Hej hej och välkommen till en grå söndag med miiig. Idag är det då grått här hos mig men jag är otroligt glad och peppad idag?? Varför vet jag inte men det är jätteskönt!!! Jag har seriöst inte mått såhär på ett bra tag så just nu njuter jag bara över mitt mående, vilket inte var igår.

Men jaa, det är då grått och snöar (?!?!) vilket innebär att det är första snön för i år. Är det bara jag eller är det ganska (väldigt jävla) tidigt att snön faller?? Jag vet inte men det känns som att snön kommer i mitten av november. Men samtidigt så bor ju vi i Sverige och här vet man ju aldrig med vädret, jag menar det kan lika gärna snöa på midsommar så aaa. Jag är inte så förvånad över snön ändå.

Det är verkligen såååå skönt att det inte är skola imorgon. Jag njuuuter till max. Men nu ska jag fortsätta med min söndag och ha det bra. Jag hoppas er söndag också är bra och att ni mår bra, både fysiskt och psykiskt!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments


Det är äntligen höstloooov!! JAAAAAA!! Just nu är det bara så sjukt skönt och det här höstlovet är mer än välkommet. Hej hej mitt kära höstlov jag tackar för att du finns.

Nej men sååå skönt med höstlov och jag har faktiskt några planer nu på lovet som jag tror kommer bli så roliga! På halloween ska jag och några kompisar ha en liten "fest". Asså jag vet inte ens om man kan kalla det en fest då vi är typ 6 pers (men det kan ju alltid bli fler hihihi) och vi planerar verkligen inte att dricka alkohol what so ever. Vi ska bara chilla tillsammans, äta gott, ha det gott och även klä ut oss. Herrejävlar jag har verkligen inte klätt ut mig på år och dar. Senaste gången jag klädde ut mig var typ när jag var 10??? Hur länge sen var inte det??? Så det kommer att bli askul och jag tror jag vet (men är inte 100% säker) vad jag ska klä ut mig till. Jag ser veklingen fram emot det här men är seriöst ganska orolig angående maten då jag inte har den bästa relationen med mat... Min önskan är att jag bara kan släppa loss och äta vad jag vill, iallafall bara under en kväll. Lättare sagt än gjort men jag ska verkligen göra allt jag kan för att inte låta maten ta över kvällen.

Jag och min familj ska även till Göteborg och det ska bli väldigt mysigt. I Göteborg ska jag också passa på att träffa en väldigt nära vän till mig som jag inte har träffat på ett tag då distansen mellan oss inte direkt är 5 min bort... Så det ser jag även fram emot väldigt mycket!!!

Men förutom att jag har fått lov (!!!!!) så har inget speciellt hänt under dagen utan skolan har rullat på som vanligt. Jag vet inte om alla får höstlov nu men jag hoppas att du som läser det här får höstlov eftersom att alla är riktigt värda det då vi faktiskt orkar kämpa på med vardagen konstant. Alla förtjänar liksom ett break. 

Likes

Comments


Jag kom nyss hem från skolan och idag var ingen bra dag. Jag var där hela dagen men seriöst, allt sög och jag orkade inte med någonting. Dagen blev ju bara sämre och sämre och jag fick en panikattack, ironiskt eftersom att jag skrev om det imorse...verkligen. Nej men imorse skrev jag ju lite angående det här och bland annat så skrev jag ju att man bara ska tänka på nu och att man faktiskt mår bra. Men idag var ingen dag där jag kunde fokusera på det. Absolut inte. Jag fick min jävla panikattack och mår inte alls bra nu efteråt, som vanligt. Dock så ska jag träna idag (träningsdag står på schemat,skoj!) och hoppas seriöst att jag blir gladare av det. Jag brukar inte bli det men kan det snälla bara ske ett under idag?

En annan jobbig sak är att jag måste prata med min mamma angående att byta psykolog. Jag vågar inte ringa och boka en tid själv och måste därför be om hjälp, och där kommer mamma in i bilden. Det är inte så enkelt som det låter då jag måste få henne att inse att vi måste ringa typ NU, alltså pronto as fuck, för jag är ute på hal is. En av mina lärare i skolan är nämligen orolig för mig och vill kontakta BUP om jag inte tar tag i det här på riktigt typ nu. Fyfaaaaaan (tänk att jag skriker rakt ut som en val). Jag vill verkligen inte hamna hos BUP. Det räcker liksom med en psykolog.snälla.

Aja, det var min dagliga uppdatering angående mitt fabulööösa liv. Kram till dig som läser och jag hoppas verkligen att du har haft iallafall en ok dag :))

Likes

Comments


Så jag tänkte skriva lite om mig själv då det kanske är lite kul, eller inte... vem tror jag att jag är? Kim Kardashian eller? Heheh...ja. Men det här är inte ett "livet är så jobbigt och jag har det värst i hela världen!" inlägg, absolut inte. Jag vet att folk har det så mycket värre än jag, liksom har det piss rent ut sagt. Men samtidigt så är den här bloggen typ till för att vara en dagbok för mig och även kanske kunna sätta ord på någons känslor. Jag vill liksom vara ärlig på den här bloggen.

Men jag har ångest, panikångest. Jag tycker det är jättejobbigt och jag är inne i en period just nu där det påverkar min vardag något extremt. Min ångest är något som är konstant inom mig och när det blir för mycket eller om jag är i en jobbig situation så får jag panikångest. En människa som aldrig har haft panikångest vet inte hur det känns och kommer nog aldrig riktigt att kunna förstå känslan. För mig känns det som att jag ska dö eftersom att jag inte kan andas, röra på mig, prata eller bara agera normalt. Innan jag fick panikångest kunde jag inte föreställa mig att det var såhär. Jag tänkte att så jobbigt kan det väll inte va? Svaret är jo. Det är jobbigt, särskilt när det påverkar ens vardag hela tiden. Jag kan få en panikattack i skolan, under en lektion, på bussen, tåget, på stan eller när jag försöker sova hemma och tankarna bara snurrar. För mig blir det jobbigt när det är mycket människor omkring mig eller när jag tänker för mycket.

Jag har haft panikångest i typ ett år nu och i början var det inte alls så som det är nu. Första gången fattade jag ingenting men nu känner jag igen känslan på en gång när en panikattack är påväg att ske. Det värsta med en panikattack är att jag verkligen inte kan kontrollera mig själv. Min kropp liksom krampar, jag gråter, skakar och kan inte prata med någon som försöker få kontakt med mig. Därför tycker jag att det är väldigt pinsamt att få en panikattack bland folk då jag oftast inte kan dölja den... Såklart blir den bara värre när folk strilar, liksom det förvärrar situationen något extremt.

När jag fick det här för lite mer än ett år sen så ville jag absolut inte gå till en psykolog och prata, vilket jag inte vill nu heller men måste (fan), så jag vägrade i början. Sen tog jag mig till ungdomsmottagningen, pratade med en som jobbar där och det gör jag fortfarande. Dock hatar jag verkligen att gå dit och har sån ångest varje gång innan jag ska dit. Jag hoppas verkligen att det blir bättre och att jag faktiskt börjar uppskatta att få prata med någon. Däremot så har jag tappat hoppet om just den här psykologen då jag inte alls är bekväm med hen och därför ska jag byta till en via vårdcentralen. Hoppas att det blir bättre där för jag orkar inte hålla på.

Det var lite om min panikångest och ångest. Jag är verkligen inget proffs angående det här, tro inte det! Så det jag skriver är bara 100% utifrån min upplevelse och hur jag känner. Om någon som läser det här har panikångest, jag hoppas att du mår bra just idag och tänk inte på imorgon eller om en vecka. Du mår bra idag! Får du en attack så får du en, ingenting du kan göra mot det. Om du är en person som känner någon med panikångest så är det bästa tipset jag kan ge att bara finnas där. Krama personen, visa att du finns och hjälp den bara att andas om den får en panikattack när du är med. Det är verkligen det viktigaste, andningen. Mer behöver man faktiskt inte göra. Man behöver inte prata om det hela tiden, för det kan faktiskt vara så jävla jobbigt, men våga ställ frågor om du undrar något!

Ha en bra dag oavsett vad du gör! Nu ska jag bege mig till skolan (i tid!?!?) och överleva dagen! KRAAAM

Likes

Comments

Herre min Gud säger jag bara. Imorse var allt annat än en lugn morgon. Jag sa ju att jag sov 9 timmar igår (är seriöst fortfarande i chock angående det) och idag fick jag betala för det. Efter fyra timmars sömn så vaknade jag i panik och insåg att "wow. Jag ska sitta på bussen till skolan om 15 minuter. Jag har försovit mig."
Så jag stressade och gjorde mig iordning och 15 minuter senare satt jag på bussen. Pust. Jag hann och tacka gudarna för det. Har inte råd med fler frånvaro timmar.

Idag har det även varit en väldigt lång dag i skolan, 8-16, och det tar kål på en. Eller iallafall på mig hihi. För mig är skolan i sig inte ett jättestort problem men att VARA där är däremot jobbigare. Jag vill liksom hem och bara sova. Men jag är väl medveten om att folk har det värre så jag tycker att det funkar för mig ändå. Jag tar mig dit (oftast), är där och går hem. Det funkar. Skolan är liksom inte gjord för att vara fantastisk där små unicorns hoppar runt på rosa moln och skrattar glatt. Absolut inte.

Jag är en människa som är ganska osocial och hatar när folk kollar på mig. Det är bland det värsta jag vet. Med det menar jag inte att jag hatar när folk kollar på mig när de pratar med mig eller att de visar tecken på att jag faktiskt existerar, absolut inte. Jag hatar nämligen när folk beter sig som att man inte finns, så snälla sluta gör så bara för att någon säger att det har svårt med det social, tack! Men en sak som är ännu värre är när stora gäng, oavsett kön, kommer emot en på t.ex. en busshållplats. Då känner jag mig så jävla obekväm och är seriöst rädd. Det ska inte vara så men tyvärr känner jag såhär. Jag lovar att någon kan känna igen sig och kan hålla med om att stora gäng som låter mycket och går kaxigt runt en inte är kul! Disslike på den känner jag mest sådär rent spontant.

Men med det här sagt så är onsdagen avklarad! Yeeees. Två dagar till och sen är det höstlov för min del. Hell yeeeeah (föreställ er att jag säger det med en riktig baston, härligt ljud) !!!!

Likes

Comments


Ännu en dag, ännu ett blogginlägg. Okej, nu drar vi inte förhastade slutsater och tror att jag kommer blogga varje dag, liksom .Calm.Your.Titties.

Men idag är det tisdag, nästan halva veckan har gått vilket innebär snart helg. Jag är en sån person som redan på söndag eftermiddag längtar till fredag. Kul med skola? absolut. Inte. Idag var dagen lite bättre och jag hade inte lika svårt att ta mig till skolan som igår och var faktiskt där hela dagen. skoj. Jag har även väldigt svårt att sova men natten till idag sov jag 9 (?!?!?!?!) timmar, så det är väll en anledning till att jag är lite mer pepp idag. Dock händer aldrig det här mig men jag kan säga att det var SÅ jävla välbehövligt.

Nu när jag sitter här och skriver så känns det typ som att jag skriver dagbok, vilket är tanken med den här bloggen. Men sen när jag typ tänker efter att vem som helst kan läsa det här??? eeeeeee vänta va?? hur tänkte jag där?? Bra fråga. Men jag vill kunna vara mer öppen och tyvärr är jag inte det, därav är jag anonym här för det blir enklare då. Jag är väldigt mycket i mig själv vilket jag borde ändra på, särskilt enligt min psykolog (som jag för övrigt hatar och aldrig vill gå till igen) som hela tiden tjatar på att jag ska öppna upp mig...

Jag är ju då hemma just nu, har precis ätit mellis, fått ångest över det (vilket jag absolut inte ska ha, jag vet) och ska snart gå och träna. Tjoho, jag skriker verkligen av glädje. De personerna som tycker det är så fantastiskt att träna och det är det enda de vill göra, hur??? Jag är absolut inte en av er, men jag önskar att jag var. Jag gör det endast för att jag känner att jag måste samt att alla jävla människor säger att det är bättre än att sitta hemma då man bara får mer ångest. Visst, enligt forskning är det väll så, men jag, lilla lilla jag, tycker inte att det stämmer. Om du är en sån som jag och inte alls tycker att det stämmer, träna inte. Gör det inte om du inte vill. Om du ändå känner att du måste, gör det men försök ändå att vara stolt efteråt. Jag vet att det kan vara så in i helvetes jävla svårt att vara det, och att någon står och säger "men gumman bara försök så blir det bättre!" hjälper inte ett jävla dugg. När någon säger så till mig vill jag seriöst bara slå människan i ansiktet och skrika att livet suger så håll käften. Självklart gör jag inte det utan ler lite och säger tack för tipset. Aa, vilket jävla tips!! Det där med träning kan vara ens bästa vän, men samtidigt ens värsta. Fyfan säger jag bara. Hur som helst, hoppas du som läser det här har haft en bra dag, för det förtjänar ALLA. Även om det just nu bara är jag som läser det här (heheh) och vet om att den här bloggen existerar så hoppas jag att alla mår bra.

Likes

Comments

Ja... hur ska man ens börja ett blogginlägg? Oklart. Mycket oklart. Jag är ju då ingen rutinerad bloggare som tjänar miljoner på mina fantastiska inlägg, absolut inte. Ärligt talat så skapade jag den här bloggen nyss i en liten rusch där jag tänkte "men om man inte skulle ta och blogga lite??". Bra ide?? Ingen aning, men varför inte testa iallafall!

Så här sitter jag på bussen och skriver mitt första blogginlägg. Wow. Men vad ska då den här bloggen handla om? Jo det ska jag ta och svara på! Livet och att vi kämpar. Ja men fantastiskt!! Inte alls skit klyschigt. Nej nej.

Nej men jag är en person, som många andra, som kämpar med ångest dagligen. Och det är jävligt jobbigt och suger oftast sjukt jävla mycket. Min tanke är att jag och vem som nu ens vill läsa det här ska kämpa tillsammans. Herregud det här blir ju bara mer och mer klyschigt för varje sekund. Men men. Jag sa ju att jag satt på bussen just nu och klockan är liksom snart 14. Lite sen till skolan kanske?? Egentligen började jag 8.30 imorse men pallade seriöst inte ta mig till skolan. Men nu sitter jag här och är ändå påväg dit för en lektion, vilket är bättre än ingenting alls!

Men det var väll det bloggen ska handla om. Och jag, vem är jag?? Jo men det tänkte jag faktiskt inte berätta. Wow sneaky bitch eller. Jag är en tjej, 15 år och går i skolan. Mer tänker jag inte berätta nu, men kanske sen...? Vem vet.

Nu har jag förmodligen redan tappat den enda personen som kanske klickat sig in här eftersom att texten var allt annat än kort... Men jag hoppas att någon vill läsa det här iallafall, hade ju varit lite skojsigt hehe.


Likes

Comments