View tracker

Jag och Elsa var och tävla den 11/8-16 i Västervik.

De vart 100 cm debut för mig och Elsa och de vart en bra runda de mesta flöt på bra och vi fick en felfri runda. Hon är en stjärna i mina ögon jag kan bli lite osäker ibland på distanserna för hon har så stor galopp men om jag bara siter upp och håller om så ställer hon upp. rundan kändes överlag bra och vi var nöjd både jag och Elsa.

Sen debutera vi även 110 cm har vart jag lite osäker på flera distanser och red inget bra och sat Elsa i lite dåliga lägen men hon var snäll och hoppa trotts dålig ridning från min sida men med tre pet som helt var mitt fel så var jag ändå nöjd då jag inte hoppat och tävlat på denna nivå på 6 år då jag haft sån otur med cocos skador. jag har startat i 110 på storhäst innan och de var på sami för 6 år sen och om jag inte minns helt fel så var jag utesluten på hinder nr 2. Men nu ska vi träna vidare och jag ska rida bättre så kommer de bli bra i framtiden.

Prata med en kompis efter 110 rundan och hon sa till mig att jag har ju som sagt inte ridit dessa höjder på storhäst och men träning kommer de bli bra i framtiden, de har hon rätt i.

Jag har inte innan denna tävlingen ridit en 100cm klass på stor häst med mindre än 8 fel så den nolla var en stor grej för mig att den satt för många andra kanske de inte är en stor grej att vara felfri i 100 cm avd b men för mig var de riktigt kul och jag var väldigt stolt över mig och elsa.



Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker


Hela livet vändes upp och ner när jag fick säga hejdå till min bästa vän. Så allt har vari lite rörigt i mitt liv sen dess, och motivationen till de mesta i livet har varit dålig. Men jag intala mig själv nu att Sami inte skulle vilja att jag bara var ledsen och deppa över hennes bortgång, utan att jag ska fortsätta med livet och inte deppa så nu har jag bestämt mig. Sami kommer alltid finnas i mitt hjärta och saknaden efter henne kommer alltid finnas, men istället ska jag nu minnas alla bra minnen med henne och fortsätta leva livet.

Jag har ni börjat min sista termin på undersköterska och till jul är jag klar och de känns fantastiskt att jag har klarat av denna utbildningen även om de varit motigt och svårt så har jag gett mig fan på att fixa de. Men jag har tagit beslutet att jag kommer plugga vidare.

Hästarna då hur har dom gått då?

För ett par veckor sen så tyckte jag att hon inte kändes helt 100 så vi åkte med henne till axel och mycket riktigt hade jag rätt hon var inte helt 100. vi böjde henne och hon var helt ren på böjprov men ändå så var hon inte helt 100 när vi longera och axel förstod vad jag mena med att hon känns "stötig" och inte tar för sig ordentligt och inte vill sätta under sig. Så vi ultraljuda hennes bakknän och hon hade en lite början till inflammation i bakknäna som hon reagera på så hon sprutades med kortison. Jag könde då att jag är tacksam att hon är så könslig när saker inte stämmer och att jag känner henne så pass väl nu så jag märker direkt när de är något som inte stämmer. När vi var tillbaka efter 3 veckor var hon super fräsch så de vara bara att fortsätta som vanligt igen. Så i veckan ska hon börja hoppa. min fina Coco

Elsa har gått bra under hela sommaren har lagt mycket tid på att få upp hennes kondition och mycket galopp intervaller på stora fält nere på kusten. vi har även varit och tävlat i Västervik och debutera 100 cm med en felfri runda och sen även en 110 cm debut med tre ner men de var riktigt dålig ridning från min sidan men vi kör vidare så kommer de släppa snart och nollan sitter. hon är en underbar häst och precis min typ på häst vi passar jätte bra ihop. kommer skriva ett inlägg om tävlingen också.

Ella har fått lite semester och sen har hon kommit igång och rids på för att inom en vecka ska hon flytta till Ina för mer utbildning och även komma ut och tävla i höst.


Likes

Comments

View tracker

Idag har de gått 1 vecka sen min älskade sami lämna mig. De känns fortfarande så overkligt.❤
sjukt hur fort livet bara kan vända.
sami vart halt under en ridtur i april hon var hur pigg och fräsch som helst precis som hon brukar va och efter en galopp var hon blockhalt. vi trodde att hon fått en hovböld så hovis kom ut och kolla men de var ingen hovböld så istället kommer våran gårds veterinär Larsson ut och kolla på henne och hon fick ta de lugnt bara va i sjukhagen och se hur de blev hon blev bättre nästan helt ohalt i skritten. sen några dagar senare så blev hon jätte halt igen så då sa veterinär Larsson att vi måste åka till klinik och röntga och ultraljuda för vi visste inte riktigt var de kom ifrån för hon var inte varm eller svullen och hade ingen puls eller. den klinik vi brukar åka till hade inga tider på lång tid så vi åkt till en annan klinik vilket jag fick ångra dom ultraljuda och sa att hon hade en sen skada och behandla fram knät på henne. Men hon vart inte bättre så jag boka in henne hos min vanliga klinik mälaren hästklinik i hölö dom kommer ner till staby gård en gång per månad så de passa in så vi åkte dit med inte alls stora förhoppningar Axel titta på henne i ridhuset och hon skritta och sen trava tillbaka behövde bara trava 3 steg och hon var 4 grader halt och han sa direkt de är karpaltunnen som är felet. vi tog in henne I stallet och ultraljuda och mycket riktigt var de förtjockat där så hon hade jätte ont och axel sa att hade de varit en yngre häst så hade man opererat men hon är 21 år så de var inget man gör. axel behandla henne mef kortison och sa att chanserna är inte jätte stora men vi chansar. sen gick de 6 veckor till återbesöket och hon gick i hagen och hon vart bättre lite halt men inte alls på samma sätt. När vi åkte tillbaka efter 6 veckor så var hon mindre än 1 grad halt axel sa att de var kul att se att hon svara på kortison sprutan och vi fick klar tecken att vi kunde betäcka henne som var våran plan hela tiden både jag och mamma var överlyckliga, så vi åkte hem och tog kontakt med stationen där hingsten vi redan bestämt fanns. men när allt var bestämt hände de som inte fick hända hon var så halt att hon inte kunde gå när jag skulle ta in henne från hagen. ringer till mälaren hästklinik i panik och dom ger mig en akut tid. På fredag morgon den 29 juli åker jag och mamma till stallet och ska lasta henne mamma ska bara hjälpa till att lasta för sen ska jag åka själv men hon är ännu sämre på morgonen hon kan inte vända sig i boxen utan att nästan sätta sig på rumpan. mamma får panik och börjar gråta att vi får ringa nödslakt för hon inte är bra. Jag håller mig för en gångs skull lugn och säger bara att jag ska upp till axel med henne som är absolut världens bästa veterinär. hon går snällt på transporten fast hon har svårt att gå. står som ett ljus hela vägen upp till kliniken, trots svårigheter att backa så gör hon de ändå ut transporten. väl inne på kliniken ger dom henne smärtstillande och sen in i undersöknings rummet där axel ultraljudar och ser att senan är ordentligt skadad och hon har en galla över knät och den ska tömmas på vätska och sen spruta med kortison men när dom tömmer den så är de bara rent blod som kommer ut och axel säger då att de inte finns något mer att göra och att hon ska få somna in här och nu. Jag känner hur panik kommer 1000 tankar snurrar de ända jag får fram är nej nej samtidigt som tårarna sprutar. axel säger då att vi gör de nu för hon ska få ett värdigt Slut. jag bestämmer mig för att inte vara med in i de sista men mamma var med henne. Jag krama henne så många gånger och viska jag älskar dig ♡ hon fick oändligt med pussar och var så mysig och la huvudet på min axel och körde med Mullen i mitt öra som hon alltid gjorde. de var tufft att gå ut ur undersöknings rummet och veta att de var sista gången jag såg henne min älskade samantha ❤  jag är så tacksam att mamma ställde upp och va med henne hela vägen och så oerhört tacksam för allt axel och hans team gjorde för oss och samantha 😘 saknaden kommer aldrig försvinna jsg har verkligen förlorat min bästa vän. aldrig haft ett sånt band till en häst förut som Jag hade med sami ♡ hon är och kommer alltid vara The one and only 💕  jag älskar mina andra hästar med men de jag och sami hade var något speciellt 💕 jag är så tacksam för att Jag har Elsa coco och Ella dom hjälper mig igenom sorgen efter sami. och min familj, jesper, mina underbara vänner och även ally och ossie 💕

typisk sami bild 😂 älskade sami 💕

Denna ska göras som tatuering och sitta på min handled min första tatuering och den kommer ha en stor betydelse 💖

Likes

Comments

Fredag den 29 juli 2016 förlora jag min absolut bästa kompis min själsfrände min älskade samantha ❤  saknaden är obeskrivlig ❤  alltid älskad aldrig glömd❤ jag är en person som behöver skriva om min sorg så jag kommer ha min blogg till de för att kunna ventilera mina känslor.

Samantha jag älskar dig nu och för all framtid du fanns vid min sida i så många år och jag har med din hjälp tagit mig igenom många tuffa och svåra saker i livet alltid Tack vare dig min älskling ❤

Vad jag saknar denna underbara uppsyn som du hade alltid så mycket bus och alltid med klimten I ögat min älskade vän inga ord i världen kan beskriva kärleken till dig eller den saknaden jag känner ❤

Likes

Comments

Nu ska jag blogga lite igen.
Idag var de pay and Jump på stabys nya stora fiber bana.
hade med mig Elsa och Coco dom gick varsin 90 cm runda. de var 10 språng i banan de gick helt okej var lite stressigt innan start med hästarna sköte sig super. först ut var Elsa hon var fin och laddad på framhoppningen sen  inne på banan var hon lite spänd på saker runt omkring men hoppade en felfri runda dock hade jag dålig galopp i henne men sista linjen fock jag igång galoppen bra och hon hoppar som en gud då. Jag är nöjd med henne hon gör alltid så gott hon kan även om matte rider lite dåligt ibland

Nästa ut var coco hon kändes väldigt spänd och inte alls sig själv idag så red på och hoppa 3 språng på framhoppningen sen in på banan och då fick jag igång henne och hon kändes som hon brukar och var riktigt taggad jag hade ett perfekt stöd i handen och hon var framme för sänkeln men ändå lite spänd så vi fick 2 nerslag men hon kändes fin ändå nerslagen får jag ta på mig då jag inte satt upp ordentligt och då blir de rivningar. men i de stora hela är jag nöjd med coco då vi haft mkt problem med att de blir en del stopp då jag varit så osäker men har fått mkt bättre självförtroende och vågar lita på mig själv och rida på hinderna på den distansen jag ser och de är ett stort framsteg för mig 😃

Likes

Comments

Jag har alltid älskat träns. Genom åren har jag haft träns från de flesta märken dyon, equipe, PS, micklem, treadstone, hg och säkert några flera men mitt absoluta favorit märke är hg super bra kvalitet och jätte fina detaljer just nu har jag 3 hg träna med klinker på nosgrimma och pannband dom är lite äldre men alla fina detaljer finns på dom som krysset där man sätter i alla remar på tränset. 2 av som är med mässing klinker och spännen 1 är med silver klinker och spännen två med vanlig nosgrimma och ett med pullar nosgrimma. sen har jag även ett från den nyare kollektion de som heter saturday den är mitt absoluta favorit mörkbrunt med vita sömmar på silver spännen och ett fint bling pannband och självklart kryssen där man sätter i remmarna.
jag har även två förbyglar från hg den tidigare kollektion och dom är med mässing spännen och kryssen vid remmarna även dom.
skulle vilja ha en förbygel från nya kollektionen men kanske blir en sån i Göteborg på söndag 😃

lite detaljer på hg tränsen med mässing
även på förbyglarna

hg tränset med silver klinker

hg saturday tränset love it 😍

Denna förbygel vill jag gärna ha med mig hem från Göteborg 😃

Jag skulle gärna ha ett cwd träns med har magplatta och skydd från cwd och dom är så bra kvalitet på

Likes

Comments

Jag vet att jag inte är ryttaren som har den perfekta känslan för ridningen. jag skrev ett inlägg om detta för ca 1 år sen på min gamla blogg.
jag har aldrig varit den ryttaren med medfödd känsla för ridningen jag är liten och rund och ganska så klumpig på hästen trotts detta har jag kämpat på för att komma någonstans med hästarna och alltid sagt till mig själv att jag kan fixa detta bara jag vill och de tillsammans med den stora passion och kärleken jag känner till sporten och mina hästar så har jag alltid haft ett litet hopp att jag någon dag bara ska få till ridningen på mina hästar och hitta en sån känsla som många andra jag stått i samma stall med genom åren har av naturen. jag har under många år suttit bänkad och kollat på träningar i alla olika väder för att hitta insperation och försöka se och lära mig av hur andra rider som har DEN känslan. kollat på både träningar och tävlingar när dom hoppar högre höjder och alltid tänkt tanken undra hur de känns när allt bara stämmer mellan häst och ryttare och man har DEN känslan och bara flyga över dom stora hinderna.
jag har kämpat på och försökt att lyckas någonstans har jag haft ett hopp att jag en dag blommar ut lite som lilla fula ankungen som blir en fin svan. men har genom åren fått sämre och sämre självförtroende så de känns som jag kommer förbli den lilla fula ankungen. jag har nästan skämts lite när de vart tävlings dags och folk runt omkring undrar vilka klasser man ska starta och man inser att man fortfarande står på samma ställe som för flera år sen.
Jag har tidigare accepterat att jag är den fula ankungen som nog aldrig blir en svan men kärleken och passionen till sporten och mina hästar har gjort att jag ändå fortsatt. men nu börjar jag fundera på hur ett liv utan hästar skulle se ut ? en tanke jag aldrig tänkt förut men jag har sakta blivit mer och mer osäker och mitt självförtroende finns inte ens kvar längre jag känner att jag inte kan lyckas med något med hästarna förutom att ha dom skadade. just nu känns de mesta piss.
även mitt självförtroende utanför stallet är i botten och jag har jämt haft ganska bra självförtroende men nu känns de som jag är rent ut sagt värdelös på allt.
Denna sport kan vara riktigt vidrig för jag vet att man blir huggen i ryggen väldigt ofta de finns dom som låtsas att man tycker de är kul när de går bra fast i själva verket mår dom som bäst när de går dåligt eller när hästen är skadad.
än så länge känner jag stor kärlek till mina hästar, men tävla vill jag verkligen inte göra.
Jag önskar ofta att jag iallafall kunde fötts med lite känsla för ridningen istället för att fötts som en riktig klumpeduns.

Likes

Comments

Börja dagen med lektion i skolan kul att träffa alla nu när vi varit ute på praktik i två veckor.
Sen åkte jag och köpte en ny luva till hästarna en brun Equiline med vadderade öron.
Nu förbereder jag mig för kvällens hoppträning för Fredde Spetz.

Glada besked idag fick tillbaka över 20000kr på skatten😃

Likes

Comments

Ella Bella våran "bebis" hon är 5 år i år och ska ut på tävlings banorna. fina lilla häst

Ella 3 år första gången jag red henne

Ella i januari när hon precis fyllt 4 år

Ella 4 år vår/sommar 2015

Ella 5 år januari 2016

Ella på sin första tävling december 2015

Ella 2 år och Coco 6 år

Likes

Comments

Jag älskar utrusning träns schabrak osv jag gillar kvalité och detaljer på utrusning 😍
lite bilder ur min sadelkammare kommer nu kommer göra ett helt inlägg om träns schabrak sadlar osv längre fram

Likes

Comments