Jag hatar hur du knäckte mig redan som litet barn. Hur du valde bort mig och trodde att jag inte skulle förstå. Jag har alltid förstått. Innan jag ens blivit till hade du bestämt dig för att inte vara lika delaktig i ditt tredje barns liv. Alla dessa år som jag har kämpat för att du ska älska mig, bry dig om mig och bli stolt över mig. Jag har alltid lagt skulden på mig själv för sättet du behandlat mig på. Något måste jag ju ha gjort fel? Det är den tanken och känslan jag har burit på hela livet. I flera år har jag kämpat för att du ska se mig och uppskatta mig. Jag har kämpat för att försöka ha någon slags relation med dig trots att du inte ens förtjänat det. Någonsin. All denna onödiga energi som jag lagt på att försöka reparera en relation som du så länge sedan valde att förstöra. Du har skadat mig för livet och jag hatar dig samtidigt som jag älskar dig. Du är en tydlig bild av det som jag absolut inte vill bli. En kall, alkoholiserad man utan förmågan att älska och uppskatta sitt egna kött och blod. En egoistisk idiot med en kvinnosyn som är helt åt skogens fel. Tack för att du lärt mig det iallafall. Och tack för att du inte kämpade det minsta för att få ha kvar mig i ditt liv. Tack för att du så tydligt visat vem du är, vad du vill och vad jag är för dig. Vår kontakt är över och jag är fri.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Jaha nu har helgen gått och jag har egentligen inte gjort ett smack.
Har mestadels legat i sängen med förkylning och mensvärk. Idag är det söndag vilket innebär att jag egentligen skulle träna men jag får hoppa det med tanke på förkylningen. Istället för träning så får det bli en promenad med en kär barndomsvän istället.
Hoppas att ni har haft en bra helg.

Likes

Comments

I detta inlägg tänkte jag skriva om mig själv och hur jag mår. Hur mina erfarenheter har format mig som person.

Jag är en av de människor som lider av psykisk ohälsa. För er som har träffat mig men inte känner mig så väl kanske detta kommer som en chock då jag alltid försöker framstå som en glad och positiv människa. Men det yttre berättar aldrig hela sanningen. Inom mig är det väldigt mörkt. Det här är min berättelse.

Jag kämpar för att överleva. Att överleva ett liv med ångest, depression och tankar om att avsluta allt. Jag har olika mediciner som hjälper mig att orka leva. Att orka stå ut med det som gör ont och ta del av livets goda erbjudanden. Antidepressiva och ångestdämpande tabletter är något som ingår i varje dag. Jag har sömntabletter som jag kan ta vid behov. Jag är ofta vaken om natten och sover om dagen. Ofta pga att jag mår sämst om kvällarna och därmed inte kan sova.

Det är inte alls ovanligt med psykisk ohälsa. Det är snarare mer vanligt att stöta på någon som lider av det än någon som inte gör det. Att leva med psykisk ohälsa är riktigt tufft. Vissa dagar är bättre än andra. I mitt fall så är mina bästa dagar inte på en högre nivå än okej. En del dagar klarar jag inte av att kliva ur sängen, träffa vänner, svara när någon ringer eller ens ta ett steg utanför min ytterdörr. Att försöka ta sig igenom en, för någon annan helt vanlig dag är väldigt energikrävande och psykiskt påfrestande. Ibland vill jag inte visa mig bland människor. Jag känner alltid att jag måste vara glad, framåt och trevlig mot andra människor som jag möter. Ibland finns inte orken. Den orken som krävs för att hålla den falska fasaden uppe. Inte när jag inte känner något annat än smärta och allt bara gör ont inom mig. När gråten sitter i halsen och man sväljer flera gånger för att hålla tårarna borta. För någonstans lärde man sig att det inte är okej att visa sig svag.

Jag är här. Jag kämpar för att förstå mitt egna värde. Förstå att jag, precis som du har en betydande roll. Om inte för världen så för en hel del människor. Mina erfarenheter, allt jag gått igenom under mina bara tjugotvå år har gett mig så jävla mycket smärta. Men tack vare det vet jag också hur jag inte vill vara. Vad jag inte vill ge andra. Jag har lärt mig att alla är värda kärlek, respekt och chansen att vara vem den än vill vara. Ingen annan har någonsin rätten att trycka dig längre ner än vad som egentligen är möjligt. Men på något sätt tackar jag nog alla som skadat mig, både fysiskt och psykiskt. Tack för att ni gav mig något att kämpa för resten av mitt liv. Tack för att ni gav mig ett mål. Att må bättre. Jag kommer vinna. Inte ni.


Now it's my turn to leave,

You've made me feel worthless and sad

Now it's your turn to grieve

I gave you all that I could give

But you've done so much that I cannot forgive

I gave you all that I could give

But you've done so much that I cannot forgive

You can't make me love you, now it's over

And you can't make me change, this is me

And I don't want you now, my heart feels stronger

You're no longer what I need

Likes

Comments

Gårdagens träning gick inte alls bra. Jag var jättetaggad innan, som man märker i mitt förra inlägg, men det brast strax därpå. Upp för trappan kommer en person som för ungefär två månader sedan sänkte mitt självförtroende till botten. Jag försökte koppla bort henne och tänkte att hon omöjligt skulle träna med oss, med mig och min grupp. Oj, så fel jag hade. Hon skulle självklart vara med oss denna gång. Jag klarade inte ens av tre maskiner innan det brast för mig och jag tog mina grejer och gick därifrån. Jag flydde. Det är sån jag är, så fort det blir för jobbigt så flyr jag.
Ångesten kom direkt. Så fort jag kommit utanför gymmet så bröt jag ihop och tårarna gick inte att hejda. Det var totalt meningslöst att kämpa emot, det var lika bra att släppa ut allt.
Så ikväll tränade jag istället i 1 h och 40 min. Det blev sammanlagt 40 minuters powerwalk på gåbandet och resterande tid styrketräning. Nu sitter jag och andas lite och väntar på att föreläsningen ska dra igång nu vid 19.15.

Hoppas ni som läser mår bra och har haft en bra dag.

Likes

Comments

Idag är det onsdag vilket innebär ett tufft träningspass igen med gruppen. Taggad till tusen och redo att ge mitt allt idag med. Sitter i trappan utanför lokalen och väntar på de andra och Alexandra som är våran tränare i EasyLine.
Önska mig lycka till!

Idag är det också 23 år sedan världens bästa vän kom till världen. Ett stort grattis till min älskade Natha ♡ du gör att jag orkar.

Likes

Comments

Jaha då har denna vecka gått också. Den här helgen har varit riktigt tuff för min del. Mitt humör har varit hemskt och pendlat upp och ner verkligen hela tiden. Jag har alltid ätit när jag mått dåligt, varit arg och ledsen. Mat och godis har alltid varit min tröst och flykt liksom. Men jag måste ändra den vanan, jag måste hantera det på ett annat sätt nu. Ett helt nytt och främmande sätt.

Idag var jag bjuden hem till mamma på middag. Det bjöds på fisk som panerats i kokos och cornflakes, det låter ju inge vidare men det var faktiskt riktigt gott! Till fisken serverades lite grönsaker som tillagats i ugnen.
Efter maten åkte jag in till Vimmerby och drog ett hårt träningspass i min ensamhet. Jag verkligen älskar det gymmet. De har en extra, mindre lokal till de som kanske inte gillar att träna med "biffarna". Det var riktigt skönt att träna själv och få gå all in utan publik. Mycket frustration och ilska kom ut så jag gick därifrån med ett leende på läpparna.
När jag kom hem plockade jag iordning lite och fick tillslut landa i soffan med mina katter. Nu har jag lagt mig i sängen och funderar på om jag ska dra ett träningspass imorgon också :)

Hoppas att ni har haft en bra helg!

Likes

Comments

Hallå fredag!!

Onsdagens träning gick bra. Det var kul att träffa de andra deltagarna och det är visst så att jag är yngst. Träningen var tuff som fan och jag hade galet ont igår när jag vaknade. Men vad gör det, jag drog ett träningspass till igår med min PT och gick på föreläsning efter så det blev en sen kväll.

Idag är det fredag, mysigt. Idag blev jag bjuden på en liten lunch hemma hos Johanna i väntan på att deras nya soffa skulle komma och sen har jag bara tagit det lugnt. Idag är ingen jättebra dag. Jag är så sugen på allting, speciellt choklad. Jag vill verkligen inte ge med mig så jag kämpar på för fullt. Nu ska jag åka till Johanna och barnen och försöka njuta av denna fredagskväll.

Ha det gött!

Likes

Comments

Ja men dåså, det är dags att träffa de människor som jag kommer spendera en hel del tid med de kommande tre månaderna. Ikväll klockan 18.00 drar första gruppträningspasset igång. Såhär timmarna innan är det lite pirrigt men jag är också sjukt taggad. Ikväll ska jag ge allt. All min ilska och frustration ska omvandlas till styrka. Innan jag beger mig ska jag gosa lite med mina katter och samla mina tankar. Det är mycket som pågår i huvudet nu, mycket utöver träningen också. Mitt liv kräver en stor förändring, det här går inte längre. Varje dag tar jag små steg i rätt riktning. Jag har kopplat bort mina känslor och blickar framåt. Det som har skadat mig får inte stå i min väg längre. Jag är starkare än vad ni tror. Jag kan och jag ska.

Likes

Comments

Hallå hallå.

Det har varit lite mycket nu sista tiden så har inte direkt orkat blogga och det har inte hänt så mycket nytt. En vecka har gått nu sedan jag tog mitt sista bloss på en cigarett och kosten har ändrats. Det är tuffare än vad man kan tro. Humöret är upp och ner hela tiden men oftast är det nog faktiskt ganska bra.

Den andre januari var jag ju på mitt första träningspass med min PT Eric. Tyvärr hade jag inte sovit något på hela natten och hade inte klarat av att äta så tråkigt nog gick det inte bra. Jag kände alldeles för stor press och var för nervös osv. Men nu ska vi ta nya tag på tisdag. Då ska vi köra igång på riktigt och nu jäklar ska det hända saker.

Lägger till en bild på mig och min finaste vän.
Vi har haft det tufft nu på sista tiden och kraften är egentligen helt slut. Du är den enda som jag orkar kämpa för min älskade, underbara och bästa vän. Utan dig klarar jag inte det här, det är nu jag behöver dig som mest.

Likes

Comments

Nu är det inte långt kvar tills 2016 är över!!
Det här året har verkligen varit som en ordentlig berg- och dalbana. Jag slutar året precis som jag började det, med ett mående långt ner i botten.

Det bästa som har hänt mig detta året är att jag fick egen lägenhet och kunde flytta hemifrån. Innan bodde jag hemma hos min far vilket jag absolut inte mådde bra av.
I augusti fick jag hem mina två små underbara kattungar. Vad skulle jag ha gjort utan dom?

Nu är klockan strax över 01, jag sitter och kollar på Sagan om ringen och funderar över livet och hur tacksam jag är över att ha just MIN mamma. Det finns många fina mammor där ute i världen men jag skulle aldrig någonsin byta bort min mot någon annan.

Min mamma är min förebild. Hon har gått igenom samma saker som jag och hon är den enda som kan förstå mig till exakt hundra procent. Hon är det bästa jag har.
Jag har ingen bra ekonomi, jag går nätt och jämnt runt varje månad. Jag ser till att räkningar blir betalade och att mina katter har det dom behöver.
Tack vare mamma har det här med Weight Trainer blivit möjligt. Det är tack vare henne som jag kunde skriva på kontraktet. Att delta i programmet är långt ifrån gratis. Hon har också sett till att jag har träningsskor och kläder. TACK till min mamma, min bästa vän, kvinnan i mitt liv kan man säga. Tack för att du, mitt i allt kaos, är det bästa jag har. Tack för att du alltid ställer upp och hjälper mig. Jag älskar dig mer än vad som egentligen är möjligt.

Med det sagt så vill jag berätta att jag är GALET nervös. Jag lämnar verkligen ett helt liv bakom mig och startar ett nytt. Det är inte bara det yttre som kommer förändras. Jag kommer bli en helt annan människa. Jag är så rädd men samtidigt nyfiken på hur mitt nya liv kommer att bli. Det återstår att se och ni kommer också att märka.

Gott nytt år mina vänner. Vi hörs nästa år igen. Kram

Likes

Comments