Del 1

Vad är skadestånd och vad är ansvarsförsäkring?

  • Skadestånd = ekonomisk ersättning för skada
  • Varför? reparation och prevention
  • Ansvarsförsäkringar finns för de flesta hemförsäkringar och företag - förstärker den reparativa funktioner och försvagar den preventiva.

Vad är skadeståndsrätten?

  • Skadeståndsrätten delas in i:
    - kontraktuell skadeståndsrätt - alla krav på skadestånd som grundas på kontraktsbrott.
    - utomkontraktuell skadestånsrätt/utomobligatorisk skadeståndsrätt - alla krav på skadestånd som INTE grundas på kontraktsbrott. Den utomkontraktuella skadeståndsrätten regleras i speciallagstiftning som tar sikte på specifika typer av skador (t.ex. PAL), och om sådan inte finns, skadeståndslagen (SkL).

Praktisk skadeståndsbedömning består av ansvarsförutsättningar, skadeståndsberäkning och jämkning.

Ansvarsförutsättning

  • Objektiva ansvarsförutsättningar:
    - Det finns en skada (personskada, sakskada, ren förmögenhetsskada eller kränkning).
    - Det finns ett presumtivt ansvarssubjekt, någon tänkbart ansvarig person.
    - Det har skett genom en aktiv handling (huvudregel) eller genom passivitet som lett till att handlingsplikt åsidosatts (undantag).
    - Det föreligger ingen objektiv ansvarsfrihetsgrund t.ex. nödvärn.
    - Det finns adekvat kausalitet, alltså ett orsakssamband mellan den aktiva handlingen och skadan som varit en normal, förutsebar följd.
  • Subjektiva ansvarsförutsättningar
    - Personskada: uppsåt alt. vårdslöshet: 2:1 SkL
    - Sakskada: uppsåt alt. vårdslöshet: 2:1 SkL
    - Ren förmögenhetsskada: Brott: 2:2 SkL
    - Kränkning: Brott av särskilt slag: 2:3 SkL
  • Vårdslöshet bedöms oftast genom att jämföra det aktuella beteendet med det normala beteendet i situationen - en normjämförelse
  • I vissa fall ställs inga subjektiva krav - strikt ansvar (se speciallagstiftningen)

Skadeståndsberäkningen

  • Principen om full ersättning = skadeståndet ska motsvara skadan i dess helhet
  • Differensmetoden = Man jämför det faktiska händelseförloppet i ekonomiska termer med ett hypotetiskt händelseförlopp där skadan aldrig inträffade i ekonomiska termer, och differensen mellan dessa är skadan.
  • Skadebegränsningsplikten = man är skyldig att begränsa sina följdskador.
  • 5 kap SkL
    - 5:1 - Skadestånd vid personskada: sjukvårdskostnader och andra kostnader till följd av skadan, inkomstförlust till följd av skadan, sveda och värk, och lyte och men.
    - 5:2 - Skadestånd vid personskada som lett till död: begravningskostnader, förlust av försörjare, särskilt närdståendes personskada till följd av sorgen av förlusten.
    - 5:7 Skadestånd vid sakskada: skadans värde/reperation, följdskada som värdeminskning, inkomstförlust till följd av sakskadan.
    - 5:6 Skadestånd vid kränkning: Skälighetsbedömning som utvecklats genom praxis vilken påminner om en schablonartad bedömning.
    - Rena förmögenhetsskador regleras inte i kap 5 eftersom den är uppenbart vad som ska betalas ut = full ersättning.


Del 2

Jämkning

  • Undantaget från principen om full ersättning, då man sätter ned skadeståndsskyldigheten. Sker med försiktighet och lagstöd.
  • Jämkningsregler i SkL
    6:1 - Medvållande. Den skadelidande har varit en bidragande orsak till skadan. Gäller sakskada och ren förmögenhetsskada, för jämkning vid personskada krävs uppsåt eller grov vårdslöshet.
    6:2 - Ekonomi. Skadeståndet framstår som oskäligt betungande, behovet av fullt skadestånd är inte så viktigt eller skulden är oproportionerlig till handlingen.
    2:4 - Omyndiga. Betalar skadestånd i den mån det är skäligt, t.ex. om det finns ansvarsförsäkring, beroende på barnets ålder och utveckling och handlingens beskaffenhet, samt barnet egna ekonomi.
    2:5 - Psykiskt varierade, ungefär samma som omyndiga.
    4:1 - Arbetstagare. För skador som arbetstagare orsakat genom fel eller försummelse i tjänsten blir de inte skadeståndsskyldiga, utan deras arbetsgivare blir det, så vidare inte särskilda skäl föreligger, då skadeståndsskyldigheten jämkas uppåt för arbetstagaren i ett solidariskt ansvar med arbetsgivare. Se även 3:1 SkL och 6:4 SkL.

Det allmännas skadeståndsansvar

  • Det allmänna = stat, kommun, landsting
  • 3:2 SkL: Stat och kommun har orsakat skada genom fel vid myndighetsutövning och har då culpaansvar vid person- och sakskada och ren förmögenhetsskada.
  • 3:3 SkL: Stat och kommun har orsakat ren förmögenhetsskada genom fel vid upplysning och råd, via ett culpaansvar.

Speciallagstifntingar

  • PAL
    - PAL gäller endast vid person- och sakskada på egendom till konsumenter. D et krävs att det är en produktskada (orsakad av en produkt på omgivningen) orsakad av en säkerhetsbrist (produkten var inte så säker som skäligen hade kunnat förväntas).
    - PAL har formella ansvarssubjekt
    - PAL har strikt ansvar
    - PAL har en självrisk på 3500 vid skadeståndsberäkning - alltså gäller inte principen om full ersättning
    - PALs medvållandejämkning kan ske under förutsättningarna för culpaansvar för både person- och sakskada.
  • 32 kap. Miljöbalken
    - 32 kap. gäller endast person, sak- och ren förmögenhetsskador.
    - 32 kap. har formella ansvarssubjekt
    - 32 kap. har strikt ansvar
    - 32 kap. har en bevislättnadsregel som endast kräver att det övervägande sannolikt.

Trafikskador

  • I de flesta fall vid trafikskador ska det inte undersökas om en person har rätt till skadestånd utan istället om det finns rätt till trafikskadeersättning genom trafikförsäkring, som alla bilägare är skyldiga att ha.
  • Trafikskada = skada i följd av trafik med motordrivet fordon.
    - Personskada: på förare/passagerare i fordon i trafik: strikt ansvar: 10§ st.1 TSL
    - Personskada: på annan t.ex. cyklist: strikt ansvar: 11§ st.1 TSL
    - Sakskada: på motorfordon i trafik eller på befordrad egendom: orsakat av annat fordon genom culpa: 10§ st.2 TSL
    - Sakskada: på annan egendom: strikt ansvar: 11§ st.1 TSL

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Tillfälle 1

Fråga 1
a) Om extra val och valperioden
  • Regeringen får besluta om extraval mellan ordinarie val, men inte förrän 3 månader från att den nyvalda riksdagens första sammanträde (RF 3:11 st.1-2)
  • Valperioden börjar alltid löpa på nytt från att den nyvalda riksdagen tillträder tills den därefter gör det (RF 3:10 st.1) men detta påverkar inte när nästa ordinarie val hålls (RF 3:3).
b) Om motioner och propositionsvägran
  • Varje riksdagsledamot får väcka förslag om allt som kan komma under riksdagens prövning enligt bestämmelserna i RO (RF 4:4).
  • Ledamöter lämnar förslag till riksdagen genom motioner (RO 9:10 st.1) vilket talmannen inte kan stoppa, men hen kan propositionsvägra. Alltså, om hen finner en proposition så i strid med en grundlagsbestämmelse kan hen välja att inte ställa propositionen till beslut (RO 11:7 st.1).
c) Om förvaltningsmyndigheters självständighet och lagprövning
  • Förvisso lyder förvaltningsmyndigheter under regeringen (RF 12:1) men ingen myndighet, t.ex. regeringen, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet ska besluta i ett särskilt fall (RF 12:2).
  • Dock, om ett offentligt organ finner att en föreskrift står i strid med en grundlagsbestämmelse ska denna inte tillämpas (RF 12:10).
d) Valprövningsnämndens uppgift och talan mot riksdagsledamot
  • Valprövningsnämnden prövar ex officio om en ledamot är behörig sitt uppdrag (RF 4:11) och endast utifrån kriterierna om denna är en svensk medborgare som fyllt 18 år (RF 3:4 st.2).
  • Talan mot ledamot för handling under tiden för utövandet av uppdraget kan endast väckas om minst 5/6 av riksdagen godkänner det (RF 4:12).
c) Om partilojalitet
  • Ingenstans i RF står det att ledamöterna är bundna till sina partilojaliteter, endast att de är bundna under lagarna (RF 1:1 st.3).
Fråga 2 - Om motioner och motionstiden
  • Riksdagsledamöter får väcka förslag i enlighet med bestämmelserna i RO (RF 4:4) och ledamöter lämnar förslag till riksdagen genom motioner (RO 9:10 st.1).
  • Motioner med anledning av större händelse av större får väckas om den väcks av minst 10 ledamöter, men händelsen ska inte ha gått att förutse (RO 9:15).
  • Ingen myndighet, inte ens riksdagen , får bestämma hur en förvaltningsmyndighet ska besluta i ett särskilt fall (RF 12:2).
Fråga 3
a) Om straffrättslig immunitet
  • Konungen eller drottningen som innehar Sveriges tron är rikets statschef (RF 1:5) och statschefen kan inte åtalas för sina gärningar (RF 5:8).
  • Justitieministern är ett statsråd, och statsråd får dömas för brott i utövning av tjänsten endast om hen grovt åsidosatt sin tjänsteplikt (RF 13:3). Om det inte var i utövning av tjänsten bedöms brottet som det begåtts av vem som.
b) JO:s uppdrag
  • JOs uppdrag är att utöva tillsyn över tillämpningen av lagarna i den offentliga verksamheten (RF 13:6) och deras tillsyn omfattar inte regeringen eller statsråd (1986:765 2§ p.4).
c) Om sammanträde i kammaren och entledigande
  • Sammanträden i kammaren är offentliga (RF 4:9 st.1) så vidare inte stängda dörrar krävs för anledningar som listas i RO, vilket detta fall inte gör (RO 6:7 st.2).
  • En ledamot får endast skiljas från uppdraget om denna genom brott visat sig grovt olämplig för uppdraget, vilket beslutas av domstol (RF 4:11).
Fråga 4
a) Om internationella avtal och misstroendeförklaring
  • Huvudregeln är att regeringen är den som ingår internationella avtal (RF 10:1) och behöver bara riksdagens tillåtelse som rör lagändringar eller i övrigt som riksdagen ska besluta om (RF 10:3 st.1).
  • För att entlediga statsministern skulle det krävas en misstroendeförklaring som måste väckas av minst 10 ledamöter och godkännas av mer än hälften av riksdagens ledamöter (RF 13:4). Om statsministern entledigas entledigar talmannen resten av regeringen (RF 6:9).
b) Om valutapolitiken
  • Det är regeringen som ansvarar för övergripande valutafrågor (RF 9:12).
  • Riksdagen kan inte besluta att ändra det med enkel majoritet eftersom det kräver en grundlagsändring (RF 5:3) vilket kräver 2 likalydande beslut med mellanliggande val (RF 8:14).

Tillfälle 2

Fråga 1 - Regeringsärenden och regeringssammanträden
  • Första åtgärden: Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträden, och minst 5 måste delta även kallat kvorumregeln (RF 7:4). Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträden (RF 7:3), i detta fall ett förvaltningsärenden vilket innebär att regeringen måste ta hänsyn till objektivitets- och likhetsprincipen (RF 1:9).
  • Andra åtgärden: Överenskommelser med andra stater ingås av regeringen (RF 10:1) och riksdagens godkännande krävs endast vid lagändring eller övriga frågor som beslutas av riksdagen (RF 10:3).
  • Tredje åtgärden: Statsministern kan när hen vill entlediga statsråd (RF 6:8).
  • Fjärde åtgärden: Protokoll ska föras vid alla regeringssammanträden (RF 7:6), men för att ett beslut som ska expedieras (så som ett entledigande) krävs att statsministern eller annat statsråd skriver under. Endast genom förordning kan en tjänstemans underskrift vara behörig för expediering (RF 7:7).
  • Femte åtgärden: Eftersom utbildningsministern entledigas är det inte längre ett regeringssammanträde (RF 7:3 st.1) men regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten kan under statsministerns överseende göras av departementschefen (RF 7:3 st.2).
Fråga 2 - Om förvaltning
  • Ett beslut av en myndighet som avgör ett ärende ska meddela de skäl som bestämt utgången (FL 20§). Ett beslut får överklagas av den det angår om det gått denna emot (FL 22§).
  • Vid regeringsärenden ska information hämtas från enskilda i den omfattning det krävs (RF 7:2). Protokoll ska alltid föras vid regeringssammanträden och skiljaktiga meningar ska antecknas (RF 7:6). Protokoll ska alltid innehålla vilka statsråd som varit närvarande (2007:725 11§).
  • Förvaltningsuppgifter kan överlåtas till andra juridiska personen, men om uppgiften kräver myndighetsutövning krävs lag (RF 12:4).
Fråga 3 - Om förvaltning
  • Statliga förvaltningsmyndigheter lyder under regeringen (RF 12:1), men ett beslut som avgör ett ärende, t.ex. tillståndsärenden, ska innehålla skälen som bestämt detta (FL 20§), vilket innebär att regeringen inte kan bestämma detta på grund av allmänna lagkraftens princip (RF 8:18).
  • Protokoll ska alltid föras vid regeringssammanträden (RF 7:6) och det ska innehålla de närvarande statsråden (2007:725 11§).
  • För att misstroendeförklaring ska kunna väckas krävs att en tiondel av ledamöterna yrkar för det, och för att den ska gå igenom krävs att mer än hälften av ledamöterna röstar för, men det måste inte förbereddas i ett utskott (RF 13:4).
Fråga 4 - Om förvaltning, jäv och riksdagen
  • Vid beredning av regeringsärenden ska behövliga upplysningar inhämtas i den mån det behövs från kommuner (RF 7:2). Vidare får inte statsråd inneha någon verksamhet som kan rubba dennes förtroende (RF 6:2 st.2).
  • Statsråd får endast dömas för brott i tjänsteutövning om de grovt åsidosatt sin tjänsteplikt, och det åtalet beslutas av KU (RF 13:3).
  • Riksdagsledamöter får framställa interpellationer till statsråd som rör deras tjänsteutövning (RF 13:5) i enlighet med bestämmelserna i RO 8:2-4.
  • Sammanträden i kammaren är offentliga (RF 4:9 st.1) så vidare inte någon av omständigheterna i RO 6:7 st.2 är uppfyllda.

Tillfälle 3

Fråga 1 - Om rättigheter v. Normgivning
  • Första paragrafen: Antingen ser man det som en skyldighet att vaccinera sig, vilket kan vara betungande för den enskilde och ses som en kränkning av den kroppsliga integriteten (RF 2:6) vilket är en relativ rättighet som endast får begränsas genom LAG (RF 2:20 st.1 p.2) förenlig med de materiella skyddsbestämmelserna (RF 2:21). Eller så kan man se det som något gynnsamt att få vaccinera, vilket innebär att åtgärden faller inom gynnande offentligrätt och regeringens restkompetens (RF 8:7 p.2).
  • Andra paragrafen: Efter bemyndigande i lag, så som denna lag, så får regeringen besluta om inskränkning av de relativa rättigheterna i fall så som RF 8:5 (RF 2:20 st.2) vilket bland annat gäller lagens ikraftträdande (RF 8:5 p.1).
  • Tredje paragrafen: Är en inskränkning av rätten att förhålla sig på svenskt territorium för alla svenska medborgare (RF 2:7 st.1) vilket är en absolut rättighet (RF 2:20 e.c) som alltså kan begränsas genom grundlagsändring.
Fråga 2 - Om rättigheter
  • Första åtgärden: Möjligtvis en inskränkning av rörelsefriheten (RF 2:8) eller rätten till utbildning om hon missar några lektioner (RF 2:18). Dock är det troligtvis befogat eftersom hen varit våldsam mot de andra eleverna, och troligast kan lämna rummet utan några större svårigheter.
  • Andra åtgärden: En kränkning av den kroppsliga integriteten ( RF 2:6) som troligast inte är befogad med tanke på att hen endast sagt att hen haft huvudvärk och skötaren hade inte bett om samtycke. Det är förvisso en relativ rättighet (RF 2:20 p.2) men en lag som säger att skolpersonal får utan samtycke göra drogprover är knappast förenlig med de materiella skyddsbestämmelserna (RF 2:21).
  • Tredje åtgärden: Eftersom skåpen ägs av skolan får de troligen söka igenom dom, men en genomsökning av väskorna är ett betydande intrång av den personliga integriteten (RF 2:6), troligen inte berättigad för ett vattenballongskrig och därför antagligen oförenligt med lag (RF 2:2O p.2), och även om en sådan lag fanns skulle den vara oförenlig med de materiella skyddbestämmelserna (RF 2:21).
Fråga 3 - Rättigheter v. Normgivning
  • Första paragrafen: Som en förvaltningsmyndighet skulle ett sådant beslut vara oförenligt med objektivitets- och likhetsprincipen (RF 1:9).
  • Andra paragrafen: Är en kränkning av den personliga integriteten (RF 2:6) dom endast kan begränsas genom lag (RF 2:20 p.2) förenlig med de materiella skyddsbestämmelserna (RF 2:21)
  • Tredje paragrafen: Är bland annat en kränkning av den negativa demonstrationsfriheten (RF 2:2) som är en absolut rättighet (RF 2:2O e.c) som endast kan begränsas genom grundlagsändring. Dessutom en begränsning av utländska barns rätt att inte bli registrerade som endast får begränsas genom lag (RF 2:25)
  • Fjärde paragrafen: Kränker delvis barnens skydd mot diskriminering (RF 2:12) och rätt till utbildning (RF 2:18).

Tillfälle 4

Fråga 1 - Rättigheter v. Normgivning
  • Första paragrafen: Att föräldrar måste rapportera när deras barn ser "hängig" ut går ganska långt och skulle kunna ses som en kartläggning av den enskildes personliga förhållanden, vilket är en kränkning av den personliga integriteten (RF 2:6) vilken endast får begränsas genom lag (RF 2:20 p.2) förenlig med de materiella skyddsbestämmelserna (RF 2:21). Om det istället ska ses som betungande offentligrätt enligt RF 8:2 p.2 kan regeringen förordna om de delegerats befogenhet av riksdagen (RF 8:3).
  • Andra paragrafen: Är en begränsning av demonstrationsfriheten (RF 2:1 p.4) vilket är en relativ rättighet (RF 2:20 p.1) som endast får begränsas genom lag förenlig med de materiella skyddsbestämmelserna (RF 2:21), förutom i samband med sådana fall som framgår i RF 2:24 och då regeringen bemyndigats av riksdagen (RF 2:20 st.2) i vilken det stadgas att demonstrationsfriheten får begränsas för att motverka farsot (RF 2:24 st.1).
Fråga 2 - Normgivning
  • Första åtgärden: Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter under regeringen anställs av regeringen som då ska fästa avseende endast vid sakliga grunder (RF 12:5), samt att objektivitets- och likhetsprincipen råder (RF 1:9). Dock är föreskrifter som utgör ett led i främjandet av jämlikhet mellan män och kvinnor tillåtna (RF 2:13).
  • Andra åtgärden: Att föreskriva inte mer än 40 dubb per däck faller troligast inom den betungande offentligrätten (RF 8:2 p.2) eftersom alla tvingas kolla sina däck och vissa tvingas byta. Befogenhet att förordna i området kan delegeras regeringen (RF 8:3) vilket innebär att riksdagen också kan delegera möjligheten till regeringen att subdelegera om att förordna i ärendet till en förvaltningsmyndighet (RF 8:10). Att förkorta inom vinterdäckssäsongen faller troligast inom den neutrala offentligrätten, alltså regeringens restkompetens (RF 8:7 p.2) som regeringen kan delegera till en förvaltningsmyndighet (RF 8:11).
  • Tredje åtgärden: Skatt faller inom den betungande offentligrätten (RF 8:2 p.2) men tillhör undantagen som inte får delegeras till regeringen (RF 8:3 p.2) vilket innebär att det inte kan subdelegeras (RF 8:10 e.c).
  • Fjärde åtgärden: Den typ av avlyssning som beskrivs är så långtgående och omfattande att de faller utanför den betungande offentligrätten (RF 8:2 p.2) och istället omfattas av skyddet mot hemlig avlyssning av telefonsamtal (RF 2:6) som endast får begränsas genom lag (RF 2:20 p.2) förenlig med de materiella skyddsbestämmelserna (RF 2:21).

Tillfälle 5

Fråga 1
a) Om handläggning
  • Handläggningen av ärendet är problematisk utifrån FL 7§ som stadgar att ärenden där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt. Har Boris missköt ärendet så illa (möjligt med tanke på hur mycket iden dragit ut) kan hen ha gjort sig skyldig till tjänstefel (BrB 20:1).
b) Om jäv
  • Handläggningen av Cedric är problematisk utifrån FL 11§ p.5 om jäv, eftersom Cedric kan ses som jävig utifrån särskilda omständigheter, och bör därför inte handlägga ärendet (FL 12§). Att Doris väljer att inte ingripa strider mot FL 12§ st.3 och hen kan därmed ha gjort sig skyldig till tjänstefel (BrB 20:1).
c) Motivering av beslut
  • Ärenden som avser enskild part måste motiveras enligt FL 20§....
d) Och rätten att ta del av information i ärendet
  • Vidare har parter i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild rätt att ta del av det som tillförts ärendet (FL 16§). Det stämmer att myndigheten får utelämna skälen om det är nödvändigt med hänsyn till enskildas personliga förhållanden (FL 20§ p.3). Beslutet kan dock överklagas av den det angår om det gått denne emot (FL 22§) och då kan även jävsfrågan gentemot Cedric överklagas (FL 12§ st.4)
Fråga 2
a) Återställande av försutten tid
  • Återställande av försutten tid beviljas av HFD eller lägre förvaltningsdomstol om det angetts i lag (RF 11:3). Återställande av försutten tid gäller bara för överklaganden eller jämförbar åtgärd (1971:291 37c§) vilket inlämnande av anbud inte kan anses vara.
b) Förvaltningsmyndigheters självständighet
  • Ingen myndighet, inte ens riksdagen, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet ska bestämma i ett särskilt fall (RF 12:2) dock låter det inte som att handläggaren försökte bestämma hur generaldirektören skulle handla, utan snarare endast förklarade relevanta rättskällor.
c) Domstolar
  • Då det är en rättstvist mellan enskilda får det inte avgöras av annan myndighet än domstol utan lagstöd (RF 11:5). Detta fall låter som att det hör hemma hos marknadsdomstolen.
d) Objektivitets- och likhetsprincipen (RF 1:9)
Fråga 3
a) Ministerstyre
  • Det är riskfyllt av ministern att uttala sig på det här sättet, eftersom det kommer nära att inkräkta på förvaltningsmyndigheters självständighet (RF 12:2) men detta berör inte något beslut som ska tas i ett ärende som rör myndighetsutövning, samtidigt som ministern bara bad.
b) Allmänna handlingar
  • Svenska medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar (TF 2:1) och det får endast begränsas med hänsyn till undantagen i TF 2:2. Den som begär att tillhandahållas allmänna handlingar ska göras det så snart som möjligt (TF 2:12) och det ska prövas av myndigheten som förvarar handlingarna (TF 2:14). Det är JK som ser till att bestämmelserna i TF efterlevs (TF 9.1).
c) EU
  • Det strider främst mot EUs princip som lojalt samarbete (FEU 4.1) dock har regeringen beredningstvång (RF 7:2).

Tillfälle 6

Fråga 1 - Om hantering av hemliga uppgifter
  • Tryckts skrift? Ja får vi anta i enlighet med TF 1:5 och utgiven enligt TF 1:6 och periodisk enligt TF 1:7 och inom TF:s syfte.
  • Möjliga brott? Eva har meddelarfrihet i enlighet med TF 1:1 st.3, men gör sig ändå skyldig till oriktigt utlämnande av allmän handling för vilket gäller ansvar som vad i lag är stadgat (TF 7:3 p.2) Carl har normalt anskaffarfrihet i enlighet med TF 1:1 st.4 men gör sig ändå skyldig till grov obehörig befattning med hemlig uppgift för vilket gäller ansvar som vad i lag är stadgat (TF 7:3 p.1). Vidare blir även skriftens anmäla utgivare ansvarig för tryckfrihetsbrottet obehörig befattning med hemlig uppgift (TF 7:4 p.4) även om personen inte läst det, ett så kallat artificiellt ansvar (TF 8:1). Eftersom utgivaren i detta fall inte finns anmäld går ansvaret successivt vidare till ägaren (TF 8:2) som har då exklusivt ansvar. Ägaren har dessutom gjort sig skyldig till att underlåta att utse ny utgivare enligt TF 5:6 p.3 och i förlängningen TF 5:11 får vi anta, och blir således skyldig till penningböter enligt TF 5:12 och TF 5:14 st.2.
Fråga 2 - Om anonymitet
  • Tryckts skrift? Ja får vi anta i enlighet med TF 1:5 och utgiven enligt TF 1:6 och periodisk enligt TF 1:7 och inom TF:s syfte.
  • Möjliga brott? Som meddelare har man rätt till anonymitet (TF 3:1) vilken i detta fall endast får röjas med meddelarens samtycke (TF 3:3 p.1) vilket ett out-of-office mail och en kollegas ord inte utgör. Därmed blir alla som tagit befattning med att röja identiteten skyldiga till böter eller fängelse i ett år (TF 3:5 st.1). Allmänt åtal kan först väckas om målsägande själv väcker åtal (TF 3:5 st.4).
Fråga 3 - Om tryck/yttrandefrihetsbrotten
  • Faller det inom YGL? YGL är tillämplig på sändningar av radioprogram som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med ett tekniskt hjälpmedel vars starttid endast påverkas av avsändaren (YGL 1:6). Nils radioprogram faller inom detta samt främjar ett fritt meningsutbyte och faller inom YGL:s syfte (YGL 1:1 st.2).
  • Möjliga brott? Yttrandefrihetsbrotten är desamma som tryckfrihetsbrotten (YGL 5:1), Nils har således möjligtvis gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp (TF 7:4 p.11). Ansvaret för yttrandefrihetsbrott ankommer på utgivaren för radioprogram (YGL 6:1) men eftersom ingen utgivare finns åligger ansvaret på spridaren, vilket i detta fall får anses vara Nils (YGL 6:3 st.2). Flygbladen är en tryckts skrift i enlighet med TF 1:5, men det är otydligt om de ugivits för spridning enligt TF 1:6. Om vi antar att så är fallet främjar de ett fritt meningsutbyte och faller på så sätt inom TF:s syfte (TF 1:1 st.2) och är en icke periodisk skrift enligt TF 1:7 e.c. Om skriften är utgiven har Nils således gjort sig skyldig till tryckfrihetsbrottet uppvigling (TF 7:4 p.10) och eftersom Nils uppgett sig som författare i enlighet med TF 3:2 blir han ansvarig som författare enligt TF 8:5.
Fråga 4 - Om pornografi
  • De pornografiska bilderna: Strider mot att visa pornografisk bild på allmän plats genom skyltning (TF 6:2) för vilket ansvar gäller vad som i lag är stadgat.
  • Sadomasochismen: Får vi anta är en tryckt utgiven skrift enligt TF 1:5-6 som främjar en allsidig upplysning i enlighet med TF:s syfte (TF 1:1 st.2). Dock saknar skriften utgivningsbevis vilket krävs (TF 5:5) för periodiska skrifter som denna (TF 1:7) vilket gör ägaren skyldig till brott enligt TF 5:12 och straffas med böter, och i förlängningen TF 5:11 för vilket ansvar utdöms som i TF 5:14. Vidare gör sig skriften skyldig till tryckfrihetsbrottet olaga våldsskildring (TF 7:4 p.13) för vilket ansvar normalt är utgivarens (TF 8:1) men eftersom denne är en skenfigur så blir ansvaret successivt ägarens (TF 8:2) exklusivt.
  • Lollipop: Det spelar ingen roll om skriften är tryckt, utgiven, periodisk eller icke periodisk eftersom barnpornografi fallet utanför TF (TF 1:10).
  • Flygbladen: Eftersom flygbladen inte uppfyller stencilregeln faller de utanför TF (TF 1:5 p.2).

Likes

Comments

Föreläsning: TF & YGL

Tryckfrihetsförordningen skyddar rätten att trycka vad man vill och svenska medborgares rätt till allmänna handlingar.

Vad faller under TF?

  • Tryckt skrift TF 1:5-6. Om det inte är tryckt skrift gäller inte TF.
  • Faller under TF:s syfte. Det är lättare att visa vad som INTE faller under TF:s syfte:
    - Rent ekonomiskt eller kommersiellt syfte.

Yttrandefrihetsbrotten:

  • TF 7:4-5
  • Ansvarighet enligt yttrandefrihetsbrotten bestäms i kap.8 TF

Ansvar enligt TF

  • Successivt, artificiellt, exklusivt
  • Periodisk skrift (TF 1:7): Utgivare <-> Ägare <-> Tryckare <-> Spridare (TF 8:1-4)
  • Icke periodisk skrift (TF 1:7 e.c): Författare -> Utgivare -> Förläggare <-> Tryckare <-> Spridare (TF 8:5-9)
  • Ansvar för författare och utgivare vid icke periodisk skrift beror på om de frivilligt släppt sin anonymitet i enlighet med TF 3:2

Övriga brott i förhållande till TF

  • Trycka en skrift utan ursprungsuppgifter (TF 1:5 p.2)
  • Avslöja anonymitetsskyddad författare (TF 3:2)
  • Otillåten efterforskning
  • Brott där TF drar en gräns, t.ex. TF 6:2

När TF inte gäller, gäller brottsbalken. Vad gäller när TF gäller?

  • Bara brotten uppräknade i TF 7:4-5 är olagliga
  • Exklusivt ansvar i enlighet med kap.8
  • Förklaringen i TF 1:4, se vidare JK 1999 s.109

Meddelarfriheten

  • Meddelare = någon som meddelar en uppgift för offentliggörande till en journalist
  • Rätt till anonymitet (TF kap.3)
  • Rätt till ansvarsfrihet
  • NJA 1999 s.275 - Aftonbladet

Tryckfrihetens kärna

  • Förbud mot censur - TF 1:1-2, JO 1990/91 s.292
  • Exklusivitet - NJA 1901 s.280
  • Meddelarskyddet, TF kap.3
  • Tryckfrihetsbrotten
  • Ansvaret enligt kap.8

Lösningsstruktur

  • Är det en tryckt skrift? TF 1:5-6
  • Är det en periodisk eller icke periodisk skrift? TF 1:7
  • Vilket brott är det? TF 7:4-5
  • Ansvar? Kap.8


Yttrandefrihetsgrundlagen ger oss rätt att yttra oss i vissa medier... vi kan uttrycka tankar, åsikter, information i:

  • Ljudradio, TV, liknande överföringar
  • Offentliga uppspelningar ur en databas
  • Filmer, video, ljudupptagningar
  • Andra tekniska upptagningar

Det brukar delas upp i:

  • Tekniska upptagningar
  • Radioprogram (överföringar)
  • Databaser

Tekniska upptagningar (YGL 1:10)

  • Text, bild, ljud, om kan avlyssnas, läsas eller uppfattas, endast med hjälp av tekniskt hjälpmedel, om är utlämnad till allmänheten i Sverige genom att spelas upp, säljas eller på annat sätt tillhandahållas.
  • Presumptionsregel: Spridning prövas i varje enskilt fall, men om inte annat framgår presumeras att YGL gäller.
  • Sådant som inte är menat att spriddas eller framställts på beställning faller utanför YGL.

Radioprogram (överföringar) (YGL 1:6)

  • Radio + TV + innehållet i vissa andra överföringar av ljud, bilder eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor + innehållet i vissa offentliga uppspelningar ur databaser
  • Tillämpas på sändningar som: är avsedda för allmänheten, avsedda att tas emot med tekniskt hjälpmedel, där sändningen utgår från Sverige.
  • Direktsändningar har specialregler.
  • YGL 1:7 gäller samtidig och oförändrad vidaresändning av radioprogram (YGL 1:6) från utlandet.
  • YGL 1:8 gäller direktsända dagshändelser, gudstjänster osv.
  • Reglerna för radioprogram gäller även webbsändningar: Direktsändningar och uppspelningar av inspelade program ur en databas som startar på tider som avsändaren bestämmer där mottagaren ej kan påverka innehållet och som riktar sig till allmänheten.

Databaser (YGL 1:9)

  • Databas = en samling lagrad information för automatiserad behandling
  • Traditionell databasverksamhet = direkt överföring, likställs med radioprogram om: det tillhandahålls allmänheten på särskilt begäran med hjälp av elektromagnetiska vågor, och endast den som driver verksamheten kan göra ändringar.
  • Print-on.demand = indirekt överföring, skyddas av YGL om: Det har formen av en teknisk upptagning, skrift eller bild, som framställs på begäran i enstaka exemplar genom överföring av innehållet i en databas, och endast den som driver verksamheten kan göra ändringar.
  • Push-teknik = Prenumeration av information, skyddas av YGL om: Den tillhandahålls allmänheten enligt tidigare överenskommelse, och endast den som driver verksamheten kan göra ändringar.
  • Digital bio = skyddas av YGL om: Det är en offentlig uppspelning ur en databas som tillhandahåller information till allmänheten, och endast den som driver verksamheten kan göra ändringar.
  • Gäller massmediaföretag och de som har utgivningsbevis.

Lösningsschema för databaser:

  • Vem driver databasen?
  • Har den som driver databasen kontroll över innehållet?
  • Tillhandahålls den allmänheten?
  • På särskild begäran?

Skillnaden på BILAGAregeln och DATABASregeln:

  • Bilagaregeln (TF 1:7 2st.): Radioprogram eller teknisk upptagning kan vara en bilaga till en periodisk skrift om innehållet återges oförändrat.
  • Databasregeln (YGL 1:9) När innehållet har förändrats.

Ansvar: Samma exklusiva ansvar som i TF. Ansvarskedja i kap.6

  • Utgivare -> Den som var skyldig att utse utgivare -> Särskilt för teknisk upptagning: Spridare
  • Direktsända program: den som framträder tar ansvar

Problemen med YGL

  • Tekniskt beroende, svårt att hänga med den tekniska utvecklingen...
  • Kräver envägskommunikation: avsändaren kontrollerar informationen, som ska vara riktad till allmänheten
  • Internationella aspekter, vems satellit gäller?

Likes

Comments

Föreläsning: Medborgarskap

Varje stat avgör själv vem som är medborgare, och därför är det lite svårt att definiera begreppet.
Det är en mänsklig rättighet att ha ett medborgarskap, men staternas ensambestämmande rätt innebär att det inte kan prövas i nationell eller internationell domstol.
Resultatet av staternas ensambestämmande rätt:

  • Berövande av medborgarskap (expatriering) - Inte tillåtet i Sverige enligt RF 2:7
  • Statslöshet
  • Krock mellan medborgarskapslagar

Det har funnit diskussioner om att expatriering ska vara tillåtet när något gett falsk identitet eller mutat...

Blake Petterson-fallet: Även om en person kanske aldrig SKULLE ha haft svenskt medborgarskap, betyder inte det att man bara får ta bort det. Att beröva någon sitt medborgarskap kan leda till skadestånd!

Sveriges definition av medborgarskap:

  • Nationalitet v Medborgarskap
  • Nationalitet = etnisk tillhörighet
  • Medborgarskap = Rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rätt- och skyldigheter

Huvudprinciperna för förvärv av medborgarskapet:

  • Jus soli - Jordens rätt, födelseplatsen avgör medborgarskapet
  • Jus sanguinis - Blodets rätt, föräldrarnas medborgarskap avgör medborgarskapet

Svenska medborgarskapslagens principer:

  • Jus sanguinis - Svenska föräldrar får svenska barn
  • Hemvistprincipen - Har man en samhörighet till det svenska samhället är man svensk
  • Undvikande av statslöshet - Sverige tillåter dubbla medborgarskap

Svenska medborgarskapslagen - Förvärv

  • Automatiskt: Ett rättsfaktum sker som ger dig medborgarskap t.ex. födsel (2§), hittebarn, (3§), adoption (4§)
  • Anmälan: Den som uppfyller kraven i rätt § har rätt till medborgarskap t.ex. increscens (6-8§§), återvinning (9§), Nordbor (18§)
  • Ansökan: Individuell prövning utan någon rätt att bli medborgare, utan det beviljas av staten (11-12§§)

Många av paragraferna kräver permanent uppehållstillstånd, 20§ reder ut läget:
Om det står att någon måste ha permanent uppehållstillstånd gäller det inte Nordbor, och för EU-medborgare gäller istället rörelsedirektivet.

Svenska medborgarskapslagen - Förlust

  • Preskription: Automatisk förlust vid 22 års ålder om:
    - Född utomlands
    - Aldrig haft hemvist i Sverige
    - Aldrig uppehållit sig i Sverige som om man haft samhörighet
    - Finns möjligheter att ansöka om att behålla medborgarskapet
  • Befrielse på egen ansökan

Likes

Comments

Föreläsningsanteckningar: RF kap.8 & kap.2

Kap 2 och Kap 8 kräver en systematisk tolkning av paragraferna.

RF 8:2 - Föreskrifter meddelas genom lag (genom lag = underförstått att det är därmed är riksdagen som bestämmer)

Exempelvis: Finansinspektionen meddelar föreskrift om kontroll av garderober för att försöka hitta tvättade pengar...

  • Gäller kap.2? - RF 2:6 -> 2:20, endast begränsas genom lag -> Materiella skyddsbestämmelser i RF 2:21 gäller.
  • Gäller kap.8? - RF 8:2 p.2, riksdagen kan genom lag bemyndiga regeringen genom RF 8:3, Regeringen kan vidare bemyndiga en förvaltningsmyndighet genom subdelegation genom RF 8:10. Materiella skyddsbestämmelser gäller inte.

Fri och rättigheter ska begränsas genom lag, RF 8:2 är alltså huvudregeln, Vilka är undantagen?

  • RF 2:20 2st.
    - Tystnadsplikten (förbud att röja sådant som något fått kännedom om i allmän tjänst)
    - De fall som uppges i RF 8:5 (här blandas alltså kap.2 och kap.8)
    - Hänsyn till rikets säkerhet eller motverka farsot.
  • Annars:
    - 15:6 RF Krig
    - Äldre avvikande författningar

Vad är skillnaden om ett fall gäller kap. 2 eller 8:2 p.2?

  • Kap 2:
    - Materiella skyddsbestämmelser för de relativa friheterna
    - Få delegationsmöjligheter, ska ske genom lag är huvudregeln
  • Kap 8:2 p.2
    - Inga materiella skyddsbestämmelser gäller
    - Delegation är möjlig

Kap 2:
De negativa opinionsfriheterna

  • Negativ mötesfrihet - Endast när det gäller för opinionsbildning (Upplysning t.ex. gäller inte)
  • Negativ demonstrationsfrihet - Endast demonstrationer och meningsyttringar

Utländska medborgares rättigheter

  • Vissa rättigheter (2:3,2:7,2:8) gäller bara svenska medborgare
  • Annars, RF 2:25 - särskilda begränsningar genom LAG
Kap 8
Vilken typ av normgivning?
  • RF 8:1 - Lag av riksdagen, förordning av regeringen, föreskrift av övrig myndighet
  • RF 8:2 - Vad som ska meddelas genom lag
  • RF 8:3 - Delegationsparagraf, undantagen från 8:2
  • RF 8:4 - Delegationsparagraf, Moratorium = anstånd att fullgöra förpliktelser
  • RF 8:5 - Gäller främst beredskaps och fullmaktslagar
  • RF 8:10 - Subdelegationsparagraf

Hur avgör man om det är rättighet eller betungande offentlig rätt?

  • JO 1991/92 s.384, finns i arbetsboken på s.199

Problemområden:

  • Skatt vs. Avgift?
    - Skatt = ingen direkt motprestation, ingen delegationsmöjlighet
    - Avgift = med direkt motprestation, med delegationsmöjlighet
  • Sanktioner?
    - Normalt krävs LAG för annan rättsverkan än böter
    - Riksdagen kan genom lag om bemyndigande i den lagen om bemyndigande skriva in annan rättsverkan än böter för överträdelse av den föreskrift som regeringen bemyndigas ge.

Gynnande, frivillig och neutral offentlig rätt - Regeringens restkompetens

Likes

Comments

Första timmen

  • Vice-statsminister kallar till regeringssammanträde med 6 ministrar
    - RF 7:4 Statministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde (…) minst 5 statsråd ska delta i regeringssammanträdet.
    - RF 6:10 Statsministern kan utse bland de övriga statsråden en ställföreträdare
  • En förvaltningsmyndighet går utanför sitt uppdrag
    - RF 1:1 Den offentliga makten sker under lagarna
    - RF 8:7 p.2 Neutral offentlig rätt under regeringens restkompetens -> regeringen förordnar om myndighetens instruktion som myndigheten måste följa under 1:1.
  • Använder anslaget till andra saker än uppdraget och tar lån
    - RF 9:7 Anslag och inkomster får inte användas på annat sätt än vad riksdagen bestämt.
    - RF 9:8 2 st. Regeringen får inte utan riksdagens medgivande ta lån.
  • Har försökts talas till rätta av regeringen
    - RF 12:1 Under regeringen lyder JK och andra statliga förvaltningsmyndigheter
    - RF 12:2 Regeringen får inte påverka hur en myndighet beslut vid myndighetsutövning i enskilt fall
  • Inhämta remiss
    - RF 7:2 Regeringen måste inhämta upplysningar från berörda myndigheter
    - FL 6§ Myndigheter ska hjälpa varandra
  • Förbjuder personalen att tala med enskilda eller journalister
    - RF 2:1 p.1 yttrandefrihet -> 2:20 p.1 relativ rättighet som får begränsas genom annan författning en lag i fråga om förbud om att röja sådant man fått kännedom om i allmän tjänst -> RF 2:21 + 2:23
    - TF 1:1, YGL 1:2 tredje stycket - meddelarfriheten.
  • Utses till rektor
    - RF 12:5 Arbetare vid förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen anställs av regeringen på saklig grund.
    - RF 1:9 Objektivitets- och likhetsprincipen.
    - Angivna förordningen undantaget i 2§.
  • Utses till justitieråd
    - RF 11:1 I HD och HFD får endast de som varit ordinarie domare sitta.
    - RF 11:6 Ordinarie utnämns av regeringen.
    - RF 11:11 Ordinarie domare ska vara svenska medborgare.

Timme 2
  • Föredragande av utbildningsministern
    - RF 7:5 Departementschefen ska vara föredragen i de ärenden som hör till hens departement. Statsministern kan förordna att ett ärende ska föredras av annat statsråd än departementschefen.
  • Saknas annat material i akten än ansökan
    - RF 7:2 Vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar inhämtas i den omfattning det behövs från kommuner.
  • Enighet behövs inte eftersom utbildningsministern har utslagsröst eller så får statsministern bestämma
    - RF 7:3 Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträde. Kollektivt beslutande. Formen är obestämd.
    - RF 7:4 Kvorumregeln.
    - RF 6:8 Statsministern kan alltid entlediga statsråd.
  • Ansökande är närvarande vid mötet
    - RF 1:9 Objektivitets- och likhetsprincipen
    - RF 7:6 Vid regeringssammanträde förs protokoll -> (2007:725) 11§ huvudprotokollet ska innehålla vilka statsråd som är närvarande, vem som är ordförande och vem som är protokollförare och förteckning om de ärenden som handläggs.
    - RF 13:1 KU granskar statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.

Extra-uppgift
  • RF 10:12 Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter
  • RF 15:2 Är riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe. Om riket är i krig meddelas beslut att krigsdelegationen ska träda i riksdagens ställa av utrikesnämndens ledamöter ->
  • RO 13:12 för beslut att krigsdelegationen ska träda i riksdagens ställe sammanträder utrikesnämndens ledamöter på kallelse av talmannen. ->
  • RF 15:2 Innan beslut meddelas ska samråd ske med statsministern om möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållanden att sammanträda ska beslutet meddelas av regeringen.
  • 15:5 Är riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till följd av detta fullgöra sina uppgifter, ska regeringen fullgöra dessa i den utsträckning det behövs.

Likes

Comments

Sveriges medlemskap i EU regleras av:
  • Anslutningsfördraget
  • Regeringsformen (RF 10:1, RF 10:6).
    - RF 10:1 "Sverige är medlem i EU", skrevs in 2011, innan inte grundlagsstadgat.
    - RF 10:6 "Inom ramen för samarbetet med EU kan riksdagen överlåta beslut som inte rör principerna för statsskicket", Hur ska det tolkas? Måste finnas ett skydd för vår riksdags ställning, och de konstitutionella principerna: fri åsiktsbildning, offentlighetsprincipen, meddelarfriheten och censurförbudet.. "Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet motsvarar det i denna regeringsform och EKMR."
  • Anslutningslagen (1994:1500)
    - §3: EU får fatta beslut med den omfattning och verkan som gäller enligt fördragen.
  • Sverige har en särskild position med våra grundlagar YGL och TF: "offentlighetsprincipen och meddelarfriheten utgör en del av vårt konstitutionella, politiska och kulturella arv."
  • NJA 2014 s.79: "Principen om EU-rättens företräde förhindrar svenska domstolar och myndigheter från att tolka en EU-rättslig bestämmelse på ett sätt som ändrar dess innehåll eller effekt."


Rättighetsskyddet:
  • FEU och EU-stadgan
    - Högsta normhierarkin
  • EKMR i två delar:
    - Genom EU-rätten (FEU 6.1)
    - Svensk lag. Svensk lag ska också tolkas i enlighet med konventionen. Inte en grundlag, men tolkningsmässigt av högre rang...
  • RF, TF och YGL
    - RF kap 2: Tänkt att vara symboliska rättighet. Attityd på 70-talet: Staten kan inte kränka enskilda. Har dock växt fram en rätt att grunda talan på RF kap 2, och i vissa fall även få skadestånd.
    - NJA 2014 s.323: Ny praxis med införande av ideellt skadestånd grundat på RF kap 2:7.
    - TF och YGL: Möjlig konflikt med EU, om EU försöker göra ändringar på område med beslutkompetens. Vad skulle kunna hända?


EU-nämnden: (RF kap 10) Informerar riksdagen om vad som händer i EU. Sammanträder 1 gång i veckan. EU-nämndens ställningstagande binder inte regeringen i EU-förhandlingar.


Lagprövning

  • EU-domstolen = författningdomstol, kan utföra abstrakt lagprövning, utan ett konkret fall. Finns inte i Sverige.
  • Svenska domstolar utför konkret lagprövning, domare kan alltså besluta att en lag inte ska tillämpas i ett särskilt fall, men lagen ogiltigförklaras inte som i en författningsdomstol. Det får lagstiftaren göra.
  • Europeiska lagprövning: Svensk rätt kan dock komma i strid med EU-rätten. Då görs en europeiska lagprövning, vilket kan leda till ogiltigförklaring, t.ex. Åkeberg-Fransson, ne bis in idem.
  • EU-domstolens tolkning av EU-rätten är den främsta tolkningen och det är den som ska gälla.

Likes

Comments

​Normgivning

  • ​Normer är regler och normgivning handlar om vem som har rätt att bestämma vad.
  • Rättsstaten bygger på de bestämmelserna om vem som får bestämma vad.
  • Maktdelningsläran: Styrande, exekutiv och dömande makt. Viktigt att skilja den styrande från den exekutiva.

  • Varför lät vi oss om normgivning? För att kunna veta om någon missbrukat sin makt.

  • Författningar = all slags normgivning
    - Generell rättsregel
    - Bindande
    - Allmängiltig (RF 11:4/12:3)
  • Författningar ska följa Lex superior-principen (högre rang går före) (RF 8:18).

Normhierarki

  • ​​Grundlagarna
  • RO
  • Lag
  • Förordning
  • Föreskrift

  • Riksdagens lagstiftning är uppdelad i 2 delar:
    - Obligatorisk
    - Delegerbar

  • Delegering:
    - Sker genom bemyndigande i lag
    - Direktdelegation: Riksdagen bemyndigar regeringen (huvudregel) men kan även ske gentemot kommun eller myndighet.
    - Subdelegation: Riksdagen bemyndigar regeringen att bemyndiga kommuner eller förvaltningsmyndigheter. Riksdagens kan allt granska subdelegationen.

  • Regeringens egen normgivningsmakt:
    - Verkställighetsföreskrifter
    - Restkompetens

  • Offentligrättsliga normer innebär förhållandet mellan det offentliga och de enskilda:
    - Kan vara betungande, gynnande, frivilligt eller neutralt

  • Skatt = ingen motprestation (bara staten får besluta om skatt)
  • Avgift = med motprestation


Förvaltningsrätten

  • ​​Tar vid där statsrätten slutar, när myndigheterna verkställer regeringens politik. 
  • Vår möjlighet att överklaga förvaltningsbeslut har helt och hållet förändrats av EU-rätten.
  • Förvaltningsrätten är 2-delad:
    - Den allmänna
    - Den speciella, när den allmänna inte gäller. 
  • Förvaltningslagen (FL) är subsidiär (§3), alltså om det finns en annan bestämmelse gäller den istället.

  • Det offentliga = stat och kommun
  • Beslutande politiska församlingar = Riksdagen, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige.
  • Myndigheter = Regeringen, domstolarna, förvaltningsmyndigheterna.
  • Myndighetsutövning = Befogenhet att för enskild bindande besluta något, inte råd, information, avtal etc. (FL § 17)
    - Som enskild har man rätt att yttra sig över myndighetsutövning. 

  • Domstolarna:
    - Allmänna domstolar: Tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen. Prövar civil- och brottmål.
    - Allmänna förvaltningsdomstolar: Allmänna förvaltningsdomstolen, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. Prövar målen som inte prövas i allmän domstol. 

  • Domstolar kan inte ompröva positiva beslut, men det kan myndigheter.
  • Allmänna domstolar har muntlig förhandling, allmänna förvaltningsdomstolar har skriftlig förhandling.
  • Allmänna domstolar är passiva i utredningarna, allmänna förvaltningsdomstolar är aktiva.
  • Förvaltningsmyndigheter har huvudansvar att något är tillräckligt utrett (FPL § 8)

  • En beslutsmyndighet får inte rätta/ändra ett beslut så vidare inte:
    - Tvingande säkerhetsskäl
    - Återkallelse förbehåll
    - Felaktigt beslut p.g.a. vilseledning.

Likes

Comments


Hur påverkar subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen när unionens väljer typer av lagstiftningsakt?
- Subsidiaritetsprincipen är viktig i valet AV rättsakt
- Proportionalitetsprincipen är viktig för INNEHÅLLET av rättsakten
- Subsidiaritetsprincipen ser till lämpligheten av rättsakten
- Proportionalitetsprincipen ser till nödvändigheten av rättsakten

Vad är skillnaden mellan indirekt effekt och indirekt ogiltighetstalan?
- Indirekt effekt är Von Colson-principen: nämligen att nationell rätt ska tolkas i enlighet med unionsrätten även om den inte är direkt hänförlig ur ett direktiv.
- Indirekt ogiltighetstalan är när vid en vanlig tvist i nationell domstol argumenterar man för att lagen som tillämpas, som baseras på ett direktiv, kanske förvisso tillämpar direktivet korrekt, men att direktivet i sig är oförenligt med primärrätten. Då argumenterar man för ett förhandsavgörande från EU-domstolen ska begäras så att EU-domstolen kan pröva om direktivet är ogiltigt.

Vem är en arbetstagare enligt praxisen i Sala-målet?
EU-domstolen gav en väldigt extensiv tolkning här av vem som ses som arbetstagare, då Sala sågs som arbetstagare trots att hon inte jobbat på tio år, men ändå uppfyllde kraven för att få socialbidrag. Därför ansåg man att hon inte fick diskrimineras i tillgången till social bidrag i enlighet med artikel 18 FEUF.

Hur avgör man om det är en vara eller en tjänst?
Se till nyttigheten. Vad är det man betalar för? Jämför Schindlers lotteri.

Vad är Foto-frostprincipen?
Att EU-domstolen har sista ordet i att ogiltigförklara EUs rättsakter.

Var bestäms det att EU-domstolen är främsta tolkare av EU-rätten?
Artikel 19 FEU, men även intressant att se till artikeln om förhandsavgörande och fotofrostprincipen.

Vilken principen bestämmer att nationella domstolar måste lyssna på EU-domstolen?
Lojalitetsprincipen i 4.3 FEU

Likes

Comments