View tracker

Sveriges medlemskap i EU regleras av:
  • Anslutningsfördraget
  • Regeringsformen (RF 10:1, RF 10:6).
    - RF 10:1 "Sverige är medlem i EU", skrevs in 2011, innan inte grundlagsstadgat.
    - RF 10:6 "Inom ramen för samarbetet med EU kan riksdagen överlåta beslut som inte rör principerna för statsskicket", Hur ska det tolkas? Måste finnas ett skydd för vår riksdags ställning, och de konstitutionella principerna: fri åsiktsbildning, offentlighetsprincipen, meddelarfriheten och censurförbudet.. "Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet motsvarar det i denna regeringsform och EKMR."
  • Anslutningslagen (1994:1500)
    - §3: EU får fatta beslut med den omfattning och verkan som gäller enligt fördragen.
  • Sverige har en särskild position med våra grundlagar YGL och TF: "offentlighetsprincipen och meddelarfriheten utgör en del av vårt konstitutionella, politiska och kulturella arv."
  • NJA 2014 s.79: "Principen om EU-rättens företräde förhindrar svenska domstolar och myndigheter från att tolka en EU-rättslig bestämmelse på ett sätt som ändrar dess innehåll eller effekt."


Rättighetsskyddet:
  • FEU och EU-stadgan
    - Högsta normhierarkin
  • EKMR i två delar:
    - Genom EU-rätten (FEU 6.1)
    - Svensk lag. Svensk lag ska också tolkas i enlighet med konventionen. Inte en grundlag, men tolkningsmässigt av högre rang...
  • RF, TF och YGL
    - RF kap 2: Tänkt att vara symboliska rättighet. Attityd på 70-talet: Staten kan inte kränka enskilda. Har dock växt fram en rätt att grunda talan på RF kap 2, och i vissa fall även få skadestånd.
    - NJA 2014 s.323: Ny praxis med införande av ideellt skadestånd grundat på RF kap 2:7.
    - TF och YGL: Möjlig konflikt med EU, om EU försöker göra ändringar på område med beslutkompetens. Vad skulle kunna hända?


EU-nämnden: (RF kap 10) Informerar riksdagen om vad som händer i EU. Sammanträder 1 gång i veckan. EU-nämndens ställningstagande binder inte regeringen i EU-förhandlingar.


Lagprövning

  • EU-domstolen = författningdomstol, kan utföra abstrakt lagprövning, utan ett konkret fall. Finns inte i Sverige.
  • Svenska domstolar utför konkret lagprövning, domare kan alltså besluta att en lag inte ska tillämpas i ett särskilt fall, men lagen ogiltigförklaras inte som i en författningsdomstol. Det får lagstiftaren göra.
  • Europeiska lagprövning: Svensk rätt kan dock komma i strid med EU-rätten. Då görs en europeiska lagprövning, vilket kan leda till ogiltigförklaring, t.ex. Åkeberg-Fransson, ne bis in idem.
  • EU-domstolens tolkning av EU-rätten är den främsta tolkningen och det är den som ska gälla.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

​Normgivning

  • ​Normer är regler och normgivning handlar om vem som har rätt att bestämma vad.
  • Rättsstaten bygger på de bestämmelserna om vem som får bestämma vad.
  • Maktdelningsläran: Styrande, exekutiv och dömande makt. Viktigt att skilja den styrande från den exekutiva.

  • Varför lät vi oss om normgivning? För att kunna veta om någon missbrukat sin makt.

  • Författningar = all slags normgivning
    - Generell rättsregel
    - Bindande
    - Allmängiltig (RF 11:4/12:3)
  • Författningar ska följa Lex superior-principen (högre rang går före) (RF 8:18).

Normhierarki

  • ​​Grundlagarna
  • RO
  • Lag
  • Förordning
  • Föreskrift

  • Riksdagens lagstiftning är uppdelad i 2 delar:
    - Obligatorisk
    - Delegerbar

  • Delegering:
    - Sker genom bemyndigande i lag
    - Direktdelegation: Riksdagen bemyndigar regeringen (huvudregel) men kan även ske gentemot kommun eller myndighet.
    - Subdelegation: Riksdagen bemyndigar regeringen att bemyndiga kommuner eller förvaltningsmyndigheter. Riksdagens kan allt granska subdelegationen.

  • Regeringens egen normgivningsmakt:
    - Verkställighetsföreskrifter
    - Restkompetens

  • Offentligrättsliga normer innebär förhållandet mellan det offentliga och de enskilda:
    - Kan vara betungande, gynnande, frivilligt eller neutralt

  • Skatt = ingen motprestation (bara staten får besluta om skatt)
  • Avgift = med motprestation


Förvaltningsrätten

  • ​​Tar vid där statsrätten slutar, när myndigheterna verkställer regeringens politik. 
  • Vår möjlighet att överklaga förvaltningsbeslut har helt och hållet förändrats av EU-rätten.
  • Förvaltningsrätten är 2-delad:
    - Den allmänna
    - Den speciella, när den allmänna inte gäller. 
  • Förvaltningslagen (FL) är subsidiär (§3), alltså om det finns en annan bestämmelse gäller den istället.

  • Det offentliga = stat och kommun
  • Beslutande politiska församlingar = Riksdagen, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige.
  • Myndigheter = Regeringen, domstolarna, förvaltningsmyndigheterna.
  • Myndighetsutövning = Befogenhet att för enskild bindande besluta något, inte råd, information, avtal etc. (FL § 17)
    - Som enskild har man rätt att yttra sig över myndighetsutövning. 

  • Domstolarna:
    - Allmänna domstolar: Tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen. Prövar civil- och brottmål.
    - Allmänna förvaltningsdomstolar: Allmänna förvaltningsdomstolen, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. Prövar målen som inte prövas i allmän domstol. 

  • Domstolar kan inte ompröva positiva beslut, men det kan myndigheter.
  • Allmänna domstolar har muntlig förhandling, allmänna förvaltningsdomstolar har skriftlig förhandling.
  • Allmänna domstolar är passiva i utredningarna, allmänna förvaltningsdomstolar är aktiva.
  • Förvaltningsmyndigheter har huvudansvar att något är tillräckligt utrett (FPL § 8)

  • En beslutsmyndighet får inte rätta/ändra ett beslut så vidare inte:
    - Tvingande säkerhetsskäl
    - Återkallelse förbehåll
    - Felaktigt beslut p.g.a. vilseledning.

Likes

Comments

View tracker


Hur påverkar subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen när unionens väljer typer av lagstiftningsakt?
- Subsidiaritetsprincipen är viktig i valet AV rättsakt
- Proportionalitetsprincipen är viktig för INNEHÅLLET av rättsakten
- Subsidiaritetsprincipen ser till lämpligheten av rättsakten
- Proportionalitetsprincipen ser till nödvändigheten av rättsakten

Vad är skillnaden mellan indirekt effekt och indirekt ogiltighetstalan?
- Indirekt effekt är Von Colson-principen: nämligen att nationell rätt ska tolkas i enlighet med unionsrätten även om den inte är direkt hänförlig ur ett direktiv.
- Indirekt ogiltighetstalan är när vid en vanlig tvist i nationell domstol argumenterar man för att lagen som tillämpas, som baseras på ett direktiv, kanske förvisso tillämpar direktivet korrekt, men att direktivet i sig är oförenligt med primärrätten. Då argumenterar man för ett förhandsavgörande från EU-domstolen ska begäras så att EU-domstolen kan pröva om direktivet är ogiltigt.

Vem är en arbetstagare enligt praxisen i Sala-målet?
EU-domstolen gav en väldigt extensiv tolkning här av vem som ses som arbetstagare, då Sala sågs som arbetstagare trots att hon inte jobbat på tio år, men ändå uppfyllde kraven för att få socialbidrag. Därför ansåg man att hon inte fick diskrimineras i tillgången till social bidrag i enlighet med artikel 18 FEUF.

Hur avgör man om det är en vara eller en tjänst?
Se till nyttigheten. Vad är det man betalar för? Jämför Schindlers lotteri.

Vad är Foto-frostprincipen?
Att EU-domstolen har sista ordet i att ogiltigförklara EUs rättsakter.

Var bestäms det att EU-domstolen är främsta tolkare av EU-rätten?
Artikel 19 FEU, men även intressant att se till artikeln om förhandsavgörande och fotofrostprincipen.

Vilken principen bestämmer att nationella domstolar måste lyssna på EU-domstolen?
Lojalitetsprincipen i 4.3 FEU

Likes

Comments

Instuderingsfrågor EU-rätten:

Seminarie 1
1.1 Delad befogenhet: På områden där EU tilldelats delad befogenhet får både EU och MS lagstifta. MS kan du utöva sin befogenhet i den utsträckning EU inte gjort det. - Artikel 2.2, Artikel 4 FEUF
1.2 Exklusiv befogenhet: På områden där EU tilldelats exklusiv befogenhet får bara EU lagstifta. - Artikel 2.1, Artikel 3 FEUF
1.3 Det är medlemsstaterna som tilldelar EU dess befogenhet. Patienters tillgång till vård rör den fria rörligheten av tjänster, därför berör frågan den inre marknaden vilket faller inom EUs delade befogenhet. - Artikel 5.2 FEU, Artikel 57, Artikel 4 FEUF
1.4 Direktivet kan baseras både på artikel 48 och 114 då både de artiklarna ger rättslig grund för inre marknaden, dock blir grunden för direktivet bredare om det baseras på 114 eftersom 48 bara rör arbetare.
1.5 Både art. 48 och 114 utgår från det ordinarie lagstiftningsförfarandet, men vid 114 måste ekonomiska och sociala komittén höras, och vid 48 kan det ordinarie lagstiftningsförfarandet upphävas och rådet kan blanda in europeiska rådet. Vid 74 ska rådet lagstifta på förslag från kommissionen och parlamentet ska ändas höras.
1.6 Subsidiaritetsprincipen bestämmer att besluten ska alltid i den mån det går ske så nära medborgarna som möjligt. - Artikel 5.3 EFUF
1.7 En samordning mellan stater kan inte ske utan EU, det är det som är EUs jobb. Därför är beslut kring den typen av samordning från EUs sida inte alls i strid med subsidiaritetsprincipen eftersom den typen av beslut inte kan ske på lägre nivå.
1.8 När det inte är bestämt vilken typ av lagstiftningsakt som ska införas ska instutionerna själva välja i enlighet med proportionalitetsprincipen, som bestämmer att EUs lagstiftningsakter ska vara ändamålsenliga, nödvändiga och rimliga. Förordningar är direkt tillämpliga och ökar på så sätt harmoniseringen, medan direktivet ger medlemsstaterna mer spelrum. - Artikel 5.4 FEU, Artikel 288, Artikel 296 FEUF
1.9 Det är den tredje läsningen i ett ordinarie lagstiftningsförfarande som sker om rådet och Europaparlamentet inte kan komma överens efter första och andra läsningen. - Artikel 294 FEUF

Seminarie 2
2.1 Unionens primärrätt består av fördragen FEU och FEUF, samt rättighetsstadgan, de allmänna rättsprinciper och tilläggs och ändringsprotokellen. - Artikel 1 FEUF, Artikel 1, Artikel 6.1, Artikel 6.3, Artikel 51 FEU
2.2 En allmän rättsprincip är en grundläggande rättighet antingen bestämd i EKMR, eller medlemsstaternas konstitutionella traditioner, och de får sin EU-rättsliga grund i 6.3 FEU.
2.3 Att unionen ska säkerställa samstämmighet mellan sin politik och verksamhet. - Artikel 7 FEUF
2.4 Förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden. - Artikel 288-289 FEUF
2.5 Principen om tilldelade befogenheter och EUs kompetenskatalog. - Artikel 4.3 FEU, Artikel 3-6 FEUF
2.6 EUs befogenhet bestäms i fördragen och det är genom dem sekundärrätten får sin rättsliga grund. Därför blir svaret nej.
2.7 EU finns för att öka samordningen bland medlemsstaterna och medlemsstaterna måste därför följa EUs bestämmelser enligt principen om lojalt samarbete. - Artikel 4.3 FEU
2.8 När nationell domstol bemöter en EU-rättslig fråga de är osäkra på hur de ska tolka kan de be om ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Detta ska endast vara vägledande i hur EUrätten bör tolkas, men brukar också visa i slutändan hur målet som helhet bör dömas. - Artikel 267 FEUF
2.9 Det är de nationella domstolarna som kan be om förhandsavgörande, och de högsta instanserna måste göra det såvidare inte frågan faller under acte-clair-doktrinen. - Artikel 267 FEUF
2.10 Nej det finns ingen möjlighet att överklaga nationella domar eftersom om frågan berört eu-rätten och varit otydlig ska man ha fått ett förhandsavgörande, och då har domstolen redan yttrat vad de tycker.
2.11 Om kommissionen själv, eller på uppdrag av en medlemsstat, anser att en medlemsstat underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt fördragen, ska kommissionen först låta medlemsstaten komma med sina synpunkter, och sedan ge ett motiverat yttrande. Om medlemsstaten inte rättar sig efter yttrandet, kan kommissionen väcka en fördragsbrottstalan i EU-domstolen. - Artikel 258 - 259 FEUF
2.12 EU-domstolen granskar lagenligheten av EUs instutioner, och om en av EUs instutioner eller enskilda som är direkt eller personligt berörda tycker att en akt från EUs instutioner inte är lagenlig kan de väcka en direkt ogiltighetstalan i EU-domstolen eller tribunalen. - Artikel 263, Artikel 256 FEUF
2.13 Generaladvokaten är inte en domare men uttalar sig ändå efter förhandlingarna om hur de anser målet bör dömas, innan domarna kommit till ett beslut.

Seminarie 3
3.1 Hugo kan inte vända sig till EU-domstolen, då han är varken direkt eller personligt berörd, vilket är kravet för enskildas talan i EU-domstolen. - Artikel 263 FEUF
3.2 EU-domstolens uttalande i Åkeberg-Fransson målet: "Är unionsrätten tillämplig är stadgan tillämplig". Eftersom lagen är baserad på ett direktiv är unionsrätten och i förlängningen stadgan tillämplig. - Punkt 21
3.3 Enligt stadgan får principer i stadgan endast prövas då de är fråga om sådana akter som införlivat principen. Detta direktiv införlivar principen om likabehandling av män och kvinnor och frågan är om lagenligheten av ett sådant direktiv. Därför är den nationella domstolen behörig att pröva frågan. - Artikel 23, Artikel 52.5 RS
3.4 I ingressen till EU-stadgan står det att den bekräftar EKMR, vidare i stadgan står det att i den mån EU-stadgan har samma rättighet som EKMR ska de ha samma räckvidd även om stadgan kan vara mer långtgående. - Ingressen, Artikel 52.3 RS
3.5 EU-domstolen ska granska lagenligheten av EUs organ mot tredje man, i detta fall kommissionen mot Clam. Clam är direkt berörd och kan därför väcka talan i EU-domstolen eller tribunalen. Då kommissionen också tog Oves laptop är även han direkt berörd och kan väcka talan. - Artikel 263, Artikel 256 FEUF
3.6 Fallet berör unionsrätt då Clam anklagas för att ha brutit mot unionens konkurrensrätt, alltså blir stadgan tillämplig (Åkeberg-Fransson). Kommissionen kan ha inskränkt Clams rätt till presumption till oskuld och försvar, samt Oves skydd till rätt till privatlivet. - Punkt 21, Artikel 48, Artikel 7 RS
3.7 EU accepterar EKMR som allmän rättsprincip, men har inte bundit sig till den, och som det står i EKMR är det de fördragsslutande staterna som kan hållas ansvariga, då det inte är EU, kan inte kommissionen hållas ansvarig i. - Artikel 6.3 FEU, Artikel 1, Artikel 34 EKMR
3.8 I stadgan bestämts rätten till arbetsförhållanden. I fallet Melloni bestämmer EU-domstolen att medlemsstater inte får ha mer långtgående skydd än stadgan om det inskränker gemenskapsrätten, eftersom det strider mot EU-rättens företräde. Därför är det otillåtet att Sverige har ett starkare skydd än stadgan. - Punkt 64

Seminarie 4
4.1 Artikel 20-21 och Artikel 45 FEUF, rörlighetsdirektivet
4.2 EU-domstolen är högsta uttolkare av unionsrätten och ger på så sätt EU-rätten dess mening och struktur. T.ex. Salamålet där EU-domstolen bestämde att en unionsmedborgare alltid har rätt att åberopa Artikel 18 FEUF i situationer som i matieriellt hänseende berör EU-rätten, vilket är en stor utvidning inom medborgarnas rättigheter. - Punkt 61, 64, 65
4.3 Att det rör unionsmedborgare + familjemedlemmar och gränsöverskridning - Artikel 1 RD
4.4 Armin har tidigare uppfyllt kraven för student, men uppfyller inte längre kravet om att kunna försörja sig själv. Medlemstater är dessutom inte skyldiga att behöva ge studiebidrag innan en person beviljats permanent uppehållstillstånd. EU-domstolen har bestämt i rättsfallet Bidar att medlemsstater ska ge ut bidrag, men att ett rimligt krav är en legitim samhällintegration, vilket kan stämma i Armins fall. - Artikel 7c), 24.2 RD, Punkt 42, 48, 57
4.5 Frågan blir istället då huruvida Armin kan ses som arbetstagare, och vi kan jämföra med rättsfallet Kempf, där EU-domstolen bestämde att även faktiskt och verkligt arbete som inte ger tillräcklig ersättning för att nå existensminimum är arbete. I det fallet var det en arbetstagare som arbetade 12 h i veckan. Armin spelar 4 gånger i veckan, en spelning är normalt 3 timmar. 4 x 3 = 12. - Punkt 14, Artikel 24.1 RD
4.7 Då ingen gränsöverskridning inom EU skett blir unionsrätten inte gällande, dock har EU-domstolen bestämt i rättsfallet Zambrano att artikel 20 FEUF utgör hinder för nationella åtgärder som medför en begränsning av unionsmedborgare möjligheter att åtnjuta sina rättigheter, vilket är vad som skulle ske här i Krakel och Spektakels fall.
4.8 Till och med vid en potentiell inskränkning av den fria rörligheten tar EUrätten företräde över nationell.

Seminarie 5
5.1 Restriktionen behandlar öl, en vara, alltså en begränsning av rörlighet av varor.
Faller åtgärden inom Artikel 34 FEUF? ÅMV: Dassonvilleformulan: Åtgärd av medlemsstat? Ja även privata rättssubjekt på uppdrag av staten räknas som åtgärd av medlemsstat (Foster). Direkt eller indirekt diskriminering? Riktat direkt mot utländska varor. Tillåtet? Målet är att begränsa handeln av utländska varor, vilket är uttryckligen otillåtet i Artikel 36 FEUF.
5.2 Åtgärden gäller varor.
Faller åtgärden inom Artikel 34 FEUF? ÅMV: Dassonvilleformulan. Åtgärd av medlemstat? Se ovan. Direkt eller indirekt diskriminering? Tekniskt produktkrav, alltså blir Cassis de Dijion-doktrinen gällande, doktrinen om ömsesidigt erkännande. Tillåtet? Vissa undantag får tas enligt doktrinen om tvingande hänsyn t.ex. Konsumentskydd. Ändamålsenligt, nödvändigt och rimligt?
5.3 Åtgärden begränsar varors tillgång till marknaden.
Faller åtgärden inom Artikel 34 FEUF? Keckdoktrinen: Åtgärd som rör reglering av försäljning av varor är endast otillåtna vid direkt diskriminering. Detta gäller inte utländska varor direkt utan påverkar inhemska som utländska varor lika. Därför faller det inte inom Artikel 34.
5.4 Åtgärden begränsar användningen av en vara.
Faller åtgärden inom Artikel 34 FEUF? Mickelson-Roos: Såvidare en begränsning av en varas användning är geografiskt begränsad och proportionerlig är det tillåtet. Geografiskt begränsad: Ja. Ändamålsenlig, nädvändig, rimlig?
5.5 Åtgärden begränsar möjligheten att utföra en tjänst.
Faller det inom Artikel 56 FEUF? Nej, det berör inte samhandeln. Dock, enligt praxis: Rätt att ta emot tjänster. Begränsar åtgärden unionsmedborgarnas rätt till tjänsten enligt Artikel 18 FEUF? Nej, eftersom Cannabis ändå är olagligt och man har inte rätt att få tillgång till en olaglig tjänst. Kakorna? Ja, det är en begränsning av deras tillgång till tjänsten att få tillgång till kakor, dock bestämmer Artikel 52 FEUF får medlemsstater ha särskilda bestämmelser för utländska medborgare för att t.ex. värna om allmän ordning. Ändamålsenligt, nödvändigt, rimligt?
5.8 Åtgärden begränsar möjligheten att etablera sig.
Faller åtgärden inom Artikel 49? Inte direkt diskriminering på grund av Joppes nationalitet, men kanske en åtgärd som gör det mindre attraktivt att utnyttja den fria rörligheten? Kan det berättigas? Sverige försöker värna om den allmänna ordningen via att förbjuda någon som brutit mot sitt ansvar tidigare. Gebhardtestet.

Seminarie 6
6.1 Har Peter ingått avtal eller åtminstone samordnatförfarande?
Flera oberoende företag har tillsammans setts och diskuterat den nordiska badrumsmarknaden (relevant marknad). En gemensam vilja har uttryckts av de andra VD:arna, men Peter har bara lyssnat, förutom i sista scenariot. I målet Aalborg Portland v Kommissionen bestämde EU-domstolen att att endast sitta med och inte uttrycka motstånd är likställt med att uttrycka medvilja. Alltså har Peter ingått avtal i samtliga situationer. Eftersom vi funnit att avtal föreligger, behöver vi inte testa för samordnat förfarande. EU-domstolen har definierat samordnat förfarande i ICI v Kommissionen-målet: När kriterierna för avtal inte uppfyllts men det praktiska beteendet uppträder som ett samarbete.
6.3 Är samhandelskriteriet uppfyllt? Att alla de olika företagen kommer från olika länder i norden påverkar samhandeln redan där. Men utöver detta skulle ett sådant här samarbete försvåra för utländska aktörer att etablera sig och konkurerra på marknaden, i alla scenarion, vilket de uttrycker syftet är. Är det märkbart? Att flera stora företag i norden går ihop bör ge märkbar effekt.
6.4 Är det konkurrensbegränsande? Det är ett horisontellt avtal mellan företag i badrumsindustrin vars syfte i första situationen är att begränsa priskonkurrensen, och i andra situationen att försvåra för utländska konkurrenter att etablera sig på marknaden. I tredje situationen finns inget direkt konkurrensbegränsande syfte, men ett sådant samarbete skulle kunna ha effekten att försvåra för konkurrenter.
6.6 Kan åtgärden vara tillåten ändå i tredje situationen? Leder till en förbättring? Ja. Konsumenter tjänar på det? Ja. Är handlingen nödvändig och proportionerlig? Testa. Ellimineras all konkurrens? Vi vet inte. - Artikel 101.3
6.7 Peter kan uttnyttja Kommissionens "leniancy program" och anmäla kartellen nu tidigt och på så sätt få fullständig immunitet. Men det är bara om han är först.
6.8 Bryter AC-Bekkerd AG mot 101 FEUF? Det står inte uttryckligen i förordningen. EU-domstolen har bestämts i Treuhand v Kommissionen att konsulter faller under Artikel 101 FEUF.


Likes

Comments

Artikel 19 FEU - domstolen är den högsta uttolkaren av unionsrätten, de säkerställer att lag och rätt följs vid tolkning av fördragen.
Artikel 251 - 280 FEUF - särskilt om 267 om förhandsavgörande.

EU-domstolen - Högsta instans
  • 28 domare - en från varje MS
  • 11 GA - gör uttalanden tillsammans med domen.
  • Regeringen nominerar sin kandidat till domstolen. Om ingen motsätter sig, blir man domare i 6 år. Nuförtiden granskas varje nominerad av en kommitté.
  • Domarna har sin kabinett som hjälper dem i sitt arbete.
  • Domstolen kan bestå av 5, 15 och 28 domare.
  • Appellationsdomstol - hit kan rättsfrågors tolkning överklagas.
  • Internationell domstol - fördragsbrottstalan vid felaktig tillämpning av ett direktiv.
  • Författningsdomstol - Ger EUs rättsregler mening och struktur.
  • Rättighetsdomstol - Förhandsavgöranden för rättsfrågor som rör de enskildas rättigheter.
Tribunalen - Första instans
  • 28 domare - en från varje MS
  • Tar hand om:
    - Konkurrens
    - Statsstöd
    - Inre rörlighet
    - Jordbruk
Målets gång
  • Man välkomnas av presidenten, som fördelar målen mellan domarna
  • Domarna fördelar deras mål till deras kabinett
  • Språk måste hela tiden översättas
  • Komissionen och rådet kan ofta uttala sig i mål
  • När sista handlingen har kommit in har man 2 månader på sig att göra en rapport för alla domare där man bedömer målet.
  • Förhandling hålls, parterna får bara tala i 15 minuter. GA meddelar när denne tänker uttala sig.
  • När GA har uttalat sig bestämmer domarna om de håller med eller inte.
  • Genomsnittstiden för ett förhandsmål: 15 månader. Gäller inte PPU-mål (mål med brådskande behov) tar som mest 3 månader.
Aktivism inom EU-domstolen
  • När det uppstår luckor i EU-rätten kan EU-domstolen ibland fylla in de luckorna genom teleologisk/systematisk tolkning av rätten, och på så sätt skapa ny rätt.
  • Exempel: Costa v ENEL.

Likes

Comments

CASE

Enhetschef påmigrationsverket uttalade sig offentligt i en känslig fråga

Ledde till utredninghuruvida Sverige behövde yttrandefrihetsrestriktioner för att undvika"jävsliknande förtroendeskador".

Ändringar igrundlagarna togs fram.

Utredningenfann:
Svenska samhället polariseras allt mer.

Sociala medier hargjort det lättare för offentligt anställda att uttala sig.

Ska ge förtroendetill de offentliga myndigheterna.

Gäller arbetstagareinom polisen, försvaret och utrikesförvaltningen.


1. Vilka konventionsbestämmelser aktiveras?
- Artikel 10: yttrandefrihet
- Artikel 11: föreningsfrihet?


2. Är överträdelsen rättfärdigad?
- Föreskriven i lag: Konkret vem som lagen gäller. 2 konkreta exempel på förbjudna beteenden. Är den avslutande meningen otydlig?
- Legitimt mål: Utredningen fann ett behov på grund av situationen i Sverige, jämför med rättsfallen.
- Nödvändigt: Kan finnas särskilda behov att förstärka polisens, men är det nödvändigt i just Sverige? Jämför med rättsfallen.
- Proportionerligt: Som utbildad polis försvinner hennes möjlighet till annat yrke, hon måste utbilda om sig. Är det proportionerligt att ta bort hennes försörjningsförmåga på det sättet?


Målet

Det är ostridigtmellan alla parter att artikel 10 har överskridits av den lag som existerar iSverige idag som begränsar offentlig anställda inom t.ex. polisen möjlighet attuttala sig politiskt offentligt.

Är den begränsningenföreskriven i lag?

Frågan är huruvida den lag som föreskriverbegränsningen är tillräckligt tydlig. Till viss del, det är tydligt vilka somberörs av lagen och att det gäller offentliga uttalanden. Genom att offentligtuttala sig som polis vid en politisk demonstration, förvisso inte om enpolitisk åsikt, men med kontexten av att det nämnda partiet inte delade denåsikten, har Eva uttalat sig på ett sätt som begränsas av lagen, på ett sättsom hon borde ha förstått var begränsat av lagen. Så som europadomstolen tarupp i fallet Ahmed & Others v UK så kan inte begränsningar avyttrandefrihet inte vara helt tydliga, men här har staten gjort sitt bästa föratt begränsa de som påverkas.

Legitimt ändamål?

Polarisering somsker i Sverige idag innebär ett ökat behov av förtroende av polisen, vilketutredningen tillsatt av staten i Sverige funnit. På samma sätt somEuropadomstolen dömt i Vogt v Germany finns särskilda behov för de olikademokratiska staterna inom Europa, vilket kan innebära särskilda behov attbegränsa yttrandefriheten.

Nödvändig?

Så som tagits uppbör staten ha en viss margin of appreciation då de bedömer de behov som finns ideras egna samhällen. På så sätt ska inte vi som domstol avgöra vad som behövsi det svenska samhället. Dock anser vi med tanke på den typ av uttalande som Evagjorde, då hon endast spontant uttalade sig vid en intervju, vilket inte är dentyp av uttalanden som lagen ens baseras på och ser till att begränsa, så som deblogginlägg som påbörjade den svenska debatten. Detta i kombination med att honförlorar sin förmåga till vidare anställning inom de område hon har utbildats,så som i Vogt v Germany att bestraffningen som poliser

Likes

Comments

​Sammanfattning av Europarättens grunder Kapitel 7, 8, 9

Kapitel 7 - Viktigast sida 179

Kapitel 8
  • 8.1: EU-rätten måste vara sanktionerad. Det finns främst 2 sätt att föra talan mot brott av unionsrätten:
    1) Gör unionsrätten gällande inför nationell domstol i MS
    2) Komissionen eller MS kan föra talan mot varandra direkt inför EU-domstolen

  • 8.2: Komissionen är fördragens väktare och ska se till att de förordningar och direktiv som EU stadgar:
    1) Genomförs i tid
    2) Genomförs rätt
    3) Att MS inte fattar beslut som strider mot rättigheterna i fördragen
    Om MS bryter mot detta kan komissionen bestämma böter (endast preventiva, inte reperativa). Komissionen bär bevisbördan i fallen den tar upp.

  • 8.3: Om EU-domstolen finner att en EU-instutition eller rättsakt gått utanför sin befogenhet, har de rätt att döma förfarandet ogiltigt. Ogiltighetsgrunderna står under 8.3.2. Den talan som kan föras är direkt och indirekt:
    1) Direkt ogiltighet: Mot rättsakter som utfärdats av instutitionerna. Instutitionerna och MS har då privilegerat taleberättigande. Enskilda har endast icke-priviligerat taleberättigande, och är endast taleberättigade att föra talan om man man är direkt (orsakssamband) och personligt (riktat mot en sluten grupp du tillhör) berörd.
    2) Indirekt ogiltighet: Rättsaktens giltighet är endast en del av processen, och tas upp i förhållande till en annan fråga. Så länge rättsakten är relevant för frågan, och direkt talan inte är möjlig.

  • 8.4: Man kan även föra talan mot en instutition som underlåter att agera enligt enhetsprincipen, som också innebär att sådana fall behandlas likadant.

  • 8.6: Skadestånd från EU avgörs i enhetlighet med nationell rätt, men utdöms restriktivt, med väldigt höga krav. Skadeståndsskyldighet kan förekomma vid handlande och underlåtenhet.


Kapitel 9
  • ​​​9.1: Enligt Artikel 267 FEUF har nationella domstolar rätt att begära förhandsavgöranden kring frågor där EU-rätten inte är helt tydlig. Detta är för att öka enhetligheten mellan MS.

  • 9.2: Såväl bindande som icke-bindande rättsakter kan bli mål för förhandsavgörande, så länge de inte enbart berör den nationella lagstiftningen.

  • 9.3: Samtliga nationella organ som kan sägas utöva statens beslutande makt på domstolsliknande vis kan begära förhandsavgörande.

  • 9.4: För att kunna begära ett förhandsavgörande krävs:
    1) Ska beröra en relevant EU-rättslig tolkningsfråga
    2) Klarläggandet ska vara nödvändigt för domen

  • 9.7: De sista instanserna måste fråga om förhandsavgörande om ovanstående krav uppfylls, så vidare det inte gäller interimistiska beslut, eller rättsakten är tillräckligt klar.

Likes

Comments

​Föreläsning: Mänskliga rättigheter 20/10/16

EKMR är en viktig del i all rätt, och innehåller verktyg som en jurist måste känna till t.ex. finns det inget som påverkat skadeståndsrätten i Sverige som EKMR.

  • ​FN:s allmänna förklaring - 1948
  • Behov av europeiskt samarbete - Europarådet 1949
  • FN:s allmänna förklaring blev en förebild för EKMR - 1950

Innehållet påminner mycket om FN:s allmänna förklaring och vår regeringsform, vi är generellt överens om vad som gäller. Skillnaden ligger i funktionen:
  • ​Den individuella klagorätten - Artikel 34
  • Den enskildas rätt till gottgörelse/skadestånd - Artikel 41
  • Staternas bundenhet till europadomstolens dom - Artikel 46

Europakonventionens ställning i vårt samhälle bygger på 4 pelare:
  • ​Folkrättslig förpliktelse att respektera EKMR genom ratificering 1953
  • Inskriven i svensk lag 1995
  • Grundlagsförankrad i 2 kap 19 § RF
  • EKMR har blivit allmän rättsprincip inom EU och har därför företräde på EU-rättslig grund

Europakonventionen är dynamisk och tolkningen kan förändras, t.ex. synen på homosexualitet. Problematiskt? Tänk om synen försämras igen, vad händer då?

Skillnaden mellan​ svenska rättskällor och europakonventionens - se Powerpointen.

EKMRS tolkningsprinciper:
  • ​Present day conditions - hur ser samhällsordningen ut
  • Subsidiaritetsprincipen
  • Margin of appreciation - staterna har viss spelrum att begå misstag på
  • Proportionalitetsprincipen
  • Positiva förpliktelser - staten är inte bara direkt skyldig att följa EKMR, utan får inte heller underlåta att stoppa andra från att bryta mot EKMR.
1989 - Berlinmuren föll
  • ​​​Plötsligt en massa klagomål i Europadomstolen, en massa länder som inte kunde upprätthålla EKMR
  • Subsidiaritetsprincipen blev viktig, de nationella domstolarna började få ansvar att döma i enlighet med EKMR.
    - NJA 2005 s. 426 HD bekräftar rätten till skadestånd vid kränkningar till rätten till rättegång inom skälig tid - Artikel 6
    - NJA 2007 s. 584 HD fann att tvångsundersökning av barn var kränkning mot rätten till privatliv - Artikel 8

Mot vem gäller EKMR mot: Stater. Kommuner. Privata rättssubjekt?

EKMR mellan enskilda:
  • ​Kvinna (offentlig person) blev smygfotad av paparazzi och publicerad i en privat tidning. Rätten till yttrandefrihet mot rätten till privatliv. Tyskland tyckte rätten till yttrandefrihet gick före, Europadomstolen tyckte rätten till privatliv gick före.
  • NJA 2007 s. 747 Försäkringstagare blev bevakad i smyg av försäkringsbolag. Försäkringstagaren stämde bolaget för intrång av privatliv. HD fann att i just det här fallet skulle inte företaget inte bli skadeståndsskyldiga med tanke på förutsebarheten.
  • För fler exempel, se powerpointen.

Likes

Comments

Föreläsningar 19/10/16: EUs rättsprinciper och instutitioner

EUs rättsprinciper

Unionen började som 6 MS, men är idag 28, vilket är en väldigt snabb utveckling. Har rättsordningen hunnit med? Nej, idag finns det luckor, dessa fylls dock av de allmänna rättsprinciperna:
  • ​Inget brott utan lag
  • Proportionalitetsprincipen
  • Likabehandlingsprincipen

Dessa principer kommer alltså tillhands när domstolen måste döma  ett fall där det saknas rättsregler. Detta innebär att domstolen kan döma i mål utan att inkräkta på maktdelningen.

De allmänna rättsprinciperna används som:
  • ​Tolkningsprinciperna
  • Ogiltighetsgrund
  • Skadeståndsgrund

Artikel 19 FEU - Domstolen ska säkerställa rätt och ordning vid tolkning och tillämpning av fördragen.

Artikel 6 FEU - Upphöjer EKMR till allmän rättsprincip

Utvecklingen:
  • ​Allmänna rättigheter var inte en del av EU-rätten
  • EU-rätten förklarades kunna ha direkt effekt
  • EU-rätten förklarades ha överträde över nationell rätt
  • Tyskland motsatte sig - skulle nationell rätt kunna gå över deras egen rättsäkerhet?
  • Internationela handelsgesellschaft: grundläggande rättigheter en del av EUrätten. 


​De allmänna rättsprinciperna har sin grund i:

  • ​Medlemsstaternas konstitutioner - är det en rättighet i en majoritet av MS är det en rättighet i EU.
  • Internationella konventioner - EKMR


2 olika typer av rättsprinciper
Enskildas grundläggande rättigheter
  • ​Likabehandlingsprincipen - ingen diskriminering: Artikel 18 FEUF
  • Proportionalitetsprincipen - åtgärder av stater ska vara ändamålsenliga, nödvändiga och rimliga
  • Rättsäkerhetsprincipen - Innehåller flera principer

Förhållandet mellan EU och MS
  • ​Lojalitetsprincipen - MS ska handla lojalt med EU-rätten: Artikel 4 FEU
  • Legalitetsprincipen - EU måste handla inom sin befogenhet - Artikel 5 och 13 FEU
  • Subsidaritetsprincipen - Besluten ska ske så nära medborgarna som möjligt
  • Proportionalitetsprincipen - åtgärder av EU ska vara "-"

Tolkningsmetoder

Hierarkin - se powerpointen

EU-domstolen ger reglerna i fördragen mening och struktur, men ses som "living instruments" och tillämpas därefter olika beroende på samhällsutvecklingen.

EU-rätten lägger vikt i enhetlighet:
  • ​Nya texter bör bygga på gamla
  • Sekundärrätten tolkas med bakgrund av primärrätten

Dock, finns 28 olika MS, som inte alltid är eniga, vilket ofta innebär oenighet = otydlig lagstiftning.
EU-rätten saknar förarbeten men:
  • ​Ingressen kan vara hjälpsam vid tolkning av fördrag och direktiv
  • Explenations i rättighetsstadgan

EU-domstolens tolkningsmetoder:
  • ​Språklig = bokstavstolkning - problematisk på grund av EUs olika språk
  • Systematisk = sammanhang, hur tillämpas andra regler
  • Teleologisk = syfte: uppnå målen

När nationell domstol tillämpar EU-rätten måste domstolen sätta rättsregeln i sitt sammanhang och se till EU-rätten i sin helhet.

EUs instutitioner
- Se Kapitel 4

Likes

Comments

Sammanfattning av Europarättens grunder inför föreläsning 20/10/16

Kapitel 16
  • ​EUs konkurrensrätt ser till att kontrollera privata aktörers beteende på den fria marknaden som EU strävar efter. På det här området har EU exklusiv kompetens och primärrätten har direkt effekt också horisontellt, företag mot företag. Utöver primärrätten finns även en hel del sekundärrätt och praxis.

  • EUs konkurrensregler gäller enligt huvudregeln för hela näringslivet, men riktat sig främst mot företag (ska tolkas extensivt). För att EUs regler ska bli gällande krävs att konkurrensbegränsningen (KB) påverkar samhandeln (ska också tolkas extensivt).

  • Mest centralt är förbudet mot konkurrensbegränsande avtal - Artikel 101 FEUF som består av 3 punkter:
    1. Förbud mot KB överenskommelse. För att uppfylla den punkten krävs 3 kriterier:
    - Samhandeln påverkas
    - Avtal (ska tolkas extensivt, även samförstånd räknas)
    - Begränsande syfte - olika exempel finns på sida 398.
    2. Avtalet blir då ogiltigt
    3. Undantag
    Detta förbud riktar sig särskilt mot särskilda karteller som finns beskrivna i "svarta listan", och dessutom finns de minimis begränsningar för avtal av ringa betydelse, som finns beskrivna på sida 401.

  • EU ser koncerner som en enhet, alltså kan de inte tillsammans avtala om KB mellan sig själva, och handelsagenter ses som en förlängning av sina huvudmän. För terrotoriell räckvidd se sida 402.

  • Undantagen finns på sida 404 - gäller inte svarta listan.

  • Det finns även förbud mot missbruk av dominerande ställning - Artikel 102 FEUF
    Dominerande ställning = kontrollerar en väsentlig del av marknaden
    Missbruk = försvagande av konkurrensen
    För denna regel finns inte särskilda undantag 

  • Koncentrationsförordningen - Reglerar uppköp av mindre konkurrerande företag av större. Detta måste anmälas till kommissionen och kan avslås där (mycket ovanligt). Detta gäller internationella koncentrationer.

  • Kommissionen har rätt undersöka någon de misstänker för KB, oftast genom såkallade "gryningsräder". Om man finner att det föreligger KB kan kommissionen tvinga dom att upphöra med det, eller kräva böter, vilket ses som straffliknande åtgärd. Företag kan undkomma detta genom "whistleblowing" vilket kan ursäkta dom. Kritik mot kommissionen på området att det inte finns någon maktdelning. Man kan dock överklaga kommissionens beslut i Tribunalen, dock brukar den ge kommissionen stort spelrum. Om ett avtal finnes KB blir det ogiltigt och kan inte åberopas av någon part, och om det orsakat enskild skada kan skadestånd föreligga.

  • Offentligt stöd som kan påverka samhandeln konkurrensmässigt är förbjudet såvidare inte undantag föreligger - Artikel 107 FEUF.
    Detta måste anmälas till kommissionen. - Ingen direkt effekt.
    Om det ändå genomförs - genomförandeförbud som har direkt effekt.

Likes

Comments