Idag undrar jag hur du mår och hur du har det. Det var trots allt ett par år sedan vi sågs sist. Jag minns det ändå som igår. Pappa, jag vet att inget blev som du ville men det är så här det blev. Det går inte att göra något åt. Jag klarar mig utan dig idag för det är något jag har varit tvungen att göra, det har aldrig funnits några andra alternativ. Det är svårt och jag kämpar varje dag med det. Jag vet att du saknar mig och du vet att jag saknar dig också, jag har ju saknat dig i hela mitt liv. Det blir inte bättre för att du ringer och ber om ursäkt för allt som hänt. Du säger att du missat i princip alla mina år och att du är en värdelös pappa. Jag förstår dig för jag tycker likadant som du.

Du har säkert reflekterat kring hur jag växt upp och hur jag klarat mig utan dig. Du är antagligen medveten om att jag alltid har behövt dig och det är nog därför du känner dig tvungen till att beklaga dig hela tiden. Vi båda vet att du inte har en aning om vad jag fått gå igenom. Det är nog bäst att vi håller det så också för jag vill inte att du ska känna dig mer misslyckad än vad du redan gör. Jag känner med dig pappa. Jag är också ledsen. Jag ville inte heller ha det såhär.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jag drömmer ofta väldigt jobbiga mardrömmar. Mardrömmar som förstör hela dagen för mig. Mardrömmar som får mig att vakna upp gråtandes och ibland helt panikslagen. I drömmarna blir jag alltid överfallen på varierande sätt av olika män. Till exempel att någon tar sig in till lägenheten när jag är ensam hemma eller att mitt ex förföljer mig, till slut får tag i mig och då våldtar mig men också försöker döda mig. En dröm jag aldrig kommer att glömma handlade om att jag satt på en uteservering, fullt med massa människor omkring mig varav två killar särar på mina ben och våldför sig på mig, jag gråter och skriker nej men det är inte en enda själ som gör något. De sitter och kollar lite chockerat men bryr sig inte. Jag vaknade upp med smärta i benen och jag kände mig fruktansvärt utlämnad, förnedrad, äcklig och ensam. Jag har förstått nu att innebörden av mina drömmar bygger på tidigare traumatiska upplevelser och situationer, men vetskapen är dessvärre ingen tröst. Det som hänt är inte bearbetat och det yttrar sig i mina drömmar. Det är egentligen inget konstigt alls men otroligt energikrävande och det känns alltid som att jag tar ett steg tillbaka i utvecklingen till att bli frisk just för att alla de ohälsosamma tankesätten återförs till liv igen efter varje dröm. 

Inatt hade jag en annan sorts dröm. Det var en mardröm men som inte var sig lik. Det var en dröm som fick mig att förstå att det finns möjligheter till att lösa det mesta. En dröm som på något sätt fick mig att värdera mitt egna värde på ett helt annat sätt än vad jag vanligtvis gör. Jag har börjat träna mycket den senaste tiden (hälsosamt, no worries) och i drömmen hade jag blivit väldigt stark. Så istället när jag blev överfallen så kunde jag komma loss, jag slogs tillbaka och varenda snubbe som försökte sig på mig fick tillbaka dubbelt så mycket. Jag vaknade upp stolt och självsäker, till skillnad från hur jag vaknar upp i vanliga fall. Självklart är det inte särskilt bra att drömma om att man misshandlar människor, men eftersom jag alltid legat i grovt underläge i alla mina drömmar så kändes det fantastiskt. Det är det underliggande i drömmen som jag försöker fokusera på, inte själva handlingen. Det känns som att jag börjar tro på mig själv mer och på vad jag är kapabel till och det är en så underbar känsla. 

Likes

Comments

Jag vet att de har rätt. Du är för bra för att vara sann men du är min ändå. Det gör ont för jag vet att jag inte gör tillräckligt, varken för dig eller för mig själv. Jag vet att jag är dum i huvudet som inte tar vara på dig. Varför vill du vara med någon som inte gör allt för dig? Jag väntar på dagen du kommer till insikt om allt och lämnar mig. Det gör så mycket mer ont än tanken av att jag inte räcker till. Jag kommer få skylla mig själv och jag vet det redan nu. Det är allt utom simpelt att älska någon när man hatar sig själv men jag älskar dig så fruktansvärt mycket, det lovar jag.

Likes

Comments

Det är inte möjligt när inte vädret tillåter mig att göra det. Jag kan inte läka utan solens varma omfamnande strålar. Det här gråa och kyliga vädret färgar av sig på mig så enkelt, som om jag vore helt transparent. Luften jag andas känns tyngre och det som innan var jobbigt blir outhärdligt. Jag blir rädd. Ljuset utomhus får mig att må illa för jag tänker tillbaka på gamla tider och upplever alla obehagliga så väl som undangömda känslor på nytt. Helt plötsligt så befinner jag mig någon annanstans. Jag är söndrig, maktlös och helt avlägsen. Gränslös och förbannad men också fruktansvärt sårbar. Utsatt. Misstrodd, särbehandlad och bemött utan förståelse. Omgiven av en hel bunt men ändå ensammast i världen. 

Kölden letar sig in i mig så djupt det går och det blir så kallt att jag knappt kan röra på mig. Det känns som en ironisk påminnelse för alla misslyckade försök till att vara känslokall för att kunna ta sig igenom dagen. Jag blir som ett levande isblock som desperat vill smälta. Sedan kommer jag tillbaka igen. Det gör så ont i mitt hjärta, ofta till den gräns att jag nästan sliter det ur kroppen. Det olustiga men så familjära tillståndet presenterar sig för mig varje år. Det är som om det kommer och knackar på dörren, synd om mig som inte har något lås och som därför inte kan stänga det ute. En oinbjuden gäst som klampar in och förstör festen. Jag har tänkt flera gånger på att rymma så att det inte hittar mig. Bara rymma härifrån och få vara på något ställe där jag vet att jag är säker. Jag behöver verkligen det.

Likes

Comments

Tror du på mig
om jag säger att jag dör för dig
Att du är allt för mig
och lite till
Tror du på mig
om jag säger att jag vill dö
men aldrig vara utan dig

Likes

Comments

Säg att du älskar mig. Jag behöver höra det. Säg att jag är den enda för dig och att jag är allt du behöver. Jag längtar efter dig hela tiden min kärlek. Jag ber dig, håll om mig så hårt du kan. Jag älskar dig på alla sätt. Jag får aldrig nog. Vill så gärna kunna göra allt för dig. Du är allt för mig.

Likes

Comments

Jag undrar om tanken slår dig någonsin. Om du tänker på det som hänt. Om du tänker på mig. Om du möjligtvis ångrar dig, iallafall lite grann. Om du gråter någon gång. Du kanske inte tänker på det alls. Du kanske inte ens tycker att det du gjort är fel. Du har antagligen inte en aning om att jag varje dag lider på grund av dig. Du trodde nog inte att det du gjorde skulle sätta såna spår i mig, ännu mindre att jag fortfarande drömmer mardrömmar om dig. Att jag idag, fem år senare, skulle sitta med blödande sår i själen och skriva om dig. Men nu gör jag det. Det jag kan ångra är att jag aldrig lyssnade på någon annan. Att jag var naiv och osjälvisk. Det du får ångra är så mycket värre än så. Jag hoppas innerligt att du tänkt efter.

Likes

Comments

Tänkte inleda inlägget med att skriva hej men jag ser egentligen inget syfte med att göra det när det bara är jag som kommer att läsa detta. Jag kan ju i och för sig hälsa till mitt framtida jag som garanterat kommer klicka in på denna blogg om si sådär fem år och lusläsa allt som skrivits. HEJ!

Iallafall, denna blogg är mest till för att jag ska kunna få utlopp för mina känslor, vilket jag medelmåttigt kan i text. Jag har haft bloggar tidigare men då var jag ungefär tolv och skrev om "vardagliga" saker. Jag har alltid haft svårt för att förklara vad jag tänker och känner så då slog tanken mig att jag skulle börja blogga för att make things clear för mig själv typ och för att komma vidare i mitt liv och kunna bearbeta saker på ett annat sätt än vad jag gör vanligtvis. För mig är det enklare att få mina känslor nerskrivna för då kan jag ta på dem och göra något åt dem. Det tog bara lite (för mycket) tid innan jag tog tag i bloggen. Nu är jag här iallafall.

Jag kommer även att vara anonym tills jag själv väljer att inte vara det. Jag är nästan säker på att jag någon gång kommer att visa denna blogg för andra, för att ''komma'' ut lite. Få ut min sanning. Det som jag så länge nästan velat skrika rakt ut. Jag blir rädd och stressad så fort jag tänker på det, men jag intalar mig själv om att jag är stark och att jag är stark på mitt sätt.




Likes

Comments