Att växa upp på "landet" verkar inte ha hjälpt. Jag är fortfarande obotligt rädd för allt som spretar och far. Jag tittar hellre på skräckfilm ensam, i ett mörkt rum, än att ligga där med vetskapen om att det någonstans kryper omkring en spindel. Till det bör tilläggas att jag är förskräckligt mörkrädd.

Efter en vecka i släktens sommarstugeområde har jag lyckats få dem runt omkring mig att tro att det kommit en inbrottstjuv eller att jag drabbats av akuta smärtor, när det egentligen bara handlade om gräshoppor, harkrankar, ömsade ormskinn och annat av naturen skapade monster!!

Jag gav mig även ut på en paddlingstur som nästan slutade i att kajaken välte då jag drabbades av panik när en trollslända landade mitt på fronten. Jag kunde absolut inte sitta där och njuta av utsikten som min paddlingskompanjon, utan riktade hela tiden ett öga ner i hålet där jag satt för att vara beredd att bekämpa eventuella objudna gäster.

Detta är ett gravt handikapp. Jag tror även att det kan vara en trafikfara då jag är övertygad om att jag skulle vara kapabel till att hoppa ut ur förarsätet i farten om exempelvis en spindel skulle vittna om sin närvaro. Därför måste jag ha ett first-aid-insektskit med mig vart jag än går. Medan andra skyddar sig mot överfall skyddar jag mig mot spretiga armar, ben och tentakler.

​Här går gränsen i storlek för de djur jag kan hantera 🙂

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Idag hände det igen. Jag kom in i min egen värld fast jag visste att jag skulle skynda mig till tåget, och tiden bara försvann. Slutade med att jag fick ta en taxi till TC och chauffören var så snäll att han körde mot rött för min skull!

Vet inte hur många gånger det har hänt att jag kommit till spåret när tågpersonalen haft visselpipan i munnen redo att blåsa av. Det är fan inte friskt och hjärtat hoppar över flera slag under halva tågresan.

Nu ska jag till Falun!!

Likes

Comments

När jag väljer någon eller något så väljer jag med hjärtat. Man kan inte alltid tänka sig till "rätt val" man måste känna sig till rätt val. Man kan absolut resonera med hjärnan, men många gånger står man kvar med lika många för- som nackdelar.

När jag väljer ut saker som jag vill köpa. Särskilt saker till mitt hem, som toffsgardinen på bilderna, så väntar jag tills de lyser upp bland allt annat. Detta gäller nog även människor och ja killar! De jag väljer liksom lyser upp ifrån mängden på något sätt. Nästan som en liten gloria som säger "välj mig".

Saker som jag inte har valt utifrån det här inkännandet är sådant som man bara vill trycka in i en vrå och aldrig mer se. Det gäller även killarna! Det är sådant som man bara köper för att man är uttråkad och vill få en kick. Sådana köp är aldrig äkta. Och killar som dyker upp när man faktiskt anar det är ju som en sådan där trasa från HM som plockas upp varje rea och som alltid blir köpt för att någon har tråkigt.

Alltså, egentligen är det ju rätt logiskt att ingenting av affektionsvärde bör väljas med inblandning av någonting ovanför struphuvudet.

Likes

Comments

Sverige är så jävla bra! Påsken spenderades på landet, hemma. Åt så mycket godis att jag mådde illa varje kväll och tvingades ta till både smärtstillande och inside brus. Kan VERKLIGEN rekommendera inside brus till allt typ!

Hunden på bilden som totaldissar mig heter Tofflan! Nu låter jag nästan som en sådan där omedveten som tror att alla vill lyssna på vad deras jävla husdjur har tagit sig för den här gången. Antar att självmedvetenhet alltid gör en människa lite mer attraktiv..

En sak till, på senare tiden har jag börjat längta mer till ett liv på landet. Men det kanske bara är en falsk katalogdröm och hjärntvätt från att ha tittat på mandelmansgård, där det verkar gå att bli självförsörjande i en handvändning?

Likes

Comments

Den 20e till 22a april kommer jag att jobba på ett event för Boda Skins! Den som vill är självklart välkommen att ta med sig sina vänner och prova skinnjackor! Lägg vinterjackan på vinden och kom! Maila Jo@bodaskins.com och meddela vilken dag och tid ni önskar komma, eller skicka ett PM till mig.

Glad påskdag!

Likes

Comments

Tycker att jag har god tid på mig och stegar in i tunnelbanan. Jag blir stoppad av en man som på knagglig svenska försöker få mig att förstå att det är stopp i tunnelbanan!

Jag blir vägledd att ta bussen. Där står en massa sura människor, främst äldre damer med ihopsnörpade skrynkliga munnar och ojar sig över att tidsangivelserna inte stämmer. När bussen äntligen kommer ber en av de allra suraste att busschauffören ska lägga i en växel, men det tänker han prompt inte göra, med grov balkanbrytning.

På bussen sitter bland annat en familj med 5 små barn som har VÄLDIGT roligt. De skriker och gapar och hoppar runt. Runt omkring sitter så många sura människor så att hälften vore nog och vrider och vickar på huvudet liksom en sprättig liten höna. Inte ett enda ljud kommer ur dem. Bara markerande små lätta vridningar för att markera att de blir så fruktansvärt störda.

Jag hann i alla fall till tåget på minuten! Och nu ska jag fira påsk på landet. ✨😬

Likes

Comments

Japp! Det här var alltså mitt största problem och min absolut högsta önskan för ca 16 år sedan. Varje kväll när jag var 11 år gammal så bad jag till Gud att jag skulle få ha stringtrosor på mig. Jag hade också en liten låda under sängen, där jag gömt 3 st för 99:- ifrån Lindex. När kusten var klar på morgonen, dvs. när siste man lämnade huset innan mig var lyckan total! Då åkte min lilla secret box fram och plötsligt hade jag förvandlats till en riktig cooling! Efter skolan skyndade jag mig att byta om, detta för att med all säkerhet undvika att bli ertappad och för att mina käraste ägodelar inte skulle bli beslagtagna. Jag tror till och med att jag och Ellen vid ett tillfälle sydde ihop ett par egna av några gamla tygbitar som vi hittat i förrådet. HAHA.

Det absolut drömmigaste som man på den här tiden kunde ha på sig, var: vita jazzbyxor med svarta stringtrosor under (dessa skulle med ett krafttag dras upp så att de stack fram på ryggen) och till detta ett par buffaloskor. Jag fick inte ha något av det på mig och det var jag SÅ arg och förtvivlad över. Min högsta dröm var ju att få stå iklädd det som jag beskrev ovan på en konsumparkering och bara "hänga". Nej istället skulle man läsa läxor och ha vanliga trosor på sig. Så fruktansvärt?!!!

Jag minns hur jag knöt händerna hårt varje kväll och skapade en böneritual för att min önskan skulle gå i uppfyllelse. Jag viskade tyst för mig själv: käre gode gud gör så att jag får ha stringtrosor på mig i skolan! Snälla snälla snälla. Amen. Jag tror dock att Gud hade viktigare saker att fokusera på... eller så hjälpte han mig att glömma bort det där, för jag drömmer inte längre om stringtrosor, jazzbyxor och buffaloskor. Jag drömmer om helt andra saker.

Tänk om jag vetat det när jag var 11 och smög omkring som en liten vessla?!


Likes

Comments

Den här helgen har varit minst sagt omvälvande. Det kommer ta tid innan allting är som vanligt hur mycket vi än önskar att det vore så. Det är en del av att växa. Det går inte över en natt och det finns inga genvägar. Det var i alla fall otroligt skönt att se att Åhléns tog sitt förnuft till fånga och drog tillbaka "rea-annonsen". 

Nu har jag precis tryckt i mig tacos med peppar- och kokossmak. Typ det godaste jag ätit. Jag är totalt dränerad på energi och känner mig helt slut mentalt. Det som hände är fortfarande ofattbart och det finns mycket att lära ur detta. Det är viktigt att vara realistiskt och förstå att man inte bara stoppar ner sådant här i byrålådan och låtsas som det inte finns. Det går inte att gå tillbaka i tiden, bara lära inför framtiden.


Likes

Comments

När jag börjar tycka om något så vill jag ha det hela tiden. Snöar in mig på olika saker och går totalt in i det. Just nu är jag i en väldigt seriös relation med dessa livsmedel. Totalt polyamorös.

ACAI FRÅN MACACOS. Bästa måltiden som skapats!!! Följ dem på Instagram vettja. Oförskämt inspirerande @macacosacai

VEGANSK RAW-GLASS! För gott. Inget socker. Inte klokt.

POTATIS. Ser ni förresten att varje potatis är som en liten person?

POPCORN! Har ni förresten sett att det finns något som heter popcornsallad nu? Tror att det kan bli mitt nästa begär här i livet.

VART FAN HAR DEN HÄR TAGIT VÄGEN? Hur mycket jag än vill älska den så finns den inte. Har den tagits bort ur sortimentet? Då kan Pressbyrån gärna lägga ner sin verksamhet, så att jag slipper påminnas.

FITLINE-DRINKAR! (SKÖNT ATT SLIPPA HUVUDVÄRK DAGEN EFTER)

- Utdrag ur en fortfarande odiagnostiserad hjärnas vardag.

Likes

Comments

- Sopnedkast är fortfarande den mest aktuella sophanteringen på Östermalm, vill man slänga annat får man bränna upp det på Gärdet.

- Kvinnor över 60 tror att deras Facebook har försvunnit om någon loggat ut dem.

- Blå linjen behöver väktarförstärkning omedelbart.

- Den vita kränkta mannen håller ett krampaktigt grepp om det enda han har kvar; Den fria viljan att tuta, peka finger och köra över det han kommer åt.

- Separationen av giftiga grönsaker och ekologiska grönsaker har lett till att den "stolt omedvetna konsumenten" inte är lika stolt längre, och numera SMYGER ner de giftiga och vanliga grönsakerna i sina korgar. De stolta omedvetna konsumenterna har förvandlats till "medvetet omedvetna smygare". Så obehagligt! 

- Jag förstår fortfarande inte begreppet gofika. Var det något försök att internationalisera begreppet fika eller är det nu tillåtet att skriva god som go?

- Jag tycker mig ana en gnutta större acceptans i att våga titta upp från mobilen på tunnelbanan.

- Första april är totalt passé. Det är ute.

- Manbuns har fått flytta ned till skorna.

- Kvinnor över 45 tror att det heter googla när man söker på någonting, var man än söker.

- Att resa med mobilbiljett kan fortfarande klassas som halvbrottsligt och ge anledning till misstanke. Det är dock lättare att bli accepterad om du bär något av följande: knälång ullrock/kappa, loafers, scarf eller dyr väska. Ju fler av dessa attribut desto högre acceptansfrekvens och mindre hotfulla blickar.


Likes

Comments