View tracker

1. Vad innebar det att kvinnan var omyndig?Vem tog beslut i hennes ställe?

Hon var tvungen att ha en förmyndare. Innanhon gifte sig var det pappan och efter mannen. Hon fick inte välja man själv.

2. Förklara följande begrepp:

· Hemgift: En gåva om bruden har med sig urpappans ägo.

· Morgongåva: brudgummen ger denna till sin hustruförsta natten, en slags livsförsökring som hon skulle leva på om mannen dör.

· Trolovning: överenskommelse mellan det blivandebrudparet och föräldrarna. Ansågs av folket inleda det äktenskapliga samlivet.

· Horpall: en pall ogifta mödrar tvingas sitta pålängst ned på kvinnosidan i kyrkan, och göra avbön under gudstjänsten.

· Oäkta barn: Utomäktenskapliga barn.

3. Hur kommer det sig att många inomarbetarklassen gifte sig sent eller inte alls? Varför var mannen ofta så mycketäldre än hustrun inom borgerligheten?

Arbetarklassen: de hade ingen eller liteegendom och behövde således inte ta hänsyn till denna vid giftermål. Fattigdomoch osäkerhet om försörjning utgjorde ett stort hinder för att bilda familj. Dettaledde till friare förhållanden men också att många gifte sig sent eller förblevogifta. Borgarklassen: Kvinnan skulle inte arbeta och hade rollen av ”hemmetsängel”. En kunde inte förlita sig på anor vid giftermål och männen var därför tvungnaatt skaffa sig en ställning innan de kunde gifta sig. Detta tog tid och såledesvar mannen ofta avsevärt äldre än kvinnan.

4. Jämför kvinnans roll i familjen inomarbetarklassen respektive borgerligheten.

Arbetarklassen: kvinnan har hand om pigornaoch drängarna och organiserar hushållet. Hon delar på arbetet med mannen. Borgarklassen:kvinnan får inte arbeta och inte gå utanför huset utan beskyddare. Hon skasprida värme och inte arbeta i hemmet, det gjorde tjänarna. Jämförelse: rollernavar väldigt olika. I borgarklassen behövdes inte kvinnans arbetskraft och honsågs som en ängel som skulle beskyddas. I arbetarklassen behövdes kvinnansarbetskraft och hon kunde inte undvaras i arbetet.

5. På bondgården var familjen både produktions-och konsumtionsenhet, arbetarfamiljen i staden bara konsumtionsenhet. Förklara.

Bondgården både producerar varor och köpervaror. Arbetarklassen säljer sin arbetskraft och producerar således inget, deendast köper.

6. Vilka framsteg gjordes för kvinnans rättigheterunder 1800-talet? Vilka hinder återstod?

Den svenska lagstiftningen reformerades iliberal riktning och bristen på likhet inför lagen blev oförsvarbar. 1845 fickdöttrarna samma arvsrättigheter som sönerna. 1864 fick kvinnan lika rätt attbedriva företag som männen. 1860-talet blev ogifta kvinnor myndiga. 1870-taletfick gifta kvinnor rätt att förfoga över sin egen inkomst. Jobb, om än dåligtbetalda, öppnade upp sig för kvinnorna. Gifta kvinnor var fortfarande omyndigaoch de var utestängda från riksdagsvalen och riksdagen.

7. Är vi idag fria att gifta oss med vem vivill? Hur kan det komma sig att de flesta gifter sig med personer med liknandebakgrund? Varför väntar många med att skaffa barn? Vilka hinder finns det idagför att bilda familj?

Teoretiskt är vi (i västvärlden) fria attgifta oss med vem vi vill. Dock så finns det mycket som fortfarande spelarroll, inte minst pengar. Annat som kan påverka är karriärval, status,kontakter, bakgrund. Att vi ofta gifter oss med personer från sammabakgrundtror vi beror på att liknande kultur gör det lättare att förstå varandra. Parethar mer gemensamt och det är större sannolikhet att de delar samma ellerlikande värderingar. Allt detta gör relationen enklare. De har ungefär sammasociala och kulturella kapital. Karriären är en stor anledning till att parväntar med att skaffa barn. Att de vill passa på att vara unga utan storaansvar påverkar antagligen också. De största hindren idag tror vi är ekonominoch att hitta rätt partner. Föräldrarna måste kunna ta hand om barnen (de kaninte leva pay-check to pay-check) och de vill ha barn med den rätta personen.

8. Ta reda på vad följande begrepp betyder:

· Lönskaläge: samlag mellan två ogifta personer.

· Enkelt hor: den ena personen är gift. Den giftebötar 80 daler och den ogifta 40 daler. Andra gången blir det dyrare böter.

· Dubbelt hor: båda personerna är gifta (inte medvarandra). Båda blir dömda till döden.

· Blodskam: gammalt namn för incest. Straffas meddöden.

· Incest är brottsligt och att ha sex med någonunder 15 år är brottsligt. De andra är inte brottsligt i Sverige idag.

9. Vad är änkekonservation/konserverade änkor?

Änkekonservation: kallades det när en ny kyrkoherde, soldat eller hantverkare, gifte sig med enföreträdares änka eller dotter och tog över den avlidnesplats.

10. Vad är Stockholmsäktenskap? Varför valde folkatt leva på detta sätt?

Stockholmsäktenskap: kallas de förhållanden undersenare delen av 1800-talet, därett par levde ihop utan att ha ingått äktenskap – d.v.s. det man idag kallar samboskap. Många hade inte råd attgifta sig och levde då tillsammans utan att göra det.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Visste duatt du kan minska risken för cancer med upp till 50 %?

Visste duatt du kan vara med och rädda vår miljö?

Visste duatt du kan stoppa tusentals djur från att bli plågade i fångenskap?

Vad skulledu säga om fick reda på att det finns ett sätt att minska risken för denvanligaste dödsorsaken i Sverige? Att du kan minska risken för cancer med upptill 50 %?

Den enklalösningen till dessa och flera andra hälsoproblem är att äta vegetarisk mat.Vegetarisk mat innehåller alla näringsämnen vi behöver för att må bra, bl.a. nyttigafiber, antioxidanter, mineraler och vitaminer. Förutom att du slipper takosttillskott som komplement till din vardagliga kost, slipper du också att fåi dig mängder av farliga miljögifter. Ju längre upp i näringskedjan gifternakommer, desto mer koncentrerade blir de.

Genom attäta vegetarisk sänker du risken för cancer med 30-50 %, enligt det amerikanskacancersällskapet. Det är dock inte den enda sjukdomen som du minskar risken attfå. Risken för högt blodtryck, övervikt, förstoppning, diabetes typ-2,gallsten, olika njursjukdomar och vissa allergier minskar också.

Visste duatt du kan bidra till ett mer hållbart samhälle genom att ändra på något såenkelt som din kost? Det är sant, förutom att minska risken för cancer ochhjärt- och kärlsjukdomar kan du också vara med och rädda miljön från en säkerkollaps. Detta tack vare att miljön inte tar lika stor skada av att viproducerar vegetarisk kost som när vi producerar kött. Enligt United NationsEnviroment Programme, behövs en ändring i vår kosthållning för att råda bot påde största konsekvenserna av den globala uppvärmningen.

80 % av denerhuggna regnskogarna i Amazonas användes som mat åt djur. Detta är ettjättestort problem när det gäller miljön. Regnskogarna behövs för att vi skakunna motverka den globala uppvärmningen på ett effektivt sätt. Genom att ätakött, kött som kommer från djur som blivit matade med jordens begränsade resurser,påverkar vi miljön väldigt negativt.

Vi har barade resurserna som vi har, och vi har inte råd att slösa med dem!

Ett vanligtargument för att rättfärdiga sitt köttändade är att det alltid har varit så.Människorna har varit överlägsna djuren i tusentals år och vi har ätit kött sålänge vi minns. Detta stämmer, vi har ätit djur en väldigt lång tid och det hartroligtvis varit ett krav för överleva i en del sammanhang, men så är det intelängre. Vi behöver inte äta kött för att överleva och enligt flera studier mårvi bättre av vegetarisk kost. Vi har inte en enda anledning att fortsätta ätakött förutom att vi tycker det är gott.

Visste duatt djur plågas varje dag för att vi ska kunna ha kött på bordet och päls påkroppen? Det tror jag du gör. Jag kan tänka mig att många försöker inbilla sigsjälva att djuren har det bra innan de slaktas och att de inte lever isjukdomar och kannibalism. Tyvärr är det inte så. Över hela världen lever djuri fångenskap i väntan på att bli slaktade. De bor i smutsiga burar knapptstörre än vad de själva är och på grund av nätgolven de flesta burar har är detvanligt att djuren skadar sig. Ingen mår bra av att bara har små områden attröra sig på och det är inget ovanligt att bristen på sysselsättning i burarnaleder till ett stereotypt beteende och kannibalism. Nu kan man ju tänka att dei alla fall dödas skonsamt men det stämmer inte heller. Om du inte anser attbli gasad ihjäl och dödad med el är skonsamt. Jag anser att det i viss grad kanvara okej att äta kött, men då ska inte djuren lida för det! Är du verkligenberedd att låta djuren bli ihjälgasade och dödade med el för att du ska kunnaäta det du är van vid?

Sammanfattningsvisskulle jag vilja säga att det krävs att vi alla bestämmer oss för att vi intelängre vill skada djuren, miljön och oss själva bara för att kunna äta något somvi tycker är gott. Vi behöver välja en hälsosammar livsstil som inte skadar denenda jord vi har. Vi måste bestämma os för om vi är för eller emot djurplågeri.Vi måste välja om vi är beredda att öka risken för dödliga sjukdomar bara föratt få äta kött.

Det är dagsatt vi tar ställning för en bättre framtid!

Likes

Comments

View tracker

I en artikel i Dagens Nyheter (Thomas Lerner, publicerad2012-06-19), förklarar Hanna Adenbäck att ”jag kände mig inte fattigare ände andra eleverna på skolan, inte ekonomiskt. […] Nej, för mig handlade det snarare om att jag upplevde enkulturell och kanske social fattigdom.” ”Det lyste Rosengård om mig!”skriver Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz i boken Jag är Zlatan Ibrahimovic. Min historia, 2011. Jag ska använda Adenbäcksoch Ibrahimovics utsagor om ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital och desspåverkan på deras uppväxter för att ta reda på hur klasskillnaderna påverkarlivet för unga i Sverige.

Hanna Adenbäck berättar att hennesfamilj tillhör den övrearbetarklassen och att hon varken kände sig hemma bland medelklasskamraterna påkonstskolan eller i lunchrummet i butiken där hon jobbade extra (Lerner, Dagens Nyheter, publicerad 2012-06-19). Adenbäck använder sig av exemplet helgutflykterför att beskriva hur kulturellt kapital påverkar och påverkas avklasstillhörigheten. Det är skillnad mellan ett hamburgerrestaurangbesök medbio och fransk bistro med teaterbesök. Vidare förklarar Adenbäck att detkulturella och sociala kapitalet spelar en större roll för vilka man kännersamhörighet med, än det ekonomiska kapitalet. Hon sammanfattar det som att”känslan av att passa in eller inte avgör vilken klass man tycker sigtillhöra.” Adenbäck avslutar med att säga att för henne är klass lika delarmateriella och kulturella tillgångar.

Zlatan Ibrahimovic beskriverchocken av att börja på gymnasiet och inse att han inte passar in bland RalphLauren tröjorna och Timberlanskorna (Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz, Jag är Zlatan Ibrahimovic. Min historia, 2011).Ibrahimovic hade dittills umgåtts i kretsar där Adidas- eller Nikemärken hadevarit det som en skulle ha på sig. Lösningen blev att han bråkade med sin pappaom studiebidraget och köpte för detta jeans och pikétröjor. Han testade olikastilar men tyckte fortfarande att han lyste Rosengård. Han beskriver det somatt han kände behovet av att ”hävda” sig och började spendera tid i city, påBurger King, i Triangeln och på Lilla torg. Han stal och kände sig ”rätt cool”men det räckte inte ändra fram. Ibrahimovic hade kompisar som lånade kläder avsin flickväns bror som var från en ”fin familj” men inte heller detta räckteända fram, och han förklarar att ” vi från förorten flöt aldrig in riktigt.”

Jag har inte upplevt klasstillhörigheternapå samma sätt som Adenbäck och Ibrahimovic men kom att tänka på skillnadernamellan en kompis familj och min familj. Hemma hos mig är tacos en typiskfredagsrätt medan hemma hos min kompis är grillat med ugnsbakad potatisvanligare. Stämningen under måltiden skiljer sig också märkbart. Sfären vidmåltiden är elegantare och finare hos min kompis och hemma hos mig är en meravspänd sfär normen, ofta med bråk, diskussioner och för högt skratt. Detekonomiska kapitalet skiljer också men jag tycker ändå att skillnaderna ikulturellt och social kapital utmärker sig tydligare.

Adenbäck, Ibrahimovic och jag har vidflera tillfällen upplevt oss tillhöra en klass på grund av vad vi kan, hur viär och våra uppväxters påverkan på våra identiteter och oss som personer. Våraföräldrar och vår uppväxt har bestämt vilket kulturellt och socialt kapital vihar fått med oss. Värt att notera är att ekonomiskt kapital har en storbetydelse, eftersom det begränsar möjligheterna att påverka situationen. Detta nämnerbåde Adenbäck och Ibrahimovic. Jag tror att det kulturella kapitalet frånbörjan påverkades av det ekonomiska, eftersom att det ger möjlighet för dyrarenöjen och intressen. Det är ofta dessa dyrare intressen som idag anses varafina och tillhöra de högre klasserna.

Jag anser att, efter att ha lästAdenbäcks och Ibrahimovics utsagor samt haft egna erfarenheter i åtanke, attkulturellt och socialt kapital, utan att reducera det ekonomiska kapitalets betydelse,är de som påverkar unga i Sverige mest idag. Med återkoppling till det jagnämnt tidigare vill jag belysa det ekonomiska kapitalets grundläggandebetydelse. Dock så noterar Ibrahimovic att det ekonomiska kapitalet intebesitter förmågan att påverka det sociala och kulturella kapitalet. Vidarebeskriver Adenbäck att känslan av tillhörighet i större utsträckning påverkasav det sociala och kulturella kapitalet än det ekonomiska. Sammanfattningsvisvill jag säga att unga idag påverkas mycket av sin uppväxt, med alla de olikakapitalen, men att de två som verkar spela störst roll av de tre är detkulturella och det sociala.

AnnaMajaLindblom, 2016-03-09

Likes

Comments

FÄRGLÄGE

RGB: Red-Green-Blue. Används för färg.

Gråskala: svart och vit

CMYK:Cyan-Magenta-Yellow-Koal. Professionellt färgläge för tryckanpassning.

Färgläget ställs in under Bild – Läge

Upplösning och bildstorlek

PPI – upplösning

Pixels per inch

DPI – upplösning skrivare

Dots per inch

Vissa enklare program använder felaktigt dpi istället förppi.

För att få fram storleken på bildfilen tas upplösningen xbildstorleken. Dessa ställs in under Bild– Bildstorlek. När rutan Ändrabildupplösning inte är ikryssad syns det hur långt kvalitéten räcker. Närdu ändrar bildstorleken neråt ska den vara ikryssad men inte när du ändrar denuppåt.

Riktvärden (ppi)

Bildskärm/webbsida

72-100

Laserskrivare

150-240

Dagstidningstryck

170-200

Bläckstråleskrivare med matt papper

180-360

Bläckstråleskrivare med blankt papper

240-480

Veckopresstryck, magasin och broschyrer

270-350

Konsttryck och konstböcker

350-600

Rastertätheten på trycket och skrivaren påverkar. Som enform av standras har 72 ppi för webb, 300 för veckopresstryck och 240/360 ppiför bläckstråleskrivare utvecklats, men dessa stämmer inte alltid.

Ska du leverera en bild och inget annat har kommit överensom ska den levereras i 300 ppi i A4-storlek. När du ska göra en bild till enwebbsida tänk på att inte göra den för högupplöst då den då kommer ta för långtid att lada ner för den som besöker/öppnar sidan.

Format

Formatet ställer du in på kameran under bildkvalitet och närdu sparar bilden för första gången.

RAW – fotograferingsformat

Innehållet från bildsensorn (i kameran) sparas direkt påminneskortet utan att gjorts om till t.ex. en JPEG fil. RAW kräver efterbehandlingi ett speciellt RAW-konverteringsprogram innan en öppnar den i Photoshop. Ettexempel på ett sådant program är Camera Raw. Görs justeringarna iRAW-konverteringsprogrammet försämras inte bildkvaliteten, informationen somfinns tas istället tillvara på. RAW ska alltid användas om det är möjligt.

JPEG – fotograferings- och slutanvändningsformat

JPEG är ett komprimerat format för bilder. Att filen ärmindre betyder att bilden har sämre skärpa. JPEG-formatet funderar i de flestaprogram mer ger som sagt sämre kvalitet. För webbilder används JPEG-format.

TIFF – bildbehandlings- och slutanvändningsformat

TIFF är ett icke komprimerat filformat för bilder som fungerari många program och används för utskrifter. TIFF ger bästa bildkvalitet förslutanvändning. I vissa kameror kan en fotografera i TIFF.

PSD – bildbehandlings- och slutanvändningsformat

Photoshops eget format. Spara alltid bilden ioriginalstorlek och upplösning som backup i PSD-format.

Inläsning: skanning eller digitalfotografering

Ordet inläsning kan användas som ett samlat begrepp fördigitalisering av bilder. Allt scanning och fotografering. Det är viktigt attgöra inläsningen så noggrant som möjligt i och med att kvaliteten påverkasnegativt ju mer du ändrar bilden i efterhand. Detta gäller förstås inte när enläser in/scannar/fotograferar i RAW då försämringen börjar först när filentilldelas ett färdigt format. Det går alltså inte att ändra i en JPGE-fil såmycket innan kvaliteten försämras. Om en råkar exponera lite fel, vilket är lätthänt, kan en inte justera JPEG-filen innan den börjar se konstig ut. För attminska de här effekterna kan en redigera i PSD istället för JPEG och läsa inbilden större än vad som krävs, gärna dubbla storleken eller mer, och sedanefter bildbehandlingen förminska den i Photoshop.

Bildkvalitet

Precis som vid analogt bildarbete som med digitalt är noggrannhetväldigt viktigt, för att du ska få med dig bilder hem som du kan använda. Grundenär noggrann inläsning, RAW-konvertering, bildjusteringar med justeringslager,slutlig upplösning, färdig bildstorlek, skärpning och slutligt filformat. Enstor fördel med digital inläsning jämfört med analog är att vitbalansen kanställas in så en slipper byta film. Följande lägen brukar finnas: automatisk,sol, moln, glödlampsljus, lysrör, manuellt. Använd auto när det fungerar.

För olika ändamål används olika format och upplösning. Föratt vara säker på att bilden kan skrivas ut i framtiden kan det vara bra attfotografera i högsta upplösning och största bildstorlek. Undvik helst attfotografera i JPEG-format och istället i RAW eller RAW+JPEG. Det är endast medRAW en kan få tillräcklig hög kvalitet för högkvalitetsprintar. Med RAW kan enockså justera bilden precis som du vill ha den, precis som i mörkrummet. RAWkallas därför det digitala negativet, och JPEG blir då motsvarigheten tilldiafilmsfotografering (det som kommer från kameran används direkt utanefterjusteringar).

Photoshop

Photoshop är det professionella bildbehandlingsprogrammet.Här görs allt som görs analogt i mörkrummet, och mycket till.

Arbetsfärgrymd – inbäddad profil

Arbetsfärgrymd är en profil som följer med bildfilen genomhela arbetskedjan och en standardiserad beskrivning av vilka röda, gröna ochblå färger som programmet använder. Genom att tilldela bildfilen enarbetsfärgrymd blir färgåtergivningen konstant genom hela bildkedjan oavsettvilken dator, skärm och skrivare som används. Adobe RGB och sRGB är devanligaste. Arbetsfärgrymden ställs in under Redigera – Färginställningar och för att konvertera till en annanfärgrymd går du in under Redigera –Konvertera till profil. Det är viktigt att du tilldelar bildfilen enstandardprofil från början (innan du fotograferar eller skannar) och att densedan följer med vid alla moment. Det bästa är att ha en stor arbetsfärgrymd (AdobeRGB) från början och sedan konvertera till en mindre vid slutsparning för t.ex.webbanvändning. Undvik att konvertera till en större färgrymd. För att slippatänka på att konvertera till sRGB använd först Adobe RGB och sedan funktionen Save for webb så ändras profilenautomatiskt till sRGB.

Adobe RGB

Är vassare vilket ger mer färger: en stor arbetsfärgrymd.

sRGB

Används till webbpubliceringar.

Verktygspalett

Klonverktyget (en genomskinlig stämpel)

Med detta verktyg kan du retuschera genom att fånga upp enton i bilden och sedan ”klistra in” denna där du ska retuschera. Hur du gör: 1.Klicka på klonverktyget (ser ut som en stämpel/pensel). 2. Välj ton genom atthålla nere Alt och klicka på tonen. 3. Klicka på det partier du vill retuschera.Storleken på klonverktyget ändras i penselfönstret.

Pjatt och hålkort (skugga och efterbelysa)

Dessa fungerar precis som i mörkrummet. Storleken ändrar du ipenselfönstret och effekten/exponeringen ändras i alternativfönstret. Ett bättresätt att skugga och efterbelysa på är att använda lagermask.

Bildjusteringar i justeringslager

Under Bild – Justeringarkan du ställa in Nivåer, Kurvor,Nyans/Mättnad, Lyster, Färgbalans och Svartvitt.Där finns också verktyget Intensitet/Kontrastmen detta påverkar kvaliteten väldigt negativt och ska inte användas. Användalltid justeringslager när du gör de här ändringarna. Plocka alltid fram dessajusteringslager med undantag för de som bara är för svartvita respektivefärgbilder. Precis som men provlappar i mörkrummet måste du testa dig fram. Dessajusteringslager ska vi använda:

Nivåer

Tyngd (ljus- och mörkhet), kontrast och färgbalans.

Kurvor

Tyngd, kontrast, färgbalans. I RGB-läget ändrar du färg ochkontrast. I de andra lägena ändrar du respektive färg. Den liggande axelnrepresenterar gråskalan/färgen innan förändringen och den stående axelngråskalan/färgen efter. Kurvan är diagonal i oförändrat läge. För att ökakontrasten gör du kurvan svagt S-formad, och för att minska kontrasten gör duett spegelvänt S.

Färgprov

I Kurvor kan duockså göra färgprov. I info-fönstret ser du värdena på den punkten. Skalan gårfrån 0 till 255 där 0 är sotsvart och 255 kritvitt. Om du har gjort enjustering ser du ingångsvärdena först och de aktuella till höger om snedstrecket.Det syns inga detaljer (du har inte teckning) i de fem första enheterna. De mörkastepartierna ligger på 5-15 och de ljusaste på 240-250. Det är detta som kallassvart- och vitpunkt.

Nyans/Mättnad

Nyans använde du för att t.ex. justera färgernas toner frånen grönblå till en klarblå nyans. Mättnaden ändrar hur intensiva/kraftiga/starkafärgerna är.

Lyster

Fungerar som verktyget Mättnadmen har inte lika kraftig effekt. Använd bara lysterreglaget.

Färgbalans

Används för att få en färgneutral bild och ta bort rödstick,blåstick, gulstick m.m.

Svartvitt

Det finns tusen sätt att göra en digital bild svartvit men endasttvå av dem är bra. I båda sätten har du full kontroll över färgöversättningentill svartvitt och kan justera hur varje enskild färg översätts. Det ena är attanvända svartvitt justeringslager i Photoshop (detta). Det andra är att kryssai Konvertera till gråskala i denfjärde fliken NML/Gråskala i CameraRaw.

Justeringslager

Genom att använda justeringslager kan du alltid gå tillbakaom du har gjort fel utan att kvaliteten påverkas negativt. De är också väldigtbra att använda när en vill skugga eller pjatta. Går så här (från och medPhotoshop CS4): 1. Klicka på det verktyg du vill använda (ett nyttjusteringslager bildas automatiskt, dessutom bildas en lagermask kopplad tilljusteringslagret). Svart i lagermasken betyder blockering och vitt fullsynlighet. Färg ändrar du längst ner i lagerpaletten eller genom att trycka Xpå tangentbordet. 2. Måla i lagermasken med pensel.

Pjatta med justeringslager och lagermask

1. Justera bilden enligt de mörka partiet. 2. Tryck ok. 3. Setill att justeringslagret är markerat i lagerpaletten och att du har vit färgframme. 4. Markera hela bildytan (Ctrl+A)och tryck på Delete. Den svartabakgrundsfärgen fyller lagret och blockerar justeringen. 5. Välj mjuk penseloch måla vitt över de partier du vill ha ljusare.

1. I nyare versioner är det lättare att göra en grovmarkering av det du vill ha ljusare med lassot. 2. Öppna kurvjusteringslagret(du kan öppna vilket lager du vill och få effekten av just det lagret på detområdet du har valt). En mask bildas utifrån den markering du har gjort. 3. Drai kurvan så ser du skillnaden. Fortsätt att jobba med kurvan och lagermasken.

Skärpning

Under Filter – Skärpa kandu med Oskarp mask skärpa upp bilden(ökad konturskärpa). Att skärpa upp bilden är ett måste för digitala bilder dåde annars blir för suddiga. Skärpningen sker allra sist i bildbehandlingen. Radien påverkas av bildens upplösningoch fås fram genom att dela bildens upplösning med 200. En bild medupplösningen 300 ppi blir tröskelvärdet 1,5 pixlar.

Det finns två olika skolor när kommer till vilken storlekman ska ha på bilden när man skärper den. Den första varianten (som vår lärareföredrar) är att ha bilden i 100 % (Visa –Faktiska Pixlar) eftersom man då ser vad man gör. Den andra är att habilden i utskriftsstorlek (Visa – Utskriftsstorlek) eftersom skärpningseffektenannars blir för liten om man skärper på stor bild och den sedan kommer utmindre.

Undvik att skärpa bilderna:

- För mycket

- Vid fotografering

- Vid scanning

- I oskarpa delar av bilden (använd Tröskelvärde 4-10)

Softning

Gaussisk oskärpa (Filter – oskärpa – Gaussisk oskärpa) är det verktyg som är mest liksoftning med nylonstrumpa vid analog kopiering.

Bildstorlek

Storleken och upplösningen ställs in under Bild – Bildstorlek och beror på vadbilden ska användas till och vilken bildstorlek den ska ha. Utskriftspappretpåverkar också. Filens storlek beror på bildens upplösning och storlek. Formatetbestämmer du när du sparar bilden.

Beskär bilden genom att markera markeringsverktyget ilagerpaletten och Beskär i bildmenyn.Om du använder beskärningsverktyget kan du bestämma storlek samtidigt som dubeskär. Storlek och upplösning ställs in där uppe, sedan drar du med verktygetöver bilden tills du är nöjd. Tryck då enter.

Bilduppgifter/metadata

Uppgifter till bilden och copyright skrivs in under Arkiv – Filinformation. Copyright-märkoch ange upphovsman om bilden ska användas.

Skärmkalibrering, arbetsljus och betraktningsljus

Arbetsmiljön när du arbetar med digitala bilder är väldigtviktig. Bakgrundsljuset ska ha en färgtemperatur på 5000 Kelvin (t.ex. lysrördagsljustyp) och vara dämpat. Fönsterna ska vara mörklagda så att inget yttreljus påverkar. Du ska ha en speciell plats där du betraktar utskrifterna. Ljusetska vara 5000 K men lite starkare. Skärmen ska vara kalibrerad så att färgernastämmer med den slutgiltiga bilden.

Kontaktkartor

Denna fungerar som en karta över fotograferingen, med allatagna bilder i rätt följd. Kontaktkartor finns på olika sätt för både analoga ochdigitala bilder. Här syns hur du har fotograferat och alternativa tagningar. Kontaktkartankan vara det viktigaste verktyget för dig att utvecklas som fotograf.

Slutanvändning

Att färdigställa filen för det man ska använda den till,oavsett om det är print, webb eller tryck, kallas slutanvändning. Tänk på attgöra alla lager till ett och ändra till 8 bitar/kanal om det behövs samt attställa in rätt storlek, upplösning och format innan slutanvändning.

Webbilder

Storleken på webbilder ska ställas in i pixlar istället förcm eller mm. De skärmar som är vanligast idag (2012-2013) är 1024 x 768 pixlar (99% av alla skärmar) eller större. Denna storlek är också den näst vanligaste,den vanligaste är 1366 x 768 pixlar. En bild på 1200 pixlar kommer synas heltpå en skärm med storleken 1366 px men inte på en skärm med 1024 px då denkommer bli beskuren. Detsamma gäller höjden. Gällande små bilder får du tänka likadant,hur stor del av olika skärmar kommer den här bilden att täcka? Upplösningen skavara 100 ppi då det är den vanligaste skärmupplösningen idag. Efter att duställt in storlek och upplösning samt skärpt bilden använder du funktionen Spara för webben. Ställ in JPEG,kvaliteten ska vara Mycket hög, Bädda in färgprofil, Konvertera till sRGB. Webbildermåste ha sRGB som arbetsfärgrymd. Sparatill webb-funktionen gör alla lager till ett automatiskt. Ändra bildstorlekensom vanligt.

Utskrifter – Printar

För att inte förväxla professionella bildutskrifter medenklare kontorsutskrifter brukar de kallas printar. Fotoskrivare är oftastbläckstråleskrivare. Att få fram en bra print kräver noggrannhet i all led,också i utskriftsprogrammet. I skrivardrivrutinen ska kvalitet och papperstyp(media) ställas in. Kvaliteten Photo drarmindre bläck och är snabbare än BestPhoto och skillnaden i kvalitet är minimal. Mediaval beror på vilket papperdu använder (det står på dokumentbladet i kartongen). Oftast använder vi Premium Semigloss Photopaper eller Premium Lustre Photopaper. I skrivardrivrutinenstänger du av all färghantering för att Photoshop ska bestämma färgerna samt väljaskrivarprofil efter skrivar-och papperskombinationen. Fotopapper är dyrt ochdärför görs ina provlappar etc.

Pigmentbaserade bläckskrivare är de bästa och ger enarkivbeständighet som kan jämföras med analoga printar.

Såvida du inte har tillgång till ett professionelltripprogram ska utskriften alltid ske från Photoshop. Rippen minimerarbläckförbrukningen, har profiler för alla skrivar- och papperskombinationer ochstyr utskriften optimalt.

Flödesprogram

Photoshop och Camera Raw är bildbehandlingsprogram men ärusla för bildurval och arkiv. Operativsystemets funktion är ett alternativ men dukan göra olika markeringar på bilder i Bridge som sedan kommunicerar direkt medPhotoshop och Camera Raw. Ett ännu bättre alternativ är så kalladeflödesprogram som klarar det mesta inom bildhantering: arkiv, urval,kontaktkartor, RAW-konvertering, bildbehandling och webbpublicering. Exempel ärLightroom och Capture One.

Arbetsgången

RAW-format

1. Gå igenom kamerainställningarna: högsta upplösning ochstörsta bildstorlek, använd Adobe RGB. Fotografera i RAW-format.

2. Om möjligt, öppna alltid bilderna i Bridge och görurvalet där innan du går vidare till bildbehandling i Camera Raw och Photoshop.

3. Justera så mycket som möjligt i Camera Raw, gör engrundskärpning där samt justera färgbalans, färgmättnad, tungd, vibrance, kontrastm.m.

4. Öppna bilden i Photoshop.

5. Skriv in metadata.

6. Gör eventuella finjusteringar såsom skuggningar och efterbelysningar.Gå igenom de justeringslager du brukar använda.

7. Gör till ett lager.

8. Ställ in storlek och upplösning för slutanvändning.

9. Skärp upp bilden.

10. Se till att bilden är 8-bitar.

11. Spara bilden i format för slutanvändning.

12. Om du ska göra en print, gör det från Photoshop. Ställ inpappersval, kvalitet m.m.

JPEG-format

1. Gå igenom kamerainställningarna: högsta upplösning,största bildstorlek, använd Adobe RGB. Bra noggrann inläsning.

2. Om möjligt, öppna alltid bilderna i Bridge och görurvalet där innan du går vidare till bildbehandling i Photoshop.

3. Gör alltid om till PSD-format innan du börjar jobba medbilden.

4. Justera färgbalans, färgmättnad, tungd, vibrance, kontrastm.m. i justeringslager i Photoshop.

5. Skriv in metadata.

6. Gör eventuella finjusteringar såsom skuggningar och efterbelysningar.

7. Spara en kopia med i PSD med alla justeringslager i fullstorlek och upplösning innan du sparar ner den du ska använda.

8. Gör till ett lager.

9. Ställ in storlek och upplösning för slutanvändning.

10. Skärp upp bilden.

11. Spara bilden i format för slutanvändning.

12. Om du ska göra en print, gör det från Photoshop. Ställ inpappersval, kvalitet m.m


All information kommer från en text skriven av min lärare, Torbjörn Helgesson. ​

Likes

Comments

Amerikanska revolutionen

Orsaker:

Ekonomiska faktorer

* Skatter för attbetala för det sjuåriga kriget med Frankrike.

                      * Townshend Act

                      * Currency Act

                      * Sugar Act

                      * Stamp Act(Sons of Liberty)

Ideologiska faktorer

*Upplysningsfilosoferna

                      * Rousseau: för att folket ska vilja följalagarna måste de ha fått vara                     medoch bestämma om dem

                      * John Locke: liberalism (frihet, privatägande) och samhällskontraktet                  (uppror)

* Amerikansk identitet

Utrikespolitiskafaktorer

* Storbritannienstyrde all utrikeshandel och utrikespolitik.

* De amerikanskakolonierna fick bara handla med Storbritannien

* Kolonierna villefortsätta att utforska och ta mark västerut men Storbritannien förbjöd dem attgå förbi en viss gräns

Inrikespolitiskafaktorer

* ”No taxationwithout representation” - amerikanarna ville ha inflytande och representanter iparlamentet

Konsekvenser:

* Indianerna skyddasinte längre av britterna och amerikanarna behandlar dem illa och tar derasland. Många dödas.

* I Storbritannienskolonier avskaffas slaveriet mycket tidigare än i Amerika

* Inspiration förandra kolonier. Det första exemplet på en koloni som brutit sig fritt från ettEuropeiskt imperium och dessutom blomstrat efteråt.

* Hade inflytande på:

                      * Den franska Deklaration om människans ochmedborgarens           rättigheter

                      * Haitiska revolutionen

                      * Självständighetskampen i Latinamerika(västerländska skrifter       och enförebild) och de Latinamerikanska befrielsekrigen.

                      * Franska revolutionen

* Nya lagar i Amerika

* Montesquieu:maktdelning, tredelning av makten

* ”Nya”, merövergripande, gemensamma värden för amerikanarna

* Republik

* Utvandring övreKanada, New Brunswick

Franska revolutionen:

* Sjuårskrig medStorbritannien

* Nya skatter påbönderna – protester

* Kungen villbeskatta adeln istället – protester

* Generalständernasamlas. Tredje ståndet vill ha större representation i röstningarna, får intedet, skapar Nationalförsamlingen.

* Avskaffar allatitlar och rättigheter, skattelättnader som de två högsta stånden haft.

* Republik

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Det var flera olika faktorer som gjorde att amerikanskarevolutionen bröt ut. Jag har listat de flesta här ovan och tänkte förklara demer ingående här. 

Storbritannien och Frankrike hade varit i krig i sju år ochbåda länderna hade drabbats hård ekonomiskt av detta. Storbritannien tänkte attkolonierna kunde hjälpa till att betala för kriget och således infördes fleraolika skatter, bland annat Currency Act och Sugar Act. Detta gjorde amerikanarna upprörda och deprotesterade genom att bojkotta brittiska varor. Storbritannien skärpte ocksåövervakningen på de regler och lagar som funnits innan, bland annat attkolonierna bara fick handla med Storbritannien. Innan sjuårskriget hade detinte varit en särskilt strikt övervakning och kolonierna hade kunnat smuggla inoch ut varor. En annan skatt som infördes var Stamp Act som satte en stämpel påalla varor och varor utan stämpel fick inte handlas med. Som svar på dettabildades Sons of Liberty som hotade de som sålde varor med stämpeln på med våldmed resultatet att de lät bli. 

Det var dock inte bara ekonomiska faktorer som utlösteamerikanska revolutionen. Det var inte bara britter som hade immigrerat tillkolonierna i Amerika utan också bland annat tyskar och irländare. Dessutom hademånga bott där i generationer och på så sätt hade en amerikansk identitetbörjat bildas. De kände sig alltså inte längre främst som britter utan somamerikanare. Irländarna bidrog också med ilskna känslor mot Storbritannien dåde ockuperade en del av irländarnas ö. .

I Amerika var tankefriheten större än i Storbritannien ochamerikanarna var vana vid att nästan styra och bestämma själva. Detta påverkadeockså och Rousseau hade i alla fall rätt om en sak: att ifall folket inte fårvara med och styra och bestämma lagarna vill de inte heller följa dem. Dettavar precis vad amerikanarna tyckte och de använda slagordet ”No taxationwithout representation” vilket betyder att de vill vara med och bestämma och harepresentanter i parlamentet.

Benjamin Franklin lyckades övertala parlamentet att det varorättvist att beskatta kolonierna så hårt när de redan bidragit till krigetgenom att kriga mot Frankrike. Båda länderna hade nämligen kolonier i Amerikanoch en del av kriget hade således utspelat sig där. Stamp Act togs bort menparlamentet införde Declaratory Act som sade att parlamentet när som helst haderätt att införa lagar och bestämma över kolonierna i Amerika, utan derasmedtycke.

En annan skatt infördes, kallad Townshend Act, och den satteskatter på västenliga varor såsom papper, glas och te. Kolonierna svarade medatt ännu en gång/ännu mer bojkotta brittiska varor. Detta drabbade kvinnornahårt i och med att de var hemma och var tvungna att skaffa de varor de behövdepå ett annat sätt. De fick sätta sig och göra garn och väva tyger igen.Kolonierna var inte nöjda med att ännu fler skatter införts och att de ännuinte hade fått representation. Några kolonister smög, utklädda till indianer,ombord på ett skepp och hällde te för ca 18 000 pund i vattnet i Boston.Storbritannien svarade genom att införa Intollerable Acts som bland annatstängde Bostons hamn tills de blivit ersatta för teet (det blev de aldrig).Händelsen kom att kallas Boston Tea Party. 

James Otis hävdade att de nya lagarna och skatterna gick emotkolonisternas konstitutionella rättigheter. Samuel Adams har senare sagt att det var där och dåsjälvständighetsförklaringen skrev. Med detta tror jag han menar att det ärjust de grundläggande rättigheterna, bland annat, som ligger till grund för denamerikanska självständighetsförklaringen.

Kolonisterna sätter eld på/sänker ett brittiskt krigsskepp,Gaspée, som använts för att driva igenom de nya och gamla lagarna med enjärnhand.

Kolonisterna börjar ta kontroll över lokala byggnader ochområden och 1776 har de kontroll överallt i alla kolonier. Det är också dettaår som den amerikanska självständighetsförklaringen skrivs och som britternakommer för att ta kontroll över kolonierna igen. Det blir krig och efter enviktig seger, som berodde på att en brittisk ”kommendör” var ute efterpersonlig ära och berömmelse och därför inte följde planen, ansluter sigFrankrike till kriget på kolonisternas sida. De ser det som sin chans att geigen för förlusten i sjuårskriget och de drar senare med sig Spanien ochNederländerna som allierade. Det blir en vinst för kolonierna och de skriver den nya konstitutionen där frihet, rätt till egen egendom, medbestämmande och tredelning av makten blir central. 

Andra faktorer som hjälpt till att skapa konflikt mellankolonierna och Storbritannien var att kolonierna ville expandera sina områdenvästerut och skaffa mer mark. Många av dem hade kommit dit för att göra justdetta – äga och odla sin egen mark i relativ frihet. Dock så ville inte Storbritannienatt de skulle göra det. De förbjöd kolonisterna från att expandera längre äntill en viss gräns och ville bara handla med kolonierna. Dessutom hade detantagligen kostat en del att utöka landet och det hade de inte råd med, enligtdem. Indianerna, vars land det var kolonierna ville överta, hade skydd underbritterna och jag antar att detta var en anledning till att kolonisterna intefick ta mer an indianernas land. 

Det var fler psykologiska orsaker än att kolonierna bildat enamerikansk identitet. Upplysningsidéerna spelade också viss roll. John Lockepåverkade med sina idéer om liberalism och frihet. Han tyckte att det varviktigt med eget ägande men hans idé om samhällskontraktet tror jag spelademest roll, amerikanarna hade ju redan fått smak på eget ägande och ville intege upp det. Samhällskontraktet går ut på att folket har slutit ett kontrakt medde som styr genom att ge/tillåta dem att ha makten. Om inte folket är nöjda medde som styr, har de rätt att byta ut dem genom att protestera/görarevolution/uppror. Detta influerade amerikanarna som ju inte var nöjda medledarna och de ville ha nya. Bland upplysningsidéerna fanns också idén om attvi kan och är förnuftiga. Jag tror att den tanken har påverkat, oavsett om denkom från upplysningsidéerna eller någon annanstans ifrån. Enligt mig tarvi/står vi inte upp för det vi vill ha om inte tror att vi är värda det. Sebara på de lägre kasten i Indien. De är övertygade om att de inte är värda meroch att det dessutom är deras fel att de har de så dåligt som de har. Det ärinte konstigt att de inte vill eller vågar göra någonting åt det.

Konsekvenserna av amerikanska revolutionen är många. Destörsta är att USA bildas och får sina grundlagar genom den nya konstitutionensom, med några tillägg, gäller än idag. Den amerikanska identiteten hade ju somsagt bildats redan innan revolutionen men jag tror att den blev mer tydlig närde lyckades bevisa att de hade haft rätt, och brutit sig fria från Storbritannien. 

Under det brittiska styret hade indianerna fått skydd, men nubröts det ”kontraktet” och amerikanarna erövrade deras mark och många dödades.Det var inte heller bra för slavarna i Amerika att kolonierna vann. Slaverietförbjöds nämligen mycket tidigare i brittiska kolonier än i Amerika. Man kanalltså med ganska stor säkerhet säga att om Storbritannien hade vunnit ochlyckats behålla kontrollen över kolonierna i Amerika hade många människorsluppit bli dödade och lidandet hade förkortats för många. 

Amerikanska revolutionen inspirerade många andra kolonier ochrevolutioner, t.ex. Haitiska revolutionen och Franska revolutionen. Den formadeockså självständighetskampen i Latinamerika genom västerländska texter/skrifteroch inte minst genom att vara ett exempel på kolonier som brutit sig fria ochblomstrade efteråt. De var dessutom de första kolonierna att bryta sig lossfrån ett Europeisk imperium. Latinamerikanska befrielsekrigen influerades ocksåav amerikanska revolutionen.

Den franska Deklarationen om människans och medborgarens(grundläggande) rättigheter inspirerades till viss del av Amerikanskasjälvständighetsförklaringen. I båda tas människors absolut grundlägganderättigheter upp, de rättigheter som alla förtjänar. Nu tyckte de ju inte attALLA människor förtjänade dessa, t.ex. slavar och indianer ansågs mindre värdaoch hade inga rättigheter alls under den här tiden. 

Mellan 100 000 och 250 000 lojalister till Storbritannienutvandrar till övre Kanada och New Brunswick där Storbritannien har skapat egnakolonier till dem.

Montesquieu påverkade hur makten skulle komma att fördelas idet nya Amerika. För att undvika korruption av makten och att den missbrukadesföreslog Montesquieu en tredelning av makten. De amerikanska koloniernakopplade ihop hovet i Storbritannien med korruption och var därför intresseradei en lösning som motverkade detta.

Franska och amerikanska revolutionen har en del faktorergemensamt och detta tror jag är anledningen att franska revolutionen kunde inspirerasav amerikanska överhuvudtaget. Det blir svårt att inspireras av en annanhändelse om man inte kan känna igen sig i den, eller i detta fallet, iorsakerna som utlöste den. Kungen hade lagt fler skatter på tredje ståndet(bönder, köpmän etc.), som bestod av 95% av hela befolkningen. Det varhungersnöd i landet, arbetslösheten hade ökat på grund av konkurrens frånindustrierna i Storbritannien och det var dessutom hög inflation eftersjuårskriget. Kungen insåg att det inte gick att beskatta tredje ståndet ännumer och föreslog att adeln och prästerskapet (1:a och 2:aståndet) skulle hjälpa till att betala för kriget men det ville de såklart inte(de var helt skattebefriade). Gamla skatter som glömts bort dammades av och infördes igen, t.ex. skatter för atttredje ståndet skulle få använda vägar och broar. Allt som allt är det mångasom protesterar och generalständerna samlas för att komma överens om enlösning. Tredje ståndet utgör som sagt 95% av befolkningen men de har bara enröst, precis om de andra stånden. Detta innebär att de inte kommer kunna varamed och bestämma, på riktigt. De kommer alltid bli överkörda av de två övrekasten. Detta går de inte med på och skapar Nationalförsamlingen där degenomför ändringar så att samhället blir mer rättvist. Adelstitlarna avskaffasoch alla är nu lika, skattelättnaderna avskaffas också. Alla kan nu jobba medvad de vill, det är inte längre släkt utan förmågor som avgör vem som fårjobbet.

I Amerika ville folket vara med och bestämma och närStorbritannien genomförde lagar utan deras samtycker, och utan att ha samtalatmed dem alls, gjorde de uppror, tog över lokalt och till slut helt och hållet.Väldigt lika var det i Frankrike. Folket där hade också tröttnat på att bliutnyttjade och det som sattes spiken i kistan var att de inte kunde vara medoch ändra på någonting så att de fick det bättre. De tog då saken i egnahänder, precis som amerikanarna hade gjort. 

Både Amerika och Frankrike införde republik som sittstyrelseskick efter revolutionerna men i varken det ena eller det andra landetblev det fred särskilt länge. I Frankrike blev det ett skräckvälde tillsNapoleon kom och tog över. I Amerika kom de på att de inte tyckte lika i allafrågor (så som de gjort med Storbritannien efter att deras gemensamma fiendevar besegrad: Frankrike). Meningsskiljaktigheterna kom senare att resultera iett blodigt inbördeskrig. 

Många av de faktorer som var orsaker till både amerikanskaoch franska revolutionen kan finnas i revolutioner som utspelat sig i vårnutid.

I Tunisien protesterade invånarna 2011 mot bland annatförtryck och för mer yttrandefrihet, medbestämmande, mänskliga rättigheter ochbättre levnadsvillkor/-standard. Jag tror inte mänskliga rättigheter var detamerikanarna och fransmännen hade i tankarna när de ville vara med och bestämmaoch antagligen ha mer frihet men när de vunnit införde de lagar och regler ommycket av det som vi idag kallar mänskliga rättigheter. Sådant som vi tar somen självklarhet men som inte var självklart då och som inte var självklart iTunisien. Precis om revolutionerna på 1700-talet spreds revolutionen i Tunisienoch i Egypten började man protestera mot den sittande regimen. Revolutionen därhade fler gemensamma faktorer med franska revolutionen, t.ex. matbrist och högarbetslöshet. Också där ville man ha grundläggande rättigheter. Precis som iAmerika ville man inte har korruption och man ville ha mer frihet. Frihet kanbetyda många olika saker men jag tror de flesta är överens om att man ska kunnabestämma mycket i och om sitt liv själv, om man har frihet. Amerikanarna hadevarit vana vid detta i och med att lagarna som Storbritannien hade satt uppinte följdes och de skötte sig mest själva. I Frankrike var det feodalism ochbönderna hade tröttnat på att inte kunna bestämma själva. Frihet, grundlägganderättigheter och medbestämmande , eller snarare avsaknaden av dessa är alltsåstora och viktiga orsaker till varför revolutioner uppstår.

I Tunisien blev revolutionen lyckad och invånarna fick detbättre. I Egypten har det enligt vissa blivit sämre, t.ex. så förhindrarterroristlagar journalister från att ifrågasätta vissa offentliga uppgifter. 

I Syrien släppte regimen fri islamiska extremister för attkunna beskylla sina våldsamma handlingar mot revolutionärerna på att de varjust extremister. Den liknelsen jag kommer dra nu är inte helt korrekt men detvisar att vissa personer som verkligen tror på sin sak är beredda att ta tillvåld för att se till att det blir som de vill. Både extremisterna i Syrien ochSons of Libery i Amerika gjorde detta. I Amerika lyckades det men konflikten iSyrien är inte löst än.

I flera av revolutionerna, i t.ex. Tunisien och Egypten, harsociala medier varit viktiga för att revolutionärerna skulle kunna hållakontakten och planera och samlas. I Amerikanska revolutionen skapade SamuelAdams korrespondenskommittéer som skulle hjälpa kolonierna att hålla kontakten,precis som de sociala medierna hjälpte revolutionärerna i Tunisien och Egypten.

En av de viktigaste orsakerna till varför det blir enrevolution tror jag är att människorna vill vara med och bestämma. Det ärnaturligt för oss att vilja välja våra liv och hur de ska vara, och om vi intekan det, vill vi ändra på situationen. Ekonomiska faktorer är en väldigt storsporre enligt mig, men enbart ekonomiska orsaker hade inte gjort en revolution. Vi måste tro att vi kan göra det bättre,annars finns det ingen anledning att ta makten, då kanske det bara blir sämre.Att vi tror att vi är värda mer och att vi kan måste jag nog ändå säga är ettmåste för att vi ska våga. Jag jämför med lägsta kasten i Indien igen. Enligtmig har de många av de faktorer som har påverkat i amerikanska, franska,tunisiska, egyptiska revolutionen: ekonomin, friheten, bestämmande, etc. Men dehar blivit lärda att de inte är värda mer än vad de får, och många kämpardärför inte heller för mer.

Jag tror inte att invånarna i Tunisien, Egypten och Syrieninspirerades av amerikanska och franska revolutionen. För mig känns det väldigtavlägset och trots att en del faktorer är lika, är det fortfarande många somskiljer. Det är flera århundraden emellan och känns antagligen avlägset ävenför invånarna i Tunisien, Egypten och Syrien. Men jag vet ju inte vad de tänkerså det hade ju kunnat påverka.

Om jag utgår från mig själv, har nog ingen av de härrevolutionerna riktigt makten att inspirera mig. Jag tror dock att om vi någongång i framtiden behöver inspiration och inte har någon annan till hands, såkan så här många revolutioner påverka oss. Jag tänker att det är viktigt attkomma ihåg dem ändå, fast de inte påverkar framtiden rent praktiskt. De kannämligen påverka hur vi tänker och hur vi handlar. Förhoppningsvis kommerframtida politiska ledare att ha i bakhuvudet att folk har lyckats, fleragånger om, med att störta en ledare de inte varit nöjda med. 

Likes

Comments

Fråga 1, 2 och 3

1. a. Den första källan är en tidningsartikel/notis frånVästernorrlands Allehanda och därmed skriftlig.

b. Den anger TT som källa och TT har i sin tur intervjuat LandsfogdeSune Påhlman.

c. Enligt källan, eller egentligen källans källas källa, vardet demonstranterna som sköt först och att trupperna då retirerade. Skottenfrån demonstranterna fortsatta och gav inte befälhavaren något annat val än attskjuta skarpt.

2. a. Andra källan är ett anförande (muntlig) avriksdagsmannen herr Öhman.

b. Han har några källor, som nämns som medlemmar utregeringens eget parti men inte mer ingående än det. Han har rimligtvis enkälla på hur många det var som dog, men detta antal stämmer inte överens meddet antal som står i ”bakgrunden”. Det kan vara så att han överdrev för att fåstörre effekt eller så hade hans källor helt enkelt fel.

c. Enligt hans källor var det militären som sköt först.Antalet som dog stämde inte. Annars har han inte med så mycket fakta utan merbeskyllningar på den sittande regeringen och statsministern.

3. a. Detta är ett anförande från Ådalskommissionen somtillsattes av regeringen för att ta reda på vad som egentligen hände. Den ärskriftlig.

b. De som skrev texten har intervjuat flera vittnen somenligt dem är oberoende och icke tendensiösa.

c. Den kommer fram till att det var militären som sköt förstenligt de som intervjuats och de erkänner och nämner vilka svagheter deraskällor har.

Fråga 4

1. Samtid: Artikeln skrevs dagen efter händelsen vilket ärpositivt. De som har skrivit den var inte där när det hände men deras källorkan ha varit det. Påhlman ska ha varit där och TT kan ha varit där (jag vetinte riktigt hur det funkar med TT).

Beroende: Artikeln är beroende av sin källa, TT, som i sintur är beroende av Påhlmans utsaga. Påhlman kan har påverkats och pratat med deandra militärerna. Enligt honom har samma beskrivning avhändelsen lämnats av alla de andra också och om den är exakt samma är detrimligt att de pratat ihop sig innan. All fakta som finns är enligt Påhlman. TTverkar inte ha kollat upp de andras berättelser och inte heller de polismänsberättelser, som ska ha varit där.

Tendens: Påhlman och de militärer och poliser som var påplats har mycket att förlora om det kommer fram att det var de som sköt först.De kan förlora sina jobb och något slags straff är antagligen inte heltorimligt. De har därför en väldigt stark tendens att säga det som skyddar democh inte nödvändigtvis vad som hände.

Sammanfattning: Jag skulle vilja säga att TT i sig är enganska säker källa men i och med att Påhlman i detta fall är så pass tendensiös, tycker jag inte att denna källa är attlita på.

2. Samtid: anförandet hålls samma dag skottlossningen skeddemen herr Öhman var inte där. Närhet i tiden är ofta positivt men fakta ianförandet stämmer inte och detta kan bero på att herr Öhman ville sätta ihopsitt anförande så snabbt som möjligt.

Beroende: herr Öhman är beroende av flera källor: demedlemmar ur regeringen som han har pratat med, samt den källan som gav honomuppgifterna om antalet döda. Den sista källan visste inte riktigt vad som hadehänt i och med att siffran blev högre än den verkliga och man kan därförifrågasätta om de andra källorna stämmer. Att han litar på källor somuppenbarligen inte riktigt vet vad de pratar om tycker jag inte bådar gott. Manundrar ju då om hans andra källor är lika pålitliga.

Tendens: om man utgår från att de medlemmar ur regeringensegna parti han har pratat med inte är lika förvirrade som den första källan, ärde ganska trovärdiga enligt mig. I och med att de sitter i den styranderegeringen, som styr över militären som skjutit, tjänar de ingenting på attsäga att det var militären som sköt först. Snarare tvärt om. De vill inte blimindre positiva hos folket och har därför en tendens att skylla på folket föratt försvara sina egna handlingar och beslut. Detta är en mottendens. Dock såvill de antagligen inte heller skylla på folket, som då blir mindre angelägnaatt rösta på dem i nästa val. Så det är riktigt svårt att säga vad som ärtendens och vad som är mottendens. Om herr Öhman pratat med flera personer utregeringen kan jag tänka mig att han har valt ut de som underbygger hansåsikter och hans mål med anförandet.

Herr Öhman sitter i riksdagen, är emot den borgerligaregeringen och tillhör då rimligtvis arbetarnas parti, socialdemokraterna. Hankritiserar statsministern och regeringen flera gånger i sitt tal och han har enväldigt tydlig tendens till detta i och med att det gynnar honom och hans partii nästa val, då de väljer att stötta folket och arbetarna.

Sammanfattning: Jag tycker inte att källan i sig är trovärdigdå herr Öhman är otroligt tendensiös. Dock så tycker jag att hans källor, desom sitter i regeringen, kan vara trovärdiga källor. Oavsett vad de säger kandet vändas mot dem. Beroende på var de ”samstämmiga uppgifterna” kommer ifrån,kan de vara olika mycket pålitliga. Överlag skulle jag inte lita på den härkällan, men gärna gräva djupare i dess källor.

3. Samtid: berättelsen från kommissionen kom ut några månaderefter och detta är enligt kriteriet samtid inte positivt. Mycket glöms av påden tiden och många berättelser kan hinna ändras. Beroende på när vittnenaintervjuades, påverkas trovärdigheten olika mycket. Jag tycker inte att det ärtroligt att de ska ha intervjuats dagar efter händelsen utan snarare veckor ochde kan de ha blivit beroende och påverkats av varandra och än mer tendensiösa.

Beroende: berättelsen baseras på ”trovärdiga” vittnen som harintervjuats. Dessa har valts ut för att de anses vara trovärdiga och för att deinte ska ha någon stark koppling till varken demonstranterna eller militären,och ska heller inte ha varit med under demonstrationen.

Tendens: berättelsen i sig ska inte ha en tendens attfavorisera den ena sidan framför den andra i och med att den är tillsatt som enutredning. Dock är den tillsatt av regeringen som kan påverkas negativt om detkommer fram att det var militären som sköt först. Detta ger Åldalskommissionenen tendens. Det den kommer fram till, att det var militären som sköt först, är en mottendens. I och med att den skriver något som inteär positivt för regeringen, är det troligt att det som den skriver är sant.

Berättelsens källor ska ha valts ut för att de är trovärdigaoch icke tendensiösa. Dock så står det i ”bakgrunden” att strejkbrytarna varilla sedda av folket i Ådalen. Detta betyder troligtvis att invånarna var förstrejkarna och därmed emot militären i det här fallet. Så trots att de intestrejkade eller var väldigt nära demonstrationen, kan de vara tendensiösa.

Berättelsen tar upp två omständigheter som kan ha påverkatresultatet vilket ses som positivt och gör källan mer trovärdig. Dessaomständigheter gör dock deras källor mindre trovärdiga och det blir svårare attavgöra om det de kommer fram till faktiskt är sant.

Sammanfattning: utredningar tycker jag borde gå att lita påoch i och med att den här är mottendensiös och har tagit med svagheterna,tycker jag att det är en ganska säker källa. Vittnena är däremot troligtvistendensiösa och man kan ju bara hoppas på att de har talat sanning, och att dehar förhörts så tidigt som möjligt. Vittnena är nog inga jag skulle lita på ivanliga fall.

Sammanfattningsvis skulle jag säga att ingen av källornaverkar helt pålitlig men om jag fick välja skulle jag lita mest påÅdalskommissionens berättelse.

Likes

Comments

Historiebruk handlar om hur vi använder (brukar)historia i samhället för olika syften. Studieområdet har vuxit fram justför att det finns så många olika skäl för att intressera sig för historia.

Historievetenskapen har ett vetenskapligt intresse,det vill säga att historiker ska försöka ta reda på vad som är sant om detförflutna (så gott det går). Men vanliga människor behöver inte intressera sigför det, utan kan använda historia på andra sätt. Historiebruk handlar just omatt analysera hur människor använder historia. Det centrala är inte om historiaanvänds på ”rätt” sätt, utan snarare att se hur det används och vadanvändningen fyller för funktioner.

Olika sortershistoriebruk

Här följer några olika sorters historiebruk. Flera olikasorters historiebruk kan förstås förekomma samtidigt.

Vetenskapligthistoriebruk:

Det här är det som historievetenskapen ska arbeta med.Akademiska historiker arbetar med att försöka ta reda på ”vad som faktiskthände” i den mån det går. Det vetenskapliga historiebruket innefattarkällkritik, försök att göra rimliga rekonstruktioner och tolkningar av detförflutna, och en villighet att andra på sin uppfattning om det kommer nyinformation som gör att tidigare vetskap visar sig tveksam. Det vetenskapligahistoriebrukets funktioner är dels att försöka fastställa en sanning, dels attgranska, ifrågasätta och omtolka etablerade fakta. De som framför allt använderhistoria på detta sätt är professionella historiker, men även populärhistorikeroch historielärare använder det (förhoppningsvis).

Existentiellthistoriebruk:

Historia kan användas för att förstärka en identitet, t exen nationstillhörighet eller etnicitet. Sådant historiebruk kallasexistentiellt. Tydliga exempel på existentiellt historiebruk är att många judarser Förintelsen som central för deras identitet som judar, eller att mångaarmenier ser de osmanska massakrerna av armenier 1915 som viktiga för attförstå armenierna som grupp. Det existentiella historiebruket blir oftatydligast när det handlar just om historiska övergrepp mot folkgrupper: dessaerfarenheter svetsar samman den utsatta folkgruppen ännu mer.

Moraliskthistoriebruk:

Det moraliska historiebruket handlar om attgranska och kritisera, och lyfta fram begångna orättvisor och utsatta grupper.Funktionen är att ifrågasätta vissa versioner av historia och belysa andra,ofta med målet att återupprätta någon eller några som drabbats av orättvisor.Syftet kan också vara att kritisera den som man uppfattar har makten i samhället.Ett bra exempel på moraliskt historiebruk är när journalisten Maciej Zaremba islutet av 1990-talet lyfte fram den svenska statens steriliseringspolitik1934-75 under beteckningen ”tvångssteriliseringar”. Zaremba kritiserade Sverigeför att ha genomfört dessa grymma ingrepp och för att ha tystat nedinformationen om dem. Hans artiklar inledde en debatt som fick till följd attde som utsatts för steriliseringar fick skadestånd av svenska staten.

Ideologiskthistoriebruk:

Ideologiskt historiebruk går ut på att man lyfter framhistoria som stärker eller legitimerar den ideologi man själv står för, ellerkritiserar och ifrågasätter andras ideologi. Funktionen är att legitimera denegna ideologin eller de beslut man fattat, eller att ifrågasätta motståndaresbeslut. Ideologiskt historiebruk är väldigt vanligt. Ett enkelt exempel är hurden politiska vänstern brukar lyfta fram USA som ett imperialistiskt land somkrigat i världen utifrån vinstintresse, medan den politiska högern iställetframställer USA som ett land som krigat för att skydda människors frihet ochför att etablera demokrati.

Politiskt-pedagogiskthistoriebruk:

Det politisk-pedagogiska historiebruket handlar om attjämföra historiska händelser med nutiden. Politiskt gör en sådan jämförelse föratt legitimera eller kritisera beslut. I västerländsk politik är det oftapopulärt att jämföra med Hitler. Det gjorde USA:s president George W Bush2003, å han likställde Iraks diktator Saddam Hussein med Hitler, för attlegitimera USA:s invasion av Irak och försöka få internationellt stöd för den.Ett annat exempel är att likställa EU med Hitlers Tredje rike. Med en sådanjämförelse vill man markera att Sverige inte bör vara med i EU. Den här typenav jämförelser kan också användas i pedagogiskt (undervisande) syfte, för attvi ska lära oss att fatta beslut utifrån historiskt ”likadana” situationer somvi befinner oss i nu. Det typiska för politisk-pedagogiskt historiebruk är attlikheterna mellan historia och nutid överbetonas, och man fäster inte så stor viktvid skillnaderna.

Kommersiellthistoriebruk:

Det här handlar om att använda historia för att säljaprodukter. Det mest uppenbara exemplet är att sälja turistsouvenirer medhistorisk anknytning, t ex plastversioner av vikingahjälmar. Men även bruk av historiai film och dataspel kan klassas som kommersiellt: människor lockas avmöjligheten att få uppleva det förflutna på ett lättillgängligt och engagerandesätt, och köper dataspelet/biljetter till filmen.

Icke-bruk avhistoria:

Att inte använda historia, även om det är motiverat, kanklassas som ett ”icke-bruk” av historia. Icke-bruket är en slags specialvariantav ideologiskt historiebruk, men man väljer att inte använda historia för attlegitimera sitt samhälle eller sin ideologi, kanske för att det finns för storaproblem med den faktiska historien. I Sverige på 1960- och 70-talen var det härett vanligt historiebruk inom den socialdemokratiska ledningen: Sverigeshistoria sågs som mörk och dyster, och därför vill man inte koppla ihop denmoderna staten med historien. Istället betonade man framtiden. Ett annatexempel är att skolundervisningen i många afrikanska stater inte tar uppAfrikas historia före imperialismen i slutet av 1800-talet. Anledningen är attde moderna afrikanska staterna bygger på imperialismens uppdelning av Afrika ikolonier. Att då ta upp vilka grupper och stater som existerade tidigare skullekunna hota statens sammanhållning.

Diskussionsfråga:

Vilka olika slags historiebruk finns i skolan? Iden kurs du läser och i det undervisningsmaterial (t ex lärobok) som används?

Hur gör man enhistoriebruksundersökning?

För att undersöka historiebruk behöver du för detförsta något att undersöka (ett studieobjekt). Det enda kravet är att det pånågot sätt tar upp historia. Det kan handla om en lärobok i historia, en staty,ett dataspel, en film, en utställning eller något liknande.

Sedan behöver du fundera över några olikagrundläggande frågor, t ex dessa:

· Vilken historisk händelse/person handlarstudieobjektet om?

· Vad sägs om den historiska händelsen/personen?Hur stämmer det överens med andra källor om samma händelse/person?

· Hur värderas händelsen/personen av den som gjortstudieobjektet?

· Hur och till vad används det historiskamaterialet? Vilka olika slags historiebruk är studieobjektet exempel på? Hurhade det kunnat användas annorlunda?

· Vad har detta historiebruk för betydelse för ossidag?

Låt: Europé – Cherokee. Vilket historiskt fenomen har de valt att skriva ensång om? Ur vilket perspektiv?

· En svensk grupp skriver om indianer. Vita sökteefter guld. Indianerna blev bortdrivna.

· Vilket historiebruk passar in?

· (Existentiellt historiebruk: används ofta närdet gäller historiska övergrepp.)

· Moraliskt historiebruk: det som hände var fel.Gruppen lyfter fram begångna orättvisor och utsatta grupper.

· Kommersiellt historiebruk: mer attraktiv för enstörre grupp människor.

· Vetenskapligt historiebruk: det fakta de har medstämmer.

· Politisk-pedagogiskt historiebruk: kritiserar enhändelse. Politikerna ska inte låta sådant här hända.

Låt: Iron Maiden – Run tothe Hills

· Existentiellt historiebruk: historiskaövergrepp, kopplar/binder sig själva till indianerna.

· Moraliskt historiebruk: det som hände var fel,kritiserar.

· Kommersiellt historiebruk: vill sälja

· Politisk-pedagogiskt historiebruk: när den tasin i klassrummet blir den pedagogisk. Den används i ett syfte.

Likes

Comments

Låt – Our God

“Water you turned into wine, openedthe eyes of the blind”

Det är inte vetenskapligt historiebruk – det gårinte bevisa att Jesus faktiskt har gjort vatten till vin eller gett blindasynen åter. Det är bara bevisat att en person som hette Jesus levde. Många trorinte ens på berättelserna och de antas vara just det – berättelser.

Låten kan föra kristna människor tillsammans ioch med att vi tror på de här berättelserna och att Jesus levt och uppstått. Alltsåexistentiellt historiebruk. Låten svetsar oss samman, speciellt när man sjungerden tillsammans.

På någon nivå tror jag att det hade kunnat varamoraliskt historiebruk. I och med att den allmänna tanken är att detta inte harhänt och att Jesus inte var Guds son etc. kan det vara ett sätt att upprättahans namn. Dock så ser jag inte framför mig att icke-troende sjunger ellerlyssnar på den här låten så det är kanske inte så effektivt.

På en annan nivå kan det vara politiskt-pedagogiskthistoriebruk då berättelserna vittnar om vad Gud kan göra (för oss som tror dåsåklart) och visar på vad han fortfarande kan göra i och med att vi tror atthan har lika mycket makt idag. Ien annan del av texten står det ”Into the darkness you shine, out of the asheswe rise”. Detta tycker jag kan tolkas som att vi ska tro på detta idagockså. Så låten jämför inte riktigt händelse idag med händelser i historien mensnarare händelser i historien med sådant som kan hända idag om man tror. Detta”budskapen” fungerar ju såklart inte för de som inte tror men låten är juriktad till troende.

Om ideologiskt historiebruk inte bara ärideologier utan också idéer och tankar som man står för kan låten vara ettexempel på detta. T.ex. vi tror att Gud är störst och mäktigast, i resten avlåten är en del av texten ”Our God is greater, our God is stronger, our God ishealer, Awesome in power, there is no one like you”. Låten lyfter fram det vitror på och det vi står för.

Det är inte icke-bruk av historia. Det finnsmånga ”problem” med berättelserna, t.ex. att man måste tro på Gud för att deinte ska vara sagor, men fortfarande används de i låten.

Låt – The Big Bang Theory intro

Our whole universe was in a hotdense state,

Then nearly fourteen billion yearsago expansion started —Wait...

The Earth began to cool;

The autotrophs began to drool;

Neanderthals developed tools;

We built a wall (we built thepyramids).

Math, science, history, unravelingthe mystery,

That all started with a Big Bang!

Bᴀɴɢ!

"Sincethe dawn of man" is really not that long,

Asevery galaxy was formed in less time than it takes to sing this song.

Afraction of a second and the elements were made.

Thebipeds stood up straight,

Thedinosaurs all met their fate,

Theytried to leave, but they were late

Andthey all died. (They froze their asses off.)

Theoceans and Pangea,

Seeya, wouldn't wanna be ya,

Setin motion by the same Big Bang!

Itall started with the Big Bang!

It'sexpanding ever outward, but one day,

Itwill pause and start to go the other way,

Collapsingever inward, we won't be here, it won't be heard.

Ourbest and brightest figure that it'll make an even bigger bang!

Australopithecuswould really have been sick of us

Debatinghow we're here, they're catching deer. (We're catching viruses.)

Religionand astronomy, Descartes and Deuteronomy,

Itall started with the Big Bang hay!

Musicand mythology, Einstein and astrology,

Itall started with the Big Bang!

Itall started with the Big Bᴀɴɢ!

Låten berättar om sådant som hänt innan och efterBig Bang och vår utveckling. En del av det är bara en vetenskaplig teori menmycket vet man har hänt (byggt pyramider t.ex.). Den är introt till en TV-serieså det är ju definitivt kommersiellt historiebruk.

Det är inte riktigt vetenskapligt historiebruk,trots att det är fakta i. Jag är inte så säker på att alla dinosaurier försöktelämna och så är hälften av det än så länge bara en teori, en som många forskaretror på, men ändå bara en teori och inte historia.

Det är inte moraliskt historiebruk – ingentingkritiseras, det är faktiskt inga starka värderingar i alls.

Det är inte ideologiskt historiebruk – ingapolitiska åsikter eller något förstärker eller trycker ner någon åsikt.

Det hade kunnat vara existentiellt historiebruk –låten kan förstärka vår känsla av att vi håller ihop för att vi är människor. Vihar klarat mycket tillsammans och gjort många häftiga saker.

Det är inte moraliskt historiebruk – ingenting somär fel har hänt och måste kritiseras och det är ingen som har makt som hen/deinte borde ha, enligt sången.

Likes

Comments

  1. Vilka förmåner hade adeln? Hur fick adeln sin rikedom?

Skattefrihet och rätten till högreposter. De fick sina pengar från avgifter från bönderna.

  1. Vilket område kom först under europeisk kontroll? Vilken typ av människor hamnade där?

Den amerikanska kontinentensöstkust. Engelska kolonisatörer (nybyggare).

  1. Beskriv plantagernas betydelse för världsekonomin.

Det fanns en växande efterfråga avbåde tobak och sockerrör i Europa. Det behövdes mycket arbetskraft ochlösningen blev att importera slavar från Afrika. Detta ledde tilltriangelhandeln.

Ekonomin har påverkats väldigt mycket av triangelhandeln i och med att detta var ett utbrett handelssystem som påverkade väldigt många länder.

  1. Vad var triangelhandeln? Hitta en bra bild på detta historiska begrepp. Beskriv konsekvenserna av triangelhandeln.

Från Europa till Afrika: vapen,tyg, glas, sprit

Från Afrika till Amerika: slavar

Från Amerika till Europa: tobak,bomull, kaffe, socker

Konsekvenser: lidande för väldigt många människor (

  1. Hur skulle människor, enligt upplysningens filosofer och vetenskapsmän, fungerar i samhället?

Vi ka själva undersöka verklighetenoch använda vårt förnuft för att dra slutsatser istället för lita blint påkyrkan och makthavarna. Det ska föras en öppen debatt i samhället och vi ska tolerantamot oliktänkande.

  1. På vilket sätt förändrade den nya världsbilden synen på Gud?

Innan hade Gud gett makten tillkungen och han hade förutbestämt vart och ens liv. Nu sade man istället att allaföddes som tomma blad och man var inte förvisad till att leva det liv man föttsin.

  1. Hur såg upplysningsfilosoferna på människan och hennes förmåga att lära och påverka?

Genom klok uppfostran, bralevnadsvillkor och god utbildning kan man förbättra sin och sina barnssituation.

  1. Hur skulle den nya kunskapen användas?

Genom forskning och debatt skullehela mänskligheten göra framsteg.

  1. Vilka konsekvenser fick den nya vetenskaps- och människosynen för samhället?
  1. Hur hade samhället uppkommit enligt upplysningsfilosoferna?

Staten hade uppkommit i from av ettkontrakt mellan staten och människorna. Människorna hade lämnat ifrån sigmakten till staten mot att staten skulle visa respekt för vissa naturligarättigheter: liv, frihet och egendom.

  1. Vilka rättigheter tillskrevs människan av John Locke?

Rätten till liv, frihet och egendomoch, om stat kränkte dessa rättigheter, rätten till uppror.

  1. Hur såg Rousseau på människan och samhällsfördraget?

Han häll inte med om kontraktetmellan staten och människorna och ansåg att folket skulle få vara med och deltai alla beslut.

  1. Hur föreslog Montesquieu att den politiska makten skulle fördelas?

Kungens styrande makt skullebegränsas av det lagstiftande parlamentet och dessa två ska i sin turkontrolleras av en oberoende domstol.

  1. Vad menade Voltaire med upplyst despotism?

Att kungen skulle påverkas så atthan som ”upplyst despot” använde sin makt till att främja framstegen.

  1. Vilken genomslagskraft fick upplysningsidéerna i de europeiska länderna?

I Storbritannien och Nederländerna,där ekonomin utvecklats längst och debatten var förhållandevis fri, slogupplysningsandan igenom och idéerna spreds. I Frankrike mötte idéerna om ökadpolitisk och religiös frihet hårdare motstånd men upplysningsidéerna börjadeändå påverka samhället. I Storbritannien var de en viktig bakgrund tillindustriella revolutionen och i Frankrike till revolutionen 1789.

  1. På 151 hittar ni Mary Wollstonecraft. Förklara hennes roll i denna tid. Varför skär det sig mellan Wollstonecraft och Rousseau? Hitta 3 citat av Wollstonecraft.

Rousseau tror inte på jämställdhet,på att kvinnorna är lika mycket värda som männen, och ska ha samma rättigheter.Han tycker att kvinnorna ska vara hemma och ta hand om barn och hushållet medanWollstonecraft tycker tvärtom.

  1. Vad ser vi på bilden?

”Encyclopedia eller motiveratlexikon för vetenskaper, konst och hantverk, ett samhälle av män av bokstäver”

(Översatt på google translate)

Jag vet inte om översättningen ärkorrekt men jag tolkar det som att det är ett uppslagsverk eller lexikon förvetenskap, konst och hantverk. Om ett samhälle som antingen består av män ellermänniskor som ”använt sig av bokstäver” (inte säker).

Likes

Comments

När jag fick i uppgift iskolan att skriva en krönika om vårt skolbesök i Riksdagen visste jag inte vadjag skulle skriva om. Jag hade ingen aning. Vi gick dit, fick en lapp att sättapå tröjan, gick igenom säkerhetskontrollen, fick en rundvandring, träffadeledamoten Mats Persson, sen gick vi tillbaka till vandrarhemmet där vi bodde. Jaghade inga speciella förväntningar, jag blev inte imponerad av det jag såg, blevinte överraskad – jag kände nästan inget alls, förutom lättnaden när lärarna saatt nu är det mat som gäller.

Jag tyckte inte attriksdagen var storslagen – jag har sett slottet, jag tyckte inte att det varväldigt formellt – jag har varit på en rättegång, jag tyckte inte tavlorna ochskulpturerna var märkvärdiga – jag har sett kronjuvelerna.

Jag ska vara helt ärlig,jag googlade på ”åsikter om Riksdagen” för att försöka hitta inspiration. Detenda som kom upp var information om ett nytt kvarter som kommer heta Åsikten…Jag hittade dock in på sidan där andra skolors krönikor är upplagda och jagfick reda på att ledamöter har 61 000 kronor i grundarvode och ännu högreom de är ordförande eller vice ordförande. Statsministern och talmannen har ettarvode på 156 000 kronor.

Min åsikt är att detlåter väldigt mycket men jag antar att jag får lita på att de gör sig värda skattebetalarnaspengar. Enligt mig är de inte bättre eller mer värda än en sjuksköterska ellerlärare och borde därför rimligtvis få samma ersättning för nedlagd tid. Pengar åsido, min poäng är att det inte är något speciellt med varken ledamöterna ellerderas arbetsplats. För det är det riksdagen är – en arbetsplats. Varken mereller mindre. Där finns kontor, skrivbord, konferenssalar och ordningspersonersom håller ordningen – precis som på nästan vilket annat företag som helst.

Detta är anledningentill varför jag inte blev överraskad, imponerad eller överrumplad vid vårtbesök på riksdagen. Jag hade tyckt det hade varit mycket mer intressant attbesöka ett sjukhus eller ett stort företag och få se hur beslut fattas och vadde faktiskt gör för att betjäna patienterna så effektivt som möjligt eller driverföretaget för att få ut den största vinsten.

Vi fick vara med underen debatt om något helt ointressant i kammaren som bara ägde rum för att detskulle in i protokollet. De som inte talade i talarstolen satt med telefonen ihanden och med ett leende på läpparna, men vända mot varandra istället för motden som talade. Med återkoppling till vad de får i arvode, är det så här detska vara? Vi satt knäpptysta i tio minuter sedan gick vi och kollade på ett rumdär det förs samtal som inte får bevittnas av allmänheten och där fanns ettovalt bort med cirka åtta stolar. Det stod ett skrivbord vid bortre änden avrummet och på båda borden stod det mikrofoner. Det var väl det som skiljderummet från konferensrummen vi har på skolan.

Jag tyckte inte hellerjag lärde mig något vettigt som jag kommer ha nytta av, men det är ju kanskeinte heller meningen när man är på studiebesök… Vad vet jag?

Likes

Comments