Missförstå inte mig nu, det här är ingen ”jag är trött” inlägg.


Jag får ofta den frågan, om hur det känns att vara mamma och kombinera studier med moderskapet.
Det går inte att förklara med endast ord, det är djupare än så, det är en dalbana utav emotioner. Man kan känna sig väldigt säkert av vad man gör en stund men en timme efter sitter man och tänker om det var rätt gjort. Att vara mamma innebär många olika saker, det är inte att byta blöjor och mata barnet utan det är hur man gör det också.
Som ung mamma får man ofta pekfinger, ”nej man gör inte så” eller ”så gjorde inte vi på min tid”, man ska kunna höra alltid men också känna instinkten, det enda som vet hur ens barn funkar är vi mammor, för vi spenderar tid med de mest av alla.

Det känns så bra att ha en sån liten människa vid ens sida, att han beror av mig på alla sätt och viss är sååå mysig, jag älskar att han behöver mig i den perioden (såklart ska jag lära honom att bli självständig). När han gråter och jag lyfter upp honom och han slutar gråta direkt, det är världens finaste känsla, att han känner sig så lugn i min famn att han oftast somnar efter en stund, jag hade och har så mycket tur att jag fick ett friskt barn

Likes

Comments