27 år och jag firade med partyhattar och My little pony tema på kalaset. Jag hade gjort smörgåstårta, gräddkaka och lite annat smått och gott och så hade jag kalas. För livet blir bara så roligt som man gör det till och vill man ha kalas med barnsliga papperstallrikar och partyhattar när man fyller 27 så tycker jag man ska göra det. Jag bjöd ingen annan än familjen och det var precis som jag ville ha det. Resten av födelsedagen spenderade jag i hans armar och krigade mot förkylningen jag drog på mig i helgen. Jag som typ aldrig är förkyld håller på att dö när det känns som att jag hostar ut lungorna var och varannan minut. Feel alive eller nåt.

Nu sätter jag punkt här på detta otroligt flummiga inlägg för jag ska försöka göra något åt detta likbleka fejs och påsarna under ögonen för att åka och fira födelsedagen med mamma i Helsingfors. Jag önskar er allt gott, ta hand om er och njut av livet och det ni har! Puss och kram peeps ❤

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Postad i: Allmänt

Hej på er!

Är det fortfarande någon som kikar in här? Jag har helt tappat intresset för att blogga, jag tänker varje dag att jag ska skriva ett inlägg men så kommer jag inte mig för och vips har det gått en vecka sedan sist. Jag är dock rätt aktiv på Snapchat och Instagram så ni kan ju följa mig där om ni vill veta vad jag sysslar med om dagarna. Mangomelon123 på Snapchat och mangomeloni på Instagram 🙂

Inte mycket har hänt här, livet rullar på i samma vardagslunk som alltid. Förra veckan åkte jag till Sverige för att fira påsken med min andra familj och det var precis vad jag behövde för att samla mig själv lite grann och kanske klara av att tackla vardagen här hemma. För det finns nog en orsak till min frånvaro, jag mår inte alls bra psykiskt just nu och har nog inte gjort det på hela året. Pusselbitarna faller sakta men säkert på plats och i takt med att jag blir starkare i mig själv kommer också de dåliga tankarna och på sistone har jag inte alls klarat av att hantera dem så som kunnat göra förr. Jag har nu stått på mig och fått en akut tid till psyk och jag tror mig kunna gissa vad jag kommer utredas för, men mer om det sen och om jag ens känner för att dela med mig av det.

I Sverige var allt som det ska vara, jag känner mig hemma där och vill som vanligt inte åka hem. Om det inte vore för frugan och min familj här hemma skulle jag flytta till Skåne utan att så mycket som blinka, men så är jag nog för feg för att bara dra sådär. Drömmen finns dock där och det kommer den alltid finnas.

Aria följde med mig hem från Sverige också och nu hör jag äntligen ljudet av klor mot laminatgolvet igen. Jag trodde bara inte att det skulle röra upp så mycket känslor men när jag hörde klinget från matskålen mot ställningen igen så som det lät när Yarro glufsade i sig sin mat fick jag en liten breakdown och bölade en stund. Som jag saknar min vackra, ståtliga bästis - varje vaken sekund finns han i mina tankar. Älskade Yaromir ❤

Nu kaffe!

Likes

Comments

Postad i: Allmänt

Hej vänner! Länge sen sist igen.

Jag har inte mått så himla bra de senaste veckorna därav frånvaron här. Uppdaterar dessutom snapchat och Instagram flitigt och därför känns det kanske som att jag upprepar mig själv när jag skriver samma saker här inne.

Just nu är det rätt jobbigt att vara jag. Det är mycket som händer och mycket känslor överallt. Jag pallar inte att rida just nu heller och bestämde mig för att sluta tvinga mig att göra det. Jag är ju ändå där med dem och så hjälper syster mig med att sköta om dem. Jag behöver skaka av mig känslan av att vara en besvikelse till alla hela tiden och bara förlita mig på att saker och ting kommer att ordna sig. Det gör de alltid. 

Nicke har vintersemester just nu och ikväll åker vi över till Sverige. Egentligen tillåter inte ekonomin någon resa alls men det var billigt att åka över nu och Nicke ville inte gärna sitta hemma och glo hela semestern heller så vi bestämde oss för att åka iväg ändå. Och jag får träffa Linda och världens bästa Harley igen, precis vad jag behöver just nu! ❤

Nu ska jag slänga det sista i väskan och så styr vi mot Helsingfors och hamnen. Ha det fint så hörs vi när vi hörs.

Likes

Comments

Postad i: Allmänt

Tisdag fjärde april. Klockan är snart två och jag ligger fortfarande naken i min säng utan någon som helst intention att stiga upp härifrån. Min man kommer snart hem med pizza och den tänker jag äta precis här som jag ligger. Today I can't adult. So I won't.

Igår var en episk måndag på alla sätt och vis. Inte för att något särskilt hände utan för att allt bara var så himla bra just där och då. Det kändes som att alla bitar bara föll på plats och jag fann ett inre lugn som jag inte känt på länge. Visst att jag är inne i vad som måste vara den värsta svackan någonsin och de senaste dagarna har varit helt åt helvete rent ut sagt, men jag kom till insikt med många saker igår. Jag älskar när det händer, när livet händer och plötsligt out of nowhere så bara svänger det och man får en stund av total komplett feelgood. Gårdagen gav mig det där andrummet jag så desperat behövde för att orka hålla huvudet ovanför ytan i fortsättningen. Tänk att det behövs så lite för att man ska få extra kraft och så krigar man vidare igen ett tag utan att det känns som att man ska dö på vägen.

På söndagen trotsade jag ju ångesten och gjorde något jag sällan klarar av - jag gick utanför dörren i mitt värsta tillstånd och tog tag i dagen. Och jag klarade mig till stallet, jag red båda hästarna och det piggade såklart upp mig, men det var ändå det mest skrämmande jag gjort på länge. Aldrig någonsin känner jag mig lika blottad som när jag får en panikattack framför andra människor. Det är fruktansvärt och det känns som att jag ligger naken mitt på ett torg och tusentals människor hånskrattar åt mig. Ungefär. Den tanken lindrar ju inte på paniken precis. Men jag klarade det! Visst, jag kunde inte knäppa spännet på tränset själv för mina händer skakade så och väl ute i skogen fick jag ett plötsligt behov av en riktigt hård adrenalinkick så jag släppte Jack och lät honom springa så hårt han ville (de som känner min häst vet att man har en dödslängtan om man gör så hehe) så lite destruktivt var det väl men jag gjorde det. Jag trotsade ångesten och jag vann över den ens för en liten stund. Right back at you you little shit.

Aja, väl hemma igen fick jag nåt slags psykbryt och hade inte frugan och syster varit här så hade jag nog inte fixat det, men det struntar vi i. Det är som det är liksom, och efter min lilla breakdown kändes det lite bättre så jag orkar inte ens analysera det desto mer.

Igår tränade jag och Linn ben och rumpa igen (såklart, vad annars) och nu börjar resultaten äntligen synas. Och i samma stund som jag såg resultat för första gången blev träningen en allvarlig addiction. Inte mig emot, för här ska byggas en sån booty så det inte finns nån gräns på det heller. Jag är himla tillfreds med träningen och kosten just nu. Precis som jag anade ko. ätstörningarna som en räkning i brevlådan så fort jag skulle börja dieta igen och hand i hand med det tappar jag all motivation till att röra på mig. Vågen deprimerade mig så till den grad att jag börjar svälta mig själv typ genast så nu slängde jag ut den. Jag skiter i den och jag skiter i nån jäkla diet. Jag äter vad jag vill när jag vill, och tränar hårt. För när jag äter vad jag vill hålls jag glad och motiverad och så känner jag mig stark på gymmet vilket gör att jag tycker det är roligt = bra cirkel tycker jag.

Ja, jag ska sluta babbla right about now. Jag överväger att gå ner och koka kaffe och kansne försöka göra nåt av den här dagrn men det stannar nog på tankenivå om jag känner mig själv rätt haha! Jag hoppas ni får en bra dag idag, kram på er ❤

Likes

Comments

Postad i: Foton & bilder, Hästarna

I förra veckan invigde jag utebanan för första gången i år och syster var såklart med med kameran i högsta hugg. Delar upp bilderna i två inlägg, ett med bilder på Jack och ett med Silver.

Min fina, fräscha 22 åring är en livsnjutare av rang och tyckte det var lajbans att få springa ute igen 💖

Likes

Comments

Postad i: Allmänt

Hej på er.

Efter några relativt lugna och underbart sköna dagar på sistone knackade störda hjärnan på igår med full kraft och paralyserade mig totalt. Jag borde ha lärt mig redan att när det går bra och känns bra så är det bara en tidsfråga innan it all comes crashing down och så ligger jag där lamslagen av ångesten igen. Jag har inte sovit ett skit inatt och idag är hjärnan helt mos känns det som. I vanliga fall bäddar jag ner mig i soffan med ungefär allt som går att äta och skiter i precis allt när det är såhär men idag känner jag faktiskt att jag inte orkar med det helvete som den här dagen för med sig så jag ska prova på att göra nåt helt annat. Jag tänker trotsa ångesten, klä på mig och ta tag i den här dagen ändå. Jag tänker åka till stallet och jag tänker rida den där dressyr träningen och sen tänker jag träna på gymmet efter det. Jag spottar på ångesten idag helt enkelt, om det bär eller brister lär vi ju se sen. Och jag skulle ljuga er rätt upp i ansiktet om jag sade att bara tanken på att gå utanför dörren när det är såhär inte skrämmer skiten ur mig, för det gör det. Kommer jag falla ihop i en fullfjädrad panikattack eller kommer jag ta kontrollen över skiten? Det återstår att se.

Hoppas ni mår mycket bättre än såhär idag, för det här är inget jag önskar ens till min värsta fiende. Jag brukar vara väldigt försiktig med självömkan när det är såhär, men just nu, just idag så känns det här verkligen överväldigande. Om man bara kunde trycka på stoppknappen för en stund så jag kunde få dra efter andan innan demonerna trycker mig under ytan så skulle jag ha mer kraft att ta mig upp igen, men när det blir såhär känns det som att jag syret tar slut redan innan jag är under ytan och sedan får jag kallsup efter kallsup tills jag nästan drunknar. Jag är bara så matt just nu.

Likes

Comments

Postad i: Allmänt

Hejer!

Här rullar livet på i samma vanliga lunk som alltid men med lite färre inslag av störda hjärnans påhitt. Jag har varit på gång med träningen hela veckan och lyckats sova gott om nätterna utan mardrömmar och annat skit så jag är tacksam.

Vädret har varit strålande och hästarna knäppa av vårkänslorna, vi invigde utebanan här om dagen och ingen var lyckligare än Silver och Jack haha. Det var hur mysigt som helst att rida ute, äntligen känns det som att vi kan lämna den mörka vintern bakom oss och se fram emot den allra bästa tiden på året.

Fick på mig mina smalis ridbyxor igen, wohoo!

Det är en häftigt känsla när det händer grejer i kroppen efter alla timmar på gymmet. Mest stolt är jag över min lilla buckla på armen och det faktum att jag numera lyfter 100 kg i marklyft 💪

Fick en ros imorse 😍

Jack är hög på livet i alla fall och håller på så här mest hela tiden, när han inte sliter sig påväg in från hagen och skenar omkring ägorna dvs hahahaha!

Likes

Comments

Postad i: Allmänt

Tjena mellan bena!

Vilket underbart vårväder vi har just nu, 15 grader i solen är ju galet varmt! Jag älskar verkligen den här tiden på året, när allt vaknar till liv, fåglarna kvittrar på morgonen och dagarna blir ljusa igen. Men det bästa med våren är ändå värmen, herregud så den där solen tinar upp en frusen och mörk själ och man känner hur allt börjar kännas en miljon gånger lättare bara för det.

För ett år sedan den här tiden hade jag och Nicke åkt iväg till Thailand sådär spontant mitt i allt. Det var hett och alldeles underbart, förutom magsjukan vi åkte på. När vi kom hem efter två veckor åkte jag och frugan iväg och hämtade hem Jack som varit hos sin förra ägare på träning. Jag minns hur himla uppspelt jag var när jag lastade ut honom på Brobys gård och hur stolt jag var (och fortfarande är såklart) över min fina häst.

Jag ska inte sticka under stolen med att det varit jäkligt jobbigt med det mesta de senaste månaderna. Jag har varit i den värsta svackan någonsin och absolut inget har känts kul. Jag har tagit mig till stallet för att jag är tvungen och för att jag måste, inte för att det är kul eller för att jag vill. Med det har följt en ständig känsla av besvikelse och jag måste ta mig ur den där onda cirkeln nu innan det är för sent. Jag vet bara inte riktigt hur, men jag hoppas på att våren och ljuset ska hjälpa mig på traven.

Jaja, nog om det. Jag har haft en väldigt gemytlig helg med de jag tycker mest om. På fredagen drack jag vin och käkade fredagspizza och råkade bli riktigt full på kuppen haha! Det gör såklart ingenting, jag var ju hemma och hade tillräckligt med vin så det blev en sån där rolig hemmakväll där man sitter och asgarvar åt allt och inget, lyssnar på musik och umgås. Frugan har varit förkyld så hon drack inget men som tur är hon underhållande även nykter så det kvittar egentligen om hon dricker med mig eller inte. Är vi båda fulla tillsammans tenderar det att spåra ur så kanske bäst sådär 😂

På lördagen skulle jag och R åka på bio men det orkade jag inte med eftersom jag hade världens huvudvärk (för dumt huvud får kroppen lida) så den dagen spenderades i soffan. Igår var jag på topp igen så vi styrde mot Helsingfors och såg Beauty and the Beast. Jag var lite stressad över huruvida min barndom skulle bli förstörd av filmen, det finns alltid en risk för sånt när det kommer en remake på en gammal film. Skönheten och odjuret är dessutom min favorit av alla Disney filmer och jag har sett den ungefär hundra gånger. Men jag behövde verkligen inte bli besviken, den får 11/10 av mig och jag satt hänförd genom hela filmen. Om ni inte sett den ännu så gör det!

Nu ska jag göra mig i ordning och ta tag i den här dagen. Stallet och gymmet kallar, försök nr tvåhundraåttiosex att ta tag i skiten. Men först ska jag ha ihjäl flugan som surrar i fönstret och retar gallfeber på mig. Det är det enda minuset med våren, att alla insekter vaknar till liv igen.. Jag hade definitivt klarat mig fint utan alla flygfän och äckliga kryp..

Hoppas ni får en fin dag och en bra start på veckan. Kram!

Jag gjorde en så himla god lasagne häromdagen, jag som inte ens gillar lasagne lyckades göra den riktigt lyckad.

Likes

Comments

Postad i: Allmänt

Hey guys!

Alltså hur skönt är det inte att sova tio timmar på raken och vakna alldeles utvilad och fräsch?? Jag har sovit riktigt dåligt hela veckan och mått ännu sämre, så att få sova sådär länge och sådär djupt är det bästa som hänt mig på länge! Min säng sviker mig aldrig och att sova är seriöst det bästa som finns i hela världen.

Idag är det fredag och jag är super taggad trots att det inte händer nåt speciellt alls idag. Jag har bara fredags feeling helt enkelt, och så är jag på så himla gott humör också. Jag ska åka och köpa en flaska vin och en pizza senare idag och så ska jag fredagsmysa riktigt ordentligt.

Igår fick jag som sagt äntligen nya naglar och fransar och som jag sagt förut finns det ingen bättre känsla än när allt är som det ska vara. Orka gå omkring och känna sig skabbig liksom, kan man göra nåt för att känna sig extra fin så ska man göra det tycker jag. Alla har rätt att känna sig snygga och fina - livet blir mycket roligare då ☺

Nä, jag har inte lust att knåpa ihop nåt mer nu såå jag avslutar här och önskar er allihopa en fantastisk helg! 💖

Likes

Comments

Postad i: Cessis naglar

Igår kväll fick jag äntligen nya fräscha vårnaglar och jag kunde inte vara nöjdare! Kolla så fint de glänser, jag älskar när det bara är on point 👌

Likes

Comments