View tracker

Det finns så mycket som jag vill få sagt och struket från en tid som inte var min. Den var bara inte min. Den var stulen.

Jag vet inte hur många sekunder det tar att ta sig upp, hur många dagar, minuter, veckor, andetag. Jag vet inte hur många sekunder det tar att spilla ut färg. Hur många sekunder det tar att snubbla på någon. Hur många sekunder det tar att somna. Eller vakna. När bestämmer vi oss att kudden ligger fel och att drömmarna är missfärgade? När lägger vi märke till klockan som gått för många varv?

Det finns mycket jag inte vet. Och mycket som jag vet.

Jag vet att tiden har många ansikten, att kärlek är ett mynt med två olika sidor, att det inte går att betala upplevelser med fulla fickor och tomma hjärtan. Det går inte att tala med munnen full av skuld eller lyssna på någon med öron fulla av inre skrik.

Ibland förefaller vissa linjer att stämma. Sådant du inte tror på kommer överens med din tid. Och när du har fickorna tomma och hjärtat fullt med rött så har du penseln i handen. Du som gillar att måla: måla. Måla tills handleden värker, säger jag till mig själv.

Tiden kanske är min idag.

​Foto 1: Cissis vackra son 

Foto 2: random blommor i Cissis fönster

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker
View tracker

Likes

Comments

Befinner mig just nu med fötterna på en helt oigenkännlig mark. Nyfikenheten kommer som stickningar i kroppen, jag går gatorna själv för att fånga upp stadsdelen med musik i öronen, helt avskärmad från distraktioner. I luften hänger impulserna. Doften av LA lägger jag på minneskontot.

Likes

Comments

​Älskar musikvideos.

Likes

Comments

Gillar att känna hur kroppen smärtar av världshunger, jag vill upptäcka varje hörn, jag vill upptäcka världen. På nakna och ensamma fötter, med din hand i min, med de andras glas resta mot taket. 

Besökte älskade Tallinn med ett stort och härligt gäng, bär nu alla glada minnen i mina fickor. Snart testar jag mina vingar på andra platser och utforskar mer. Det känns så härligt att återfå ett leende på läpparna.

Likes

Comments

​Tömmer ögon på syner som skurit sig mot pupillen, späder ut mina impulser med dina, ett bloss blir fyra till och stadens veke brinner starkt, stjärnorna är snärtiga och magin porlar genom strupen likt vatten.

Leendet och skrattet bryter upp den torkade fasaden, allting krackelerar och jag ser Jim Morrison i profil med blicken sänkt, han är så fokuserad på att framföra sång och jag är helt utanför min kropp men helt överväldigad av hur lättsamt det är att hoppa över stadens osynliga broar. 

Likes

Comments

​Får kallsup på alla nya insikter, kommer underfund med mig själv en aning. Skall eliminera, smula sönder kaka över mitt bord, över ditt bord, och så kommer jag förhoppningsvis helt och hållet finna mig själv på rätt sida av vägen. Det är oförnekligen confusing att befinna sig på nya platser i sitt egna huvud, moralen är inte densamma. Med tiden blir man en annan pusselbit i systemet, eller hur?

Likes

Comments

​Vet inte vad det är med just filmmusik men det rör mig ända in i benmärgen. Så himla vackert och inspirerande och välbehövligt.

Likes

Comments