Jag kan besvara denna fråga genom att säga, Kim. Men vem är Kim? jag är en son, bror, vän och en främling.

Främlingen är jag intresserad av mest, vem jag är i denna persons ögon. Kan detta vara sanningen jag har letat efter. Må denna person finna mig och låt mina ögon vara öppna och mitt hjärta redo.

Hur många chanser får vi att hitta den person? Kan vi ha missat denna röst, detta ljus som ska svara oss denna fråga. Vi går vilse och kan inte leva ett liv värt att leva, vi söker desperat efter denna person.

En främling, ska en främling säga till mig vem jag är, hur ska denna främling veta vem jag är?

Vem är jag frågar jag denna person. Den ser en människa som kan vara en mördare, en lärare, en polis, en pappa, en kärlek, en man vid namn Göran. Vi kämpar för att denna främling ser det bästa av oss, vi visar inte de helheten av denna människa, vi är rädda för att de inte ska tycka om oss, vi har ett begär av att bli omtyckt. Men hur kan e främling tycka om dig om du inte tycker om dig själv.

Sedan barn har jag fått höra att jag inte är tillräckligt och att denna person vid namn Kim är konstig. I många år har jag försökt att gömma mig och försökt att vara någon annan. Under en tid lyckades jag trycka ner Kim och en ny människa var född.

Jag gömde Kim långt inne, nu kunde jag äntligen ta över, jag kunde styra och leda. Kim var svag och han lätt mig leda oss på rätt väg. Jag gjorde oss feta och jag tryckte ner Kim och jag håll han där länge. Jag gav upp på hans dumma drömmar och såg till att vi missade livet. År gick förbi, Kim var nästan borta. Men där fanns en tanke jag inte kunde ta bort, Hoppet. Långt inne hör jag en svag röst ”Jag är inte mig själv”.

Efter falskheten är borta så frågar jag mig själv.

Kim, vem är jag?

  • -Jag vet inte än

Vem vet? om inte du vet? När kan jag få svar på denna fråga?

  • -Du vet vem du är

Jag vill kunna sjunga som en idiot och jag vill hoppa av glädje när jag ser dig och jag vill skrika av ilska när jag är arg för att jag vill vara mig själv. Jag vill inte bli omtyckt av alla och jag vill inte lossas vara någon annan, jag vill vara Kim Patrick Anderberg. Det är Okej att vara Mig och ingen ska säga till mig att sluta eller att vara mer ”normal” jag är den jag är och ingen annan, jag är Kim Patrick Fucking Anderberg.

Många av oss kämpar med att bli omtyckta och vi är oroliga om vad andra tycker och tänker om oss. Övertänker och kör scenariot om och om igen, försöker hitta den rätta vägen. Detta kan på gå i dagar, medan du blir mer frustrerad över att du inte kan finna svaret. Vad om jag gjorde så eller sa detta istället, hade de tyckt o mig då. Det kvittar om 100 personer tycker du är dum i huvudet eller om 1000 personer tycker du är en fantastik människa. Slutet av dagen är du den som står och reflektera över dig själv, du är den som ska leva resten av ditt liv med denna person. Gillar du inte din mage? Tänder? Hår? Lår? Händer? Kort? Lång? Allt detta kvittar för du är den du är! Acceptera vem du är och njut av dagen du har framför dig. Kämpa för att du ska le mot dig själv.

Tänk om vi alla hade slutat bry oss om andra och börjat älska oss själva och inse att vi är smarta, roliga, underbara människor, snygga och härliga på våra egna sätt. En må vara bättre på matte och en kan alla språk i världen. Vi alla har olika egenskaper och vi måste sluta gemförra oss med andra, våra klockor går olika. Vi tittar på vänner och främlingar och några av dem må vara framför oss eller bakom oss. Men där har vi fel, de lever sitt liv på sin tid. Ha tålamod, du är inte efter, det är inte din tid än.

Skrik ditt namn och var stolt!

KIM PATRICK ANDERBERG

Simple jack says hey!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Min mammas bror gick bort igår, en man jag träffade en gång i mitt liv och min mormor förlorade sin son och en dotter förlorade sin pappa.

När Mamma ringde mig trodde jag hon sa att min bror har dött, i en sekund gick min hjärna igenom känslor som jag kände igen, hemska känslor, ett stort hål inom mig och smärta följer. Jag trodde att Rasmus eller Dennis hade gått bort, jag var redo att explodera av ilska, jag vill inte förlorar mina brödar, vi är samma och utan er hade jag inte kunnat vandra på denna jord, utan att veta att mina brödar kämpar i samma strid. Vi må inte ha den bästa kontakten men vi är brödar och vi är sammankopplade på ett underligt sätt. Detta band måste vi göra stakare, för att en dag är det försent och vad vi har velat säga kommer förbli osagt.

Jag är ledsen för min mamma, mormor och mostrar, jag hoppas att i denna stund ni hittar varandra igen, låt det gamla vila och fin tröst i varandras famnar igen. Vi alla är deltagare i livet och vi kan inte vinna om vi strider mot familjen, när mållinjen närmar sig låt oss finnas där och ta vara på tiden.

I en familj har vi alla olika syner på livet så som personligheter, en familj är unik. Öppna ögonen och se vad du har och var stolt över din familj, du är lycklig lottad över att ha en familj.

Jag är stolt över min familj, även om vi inte alltid pratat öppet och vi inte alltid delar allt med varandra.

Jag har en Mamma som jag älskar över allt annat och hon är alltid där för mig, hon sätter sina söner före sig själv, vi har bråkat många gånger men vi har återigen blivit son och mor.

Jag har en Pappa som jag är väldigt stolt över, han kämpar och sliter och finns alltid där för oss. Jag jobbar hårt för att göra han stolt, han har sagt det två gånger till mig och varje gång får hans ord mig till bergstoppen.

En bror Dennis, vi är väldigt olika men det är vad som är så unikt med en familj, vi delar inte många stunder tillsammans men när familjen behöver oss är vi där. Vi stöttar varandra och jag hoppas att en dag vi kommer vara närmare än vad vi är idag.

Den yngsta brodern Rasmus, han är en kopia av mig, jag är väldigt stolt över denna pojk. Han har inte haft det lätt, han förlorade sin pappa i en ugn ålder och hans brödar var inte till mycket stöd då. Men idag är vi där för dig och vi kommer hjälpa dig genom allt. Han har en mamma av guld!

Mårten, vår kapten i himlen och Rasmus pappa, Han var en man av stor karaktär. Vi alla saknar dig och att få dela en konversation med dig, hade jag gett allt för. Jag såg upp till dig och detta var aldrig något jag hann säga till dig, jag gillar att leka med tanken att du kommer snart hem, att du kommer hem efter ett hemligt uppdrag. Jag väntar än på denna dag.

Mormor kan jag beskriva som en hippie, hon är så rolig och underbar. Mamma vägra inse att de är lika som bär, även deras personligheter. Mormor har alltid varit den som är udda, men jag har aldrig varit generad av henne utan jag har lärt mig att man ska vara den man är och inte låta någon trycka ner än. Om jag vill äta glass till middag ska jag få göra det, fortsätt att vara grym och stanna länge hos oss för du har mycket kvar att lära mig.

Farmor du var en extra förälder till mig, som din son Patrick(Min Pappa) jobbade du hårt och kämpade för att se till att alla dina barn och barnbarn har ett bra liv. Nu lever vi utan dig och det är tomt, du höll denna familj tillsammans och utan dig är vi splittrade. Jag hoppas du vet hur viktigt du är, jag önskar att jag var hemma när du gick bort, att få lyssna på din historier och att få dela en kopp kaffe med min favorit person. Du var så omtänksam och underbar, du var den bästa farmor någon kunde ha, jag kan säga att du är väldigt saknad av alla oss. Må Irma vila i frid.

Till alla Kusiner, mostrar och fastrar, Några av er har jag haft närmare kontakt än med andra och ni ska veta att utan er hade vi inte varit denna unika familj. Ni har varit med och skapat oss, må vi alla samlas snart och tacka de som gav oss detta liv och låt hos hitta stryka inom varandra att bygga denna familj vidare.

Vi har nu förlorat Björn och låt oss alla hylla denna man och så att alla hans minnen får leva vidare. Sorgen ska kännas och glädjen ska återigen spridas.

Likes

Comments

Why can’t I kiss you on the dance floor?

I do glance your way and I long for your smile and when you no longer are in my present, I wait patiently for the next encounter. I imagine your lips on mine and how they will taste and when you look at me I’m in love again. In this moment nothing could go wrong and nothing else puzzles my mind. Only you and that smile you give me, that smile is not just only white teeth and red lips, its moment of magic. I get high, I feel warmth, joy and how it fills my lungs with.

You may not want to kiss me on the dance floor and that is okay. You give me joy no matter what will happen. A day might come where we no longer can share a conversation or even a brief moment of eye dialog. That day will be a miserable day but it will be okay, for all days I have spent with you I will cherish.

When music plays I see you in front of me, you speak to me in a soundless way and you smile. We are close and I can feel your heartbeat. We kiss for the first time and nothing else exists in this moment, you are here and with trust in your eyes you kiss me again. I’m losing thought and I only see you and you are the reason for my heart fuelling with joy. I can no longer hear the music and reality sets in. You are gone.

I stand next to you and we are sharing a moment of friendship, you long for love and I look at you with hope. Will there be a moment of trust and warmth between us? Will everything change after today? Will I end a friendship or build a future?

My joy slowly fades and I long for an encounter with you, a heavy silence comes to me. As I lie in my bed, complete bare and vulnerable, I wish you were a part of this moment and the only thing that breaks the silence is the sound of our breathing.

But then again we stand alone and I can’t help smiling at you and I just want to hold you close and all I can think of it that you are not mine. Our chapter might never be written and it may never be shared between us. A story not for this life time. Everything happens for a reason, one life that we share and in one were we go separate ways never knowing what could have been.

I’m I in love or I’m I just a foolish boy?

On one day you make my world spin and the next I don’t give you a single thought. Then again you are the one I think of when I want to explore life and then you are the person I want to be furthest from away from.

I wasn’t expecting to feel this way,

I have been building walls to spare me pain and so have you done, a week ago we shared a moment, it was just you and me. We were talking about…You and I saw what was hiding behind the walls and for a night I was in love. I longed for a kiss as I stared into your eyes and the night ended and we parted. We might share a kiss and we might not, the importance is that I enjoyed being near you and even if it was for a short time, you made me smile. A friendship might be enough for us, for a long time I haven’t felt anything for anyone and then you came around. I’m falling and I’m not sure if I’m in love or just a foolish boy.

We feel more alive when we live out our emotions.

Love

Simple Jack

Likes

Comments

Lyssnar du på din egen kropp? Stannar du framför spegeln och ler och ger du dig själv en boost innan du går ut i världen. Eller ser du på dig själv med besvikelse och fel? När du sedan går runt i vår runda värld med tankar satt på en negativa energi, hur ska du finna glädje eller möta andra med ett leende? Omringar du dig med människor som gynnar din energi eller slukar dem den, är dem falska och känner du dig fel placerad?

Våga flytta på dig, du behöver ingen tärning som visar stegen. Du är alltid ett steg iväg från en ny riktning, våga ta den! Stå inte fast och låt inte andra sluka din energi. Börja dagen med att berätta för dig själv att du är rolig, smart, sexig, vad du gillar hos dig själv och att du är bra som du är. Vi är vilka vi är och vi ska vara stolta över vad vi har åstadkommit och ja där finns andra som kan ha vandrat längre än oss. Men vi alla tar olika lång tid på oss och vi alla har inte samma förutsättningar och vi alla har en barndom som skapar en varierande framtid. Låt dagen börja hos dig, låt din positiva energi flöda genom dig varje morgon och gå ut och möt människor och väx med dig själv.

Detta må vara något ni alla inte håller med om, ni kanske säger till er själva i denna stund, att detta är något en psykolog ska ta hand om och att det inte är något ni behöver. Men vi är så rädda om vad vi äter och hur vi ser ut. Varför då inte ta hand om sinnet, varför inte föra en inre monolog för det kommer vara den längsta konversation du kommer att ha och låt dessa tankar fylla dig med glädje och lycka. Kämpa med att få bort de negativa tankarna och det är bara ett steg som krävs. Det är svårt att ändra på något vi har hört en längre tid, men varje dag kämpar vi för att vad andra tycker om oss. Varför vänder du inte på det, kämpa för vad du ska tycka om dig själv och till att du kan vara dig själv alla situationer.

Morgon till kväll blir vi utsätta för media i alla former, hur man ska vara, vad man ska äta, hur man ska prata, vad man ska köpa, vem man ska vara med, hur man ske se ut och vi måste vara perfekta. Ingen är perfekt, en människa må vara perfekt i ens ögon och det är magiskt. Tänk efter är den personen perfekt för att hon eller han har en väska, märkes kläder, vita tänder, small, muskler eller är hon eller han perfekt för att sätten de pratar, humor, sättet de rör sig på, hur du ser på världen, hur de omfamnar dig? Eller hur deras energi sprids? Vi fokuserar på fel saker, låt den rätta människan få synas, låt oss hitta vägen till sanningen tidigare. Var dig själv och försök inte härma någon, om du hittar sanningen kommer vi även finna människor som fyller oss med glädje och kärlek.

Folk må tycka att du är konstig och att är ett onormalt beteende men FUCK dem, vilka liv lever de om de inte kan sjunga på gatan, dansa på bussen, skoja med främlingar, njuta av ljudet som kommer från en skirande bebis. Vi alla har olika syner på allt och det är underbart, om vi alla lever under samma tro och samma synpunkter hade vi levt i ett fantasilöst samhälle. Stå för vad du tycker och låt andra kommentera, låt de argumentera och låt dem tro att de vet bäst men inners inne har du glädje och lugn. För du vakna denna morgon och du vågade ta steget.

Du är bra som du är! Du är härlig och jag är tacksam att du läste detta!

Kim Anderberg

Likes

Comments

Att släppa taget om någon, är nog det svåraste jag har gjort. Allt är relativt men just nu är detta en sorg som gör ont inom mig. Ordet relativt kan gå och dö, det är personligt.

Men denna tjej jag träffade fick något att öppna upp sig något inom mig, jag blev förälskad på ett ögonkast och nu efter vi har gått skilda vägar så känner jag en stark dragning mot henne. Hon befinner sig i Sydney och jag är nu i Malmö. Även om jag är på andra sidan jorden så känner jag en saknad och att där finns något kvar. Men samtidigt är hon någon jag inte vill ha en relation med, hon är inte bra för mig och hon är inte rätt för mig. Men mitt hjärta säger att det är rätt och att du aldrig kommer känna såhär igen, hon är den enda som fick dig att bli lycklig. Kom igen gå efter henne, skriker mitt hjärta. Många dagar sitter jag och fantisera om hur vi hade det när det var bra och jag glömmer hur det var när det var dåligt. När hon slutade bry sig om mig och gick bakom min rygg och ljög för mig. Lögner efter lögner på ett löpande band, självisk på alla sätt. Jag har gråtit och gråtit efter en hand som ska kunna ta bort mitt onda. Många händer stryker sig ut till mig och de läker mina sår för en stund. Men återigen kommer du upp och mitt hjärta gråter.

Hur ska man kunna glömma någon som man har älskat och man på något sätt kan älska än idag, att jag älskar iden av henne är självklart. Men när man har sett en människas goda sida är den svår att glömma, även när hon visade sin rätta jag kunde jag inte tro på det. Jag kan inte tro att hon skulle ha gjort såhär mot mig. Ändå sitter man här och tänker på de goda minnena och önskar att hon inte gjorde vad hon gjorde, att hon hade varit en bättre människa. Hade jag varit gladare då?

Vi försöker hitta glädje i andra, vi glömmer att söka i oss själva. Där finns den äkta kärleken till dig själv, tack vare dig har jag insett att jag har glömt var min kärlek finns och nu måste jag hitta den igen. Det kommer ta den tid det tar, jag ska låta mig själv växa och bli starkare. Jag är inte rädd för att säga att jag saknar dig och att du såra mig, men du ska inte få såra mig mer. Du ska inte få känna min värme igen, även om jag längtar efter ditt leende och höra din röst.

Du sa till mig att jag inte förstod dig, för jag hade inte tvångstankar som dig. Vem var där varje natt och varje dag och lyssnade och väglett dig? Jag såg förbi dina ”sjukdomar” och såg dig för den du är. Jag älskade dig. När du sa att jag inte förstod dig så vart det du som inte förstod mig. Du var värd all min kärlek till du valde att ljuga. Jag kommer släppa taget om dig och det kommer vara det svåraste jag har gjort i mina 25 år.

Jag kommer hitta kärleken inom mig igen och vara starkare än vad du någonsin kommer vara, så fort det blir svårt gömmer du dig eller rymmer. Jag tänker inte rymma eller gömma mig, jag har ont men det är mitt onda.

Tack för att vi delade ett äventyr tillsammans.


Likes

Comments

Goodbye. A word we use and hear daily, not just once or twice. A word so common that we have forgotten its meaning, as if the word has ceased to exist. You may even salute to the word. As we say the word Goodbye we seem to take for granted that we will see this living form or lifeless object again.

After a dinner with your parents you say Goodbye. After school, work, training, dates, phone calls, texts, after spending time with your friends you raise your hand and wave Goodbye. Casually talking to a stranger you say Goodbye, with no real concern if you will see this person again or not. Sending your children off to school, kissing your husband Goodbye, shaking your boss' hand and hugging your grandparents, yet not having the slightest thought that this could be the last time you will speak with them.

We all will die: such is the circle of life. We all know it. I know it's not a pleasant thought. We don't choose to be born and we can't escape the fact that death is waiting for us. I'm not trying to scare you or make you think that the grim reaper himself stands around every corner but one day he will swing his scythe. Don't let a word of no meaning be the last thing that you spoke.

Even I make this mistake, too many times. Like the time I spoke with my Grandma - a normal conversation and as tradition we said Goodbye. That was the last time I spoke with her, not of anger or disagreement, because of death. Death won again.

A man sits at the kitchen table fixing up an old computer. In his hand he has a paperclip. He has bent it to function as a hook to fish up the first clip he used, that inconveniently ended up inside the computer, which he won't open because of insurance reasons. I can't remember our conversation, I wish I could hear his voice and not just see a voiceless, moving mouth in my head. I do remember saying Goodbye as I'm closing the door. That was the last time I saw my step dad alive. As I sat next to his lifeless body I said the last Goodbye, and for the first time in my life I said a meaningless word with meaning.

Recently I said Goodbye to my love Sarie as she was flying back to Sydney. The word has meaning but do I mean it? I know in my heart that I will see her again and saying Goodbye is not an option for me. As I said Goodbye I told my first lie to her.

Goodbye. When it has meaning your heart may break, and force a salty tear to run down your red cheek. With meaning it can make you angry, full of rage. Yet it can also bring happiness. A Goodbye can be for joy and so can death. We see in death only sorrow and despair, we see darkness when light shines upon us. What we don't see, is life riding past us. We are too miserable to see it. As we say Goodbye to a life a new will begin, a new dawn is coming and with the sun the darkness will vanish. The dead wouldn't want us to linger in limbo as they do. At the time it's hard to see meaning in a farewell but when you form the sound it comes not from your mouth but from the soul, and you are free. From that moment on you can reach the light step-by-step and see meaning in life yet again. And a Goodbye with no meaning, you will speak of no more.

When death occurs it is hard for everyone, we all deal with it in different ways and we can clash. A family can drift apart, as the one who died was the anchor. We see no reason to speak to one another because we share nothing in common now and the connection we had is gone. We could never be so wrong. This is the time we need to be closer than ever and ask for a hand. Some may think that joy is a lost memory and everything that will happen is meaningless. But joy will come again just as night comes and goes. When joy comes we need to welcome it, as frightened as we may be we all need to welcome lost memories. Death shall not be forgotten, death shall be remembered as a rare and beautiful night sky.

As we say Goodbye to death we welcome joy.

Likes

Comments

En konversation med Filip brukade spela ut sig följande.

- Vill du äta? säger filip

- Jag är alltid hungrig, säger jag

Sedan möts vi och bestämmer om vi ska äta kebab eller pizza. Vi oftast åt kebab för det kan man äta både på pizza som med pommes och en liten sallad. En dekoration sallad som ibland blir äten för att släcka trösten colan inte kunde. Under måltiden pratar vi skit om andra vänner, inte så mycket skit mer ventilera frustrationer. Oftast var det om Eric ( Förlåt Eric, vi älskar dig) Sedan när vi var över mätta gick vi hem till Filip, alltid till Filip. På denna tid hade jag en mycket finare och RENARE lägenhet än denna långa man. Men nej vi måste vara hos Filip. För där var hans data. Det är den enda anledning jag kan tänka mig. Vi sätter på en riktigt dålig b film, jag känner inget intresse för detta event som ut spelar sig framför mig. Jag blundar och drömmarna tjänar ett bättre syfte. Filip blir små irriterad och puttar på mig med hans app fötter. Själv hatar han fötter men hans fötter är tydligen heliga. Tvättas 15 gånger om dagen I heligt vatten. Men att somna jag gjorde är inte bara för att filmen är dålig utan mer för att jag kände mig trygg. Vem är inte rädd för en 2 meter muskel viking?

Inte rädsla för bli attackerad i hans lägenhet men känna sig trygg i en vän. Att veta han kommer alltid finns på andra sidan soffan och täcka sina ögon när den läskiga biten kommer. Han kommer alltid finnas där och ge oss en bamse kram och en del av hans stora hjärta. Som vi alla har tur att få vara en del av. Men den lyckligaste är Charlotte. Hon har hela hans hjärta, som han har gjort med alla oss och gör än idag, han må inte vara medveten om det. Men du får oss att känna oss lugna, du för oss att hitta till en tyst plats när tåget kör förbi och du för oss att hitta en plats där stress försvinner. En plats där en tår är välkommen och ett leende följer.

Filip du är nu 25 år, vi har varit vänner i 10 år ( jag är inte helt säker men 10 låter bra) vem kunde tänka sig att ett simpelt hej du gillar spel, kan forma en vänskap som övervinner det omöjliga. Två nördar som visa inget intresse för folk runt omkring blev två sexiga jävlar. Du var alltid där på ditt eget sätt, ibland var du där med en röst ibland fyllde du rummet med värme. Du är en vän som jag aldrig vill förlora, må den dagen komma så ska jag finna det svårt att le.

Jag vet du är sur på mig för jag stack iväg, men en dag kommer där vi kommer återigen står på samma mark. Så var inte sur vi behöver visa att avstånd kan inte skada vad vi har skapat, en vänskap som verken tiden kan bryta ner. Må denna dag vara en dag av minnen, må denna dag vara en dag du skapar nya minnen. Må dagarna som kommer vara fyllda med liv och kärlek och ta Charlotte i handen och tillsammans visar ni era världar. Må du vara hennes sköld mot ondska. Kärlek finns bara inte i kärlek, den finns i vänskap.

Filip falk grattis på 25 år på denna blåa jord, må 75 år till finna din väg. Min älskade vän.

OLD PICS 

Likes

Comments

Who the Fuck are you to tell my that I'm Angry, I'm not Angry at all. I JUST express myself in a FIRM WAY. If YOU have a problem with that you can FUCK OFF. Ahh the power of one word or in this case two brilliant words. That together brings harmony to the world and makes a smile goes away in a second. Everyone will stop. A big silent will follow. A moment for the stress, a moment for you TO THINK about what you have done. FUCK OFF just one more time. FUUUCCCKK OOFFF. The perfect words.

As I have grown up or when I encounter new people in the world ( A world we don't give a shit about). It's rude to be honest, it's considered rude to speak the truth. It's rude to be HONEST. We should sit quiet and shut up. WE expect people to be nice and polite. BUT FOR WHAT FUCKING REASON. If I DON'T feel like being nice or even feel like talking to you. If I chose to say in this moment " Sorry I don't want to talk to you or Sorry I don't want to waste my breath Or Exchanging eye contact with you are waste of life, I rather eat my own shit. Ok the last one is little bit extreme. I am rude or I am a prick, or I get the question " What's wrong with you". If I was little bit upset before then NOW I'm fucking furious. WAY should it be something wrong with me? AND I said FUCKING SORRY! WHAT IS WRONG with you? ( If the person in question is now deaf, you are royalty fucked. Anyway because a stranger I don't know or a person I have no feeling/sympathy for and have no attention to be even slithy nice to? Then something is wrong with me? Well now you might think it doesn't kill you to be nice. WELL WHAT IF IT DID?! Well I don't want to make the effort to be nice, It's hard work. Have you even used your own brain once? Sure to some extend I will agree. As I know how it is working with customers. You learn to take shit. Anyway back on track. I'm talking about the times some stranger walk into you, standing one inch from your face and blowing smoke, eating with the month open on the train. Someone that obviously trying to con you or sell a worthless product to you. A person that is obviously deaf or a has low IQ because they seem to have lost the concept of the word no. We feel it's hard to say no and hard to be rude. When the OTHER PERSON is rude as hell and won't back off. They know you can't be rude because of the invisible fence. That if you climb over you will go to hell or die on the spot. You might say "I have to be nice because I'm a nice person, I shall be the grown up and the better on", Go and die. Take a spoon and dig out your heart. But the stranger I can't stress it enough A complete stranger. That is punching you in the face MULTIPLE TIMES and then kicks you when you are done. BUT HEY atleast you were nice.

But I consider it's being rude to expect strangers to be nice to you, because you are nice. ( You are not really nice, you acting as you been told since day one, BE POLITE) Or you will end up alone. HONEST TO EVERY GOD IN THE UNIVERSE. I rather be alone than having hundreds of " FRIENDS". We are nice just because we have to.

Then I'm nice and polite to strangers and people I choose, that will appropriate my words and enjoy sharing eye contact with me. I'm polite when I buy a coffee or when I go to a restaurant. If you give me bad service and you get upset when I menage it or I'm not saying thank you. THANK YOU for making my adventure a living hell. Thank you for wasting my meal and money. We all share similar thought about this. Many of us express our anger everyday many of us build it up and when the last drop breaks the glass. Which is not healthy, let you anger fill your heart with positivity. You more anger you release you more happiness is left for you love ones. Strangers you never will meet again can have your anger.

Our loved ones shouldn't be a plank where we throw our balls. Back and forth we exchange negativity. And in time the plank is worn down.

Likes

Comments

Do we lose our mind as we grow up? We grow, our mind grows weaker. We said" I am all grown up and I know what I need to know and no more knowledge would be needed". We stop exploring our mind, we are stuck in the everyday routine. It's easy and comfortable. No need for thinking and no need to discover. Because you are all grown up. This is your life, you are happy with it. Your mind is hungry, you are starving yourself.

We often using the words, grow up, you are immature. To be honest, I don't know when we are grown up. Is it when you became a parent? Is it when you get a job? or when you know yourself?

I feel that we never stop growing and for that reason no one are a grown up, we are not adults. We are children in bigger bodies. We need to keep learning and keep fueling our mind. Keep challenging ourselves, don't give into to everyday life. Set up goals and don't forget your Imagination is a part of you and your mind. Lose your imagination and you lose yourself. Find yourself again. Can you?

Give up your imagination to fit in the society we share? To be "normal" Work and save money, go on four weeks vacation every year. Some of us will and some already have. We all chose different paths in this life, but most paths are laid down for us and we walk. When I was younger I felt abnormal, until the day I realized I was creative, I saw life my way. I see the sky not as blue but as a ever changing painting. I see grass as life growing, People I see, have a story and a soul. The mirror is an adventure I will never know the ending off. My hand is my past my eyes are my fortune. The world is my movie. My hearts is yours.

Likes

Comments

Ännu ett år går mot sitt slut. Ännu en jul hittar sin väg in i våra hjärtan. En högtid för familj och vänner, att förenas och återigen sitta vid bordet och njuta av sin närhet. Men ännu igen kommer min familj och vänner få vara utan mig. Jag utan dem. En stol utan ägare vilken mening har stolen? Ett minne blott. En familj utan en familjemedlem väntar med tålamod på att återigen på förenas. Väntan kan splittra en familj eller göra den starkare. Ni må känna er övergivna, lämnade, men tro inte att jag inte tänker på er? Er alla. Min familj är inte bara mamma och pappa utan det är mina vänner som har funnits där. Även nu när jag inte är där. Med mod väntar de, med hop på att återigen minnas. Tror inte för en sekund att jag glömmer er. Att ni inte har en mening i mitt liv. Ni är anledning till att jag kan stå på denna jord, gå mot det okända. Med era röster visar mig vägen. Kan inget gå fel.

Jag vet inte när vi återigen kommer att om famna varandra, jag vet inte när jag kommer till Sverige igen. Jag känner mig hemma här nu, mitt nya liv är här. Jag känner mig inte redo att åka hem. Jag har mycket kvar att lära mig av mig själv. Jag vet att jag har varit borta länge, jag har ingen rätt att be om mer. Men kan ni vänta på mig? Kan ni vara där för mig än? Kan ni fortfarande vara min familj. En dag kommer jag hem till er igen. Men just nu för vi har tålamod och vara modig, vi för inte glömma varandra. Vi är en familj med många dörrar låsta. Vi måste håla i lite till. Släpp inte taget än. Ge mig tid.

Ge mig tid att hitta den rätta vägen hem. Ge mig tid att leda mig själ. Så vi återigen kan slutna cirkeln.


Jag vill ägna denna sista bit åt Irma Anderberg min farmor. Som precis har fyllt 75 år.

Hon är så mycket mer än en farmor. Hon är en extra mamma och pappa i en, hon är bäst. Hon var den enda i början som sa att jag skulle följa mina drömmar. Gå efter vad jag vill inte vad pappa och mamma säger. Vilket vi vet, att ens föräldrar har mycket inflytande. Jag var det svarta fåret i familjen, brodern min var det vita. Jag hade så många frågor jag ville få svar på men ingen gav. Farmor svarade genom att visa mig vägen. Att låta mig var den jag var. Hos henne var jag trygg. Hos farmor var jag inte ensam. Under min uppväxt när pappa eller mamma inte mådde bra, eller när jag kände mig ensam. Be gav jag mig till farmor. Du försökte lära mig att måla på proselin, jag var nog den värsta på att måla av kusinerna. Men jag satt bredvid dig när du mixade färg pulver med olja, försiktigt målade du med perfektion. Varje stråk bildade ett liv, en sång. Du doppade penseln i oljan, du låter en droppe falla tillbaka. Penseln finner sitt mål, du följer porslinets skal, håret är strävt och fyller tystnaden i rummet.

Ibland när jag och tittade på film medans du jobbade på nya projekt, olika sorters figurer, dockar, sy kläder. Med åldern slutade du måla mer och mer, du började släktforska. Jag älskade höra dig berätta om vårt förflutna. Åren gick du slutade med det. Jag nöjde mig med att sitta och prata, vi drack kaffe, någon kaka gick alltid ner. Vi prata om allt och inget. Du ringde ibland och sa du ville ha hjälp med datorn, men jag visste det var inget fel på den. Du vill bara ha sällskap, vilket jag aldrig sa nej till. Prata med dig var en ära, vara i din närhet var det bästa jag visste. Den respekt jag har för dig farmor, den kärlek jag har för dig går inte att mäta. Du är mer än en farmor du är en vän, vägledare, idol, hjälpte. Vad du har get mig är en bättre uppväxt, du var där när jag mådde dåligt. Jag är ledsen att jag inte är där för dig nu när du är sjuk. Farmor jag är så ledsen att jag inte kan vara vid din sida när ditt minne försvinner. Alzheimers. Du sa till mig på telefon att du kommer sitta själv på julafton, jag bröt ihop. Ilska och sorg tog över. Skuld. Jag är på andra sidan jorden, du väntar på att se mig igen. När jag ringde dig hörde jag glädje i din röst, du sa " Är du hemma"? Jag sa nej.

Jag vill vara där, jag vill ta hand om dig, jag vill se till att du kommer minnas allt. Jag vill lyfta dig när du inte kan gå. Jag vill inte säga hejdå. Jag vill säga hej och ge dig en kram som aldrig tar slut. Jag älskar dig Farmor, du är den starkaste, moddiga, vänligaste människa jag vet. Du förtjänar så mycket kärlek från alla din barn barn och barn. Vi ger dig inte tillräckligt, jag vill ge dig all min kärlek. Du kommer nu sitta själv på jul, Jul som är en högtid för att försonas. Jag hade gett allt för att sitta där med dig, dricka kaffe berätta om min resa. Prata om när vi var små och du alltid gav oss glass. Är jag hemsk? borde jag åka hem? Hon har gett allt för att se mig le? borde inte jag ge allt för henne? Jag är på andra sidan jorden och du är sjuk. Eller ska jag kämpa på och göra henne stolt, allt hon har gett kommer hon få tillbaka genom att se mig le? Skulden växer och kommer en dag ta över.

Tiden går med åren, dagar dra veckorna med sig, Farmor kan du ge mig tid? Kan du ge mig tid att hitta hem igen?


Likes

Comments