Hello December ★
Min favorit månad på så många vis. När julpyntet kommer upp infinner det sig lugn och värme i hela huset. Jag får extra energi, och känner mig lite extra lycklig. Än mer sedan vi fick barn. Jag vill att dom ska uppleva allt de där spännande å underbara med julen. Jag har alltid älskat julen, det var en högtid som alltid vart perfekt, trygg och lugn. Nu på senare år har jag ställt mig frågan varför ett visst antal gånger, och beslöt mig för att ta reda på det. Min uppväxt var emellanåt väldigt turbulent och högtider kunde ofta vara förknippade med otrevliga händelser. Men inte jul. Jul väcker bara bra minnen. Alltid hemma hos min mormor och morfar, i deras stora hus där jag alltid var trygg. Jag trodde alltid att inget kunde hända mig där, kom vi bara dit så var vi säkra. Och så var det alltid.

Anledningen till att jul alltid var lugn var att personen som skapade kaos jobbade. Alltid. Varje jul. Vilket jag är tacksam för såhär i efterhand. Jag har inte ens tänkt på att han inte vart med, konstigt nog.

Jag vill att mina barn ska känna sig trygga, alltid. Inte bara inför högtider utan jämt. Ett hem ska vara tryggt. Vuxna ska vara vuxna, och barn ska få vara barn.

Men julen, den ska vara det där lilla extra. Det är denna månaden jag själv blir det där lilla pirriga barnet, som bakar, pyntar och klämmer på julklappar i förväg.
Nästa jul bor vi i hus, och då ska jag köp julpynt på riktigt, så det blir riktig julkänslan överallt. Å det ska bli så himla kul!!!!

Dessutom har vi fått sålt vårt radhus ♡

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Åter igen flyger dagarna förbi. Alla papper är skrivna på huset och vi smider planer för fullt. Känns lite overkligt. Men mitt uppe i alla negativa saker så måste det ju komma någon positiv sak, och det har det verkligen. Det är två steg framåt och ett tillbaka. Kommer bli gråhårig på förtid om det fortsätter, men om man ska tänka positivt så är det modernt med grått hår så, bring it on.

Egentligen startade jag denna bloggen för att ventilera lite kring agnes, för att skriva ner vad som händer och när för att inte glömma bort allt i röran som var och är i mitt huvud. Men hon är så himla lättsam så det finns inte så mycket att säga. Allt jag hörde skulle hända när hon kom känns mer som förutfattade meningar ifrån personer som kanske aldrig egentligen spenderar tid med någon med down syndrom. Visst har vissa personer mer med sina barn, men det behöver inte bero på en diagnos ens.
Agnes utvecklas fortfarande i sin egna lilla takt, men hon tar sig runt på sitt vis, hon kan sätta sig upp själv när hon känner för det, hon säger ord när hon tycker de passar, och hon tecknar en hel del. Hon är världen snällaste. Jag ser bara fram emot hela denna resan. Det är lärorikt, spännande och fyllt med så mycket kärlek. Down syndrom är verkligen inget vi borde utreda, det är inget problem, det är inget elakt eller hemsk. Vi borde istället utrota dom hemska människor som lagt fram förslaget. Varför ta bort kärlek ur världen och ersätta den med mer hat? Är det inte tvärt om vi vill ?

Forska istället på att upptäcka om barnet kommer bli psykopat. Och utrota de. Av egna erfarenheter så kommer det sällan något bra ur en sådan individ.

Eller forska i hur man kan få bort alla förlossningsskador, förbättra vården.. vad som helst egentligen istället för att rent ut sagt slösa bort pengar.

Likes

Comments

Det verkar som vi ska bli husägare tillslut. Bara det sista papperna kvar sedan är det klart. Det ska bli väldigt spännande. Och med det sagt så blir vi mot all förmodan kvar i hamburgsund ett tag till. Men mitt hjärta kommer såklart alltid klappa lite extra för Uddevalla. Å jag vet att jag kommer komma dit en dag. Men inte idag.

Idag är en bra dag. Idag är en sån dag då jag vet att allt löser dig. Då alla problem är pytte små och obetydliga. Idag är en dag jag bara njuter och glider med.

Det är en konst att förlåta, det är nästan en ännu större konst att be om ursäkt själv. Det har gått upp för mig att alla inte besitter den konsten. Men tänk så lätt det är att säga just dom orden. För alla kan göra fel, och oftast är det så lätt att bli förlåten. Tänk att stoltheten ibland är viktigare än vänner, än kollegor än andra människor över huvud taget, tänk att livet för vissa är en ständig tävling om vem som är bäst, vet bäst och har mest.

Kan ni tänka er hur jobbigt det är för dessa personer? Själv ber jag hellre om ursäkt hundra gånger än att bekämpa ett krig som inte kan utse en vinnare. Jag ser mig själv som vinnare när jag ber om ursäkt. Inte tvärt om.

Det är de människorna som kan medge sina fel och brister som är de riktiga vinnarna.

Det skulle inte vara krig i världen om alla kunde inse de. Om makt och status var något obetydligt ingen ville ha. Då hade världen vart bättre.

Likes

Comments

Jag skulle så gärna vilja prova dessa flaskor, har hört så bra om dom och då Agnes är kräsen så hade det vart toppen att hitta en flaska hon tycker om.

Just nu kan man bli testpilot och få testa en flaska gratis! Är någon av er läsare intresserad av det så kan ni klicka via länken här och söka om att få prova en flaska också!

http://testpilot.herobility.com/ref/U9810331



#herobility

Likes

Comments

Kommit till den sjuka insikten att cancern hittades av en ren slump. Hade jag inte fått de problemen jag har efter Charlie föddes så hade jag aldrig sökt. Å hade jag inte legat på, och istället låtit det gå ett år till.. så hade jag inte blivit frisk.. då hade spridningen vart såpass att den inte gått att ta bort som nu. Å det får mig att må illa. Men får hopps att den hittades för det helt enkelt inte var min tur.. å inte mitt sätt att dö på.

Jag är frisk nu, om 10 år helt friskförklarad. Om inget händer på vägen. Men de hopps jag inte. Det liksom räcker.

Å att mina problem kvarstår som jag sökte för i alla år kanske är lite positivt. Det kan ju ha räddat livet på mig. Och så väl undersökt som jag är så finns det ju inte cancer någon annanstans heller. Så mina problem kanske bara är någon konstig komplikation efter förlossningen.. eller ja.. spekulera kan man ju.. vet inte om man kan avbryta vidare utredning så länge man blöder. Men vi kvinnor blöder ju oftast en gång i månaden utan att avlida så kanske kan leva vidare med att blöda lite överallt lite när som.

Who knows. Tycker livet är sjukt.. ibland orättvist och brutalt. Men om man kommer igenom allt man möter, så kommer man ut lite starkare varje gång på andra sidan.

Likes

Comments

Så var undersökningen gjord. Allt såg bra ut, inget som förklarar varför jag blöder som vanligt. Men var ändå en befrielse att de inte var någon ny läskig upptäckt. Så får väl se vad dom hittar på efter detta.

—————-

Jag tycker lite synd om folk som måste prata illa om andra för att må bättre själva. Tänk så mycket positiv energi och tid det tar, tid som man kunde lagt på andra saker. Jag är uppvuxen med en person som var just sån. En person som sög ur en energin, som tryckte ner en och lämnade en lite trasigare för varje hårt ord man fick höra. Just av den anledningen biter inte tomma ord på mig längre. Jag respekterar människors olika åsikter och jag vet att man inte kan älska alla. Men när det blir på en nivå som enbart är för att skada eller trycka ner någon annan så blir jag riktigt upprörd.





Likes

Comments

Alla prover på vårdcentralen visar bra. Som alltid. Ett kvar att invänta men det är ganska ointressant prov.

Redan kommit remiss till gastromottagningen, och ännu en koloskopi. Fy.. asså hellre den än en slang i halsen helt ärligt. Men all skit man ska dricka innan denna undersökning plus att man ska fasta är ingen hitt asså. Undersökningen är inte den trevligaste för den delen heller, men denna gången ska jag ha en spruta i armen innan och inte vara utan lugnande/smärtlindring. Sist var man lite cool och hoppade den biten. Men denna gången ammar jag inte så nu finns det ju inget skäl till att inte ta det som erbjuds.

Är lite förvånad över att jag fick tid så fort, sist fick jag väl vänta i typ 6 månader. Men är väl kanske lite prio på mig denna gången. Well well.

Jag känner i alla fall att jag fått ordning på vardagen igen. Man får inget gratis, och erbjudanden knackar inte på dörren. Så man får se sina chanser och ta dom. Skapa egna. Jag provade det idag, och det gick fantastiskt. Tänk vad många månader av grunnande man kunde sluppit om man bara sträckt på sig och vågat chansa lite. Undrar om det är typiskt svenskt att vara rädd för ett nej.

Huset vi kollat på och lagt ett bud på verkar bli vårt! Budet blev accepterat. Men fe ska besiktigas och skrivas pappet först. Så är i precis samma situation som förra gången när man var så lycklig över att äntligen få ett hus. Så känner inte speciellt mycket denna gången. Inte förens alla papper är skrivna. Vågar inte ens berätta vilken kommun vi ska köpa i nästan. Inte för någon. Men det ska bli spännande å se om det går hela vägen denna gången. Håller tummarna.

Likes

Comments

Lite dåligt med uppdatering mellan varven. Hinner inte med så mycket.

Magen krånglar igen, så fått ny remiss till gastro, yääy. Går med på de flesta undersökningar men vill inte ha en slang ner i halsen. Där går min gräns! Trodde jag skulle få en paus efter de senaste månaderna men så verkar inte fallet. The never ending story. Har ju opererat bort tumörer å blindtarm och allt där till, så betvivlar att detta är relaterat till de. Eller så har jag fått någon inflammation.. eller så har jag någon annan tarmsjukdom. Who knows. Man kan ju bara spekulera i den saken. Ännu en sak jag inte har tid men just nu.

Jobbet går i alla fall bra. Tycker jag.

Hus jakten också, kanske hittat ett hus. Lagt ett bud.. sen får vi se vad det blir av det. Känner inte att det är drömhuset, men det har potential.. med lite kärlek och omtanke så skulle det väl kunna bli helt okej.

Såååå.... lite upp och ner i livet som vanligt, Som att åka karusell, utan säkerhetsbälte.

Likes

Comments

Som befarat så drar förskolan med sig nya förkylningar för Charlie. Direkt. Igen. Hög feber, hosta och allmänt hängig! Vi har väl väntat i ett år på operation av halsmandlar och polyper. Är mellan 6 månader och ett år kvar tills det blir våran tur.
Hade hoppats på att han skulle klara förkylningar lite bättre nu när han är ett år äldre så vi skulle slippa operation. Men som det verkar nu är det precis lika illa.

Agnes är i alla fall frisk som en nötkärna! Hon var på ögonmottagningen här om dagen där dom konstaterade att allt var över förväntan bra. Ingen skelning längre, inte översynt.. inget. Allt hade växt bort!

Och till vår allas förtjusning så älskar hon förskolan. Vilken lycka!!

Och jag, jag börjar väl så sakta komma in i rutinerna på jobbet. Trodde inte jag skulle känna såhär, men jag har faktiskt saknat de. Att jobba. Att träffa kollegor och alla mysiga vårdtagare! Å pricken över i är att få mer pengar än sjukskrivning om mamma ledighet gett. Och vet ni..
Jag läste eller såg på tv, tror jag läste det... att det är nu det är ett guldläge att spara, just när man får en högre inkomst som man annars inte är van vid, som man klarat sig utan. Jag kommer inte "sakna" pengar jag inte är van att ha. Så nu ska jag spara så mycket som möjligt. För man vänjer sig lätt, och pengarna tar slut vare sig man får ut 5000kr eller 25000.

Vi sparar ju hela barnens barnbidrag, det ska ju gå till dom anser jag då det är just ett bidrag till barnen. Vi sparade det ifrån dag 1, just för att inte vänja sig vid att ha dom extra kronorna, och för att vi klarade att spara det. Å det blir så fort pengar, man tänker inte på de, för det är ju "bara" 1025 kr eller vad det nu ligger på. Men Charlie är 3,5 och det har redan blivit över 40 tusen. Tänk!!

Så jag tror på sparande.. har lite svårt att tänka på pensionssparande dock.. sparar dit gör jag.. men kanske inte så mycket som jag borde ? Får kolla upp det där! Fortsätter livet som det hittills gjort så lever jag nog inte tills jag är 65 ändå. Meeen det är väl lika bra att vara på den säkra sidan. Sparar jag inte ett öre så sitter jag där ensam och sjukt fattig och äter skorpor och dricker vatten vid 108års ålder.
Livet har en förmåga att ständigt slå en i ansiktet! Så jag ska minsann vara förberedd, å fortsätta slå tillbaka!

God natt på er!!

Likes

Comments

Såå, Agnes prover var fortfarande inte helt okej så hon har fått börja med levaxin. Inte hela världen tycker jag då det är många som lider av underproduktion och behöver lite hjälp. Problemet blir bara för denna virriga mamma att komma ihåg ännu en sak som ska göras varje dag. Får ställa alarm, typ.. men skulle väl plinga hela tiden.

*pling* ge Agnes levaxin
*pling* ge anges laktulos
*pling* borsta tänder på barnen
*pling* säg till Charlie att gå på toaletten
*pling* gå ut med hunden
*pling* gå själv på toaletten
*pliiiiiiiing* *pliiing*

Ja ni fattar. Även de självklaraste saker är rörigt 😂 idag kom jag på att jag matat alla under hela dagen utan mig själv. Får väl kalla det en ofrivillig fasta dag.

Agnes inskolning har gått över all förväntan, hon älskar verkligen att omringas av många personer samtidigt. Hon somnar snabbt och äter bra. Helt underbart. Så där släppte en liten sten ifrån hjärtat!

Sedan fick vi tid för EEG på tisdag. Hoppas det inte visar någonting. För en tablett till skulle nog röra till det väldigt i min skalle. Lilla loppan. ♡

Jaaaa... imorgon är sista lediga dagen för mig innan jag är tillbaka på jobbet. Ska bli spännande.

God natt!

Likes

Comments