Header

Oavsett hur min familj och mina vänner, så kommer jag alltid ha en av alla hundra känslor,

Det är den fruktansvärda ensamheten, som jag försökt fylla på så många sätt..

Men den har alltid funnits där, den driver mig till vansinne.


Jag kan sitta bredvid mina närmaste vänner eller vid min familj och ändå känna mig som världens mest ensammaste person.

Jag förstår inte...



Likes

Comments

Mitt helvete började för fem år sedan, jag hade precis fyllt 15 år, och åkte skolskjuts på den tiden.

På morgonen, den dagen åkte jag med en chaufför jag åkte med många gånger tidigare, ända sedan ettan på lågstadiet, jag kommer fortfarande ihåg exakt vad han gjorde.

  • Han öppnade dörren åt mig, vilket han annars inte brukade göra.
  • Han satte även på mig bilbältet samt drog handen efter det över mina bröst.

Han började köra mot skolan och då började han smeka mig över låret, jag minns fortfarande paniken och tankarna jag hade.

OCH jag kan fortfarande inte bli tagen på låret än idag, inte ens av mig själv.

Efter det där började mitt psykiska mående svika mig, jag slutade i princip att äta och om jag åt så spydde jag upp allt, hade även väldigt svårt att sova.

Jag gick ner över 20 kg på en månad.

Jag började även att skära mig själv, allt från saxar, rakblad, rakhyvlar till knivar, jag började även att dricka runt 2 dagar i veckan vilket varade mellan ett halv år upp till ett år.

Innan jag tålde för mycket och hamnade på sjukhus för att ha ramlat och slagit i huvudet ganska allvarligt, då hade jag även sår på armarna, vilket gjorde att dom kopplade det enkelt vilket även jag är väldigt glad över.


Sedan när jag började få lite koll på mitt liv, och allt började bli bättre igen,

Så befann jag mig väldigt ofta med min dåvarande pojkvän i Kode, men just denna gången hade jag åkt dit själv, (antar att vi hade bråkat.) och då satt jag i ett litet rum med en dåvarande killkompis och prata.

Det blev inget pratande, han började stoppa ner sina händer under mina kläder samt underkläder, men jag slet mig loss för stunden och gick ut på utsidan samt satte mig på en bänk där en tjejkompis satt.

Han kom ut efter att jag suttit på bänken med henne en stund och trycker ner mig på rygg där jag satt, samt drog in händerna igen och började tafsa.

Jag började skrika och hon slet bort honom, samt att jag sprang in på insidan och satte mig i en idrottssal.

Men han kom efter igen och tog min mobil vilket gjorde att jag ställde mig upp för att ta tillbaka den, men han la fällben, jag ramla. och han la sig över mig och fortsatte med samma sak igen.


Vilket slutade med att jag blev hemkörd av en killkompis, och dagen efter mådde jag rent av skit igen.

Det ända jag minns från den dagen var att jag låg i soffan bredvid mamma, jag kände att ångesten var påväg och sedan så svartna det för mig. Det visade sig att jag hade fått en ångestattack, samt ett epilepsianfall samtidigt.

(Jag har haft epilepsi sedan 1 års åldern)

Jag blev inlagd och undersökt, jag slutade gå i 3 dagar.

Mina ben klarade inte av att bära eller stödja mig.


Det var då min familj fick reda på vad som hänt den kvällen.


Ett halv år efter händelsen, träffar jag min barndoms kompis's dåvarande pojkvän,

Allt var bra, vi blev bästa vänner ganska fort, jag öppnade mig för honom, vilket jag inte hade gjort mot någon, inte på samma sätt iallafall.


Jag började umgås med dom flitigt,

men jag förstod aldrig att jag var i fara, en kväll blev jag nedtryckt i en baklucka på en bil, med väldigt bra ljud, han som tryckte ner mig i bakluckan, fick för sig att sätta på tändningen på bilen så att det skulle spela musik.

Basen var precis vid mitt öra.

Men i sista sekunden så fick ägaren till bilen tag i sin nyckel och drog ut den tändningslåset.

Annars vet jag till 110% att jag hade vart döv.

Då var nu alla skumma samtal och sms började komma in på nätterna/dagarna

och även slumpmässiga kommentarer etc "Jag ska knulla dig tills du går i två delar"

Jag var hos dom en kväll och drack groggar, som han blanda.

Antar att han gjorde dom starkare, för varje gång han fyllde på.

Jag och min barndom vän satte oss bredvid varandra i hennes säng,

Hon lägger sig på rygg och han puttar mig så jag hamnar på henne, mage mot mage.

Han sätter fast mina händer med handklovar, och hon håller fast mina axlar med händerna,

Han börjar ta av mina byxor och trosor, han tar fram en vattenfast penna med färgen grön och börjar skriva massa saker på min rumpa,

Sedan tar han upp mobilen och tar kort på sitt mästerverk, samt lägger ut den på Bilddagboken, och skickar runt detta bland sina vänner.


Efter det hamna vi på samma fest som spårade ur med dom två, samma kväll skrev jag ut en sak på Facebook som gjorde att denna personen blev arg.

Han ringde konstant hela den natten och halva dagen därpå, tills jag svara och fick rent av en blackout, där jag skar upp armarna, sparka sönder en dörr och skrämde min hundvalp, han har fortfarande svårt för att se mig i sådant tillstånd.


3 år går.


Jag börjar umgås med en killkompis som jag känt ungefär 2-3 år. Vi var nära.

Jag sov hos honom, då jag sover oftast bättre när jag inte är ensam,

Jag kände mig trygg till en början, tills han börjar kyssa mig utan anledning,

Han börjar även ta mig på, smeka mina lår,

Jag sa till honom att jag inte klarar av det, jag vill inte.

men det funkar inte, utan ljuger för honom att jag måste hem tidigt dagen där på, han lyssnade tillslut.

dagarna efter försöker han få tag på mig på alla sorters sätt, till och med ringa mina vänner.

Men han når mig inte, det slutar med att jag bryter kontakten med honom.

-

Detta är för runt en månad sedan.


Och helvetet har lyst upp igen, Jag var självskadefri i över 2 år, och nu är jag inte längre det.

På grund av killar som inte kan hålla händerna i styr.




Jag lever med ett flertal diagnoser efter dessa händelser.

Posttraumatisk Stress syndrom, Depression samt Röster.

Även Epilepsi sedan 1 års åldern.


Två av fyra fall är anmälda.

Ett av två fall är dömda.





Tack William, Sebastian, Nellie, Jonatan m.m

För att ni gör så jag klarar mig igenom detta.

Jag älskar er.



Likes

Comments