Kommit till den sjuka insikten att cancern hittades av en ren slump. Hade jag inte fått de problemen jag har efter Charlie föddes så hade jag aldrig sökt. Å hade jag inte legat på, och istället låtit det gå ett år till.. så hade jag inte blivit frisk.. då hade spridningen vart såpass att den inte gått att ta bort som nu. Å det får mig att må illa. Men får hopps att den hittades för det helt enkelt inte var min tur.. å inte mitt sätt att dö på.

Jag är frisk nu, om 10 år helt friskförklarad. Om inget händer på vägen. Men de hopps jag inte. Det liksom räcker.

Å att mina problem kvarstår som jag sökte för i alla år kanske är lite positivt. Det kan ju ha räddat livet på mig. Och så väl undersökt som jag är så finns det ju inte cancer någon annanstans heller. Så mina problem kanske bara är någon konstig komplikation efter förlossningen.. eller ja.. spekulera kan man ju.. vet inte om man kan avbryta vidare utredning så länge man blöder. Men vi kvinnor blöder ju oftast en gång i månaden utan att avlida så kanske kan leva vidare med att blöda lite överallt lite när som.

Who knows. Tycker livet är sjukt.. ibland orättvist och brutalt. Men om man kommer igenom allt man möter, så kommer man ut lite starkare varje gång på andra sidan.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Så var undersökningen gjord. Allt såg bra ut, inget som förklarar varför jag blöder som vanligt. Men var ändå en befrielse att de inte var någon ny läskig upptäckt. Så får väl se vad dom hittar på efter detta.

—————-

Jag tycker lite synd om folk som måste prata illa om andra för att må bättre själva. Tänk så mycket positiv energi och tid det tar, tid som man kunde lagt på andra saker. Jag är uppvuxen med en person som var just sån. En person som sög ur en energin, som tryckte ner en och lämnade en lite trasigare för varje hårt ord man fick höra. Just av den anledningen biter inte tomma ord på mig längre. Jag respekterar människors olika åsikter och jag vet att man inte kan älska alla. Men när det blir på en nivå som enbart är för att skada eller trycka ner någon annan så blir jag riktigt upprörd.





Likes

Comments

Alla prover på vårdcentralen visar bra. Som alltid. Ett kvar att invänta men det är ganska ointressant prov.

Redan kommit remiss till gastromottagningen, och ännu en koloskopi. Fy.. asså hellre den än en slang i halsen helt ärligt. Men all skit man ska dricka innan denna undersökning plus att man ska fasta är ingen hitt asså. Undersökningen är inte den trevligaste för den delen heller, men denna gången ska jag ha en spruta i armen innan och inte vara utan lugnande/smärtlindring. Sist var man lite cool och hoppade den biten. Men denna gången ammar jag inte så nu finns det ju inget skäl till att inte ta det som erbjuds.

Är lite förvånad över att jag fick tid så fort, sist fick jag väl vänta i typ 6 månader. Men är väl kanske lite prio på mig denna gången. Well well.

Jag känner i alla fall att jag fått ordning på vardagen igen. Man får inget gratis, och erbjudanden knackar inte på dörren. Så man får se sina chanser och ta dom. Skapa egna. Jag provade det idag, och det gick fantastiskt. Tänk vad många månader av grunnande man kunde sluppit om man bara sträckt på sig och vågat chansa lite. Undrar om det är typiskt svenskt att vara rädd för ett nej.

Huset vi kollat på och lagt ett bud på verkar bli vårt! Budet blev accepterat. Men fe ska besiktigas och skrivas pappet först. Så är i precis samma situation som förra gången när man var så lycklig över att äntligen få ett hus. Så känner inte speciellt mycket denna gången. Inte förens alla papper är skrivna. Vågar inte ens berätta vilken kommun vi ska köpa i nästan. Inte för någon. Men det ska bli spännande å se om det går hela vägen denna gången. Håller tummarna.

Likes

Comments

Lite dåligt med uppdatering mellan varven. Hinner inte med så mycket.

Magen krånglar igen, så fått ny remiss till gastro, yääy. Går med på de flesta undersökningar men vill inte ha en slang ner i halsen. Där går min gräns! Trodde jag skulle få en paus efter de senaste månaderna men så verkar inte fallet. The never ending story. Har ju opererat bort tumörer å blindtarm och allt där till, så betvivlar att detta är relaterat till de. Eller så har jag fått någon inflammation.. eller så har jag någon annan tarmsjukdom. Who knows. Man kan ju bara spekulera i den saken. Ännu en sak jag inte har tid men just nu.

Jobbet går i alla fall bra. Tycker jag.

Hus jakten också, kanske hittat ett hus. Lagt ett bud.. sen får vi se vad det blir av det. Känner inte att det är drömhuset, men det har potential.. med lite kärlek och omtanke så skulle det väl kunna bli helt okej.

Såååå.... lite upp och ner i livet som vanligt, Som att åka karusell, utan säkerhetsbälte.

Likes

Comments

Som befarat så drar förskolan med sig nya förkylningar för Charlie. Direkt. Igen. Hög feber, hosta och allmänt hängig! Vi har väl väntat i ett år på operation av halsmandlar och polyper. Är mellan 6 månader och ett år kvar tills det blir våran tur.
Hade hoppats på att han skulle klara förkylningar lite bättre nu när han är ett år äldre så vi skulle slippa operation. Men som det verkar nu är det precis lika illa.

Agnes är i alla fall frisk som en nötkärna! Hon var på ögonmottagningen här om dagen där dom konstaterade att allt var över förväntan bra. Ingen skelning längre, inte översynt.. inget. Allt hade växt bort!

Och till vår allas förtjusning så älskar hon förskolan. Vilken lycka!!

Och jag, jag börjar väl så sakta komma in i rutinerna på jobbet. Trodde inte jag skulle känna såhär, men jag har faktiskt saknat de. Att jobba. Att träffa kollegor och alla mysiga vårdtagare! Å pricken över i är att få mer pengar än sjukskrivning om mamma ledighet gett. Och vet ni..
Jag läste eller såg på tv, tror jag läste det... att det är nu det är ett guldläge att spara, just när man får en högre inkomst som man annars inte är van vid, som man klarat sig utan. Jag kommer inte "sakna" pengar jag inte är van att ha. Så nu ska jag spara så mycket som möjligt. För man vänjer sig lätt, och pengarna tar slut vare sig man får ut 5000kr eller 25000.

Vi sparar ju hela barnens barnbidrag, det ska ju gå till dom anser jag då det är just ett bidrag till barnen. Vi sparade det ifrån dag 1, just för att inte vänja sig vid att ha dom extra kronorna, och för att vi klarade att spara det. Å det blir så fort pengar, man tänker inte på de, för det är ju "bara" 1025 kr eller vad det nu ligger på. Men Charlie är 3,5 och det har redan blivit över 40 tusen. Tänk!!

Så jag tror på sparande.. har lite svårt att tänka på pensionssparande dock.. sparar dit gör jag.. men kanske inte så mycket som jag borde ? Får kolla upp det där! Fortsätter livet som det hittills gjort så lever jag nog inte tills jag är 65 ändå. Meeen det är väl lika bra att vara på den säkra sidan. Sparar jag inte ett öre så sitter jag där ensam och sjukt fattig och äter skorpor och dricker vatten vid 108års ålder.
Livet har en förmåga att ständigt slå en i ansiktet! Så jag ska minsann vara förberedd, å fortsätta slå tillbaka!

God natt på er!!

Likes

Comments

Såå, Agnes prover var fortfarande inte helt okej så hon har fått börja med levaxin. Inte hela världen tycker jag då det är många som lider av underproduktion och behöver lite hjälp. Problemet blir bara för denna virriga mamma att komma ihåg ännu en sak som ska göras varje dag. Får ställa alarm, typ.. men skulle väl plinga hela tiden.

*pling* ge Agnes levaxin
*pling* ge anges laktulos
*pling* borsta tänder på barnen
*pling* säg till Charlie att gå på toaletten
*pling* gå ut med hunden
*pling* gå själv på toaletten
*pliiiiiiiing* *pliiing*

Ja ni fattar. Även de självklaraste saker är rörigt 😂 idag kom jag på att jag matat alla under hela dagen utan mig själv. Får väl kalla det en ofrivillig fasta dag.

Agnes inskolning har gått över all förväntan, hon älskar verkligen att omringas av många personer samtidigt. Hon somnar snabbt och äter bra. Helt underbart. Så där släppte en liten sten ifrån hjärtat!

Sedan fick vi tid för EEG på tisdag. Hoppas det inte visar någonting. För en tablett till skulle nog röra till det väldigt i min skalle. Lilla loppan. ♡

Jaaaa... imorgon är sista lediga dagen för mig innan jag är tillbaka på jobbet. Ska bli spännande.

God natt!

Likes

Comments

Lite trögt med uppdateringar men det händer inte så jätte mycket. Men ändå händer det en hel del.

På måndag börjar inskolning av Agnes! De tynger lite i hjärtat att lämna henne, men jag vet att dom är toppen på dagis så jag tror det kommer bli jätte bra och behövligt för henne. Hon är i en utvecklingsfas utan dess like så tror verkligen dagis (förskolan) hjälper till med en extra putt.
Hon tar sig fram genom att snurra på rumpan å ben, de går inte så fort men hon kommer dit hon vill. Sedan har hon såklart gåstolen, men där är det lite rally varning!

Hon gick igenom 18 månaders kontrollen på BVC. Läkaren tyckte allt var som det skulle. På fredag blir det nästa läkarkontroll på barnmottagningen i Uddevalla. Hon hade ju dåliga sköldkörtel prover, som blev bättre men inte helt bra. Så antar att vi ska lämna nya prover. Sedan ska vi även prata om att göra EEG då hon haft lite "frånvaro attacker" eller vad man ska kalla de. Har förstått att epilepsi av olika slag kan förekomma vid down syndrom så jag känner att jag gärna vill kolla upp det. Men jag hoppas att allt bara beror på att hon är i sin egna lilla bubbla å stänger av lite istället för något allvarligt.

Annars.. så är det inte så mycket, några intressanta hus är på tapeten.. men vilken komun det blir i är det kluriga. Jag längtar ju till Uddevalla ibland så jag nästan kräks. Men ja. Just nu flyttar jag snart vart som helst så man kan få något större bara. Man kan ju alltid flytta igen! (Uscha mej). Men vi får se.

Likes

Comments

Vem hade kunnat tro att det är så mycket att ha koll på när man blir vuxen. Eller förälder. 200 bollar i luften hela tiden känns det som, och i min hjärna har det blivit något tillfälligt kaos, troligtvis mer kortslutning i vissa delar. Försökte precis lysa vägen framför mig in i det mörka sovrummet med mobil fodralet.

Hjärnan fungerar inte, namn rör ihop sig eller glöms bort helt. Siffror går inte alls, och jag rör ihop dagarna. Bara under min första dag på jobbet idag, som var intro så skickade jag flera mail till min stackars chef. De sista mailet var mer en utsökt för de fösta mailen då dom nästan skickats i onödan för jag rört ihop dagar, tider och datum. Det är som att jag läser datumet, kollar i kalender och ändå ser fel. Fel dag, fel tid. Fast det egentligen är rätt. Idag kan jag skylla på att jag gick upp typ 6, och Agnes var vaken mer eller mindre hela natten, och det i sin tur hjälpte inte min redan förstörda hjärna. Men för övrigt gick dagen bra. Introduktionen, de var lite skönt att vara på jobbet. Blev lite egentid nästan, plus att man är behövd på ett annat sett än hemma.

På jobbet städar man, handlar, hjälper människor på med kläder, matat vissa, hjälper vissa med hygien och dusch, ibland byter man blöjor, ibland är de bara att sitta med och lyssna och finnas där, ibland har något gått sönder, eller något blivit spillt, då städar man upp, å tvättar lite tvätt....

Okej, det är ganska snarlikt att vara hemma. Det medger jag. Men jag gillar ju att vara hemma, så hur skulle jag inte kunna trivas med att vara på jobbet. Right? (Haha)

Väldigt viktigt inlägg detta.
Får försöka sova och se om jag kan komma på något mer betydelsefullt som hänt de senaste. Sayonara!

Likes

Comments

Sommaren lider mot sitt slut, snart börjar inskolning på dagis och jobb för mig. Året som mamma ledig denna gången har vart en riktig berg och dalbana! Har lärt mig mycket, gråtit, skrattat, vuxit. Kan inte ens tänka tillbaka på hur allt var innan allt hände. Å jag hade inte ändrat en sak. Jag har kommit till stället jag är tack vare resan jag gjort. Brutal och smärtsam in emellan, men mestadels helt fantastisk.

Men mitt uppe i allt så har jag glömt bort hur fruktansvärt det kan vara att vara kvinna, med all stress å press så har min kropp stängt av vissa delar, som att få mens till exempel... men vips, så kom den! Som en smäll på käften. Lika ovälkommen som alltid. Sist den överraskade mig var innan Agnes kom, typ över två år sedan. Mens är naturligt, men äckligt och ofräscht! Finns det någon kvinna där ute som känner sig attraktiv denna veckan i månaden? Troligtvis inte, väldigt väldigt få.

Jag har aldrig haft ont tidigare, det har jag nu. Jag har inte haft några direkta problem.. men det har jag nu. Å jag ska berätta om min upplevelse igår, som tydligen kan vara ett normalt fenomen för vissa kvinnor.

Jag sitter i soffan, ensam då Dennis är inne och lägger Charlie och Agnes sover. Bestämmer mig för att börja greja med min nya telefon, installera bank id och sånna livsnödvändiga saker. Behöver min bank dosa för att fullfölja så jag måste resa mig ur soffan och gå 2,5 meter för att sträcka mig och ta ner dosan. Hinner ungefär 1,5 meter då jag får en rysning längst insidan av kroppen. Jag fattade direkt vad som var på gång men just som jag skulle vända mig tillbaka mot soffan så tappade jag synen, inte lite heller utan det blev helt svart. Mumlade något "men de var de sjukaste" och blev stående någonstans mellan soffan å skåpet jag var på väg mot.
Tänkte att jag måste lägga mig ner, så jag inte svimmar med en smäll och väcker ungarna, dessutom ville jag inte att Dennis skulle se mig i denna situationen. Just i denna sekund började benen skaka okontrollerat, som spagetti, som en LAS ketchup dans. Jag stod ensam och dansade ofrivilligt i vardagsrummet, oförmögen att ta mig någonstans, och definitivt inte ner på golvet. Grips av lite panik en sekund då jag verkligen inte vill väcka ungarna för jag sett fram emot en timma i soffan innan jag ska sova!
Tänker ut en listig plan om att jag borde vara ganska nära skåpet, så om jag lutar mig framåt så borde jag få tag i det och få balans, gör ett misslyckat försök som slutar med en piruett upp i Agnes leksakskorg. Just här börjar synen tack och lov komma tillbaka men jag har hunnit skapa väldiga ljudeffekter av både mitt "oohhh men guuud" ljud och att mina dansande spagettiben dunkar å små sparkar mot leksakskorgen. Här slutar svimattacken och jag bryter ut i ett hysteriskt men tyst garv så tårarna rinner. Första tanken är att de hade vart sjukt underhållande att få sett detta på film, hörde samtidigt hur Dennis kommer ut ur Charlies sovrum, han hade hört hela proceduren men inte kommit till undsättning. Tack och lov. Hade hellre ramlat i backen än att ha låtit honom se dansuppvisningen!

Så ja, tydligen så är svimattacker något som tillhör hela mens grejen. Som om det inte vore nog med blod och bindor och smärta och isande illamående. Check på de.

Likes

Comments

Känner mig äntligen avslappnad, allt som hängt i luften de senaste två åren har börjat falla ner och rulla bort. Jag läste en bok, minns inte när det hände sist. En hel bok på en och en halv dag, över 500 sidor och jag blev inte de minsta stressad. Jag kunde unna mig tiden att läsa, leva mig in i den och fängslas av någon annans problem än mina. Fantastiskt.

Sakta men säkert pusslas mitt lilla pussel ihop igen, och snart är jag tillbaka på jobbet. Ska försöka hitta ett annat, men det är så himla svårt att veta vad man vill bli när undersköterska är det enda man sysslat med. Vet inte om jag borde fortsätta att utbilda mig inom vården eller byta helt. Hur vet man? Måste hitta någon slags studievägledare.

På torsdag åker vi till Stockholm, de blir en liten mini semester för att hälsa på mina morbröder och få kolla runt i Stockholm lite. De ska bli kul att komma bort. Innan verkligheten börjar å mamma ledighet och sjukskrivningar är slut. Vi ska hinna med Liseberg och Ullared denna månaden med. Ullared är väl viktigast då Agnes ska skolas in på dagis och vi har typ noll saker till de. Men Liseberg hade ju vart så kul med, Älskar verkligen Liseberg.

Annarssss? Inget större som händer. Väntar på Agnes specialbeställda ortopediska skor.. snart är det besök på ögonmottagningen, vilket känns lugnt denna gången. Agnes skelade mycket fram tills strax efter året, men det är nästan helt borta om det inte till och med är helt borta. Kan inte minnas att hon skelat alls på länge. Så det kommer nog glesa ut dom besöken.

Så allt verkar lösa sig, jag hoppas nästa år blir ett händelselöst år. Lugnt å stilla.

God natt.

Igår var vi på vikinga dagar här i hamburgsund! Utklädda såklart!

Likes

Comments