Header
View tracker
Nouw Magazine

Postad i: ADVENTURES

Äntligen hemma!
Ett av det värsta flygningarna jag varit med om hittills. De nio timmarna första flygningen kändes som ett dygn. Jag kan inte heller sova när man flyger så jag satt trött och sur i flygstolen med nackont. Samt livrädd varje gång flyget ryckte till. VARFÖR har jag blivit flygrädd nu?
Spydde även på bussen från Köpenhamn till Eksjö. Spydde igår morse också. Av flygmaten, I guess. Eller kanske den dassiga korven jag köpte i Köpenhamn klockan tolv på natten? Eller pommesen jag köpte i Moskva?
Vågar bara äta blåbärssoppa nu. Jag får inte i mig något annat. Och kaffe nu på morgonen också förstås. Kunde inte hålla mig!

Men jag ber till gudarnas gud att jag är frisk hela dagen idag. För klockan två ska mamma och jag åka till Norrköping och kolla på en liten vovvis!!!!!!!!! Eftersom Elton är min hund så vill dem inte stå hundlös när jag flyttar. Så vi håller tummarna för att det blir en hund i slutet av veckan.

Likes

Comments

Postad i: THOUGHTS

Så många gånger jag hållit kvar i orden,
i hopp om att någon gång få säga dem
Vi är karaktärer i en Håkan-sång
och det finns inget i dem som jag inte känner
Så många gånger jag ljugit och sagt
att för mig kan inget smärta, just för att få ha kvar dig lite till
Du ristar in att jag är din men du är inte min
Att jag är fast men du är fri, att du är perfekt
men inte jag
Så många gånger jag stannat för dig, just för att inte drunkna i stunder
utan dig
Som hösten i mitt bröst,
är du löven jag låter falla nu
Jag inväntar våren, älskling
I mina sprickor låter jag nu ljuset komma in

Likes

Comments

Postad i: ADVENTURES, THOUGHTS

En sista lunch tillsammans med våra thailändska vänner. Satt och tänkte på hur länge vi ha känt dem och det är ungefär åtta. Heeelt sjukt. Dem ställer upp och hjälper oss när vi vill. Hjälper oss när vi vill åka runt i Thailand och se och göra alla möjliga saker.

Och något jag tycker är så fruktansvärt härligt är att dem accepterar oss så som vi accepterar dem. Dem är ju muslimer och dricker för det första ingen alkohol alls. Men sitter ändå gärna med för att umgås och "respekterar" att vi gör saker som dem aldrig skulle få för sig att göra.
Kvinnorna är täckta med sjal på huvudet och egentligen täckt från topp till tå i övrigt också. Så det känns väldigt konstigt när vi kvinnor i våra familjer bara går runt i bikini. Men dem säger ingenting. Dem vet att vi är olika och respekterar våra olika kulturer.
Dem vill helst inte heller krama kvinnor eller ha en viss kroppskontakt men tillåter ändå att vi får krama dem hejdå när vi skiljs åt. För dem vet att det betyder något annat för oss.
Jag satt och tänkte på det här om dagen när vi alla åkte buss till Phuket Town. Här sitter vi och accepterar våra olikheter. Våra olika kulturer, olika religioner, olika syn, olika personligheter. Och samtidigt är vi här och skrattar tillsammans och lär oss av varandra. Under exakt samma himmel. Det är så fint. Tänk om det hade varit så enkelt överallt.

Likes

Comments

Postad i: THOUGHTS, ADVENTURES

En utflykt igår och poolen idag. Måste säga att jag har lyckats att inte bränna mig nånting denna gången när vi vart här. Har alltid bränt näsan eller axlarna så jag inte kunnat gå ut annars, men jag har skyddat mig bra och lyckats bli lagom brun ändå.

Idag ligger vi vid poolen och min dag började med att bli uppraggad lite lagom diskret. En nyinflyttad kille på hotellet, stockholmare, ungefär i min ålder. Inte riktigt någon som jag anser var attraktiv men han var trevlig. Och man ska ju alltid vara trevlig tillbaka liksom, även att man inte anser att personen i fråga är en tiopoängare.
Han (grov Stockholmska): Shit, vad du glänser! Kan knappt kolla på dig. Vad använder du för olja?
Jag: Vanlig kokosolja. Köpt på Apoteket. Inget speciell med den.
Han: Jaså? Det måste det vara. Du glänser verkligen!

Really.........?
Sedan flöt samtalet in på vart vi kom ifrån.
Och jag har tänkt på det att 9/10 stockholmare tror att vi smålänningar känner ALLA i Småland. Vi är liksom en hel drös med bönder som har gift sig med varandras syskon och är kusiner med grannen typ.

Han: Känner du Kalle(?) från Vimmerby? Vi har säkert massa gemensamma vänner på Facebook. Alla från Vimmerby vet vem jag är.
Jag går in och kollar. Inte en enda gemensam vän. (Bara väntar på att han ska säga att jag ska lägga till honom men antar att han aldrig vågade)
Försöker förklara för honom att stockholmare måste sluta tro att Småland är en liten håla där alla känner varandra och fortfarande tar sig fram med häst och vagn. Typ.
Han skrattade. Sa att jag hade en brutal småländska och försökte sen härma dialekten. Usch. Uuuuusch.
Hatar att höra att jag har småländsk dialekt. How rude.
Och när jag fått höra så många gånger att jag INTE har en småländsk dialekt så blev jag liksom lite nere, haha.
Han tog sitt cigarettpaket och frågade om jag ville ha en men jag sa att jag inte rökte. Han försökte att hålla igång samtalet med en och annan nödlösning till samtalsämne. Och sedan gick han.
Det var liksom så konstigt bara. Alltihop. Ni vet när någon som inte alls har en chans kommer fram och tar fram alla raggningsskills den har lärt sig och ba kör!
Samtidigt tänker jag YOU GO BOY för det är rätt uppfriskande när någon främmande kommer fram och bara pratar. Trots att man fattar att den försöker hårt och intensivt att få en viss respons så vill man ge en klapp på axeln och säga "Bra försök, sluta aldrig med det du gör. Snart nappar det! Dock inte här, så bye"
En shoutout to the boy vid poolen med en ganska äcklig stockholmska.

Likes

Comments

Postad i: TIPS

Har haft alldeles för mycket tid att kolla på make up-tutorials nu när det regnat. SÅ jag har blivit besatt av dessa ovan. Mina favvisar just nu.
Har klickat hem massa produkter, kunde inte låta bli, och det kliar i fingrarna att få testa mig fram med en massa göttigt när jag kommer hem. Längtar så mycket efter sommaren trots att jag fått sol nu så det räcker för ett år. Men jag vill ha festival, grillkvällar, ölbrännboll och sena sommarkvällar. Känner ni det också? Och vara sådär extra fin och snygg som man är på sommaren. Snart så! Snart är vi där, kompisar.

Likes

Comments

Postad i: CLOTHING, ADVENTURES

Vi var i Phuket Town i förrgår. Väl där åkte vi till ett av världens största smycketillverkning av ädelstenar. Allt var så fint och och det fanns allt från diamanthalsband till ringar och armband med alla dess olika ädelstenar.
Vi gick också och tittade där dem tillverkade ringarna och fick se hur dem gjordes i en liten verkstad samtidigt som vi fick förklarat för oss hur processen gick till från stenar och till ett smycke.
Jag är född i september och min "månadssten" är safir. Och självklart hittade jag är sådan fruktansvärt fin ring som jag inte kunde släppa taget om. Sååååå..... jag köpte den. Den är både av blå safir och diamant.
Kan inte slita blicken från den. En present från mig till mig liksom.

Likes

Comments

Kan äntligen börja fixa med mina naglar som har varit fucked en längre tid. Det är ett av det bästa jag vet att ha långa naglar och fixa och trixa med dem själv. Diggar inte riktigt att gå och göra naglarna med acryl eller liknande. Gillar mina naturliga naglar och försöker få dem tjocka själv. Just nu använder jag endast nagelolja och nagelbandsborttagning från Mavala för att få dem fina och inte sådär torra och spruckna som mina lätt kan bli.

Hittade en dunderbra scrub till kroppen på Apoteket här i Kamala. Man blir len och fräsch om huden och i ansikten tar jag min oatfix från Lush. Ansiktet blir SJUKT torrt här nere i värmen. Kändes helt hopplöst igår när vi var iväg över dagen, det gjorde så ont i fejjan och jag kunde knappt le utan att det kändes som att skinnet skulle spricka upp. Men detta gör susen!
Imorgon hoppas vi på mer sol! Det är fruktansvärt att sitta och lyssna på regnet utanför när man vill ligga på stranden och ha det gött. Lite ledsen blir man faktiskt. Men då får man göra sådana här saker istället!

Likes

Comments

Postad i: ADVENTURES

En vecka kvar och jag vet inte riktigt vad jag är mest rädd för. Att komma hem eller flygresan för att ta sig hem. Jag saknar alla där hemma, men när vardagen sätts igång så kommer jag sakna detta ännu mer. Och när jag möts av snön... Nä, inte alls sugen när jag tänker efter. Kan inte alla där hemma komma hit istället? Så kan vi äta fried rice i kartong och dricka Chang på kamala beach :)

Likes

Comments

Postad i: THOUGHTS

Vad gör man när ett kapitel är avslutat? Frivilligt eller inte så är det livsfarligt att gå tillbaka och läsa.
Igår blev jag till ett avslutat kapitel och han valde att stänga mig ute en gång för alla. Jag förstår honom. Jag vet hur det är att bli fånge i ett förflutet och sedan lära sig att älska smärtan som hör där till. Onda människor utnyttjar goda människor som mig. Och onda människor som jag utnyttjar goda människor som han. Det finns ingen att skylla på när jag igår blev lämnad kvar.

”Sluta ljug för mig. Jag klarar inte mer” sa han till mig.
”Säg aldrig att du älskar mig när du inte ens kan se mig. Jag duger bara när du bestämmer att det finns tid då jag egentligen vill vara det du känner hela tiden. Jag vill inte finnas till ibland, jag vill vara något som får finnas kvar för alltid. När jag slukas av tankar som handlar om dig vill jag att du ska veta om den smärta jag känner när du inte ser mig när du vänder dig om. Det finns gånger då jag vill glömma ditt namn när jag påminns om oss, och jag vill genast dricka mig så berusad att det tillslut blir så att jag endast glömmer mitt egna”.
Jag är en ond människa som tvingat kvar honom i vårt förflutet. Jag säger att jag aldrig vill att han ska gå när jag ändå inte vet ifall jag ändrar mig och sedan kanske ändrar mig igen. Och när han frågar mig vad sanningen är kan jag bara svara att den också ändrar sig och sedan ändrar sig igen. Men varje gång han har varit nära på att lämna har jag känt mig nollställd och ensam igen. Därför är jag är en ond människa som får han att tro att om han stannar så kan vi bläddra tillbaka bladen och bli det som gick förlorat. Men istället älskar han mig, och jag kanske älskar honom ibland.

Två timmar senare stod jag och höll en annan man i handen med en ombytt roll. Hur avslutar man ett kapitel?
Han, som vars människa var ond, hade hållit mig fånge i vårt förflutet alldeles för länge. Jag bläddrade tillbaka bladen från förra sommaren. Minns han det här? När han gav varje liten del av honom till mig, men som aldrig egentligen var lovad. Då jag lärde mig att älska den smärta han givit mig och som jag nu, med hans hand i min, var redo att avvisa en gång för alla. Jag ville skylla på honom. Att allt var hans fel som utnyttjade en sådan god människa som mig.

”Sluta ljug för mig. Jag klarar inte mer” sa jag till honom.
”Säg aldrig att du älskar mig när du inte ens kan se mig. Jag duger bara när du bestämmer att det finns tid då jag egentligen vill vara det du känner hela tiden. Jag vill inte finnas till ibland, jag vill vara något som får stanna kvar för alltid. När jag slukas av tankar som handlar om dig vill jag att du ska veta om den smärta jag känner när du inte ser mig när du vänder dig om. Det finns gånger då jag vill glömma ditt namn när jag påminns om oss, och jag vill då genast dricka mig så berusad att det tillslut blir så att jag endast glömmer mitt egna”.

Hand i hand följde han mig hem. Med tårar som föll från mina kinder gick vi igenom de sista raderna i vårt kapitel denna kalla decembernatt. Sanningen var likadan. Jag älskade honom, och han kanske älskade mig ibland. Jag tänkte att älska är så kort, och glömma är så fruktansvärt långt. Varför är det så?
Sedan lämnade han mig där på gatan, men denna gången utan mitt hjärta i hans hand. Det tillhörde inte honom längre. Där stod jag sedan länge och såg han gå ifrån mig en sista gång. Det slog mig att vi båda hade det onda gemensamt. Vi hade aldrig älskat den som ville bli älskad av oss. Vi var alltid den som var rädd att bli ensam och istället höll fånge något som kanske skulle duga någon gång. Att man lovar föralltid tills något bättre finner plats i livet. Man utnyttjar goda människor som man tror sig älska. Men man förstör inte människor man älskar.
Med en bitterljuv känsla hade jag där och då lämnat och blivit lämnad på en och samma kväll.
Som ond och god människa stod jag där och kunde inget annat än att känna avundsjuka över att dem båda nu skulle vara lyckliga utan mig.

Likes

Comments