Hej!
Idag har jag faktiskt haft en bra dag! Än så länge..
Sov skit dåligt inatt så hoppas på mer sömn nu inatt.

Trots att dagen varit bra har liiite ångest legat och grott, men inte så särskilt farligt.

Har ångestahoppat idag. Kanske det värsta man kan göra.
🙈 me. Men!

Ville bara kolla in och skriva ett snabb inlägg.
Hoppas ni mår bra.

Kram
🌸

Likes

Comments

God kväll!

Idag har jag haft en kanske okej dag.
Badat, bastat, haft det okej, inte särskilt mycket ångest.

MEN. Kvällen kommer, tankarna börjar, ångesten river och livet känns meningslöst.

"Du duger inte"...
Det sa en person till mig idag.. när duger man då? När är man bra? Hur kommer det sig att man inte duger? Vad gör jag för fel?
Vad gör jag för fel genom att bara vara jag?
Genom att bara kämpa mig igenom dagen i min ensamhet?

Hur blir man bra? Hur lär man sig att duga som man är?
Hur brottas man med tankarna att man aldrig kommer duga eller bli lika bra som dem andra?

Hur slutar man jämföra sig med andra?

Tusen frågor.. inga svar..

Ikväll har det vart jobbigt, och jag kan inte slappna av, gråta och gå vidare.
Jag stannar någonstans på mitten..
jag gråter i min ensamhet i mitt rum, tar några djupa andetag, ler, öppnar dörren och låtsas som att allt är bra.

När kommer dagen då min lycka hittar mig?
Jag vet att man måste kämpa för att nå fram..
men ensam, alltid så ensam.

Ikväll lägger jag mig i min säng men ångest i bröstet.
Jag bara vet att det kommer bli en jobbig natt.

Men jag lever ju iaf.



Tack A för att du finns när det är svart!

Likes

Comments

Tog inte särskilt lång tid innan jag blev tvungen att skriva mitt första inlägg och lätta på mitt hjärta.
Nu sitter jag här ensam.. ensam..
varför blir allt värre när man är ensam?

Ångesten trycker i bröstet, och jag kan egentligen inte förklara varför.
TÄNK OM man alltid kunde få fram vad det är som ger en ångest? Enkelt va?

Jag sitter ute och försöker andas, "andas i en fyrkant" har jag fått lära mig, men det funkar inte!
"In genom nästan och ut genom munnen" funkar inte!

Jag försöker ofta tänka till om vad jag gjorde, sa, lyssna på, kollade på stunden precis innan ångesten kommer som en raket för att kanske få ett svar på vad som triggade igång det denna gången.
Men ni kanske vet? Hur lätt är det att i ångestens plåga försöka rangordna saker och ting?
Sjukt svårt!

Jag tror ensamhet triggar min ångest, av att veta att man är ensam.. att se sig omkring och ingen är där, att lyssna intensivt men inga ljud hörs.
Egentligen kanske det borde vara en skön känsla? Vissa kanske slappnar av då.
Men alla är olika.

Jag sitter på trappan och känner vinden i mitt hår, försöker andas in den svala luften samtidigt som jag ska kontrollera min andning, jag försöker lyssna efter något ljud för att få något att fokusera på.
Jag hör en fågel kvittar, fokus, fokus!
Borta....

Känner ni igen det?
Fokuset är bortblåst, andningen tung och smärta i bröstet.

Nu kommer snart familjen hem!
Andas lugnt, klistra på leendet och välkomna dem hem med ett glatt leende.

Välkommen till min vardag.

Likes

Comments

Hej.

Nu var det min tur att försöka mig på detta med att blogga, har gjort det förr men har denna gången valt att vara helt anonym. Enklare så, jag kan skriva precis vad jag vill utan att någon dömer mig.


I denna bloggen kommer jag dela med mig av mitt liv, mina tankar & funderingar.

En annan anledning till att jag valt att ha den anonym är för att det inte finns särskilt många i min närhet som faktiskt vet hur otroligt dåligt jag mår vissa dagar, jag är ingen särskilt öppen person, jag ler, skrattar, är glad. Men nu känner jag att jag måste ha någonstans att dela med mig av mina tankar dem dagarna det är som värst. Såååå välkomna hit! Hoppas ni läser och förstår.

Du som läser det här och känner igen dig, skriv, kommentera! Prata om det, jag kommer så småningom starta ett kik konto som kommer vara anonymt, dit får du gärna skriva om du också känner för att prata med mig.

Jag kommer mestadels skriva om mina dåliga dagar, min rivande ångest, tryck i bröstet, hur duktig man är på att fejka ett leende och låtsas som att allt är bra... men även såklart bra saker.

Detta kommer vara min digitala dagbok 🔑

Och jag hoppas på vägen kunna hjälpa andra att våga prata om sin psykiska ohälsa, och även jag själv. Men jag börjar såhär!

Hoppas ni kommer vilja läsa min blogg, jag tackar för mig så länge.


KRAM 💗


Likes

Comments