Header

Ett dilemma som kom upp på morgonens arbetspass var när familjens fyraårige son påstod att killar alltid vinner över tjejer, att tjejer alltid är långsammare än killar och att tjejer aldrig kan vara bättre än killar. Jag visste inte ens hur jag skulle bemöta detta. Upprepade gånger sa jag att det handlar om individer och att det självklart finns tjejer som är både snabbare och bättre än killar men han var tvärsäker. Tjejer är sämre. På allt. En tjej kan omöjligt vara bättre eller snabbare än en kille.

När vi skulle springa till bilen så struntade jag i att låta honom vinna. Det kanske var dumt gjort av mig men jag tänker inte låta honom tro att han är snabbare än mig på grund av mitt kön. Det är så mycket av ens människosyn som grundas i barndomen och jag vill inte att han ska växa upp och tro att alla kvinnor han möter i framtiden är sämre än män. Jag sprang inte snabbast för att jag ville vinna, jag sprang för att lära honom att kvinnor varken är långsammare eller sämre endast på grund av kön. Att egenskaper är en individfråga.

Har haft det här i huvudet hela dagen. Skulle jag ha gjort något annorlunda? Hur kunde pappan stå bredvid och inte säga något? Är det jag som förstorar upp den här händelsen? Går jag emot föräldrarna åsikter? Pappan har bland annat uttryckt att sonen inte får leka med dockor och att dottern inte borde leka med bilar, vilket för mig låter ofattbart, då barn borde få leka med det de tycker är roligast, men det är ju inte samma sak som att säga att tjejer är sämre än killar. Trots allt så är det bara en uppdelning av kön som jag inte är bekväm med.

Om han växer upp med tron om att kvinnor är sämre, och har kvar den åsikten upp i vuxen ålder så kan jag bara föreställa mig vad för slags människa han kommer bli, och om jag ska vara en del av hans uppfostran känner jag en plikt av att få honom att förstå allas lika värde.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Ser varje soluppgång och varje solnedgång härifrån när jag jobbar. Inte så dumt.

Jag var helt säker på att den här dagen skulle vara helt usel. Jag var så frustrerad, stressad och trött. Den enda känslan i min kropp var att jag inte orkar mer, men efter lite stöttning från Rasmus, och framförallt pappas hjälp så kan jag säga att det känns mycket bättre nu. Tror jag behöver vara tydligare på att bestämma när jag ska ta det lugnt och när jag inte ska göra det, för nu hamnar jag ofta i ett mellanläge vilket är jobbigt. När jag väl tar det lugnt så tänker jag att "detta borde jag göra egentligen" vilket betyder att jag inte kan slappna av fullt ut. När jag sedan ska ta tag i sakerna jag behöver så har jag känslan av att jag inte orkar för att jag inte har vilat. En dålig spiral jag behöver bryta.

Avslutade min dag med ett långt telefonsamtal med min saknade Celina, vilket var välbehövligt. Jag saknar att kunna samtala med mina bästa vänner ansikte mot ansikte, men tills vi ses får telefonen duga.

Likes

Comments

Lata söndagar med honom.

Bilderna togs dock inte idag, för idag har vi knappt lämnat lägenheten på hela dagen. Men nu är vi uppvilade i ett nystädat hem och har förberett lite matlådor inför veckan, så jag kan nog säga att vi är redo för måndag.

Nästa vecka går vi in i andra halvan av vår vistelse här, och jag har (inte helt oväntat) lite blandade känslor. Efter detta kommer Barcelona alltid vara en viktig del av mig. Jag föreställer mig hur jag åker hit med mina barn om 20-30 år och pekar ut lägenheten vi nu bor i, "där bodde jag när jag var 19 år". Att promenera på de små gatorna i de gamla kvarteren och minnas var de bästa restaurangerna låg. Jag älskar den här staden, men då och då kommer det små vågor av saknad till tryggheten och människorna som väntar. Ännu är jag inte redo att lämna det här bakom mig men när sommaren börjar, och vi flyger hem, är jag nog ganska klar här.

Likes

Comments

Mötte upp Hanna imorse, handlade allt vi behövde till brunchen och gick hem till henne, sen satt vi här i flera timmar, rensade alla faten och drack flaska efter flaska med cava. När allt var slut gick vi istället en promenad genom Barcelona och jag kom inte hem förrän solen gått ner. Fler såna här lördagar tack!

Likes

Comments

​För några timmar sen satt vi här, på National Burger, bara 2 minuter från där vår lägenhet. Finns många bra burgarställen i Barcelona, och idag var första gången vi var just här. En cool lokal, med klassiskt amerikanska bås, svartvita tavlor och neonlights. Burgarna var goda, men det är pommesen som var det bästa! Krispiga, varma och lagom tjocka. Slutsats: inte något spektakulärt men funkar fint en fredagkväll.

Mannen bredvid mig somnade för ett bra tag sen, och snart ska även jag sova. Imorgon är det efterlängtat med sovmorgon men har ändå ställt klockan för att inte sova för länge, jag har nämligen bokat in brunch med Hanna. Jag har saknat den tjejen i ett par veckor nu när hon varit i Sverige, så jag är glad att hon är tillbaka! Jag tror jag behöver djupa samtal och kvalitetstid med vänner för att kunna må bra.

Likes

Comments

Precis fått i mig lite pannkakor till lunch och kommit fram till att det är nåt jag borde äta oftare. Jag hade nästan glömt bort hur gott det är, och dessutom går det snabbt att laga. Perfekt lunch en torsdag som denna.

Efter en dålig vecka så längtar jag verkligen efter helg, att kunna bryta en dålig spiral som pågått de senaste dagarna. Så skönt att även hela fredagen blir en ledig dag med de arbetstiderna jag har, bara några timmar på morgonen och sen tar jag helg. Men jag har ju faktiskt några jobbtimmar kvar idag också, och det börjar bli dags för mig att ge mig iväg hemifrån. Jag hoppas att helgen blir fin.

Likes

Comments

En helt vanlig tisdag i januari, och jag var så taggad på tiden som kommer. Om tre veckor ska jag för första gången på ett halvår tillbaka till Sverige. Ska äntligen få träffa mina saknade vänner och spendera tid med familjen. I februari fyller Rasmus 22 år, och vi kommer säkert fira alla hjärtans dag. Två dagar som kommer betyda lite extra lyx. Sen är vintern över, det blir mars, april, och maj. Jag tror våren i Barcelona kommer vara den bästa tiden. Och jag har allt framför mig.

Men självklart, när man börjar må lite bättre så kommer det nya, större problem. Jag tror att jag behöver läsa citatet ovan en miljon gånger. Jag menar, det kommer bli bättre, på ett eller annat sätt, och fram tills dess får jag hantera situationen. Men fan vad trött man blir på allt ibland

Likes

Comments

Med mamma i Gaudis designade park i lördags. Fick nostalgikänsla efter alla gånger jag som 8-åring sett när Cheetah Girls dansar nerför trapporna där. Min syster och jag spelade in den själva när den visades på Disney Channel och tittade säkert en miljon gånger. Jag minns starkt hur vi gapskrattade åt en scen, som vi spelade om och om igen tills det inte längre gick att skratta.

Idag är det dags för mig att komma tillbaka till vardagen, barnens jullov är över och jag är tillbaka i mina vanliga arbetstider, vilket känns skönt. Något som känns ännu bättre är att jag idag äntligen vågade mig tillbaka till gymmet! Har haft halsont i 3 veckor nu och med tanke på att jag tidigare drabbats av hjärtmuskelinflammation och fått flera månaders långt träningsförbud är jag nu lite mer försiktig angående träning med halsont. Älskade varje minut av träningen idag och längtar redan till att köra nästa pass imorn. Träning kommer nog alltid vara min frizon från allt som är jobbigt.

Likes

Comments

I torsdag kväll kom äntligen min älskade mamma hit, så jag har spenderat helgen med henne. Den här helgen firas också den spanska högtiden Dia de los Reyes Magos, så i fredags kollade vi på en stor gatuparad, igår åt vi en traditionell spansk kaka och så har vi kikat in rean som började idag, deras motsvarighet till mellandagsrean. Förutom detta har vi ätit väldigt god mat (höjdpunkten var gårdagens middag som ni ser på bilderna!), öppnat julklappar och turistat lite i staden. Det blev ett besök på Olympiastadion, vi har promenerat runt på Montjüic och spanat in några av Gaudis alla verk i staden. Så en välplanerad helg fick det bli för att hinna med allting.

Nu har mamma åkt iväg till flygplatsen och jag är kvar i lägenheten med Rasmus. Ska försöka använda resten av min dag väl, för att hinna med lite av sakerna på min mentala "att göra"-lista., medan det ändå regnar här idag. Första gången på vad som känns som en evighet som det regnar, men är det någon dag som det ska regna så är det ändå söndagar, när man ändå bara vill kura ihop sig i soffan.

Likes

Comments

Drygt två månader har jag jobbat som nanny och jag kan utan tvekan säga att jag nu har blivit bekväm i min roll. Även fast jag jobbat med barn tidigare (både som tränare och på en skola) och har spenderat tid med barn i min omgivning så har jag aldrig varit så här nära små barn som jag är nu. Jag hade aldrig tidigare bytt en blöja eller varit med om morgonstressen, så det var något nytt, men nu går det mesta på rutin. Jag har alltid tyckt mycket om barn, och det har inte förändrats efter den här tiden, men det känns ändå skönt att det förmodligen är minst tio år kvar tills det är min tur.

Min arbetsdag delas upp i två pass, ett på morgonen och ett på kvällen. Jag väcker och gör barnen redo för dagis innan jag kör dem dit. Åtta timmar senare ska de hämtas och sen är jag där tills de båda somnat. Förutom att ta hand om två barn och allt vad de kan behöva, så ingår det också att städa upp den röra de skapar och hjälpa till med vardagssysslor så som disk, dammsugning, hundpromenader osv när jag har tid över.

Det absolut bästa med mitt jobb är ju självklart alla fina stunder man får spendera med barnen(!!) men precis som med de flesta jobb så finns det nackdelar även här. Jag tycker det svåraste är när mina tankar om barnuppfostran inte stämmer överens med föräldrarnas. Samtidigt som det är de som bestämmer så finns det saker som går emot vad jag tycker är rätt, och då blir jag kluven över hur jag ska göra. Exempelvis så tycker jag att barn ska få leka med det de vill och ha möjligheten att bli vad de vill, medan föräldrarna anser att ditt kön påverkar vad du bör leka med och vem du kan bli. Lite av en kulturkrock kanske.

Likes

Comments