Header
View tracker

Att ha avslutat första kursen med två VG känns så makalöst jäkla skönt!

Dock så har den nya kursen pågått i lite mer än en vecka, och denna kurs görs verkligen bara för att man måste, finner inget intressant eller roligt i denna kurs. Vi läser just nu vetenskaplig teori och metod. Första dagen, kursintroduktion, nya läraren gick endast igenom vad som fanns på moodle (lärarplattformen) som om vi inte redan nyfiket nog visste det? Sedan får vi en uppgift, utan någon som helst genomgång om hur man ska gå till väga. Grymt irriterande. Artikelgranskning, hur i h******* ska jag veta hur man granskar en artikel? aja, de fick man ju lösa på egen hand, tur för mig så har jag två kompanjoner att dela arbetet tillsamman med så jag känner mig inte helt utlämnad åt mitt öde. Men att plugga inför en tenta på denna kurs känns däremot obegripligt.

Idag fick jag dessutom uppleva en för mig helt ny värld, då jag äntligen fick hämta ut mina glasögon! Man inser inte hur fruktansvärt dåligt man ser fören man har fått rätt glasögon, jag anser nu att utan dessa så är jag ju blind, då det gäller att se på långt håll iallafall.

Jag har sedan en tid tillbaka börjat tvivla på min syn, skyltar en bit bort var suddiga, rörde jag mig samtidigt såg jag knappt att det var en skylt längre fram. När jag körde bil så märkte jag att jag satt och kisade med ögonen och under tiden det var skymning och började bli mörkt så såg jag knapp skillnaden mellan marken och himlen. Jag överansträngde mina ögon konstant. Men droppen blev för mig då jag satt på föreläsning och insåg att om jag satt och kollade på mina anteckningar och sedan skulle titta upp för att se vad läraren skrev på tavlan, eller på lärarens powerpoint så fick jag sitta och blinka i typ en halv minut innan jag såg vad som stod. Samma dag som de hände bokade jag en undersökning på specsavers, och där fick jag veta att jag är närsynt. Fyndade två par glasögon och beställde dem direkt, idag tio dagar senare sitter jag äntligen här med brillorna på näsan och det känns förbannat skönt att kunna köra bil och växla mellan att se på nära håll och titta långt bort utan att få huvudvärk.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Som jag skrev i det första inlägget så har två månader passerat sen jag började min tid på Umeå Universitet. Jag läser till Röntgensjuksköterska, och detta är en direkt specialistutbildning och det betyder att jag inte läser till "vanlig" sjuksköterska först, alltså kommer jag inte kunna jobba som det heller. Vi blir direkt utbildade till specialister inom just röntgen. Vi blir även akademiker när vi är klara efter tre år vilket ger oss möjligheten att fortsätta läsa till magister eller master (internationell), att läsa vidare och ta en t.ex. master examen ger mig möjlighet att börja jobba inom forskning över hela världen. Fortsätter man att läsa ytterliga två/tre år efter det så får man en doktorand.

Hur som helst så avslutade vi terminens första kurs i fredags, första kursen var alltså på 15hp. I denna kurs som heter Radiografi 1 har vi hunnit haft examinationer i puls-och blodtryck och även i HLR, två veckors VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och sedan var det en tenta i grundläggande omvårdnad och nu i fredags hade vi tenta i strålningsfysik.

Att jag skulle läsa fysik var något jag inte alls hade tänkt på innan jag började studera, det kom som en käftsmäll första veckan då jag insåg vad jag gett mig in på. Men tro det eller ej, fysik är ett grymt roligt ämne! Att jag genom denna fysik kan förklara vad comptonspridning är och varför parbildning inte används i röntgensammanhang är för mig rätt fränt. Att kunna ge exempel på två växelverkansprocesser med energin 70keV vid en W-anod, att ens kunna förstå detta som var precis som grekiska när vi började känns så häftigt. Jag är så sjukt glad att jag valde att tacka ja till denna utbildning, dock hade lärarna kunna fått vara lite snabbare på att rätta tentorna..att sitta dag ut och dag in och vänta på just det där mailet som aldrig kommer gör oss allihopa galna. Men men det går inte att göra så mycket åt, tiden får utvisa.

Nu har jag haft min första helt lediga (läs pluggfria) helg sedan skolan startade, nästa kurs drar igång på tisdag, vilket betyder att jag även är ledig imorgon! Kanske blir något promenad likt idag, men annars kommer nog dagen mest bestå av serietittande.

Likes

Comments

View tracker

Nu kände jag att det var dags för mig att börja skriva igen.

För ca 2 månader sedan började för mig ett helt nytt kapitel i mitt liv, jag började studera heltid på universitet. Jag sökte detta program för ett år sedan, kom in men fick av en rad olika anledningar tacka nej, det ångrade jag under hela det gångna årets tid. Jag började istället att jobba, först som personlig assisten men efter ca fem månader som de så bytte jag jobb till undersköterska på stroke/rehabenheten på Lycksele lasarett. Det var det bästa jobbet jag haft, trivdes så jäkla bra där med mina kollegor och patienter. Det var ett omväxlande jobb och jag lärde mig så fruktansvärt mycket. Men i mars slog jag till på nytt och sökte universitet ännu en gång, och i somras kom beskedet när jag satt uppe i stugan i fjälls att jag tagit mig in. Jag tvekade en sekund på hur jag skulle göra men sen tänkte jag att nej, jag ska inte sitta och ångra mig i ett år till, så jag tackade ja. Där började resan till mitt nya liv.

Att gå från arbetande till att bli student var en mycket större omväxling än vad jag någonsin kunnat tro. Jag satt vid datorn uppe i fjälls i säkert fem timmar och kollade igenom precis alla dokument som fanns om min blivande framtid. Jag försökte på något vis försöka få en förståelse över denna helt nya värld, men det var lättare sagt än gjort.

Söndagen den 28 augusti åkte jag till Umeå, landade på min systers soffa där jag skulle vara inneboende tills dess att jag hittade något eget. För att hitta en bostad i Umeå precis innan terminen börjar är en värld för sig. I alla fall, tok nervös och super spänd på vad som skulle hända så lyckades jag somna och dagen därpå ringde väckarklockan 05.30 och jag klev upp och gjorde allt som skulle göras innan det var dags att sätta mig på lokalbussen och åka in till det som skulle bli min vardag i de kommande tre åren.

Hela första veckan eller egentligen de två första veckorna bestod till mesta del av info om precis allt och ingenting. Helt slutkörd efter varje dag på skolan. MEN under dessa två veckor pågick även nollningen på kvällarna och jag träffade ofantligt många fina människor under den tiden. Min nollegrupp ses fortfarande och hittar på en massa roliga saker. Jag började även klicka mer och mer med några i klassen, och vi har idag så sjukt kul tillsammans, det spelar ingen roll om vi är på skolan eller om vi är och käkar, festar eller vad vi gör så har vi alltid roligt.

Att lämna tryggheten där hemma och kasta mig ut i detta okända men ack så spännande liv är ett av de bästa besluten jag någonsin tagit. Visst det har varit mycket motgångar men även så mycket positivt. Att sätta sig själv i första hand måste man göra någon gång då och då, för det är du som ska kunna leva med dig själv för resten av ditt liv. Jag gör detta för att det gör mig lycklig, jag trivs, och jag vet att när jag är klar om tre år så kommer jag vara ännu lyckligare och må ännu bättre för att då får jag äntligen jobba med det jag vill.

Likes

Comments