Header

Om mig/Mitt liv

Här har vi honom, killen som har fått mig att helt ändra uppfattning om killar, kärlek och livet rent generellt.

Killen som fick mig att börja öppna upp mig igen, släppa in en kille på mitt liv och ge av mitt hjärta igen. I fyra år har mitt hjärta varit stängt, isolerat och orubbat. Det har varit hårt som sten och jag har varit ointresserad av killar men ändå inte tänkt på dom, inte tänkt på att dejta eller finna kärlek, jag ville vara för mig själv och hade ändå accepterat för mig själv om det skulle bli så resten av mitt liv. För jag klarar mig ensam, jag är inte beroende av någon.

Men där stod han, och tog mig med storm. Jag blev rädd, över att känna mig så bekväm från sånt tidigt skede. Jag brukade exakt veta hur man skulle lägga upp det, hur mycket man skulle bjuda till, hur mycket man skulle visa och berätta samt att man skulle hålla inne på vissa saker för att dela med sig av det senare. Men med honom blev allting annorlunda. Jag kunde inte längre spela mina kort rätt och jag visste ingenting, om jag gjorde rätt eller fel, för allting bara flöt på och jag tappade facit ur min hand. Jag fick börja skriva ett nytt, för det jag hade följt förut stämde inte alls, inte när det verkligen är rätt, som med honom.

Aldrig förut har jag haft så lätt för att prata, skratta och känna mig bekväm. Han var den där killen som var på, skrev varje dag och var alltid social utan att jag tyckte det blev för mycket eller för på. Han kvävde mig inte, även fast vi varje minut av varje dag hade kontakt. Han var den som gav mig komplimanger för min personlighet och mitt sätt att vara, även för utseendet men det var mindre viktigt. Han var den där personen som jag kände skulle ta emot mig om jag föll, han kunde inte hålla inom sig hur mycket jag betydde och visade verkligen med både handlingar och ord att jag var speciell för honom. Och snart visste jag att han skulle vara lika speciell, om inte mer för mig.

Så mycket som jag aldrig trodde att jag skulle göra eller klara av med en kille har jag gjort med honom, för allting faller sig så naturligt. Jag har verkligen visat mig själv och vem jag är, jag vågar bjuda på mig själv och det viktiga är att jag kan VARA mig själv hela tiden i alla lägen. Förut har jag blivit nertystad om jag grät för mycket eller skrattade för högt, nu får jag göra det precis hur mycket jag vill och han får höra min fula sångröst dag ut och dag in, utan att klaga eller trycka ner mig. Han tror på mig i allt jag gör och han vill verkligen lyfta fram mig. Jag har aldrig varit med om något liknande förut och han bevisar verkligen för mig hur äkta kärlek är, hur man ska vara och hur man ska känna. Han vill alltid vara med mig, om det är möjligt och jag likaså. Han besitter alla fina egenskaper och han är så himla lik min pappa att det är skrämmande. Just den där lugna personen med båda fötterna stadigt på jorden. Han är omtänksam och tänker alltid på andra före sig själv. Han visar mig varje dag att han älskar mig utan att kräva någonting tillbaka. Han är så otroligt givmild och snäll, godhjärtad och så himla underbar.

Det jag förut trodde bara var fantasi och fanns på film har jag nu själv fått vara med, och får vara med om varje dag. Att känna genuin glädje och känna att i hans närvaro är jag hemma, där trivs jag som bäst och jag vill aldrig lämna det stället. Jag vet hur jag vill att min framtid ska se ut och jag vill aldrig någonsin förlora det jag har. Han har visat mig meningen med livet igen, jag känner att ingenting är omöjligt och att jag aldrig igen kommer känna mig ensam eller vilsen, det går inte, inte med honom bredvid sig. Jag älskar honom! Min Rickard!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Om mig/Mitt liv

Julen 2016 firade jag på ett helt annat sätt än förut, som då betyder att jag inte firade den med släkten som jag har gjort i 22 år. Samma rutiner, mat, lekar, upplägg, prat och förväntningar. Jag trivs så, jag älskar julen och alla mina traditioner. Jag vill helst ha det så också, men i år blev det helt annorlunda. Vi packade varsin väska och åkte iväg till Thailand i 3 veckor.

Anledningen till det är för att mammas nya kille har sina traditioner så och har alltid haft. Vi tänkte att vi skulle prova på hur det känns, för man kan aldrig yttra sig om något innan man vet hur det är. Biljetten bokad och vi var förväntansfulla. Man kan aldrig få för mycket sol, värme och sand mellan tårna.

Det går snabbt att skaffa sig nya "rutiner" utomlands, som verkligen inte går att jämföra med dom man har hemma, dag ut och dag in. Vi åt frukost, efter att vi hade vaknat och dragit oss lite i sängen, aldrig en väckarklocka då man ändå vaknar där vid 7-8 (min lillebror faller dock inte in i den kategorin så min uppgift var att väcka honom varje dag så att han dom första timmarna alltid var sur på mig, innan han fått i sig lite mat och vaknat till liv. Den smällen fick jag ta.) För att sedan ta en strandpromenad och därefter forma dagen precis som man vill. Det som alltid är prioriterat är att ligga och sola, bada, läsa, lyssna på musik och bara njuta.

Under resans gång fick jag en starkare och mer nära relation till min lillebror, som jag verkligen innan hade önskat skulle infalla. Det faller sig naturligt när man bor i samma rum, ligger bredvid varandra vid solstolarna, badar tillsammans och han hade nästan inget annat väl än att ty sig till mig, prata mest med mig och det trivdes jag med. Själva julafton blev dock inte alls som hemma i Sverige, det blev som en helt vanlig vardag och det är just det jag inte vill. Att den bara ska försvinna som om ingenting har hänt. Jag bryr mig inte om presenter eller det dyra, jag vill att släkten ska samlas, ta igen missad tid, sitta och lyssna på andra eller prata och berätta saker. Skratta mer än vanligt och känna hur mycket dom verkligen betyder för mig och hur mycket man uppskattar att just dom tillhör min släkt. Den här dagen sprang bara förbi och jag inser att jag aldrig kommer fira min julafton utomlands igen (om jag har egna barn). Just nu står man i ingenmansland där släkten börjar splittras litegrann, kusinerna och alla växer upp och skaffar egna, nya traditioner som gör att man ofrivilligt måste ändra sina egna. Nu, när jag är i den här åldern så är jag inte lika hård med hur min julafton ska se ut, det enda jag vet är att jag vill ha riktiga traditioner när jag skaffar egen familj.

Den lilla detaljen jag missat att berätta här i bloggen är att min dejt (som är min nuvarande pojkvän) kom och överraskade mig i Thailand. Han stannade 2 veckor och det gjorde verkligen att vi kom varandra nära. Där och då växte vår relation så enormt och gjorde att vi är så sammansvetsade idag. Vi tog det helt enkelt till en annan nivå. Mer om det senare.

Likes

Comments

Inredning/Kläder/Smycken

Idag är sista dagen för min rabattkod hos Desenio på 25%
Koden är : susannejulia

Jag själv har klickat hem tre tavlor, samt ramar till. Som förhoppningsvis kommer i början på nästa vecka. Vet redan vart jag ska placera dom i lägenheten och det kommer bli så himla snyggt. Alla mina tavlor kommer därifrån och jag är alltid lika nöjd med leveranstiden och produkterna.

Så glad och stolt över att få ha samarbete med dom. 

Likes

Comments

Om mig/Mitt liv

Efter att ha lagt allting på is med bloggandet i över ett år så känner jag för att ta upp det igen, men till en lägre grad. Den ska inte ta över mitt liv som den gjorde innan. Jag har gjort mig av med mina samarbeten och lagt den förra bloggen åt sidan, för att börja på ny kula, nytt liv, i princip. Förut handlade allting om hur jag försökte hitta tillbaka till mig själv, försöka må bra igen. Djupa texter och skrik på hjälp har nu blivit ett minne blott. Jag börjar nu skriva på ett nytt kapitel, där jag faktiskt mår bra, jag trivs i min vardag och jag gör saker för mig själv, så att jag själv ska må bra och växa som människa. Jag lägger fullt fokus på mig själv och på allting som gör mig lycklig.

Självklart har jag dåliga dagar, jobbiga dagar, men nu mår jag mer bra än dåligt. Jag faller inte lika ofta och jag tar mig upp snabbare. Jag har idag blivit en starkare version av mig själv, precis som jag hade som mål. Jag kommer inte sluta kämpa, sluta fortsätta framåt, men jag behöver inte slita lika hårt och lika mycket varje dag, som förut. Idag är jag mig själv, mitt vanliga jag och en lyckligare version av mig själv. Jag är hemma!



Likes

Comments

Inredning/Kläder/Smycken

Använder du koden : susannejulia så får du 25% på alla posters från Desenio, det som inte går att få rabatt på är deras "Handpicked" samt deras ramar! Annars är det bara att välja och vraka! Rabatten sträcker sig från tis-tors, 28 mars till den 30.

Bara att gå in och titta, köpa, beställa --> https://desenio.se/


Likes

Comments

Backpacker i Asien
Befinner oss just nu i Qatar. Flygresan gick bra även om det blir mycket dötimmar och sittsår på rumpan. Men när man vet vad man har att vänta så går det bra ändå! Såklart. 

Att säga hejdå är inte enkelt. Tårar kom på flygplatsen och att lämna sin trygghet och vardag hemma är inget jag är van med. Detta kommer vara nyttigt för mig. 

Måste dock erkänna att jag är sjukt trött, sliten, seg, känner mig äcklig och vill till hotellet för att duscha, snart så, bara en flygtur på ungefär 7 timmar kvar!! WOHO... 

Likes

Comments

Backpacker i Asien
Vi gick upp klockan 9 och åt hotellfrukost, (som vi måste påminna oss om att det inte kommer bli som standard under denna resa). 

Sen var det bara att gå upp, smörja in oss och börja vandra (upptäcka). Efter att vi gått en bit så träffade vi en person som blev vår privatchaufför och visade oss det populäraste och viktigaste bland lokalborna. Vi fick till exempel åka till "Lucky Buddha" så nu har dom lovat att framtiden ser ljus ut (perfekt, det behöver jag efter mina motgångar). 

Avslutade dagen med shopping i Thailands största shoppingcentrum, där jag råkade köpa med mig en by bikini som ni får se senare! 







Likes

Comments

Backpacker i Asien
Först måste jag bara säga att bilderna KAN se suddiga ut på en dator, eftersom jag hela tiden kommer blogga via mobilen och inte kan skala om bilderna härifrån. Är bilderna dåliga får ni mer än gärna säga till så ska jag försöka göra någonting åt det!! 

Idag har man verkligen fått upp ögonen för deras verklighet, deras liv. Att gå med en korg fylld av tvätt i flera kilometer eller att bo på en sån liten yta att man knappt får plats. Att dom som knappt själv har mat på bordet får besök av hungriga katter och hundar som är så skabbiga och såriga att dom snart kommer dö. Barn som leker på tågrälsen och spelar fotboll med en allt för sliten boll, barfota på sten, skräp och ja ingen vet nog allt som ligger på marken. Man får upp ögonen och sätter ett helt annat perspektiv på saker och ting. Helt sjukt vad man börjar prioritera om. Samtidigt som man vill göra så mycket för dom, springa iväg och köpa en ny fotboll eller frukt, men vilka ska man välja? När alla (okej väldigt många) är i behov av det?


Likes

Comments

Backpacker i Asien
Idag lämnar vi Bangkok för att åka till en ö som heter Koh Tao och ligger i Thailand. För att komma dit så blir det nattbuss, innan båten tar oss ut till ön. Det var tänkt att vi skulle åka nattåg men då hade vi behövt sova i olika vagnar och det vägrar jag. Vi känner oss ändå nöjda och klara med just Bangkok och längtar till att få komma ut till en ö. 




Likes

Comments