View tracker

Kan ni nämna några styrkor och svagheter med de olika teorierna?
Svar:
​Fördelen med Liberalismen är att dess grundtanke är att alla människor ska vara fria och lika mycket värda. Det är ingen annan som ska kunna bestämma vad du får göra och inte får göra utan allt man gör kan bestämmas utifrån sig själv. Liberalismen kan därför leda till ett mer jämställt samhälle. Nackdelen å andra sidan kan vara att liberalisterna vill ha en marknadsekonomi istället för planekonomi. Enligt Ne.se (http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/marknadsekonomi) så är marknadsekonomi ett ekonomiskt system som förutsätter enskild äganderätt som också gör det rätt för konsumenter och producenter att fritt agera köpare eller säljare. Detta kan vara både positivt och negativt, men det negativa är att arbetslösheten kan växa i och med att konkurrensen ökar enormt. Det finns vissa som är gamla och sjuka som inte kan jobba lika hårt som unga och krya vilket resulterar i att fler kommer lida av fattigdom.

Fördelen med det konstruktivistiska tänket är att staten betyder väldigt mycket för människan och man arbetar för att sin egen stat ska kunna bli starkt. Att vara ett starkt land kan innebära att andra länder vill inleda samarbeten samtidigt som andra inte kanske riktigt vågar riskera att sätta sig emot det starka landet. Till exempel genom att starta en konflikt.
Nackdelen med det konstruktivistiska perspektivet är att risken för en icke fredlig värld ökar. Grundtanken är nämligen att staten blir stark utifrån egenintressen som bli det gemensamma intressen. Men om länder kommer oense och inte har samma intressen kommer risken för bland annat krig öka.

Fördelen med det realistiska tänket är att det finns mycket tänk kring självständighet och säkerhet. Om man har det realistiska tänket så är det staten som är viktigast och de som är starkast överlever. Genom att kämpa för att få sitt land starkast finns det ingen risk för att landet inte ska överleva vilket är en säkerhet för staten och individerna med realistiskt tänk.
Nackdelen med det realistiska tänket är att de aldrig kan tänka sig en värld utan konflikter, utan konflikterna kommer alltid finnas där vare sig man vill eller inte. Enligt realister är världen ond och tragiskt, men enligt egna åsikter så är det realisterna själva som gör världen ond och tragiskt just för att de aldrig kan se en utväg från konflikter. Om man inte ser en utväg kan man heller inte släppa sina egna konflikter. Om det skulle bli ett krig t.ex. skulle inte realisterna "lägga sig" just för staten är viktigast och segrar man i krig får man makt.





Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

All fakta är tagen från globalis.se och landguiden.se

Sri Lanka är en önation i Indiska Oceanen. Landet är enrepublik och har sedan 2015 en ny statschef som heter Maithripala Sirisena. Denstörsta folkgruppen kallas singaleser och utgör tre fjärdedelar avbefolkningen. Det finns även ett par minoritets folkgrupper, ett exempel ärTamiler. Tamilerna är den nästa största folkgruppen i Sri Lanka och höllframförallt till i de nordöstra delarna av Sri Lanka.

När det gäller religion är huvudregeln att religionsfrihet ska råda. Men detfinns ändå uttalat att regeringen främst ska främja buddismen, vilket denstörsta religionen och praktiseras av främst singaleser. Tamiler däremotpraktiserar främst hinduism.

Sri Lanka var tidigare en brittisk koloni och blev ensjälvständigstat år 1948. Singaleserna och Tamilerna började åren efterfrigörelsen ha alltmer motsättningar mot varandra. Motsättningarna blev starkaremed åren och under 1970 talet, i samma veva som Sri Lanka blev en republikhöjde tamilerna kraven för tamilskt självstyre. Under perioden efter den kolonialafrigörelsen och fram till 1970-talet ökade diskrimineringen mot tamilerna.Tamilerna fick t.ex. bara tillgång till vissa kvoter av högre utbildning och regeringenutlyste singalesiska som landets officiella språk. Den tamilska rörelsen somkämpade för tamilers frihet och rättigheter var en gerillagrupp och hette Tamilska Eelams befrielsetigrar. Ävenkallat LTT. Det var även de som under slutet på 1970-talet inledde ett väpnatupplopp för en självständigstat i den norra och östra delen av Sri Lanka, somår 1983 utvecklades till ett inbördeskrig. Inbördeskriget var mellan LTT ochSri Lankas myndigheter.
Det var alltså år 1983 LTT och den singalesiska militären började strida påriktigt. LTT var de som startade striderna. Detta efter att parlamentetbeslutat att man skulle jobba för ett enat och samlat Sri Lanka, vilket varhelt emot Tamilernas vilja. Tamilerna förde en kamp för självstyre ochparlamentets svar var av helt motsatt riktning. Parlamentsrepresentanterna var tvungnaatt gå med på dessa nya riktlinjer vilket gjorde att de tamilskarepresentanterna lämnade parlamentet. Som en reaktion på LTT:S våldsamhetergick myndigheterna till attack mot den tamilska civilbefolkningen. Detta gjordei sig att stödet för LTT växte hos tamilerna och konflikten blev alltmerinfekterad, vilket ledde till ett 26 års långt inbördeskrig.

Inblandade parter i konflikten har till stor del bara varitLTT och Sri Lankas myndigheter. Men från slutet av 1970-talet när konfliktentrappades upp och enda fram till 1990-talet hade Indien en roll i konflikten.Att definiera Indiens roll är mycket svårt då de både stöttat LTT ochmyndigheterna. Anledningen till att LTT fick stöd både ekonomiskt och militärt aven delstat i Indien samt stort stöd av den indiska befolkningen var att de varhinduer, precis som indierna. I dem delar i Indien där de fick stöd bor myckettamiler. Indiens centrala myndigheter hade dock en annan syn på situationen ochtänkte på Indiens säkerhet. De var rädda att konflikten skulle spridas tillIndien och valde därför att förhindra det indiska stödet LTT fick av denindiska delstaten.

År 1987 skedde den första aktionen för fred. Det var de indiskamyndigheterna som med ett fredsavtal förhandlade med LTT. Avtalet innebaravväpning förenat med att tamilerna fick en liten del av norra Sri Lanka där devar självbestämmande. Avtalet skrevs på av mindre upprorsgrupper men inte avLTT. Indiska trupper klev in i de tamilska områdena med tro av att avtaletgällde, medan LTT som inte skrivit på det svarade med full attack.

År 1989 skedde den andra aktionen för fred. Istället för attkliva in i de tamilska områdena som man år 1987 gjorde tog man tillbaka deindiska styrkorna i hopp om fred. Konsekvensen blev motsatt och LTT mobiliserade.Sri Lankas regering var öppen för förhandlingar under hela tiden vilket leddetill avtal om vapenvila år 2002. Avtalet var dock inte till någon hjälp utanbröts kontinuerligt av främst LTT vilket ledde till att Sri Lankas regeringbytte skepnad och i princip stängde dörren för förhandling. Vilket innebär attden enda vägen till fred var genom krig. Fred var med detta ännu längre bort äninnan.

En tredje chans till fred kom i samband med den enormatragedin år 2004. Sri Lanka var ett av flera länder som drabbades av den enormatsunamin i december 2004. Tsunamin drabbade både områden tillhörande tamilernaoch myndigheterna. I och med det hoppades många på att tragedin skulle föraparterna närmare varandra igen och få igång förhandlingar för fred. Återigenblev det motsatt effekt och konflikten förvärrades.

De kommande åren fortsatte konflikten att trappas upp och destred över hela landet. Detta samtidigt som fortsatta förhandlingar om fredmellan parterna pågick utan någon effektivitet. Inbördeskrigets vändning kom år2007 då myndigheterna vann viktig tamilsk mark. De tog tillbaka mark som varitkontrollerad av LTT sedan 1990-talet. LTT fortsatte att förlora viktiga baseroch mark i samband med att myndigheterna år 2008 formellt bröt vapenvilan frånår 2002. LTT tvingades backa och pressades tillbaka alltmer mot de mest norra delarnaav Sri Lanka. Stad efter stad återerövrades och år 2009 hade myndigheternatillslut kontroll av Sri Lanka i hela dess längd. Nu fanns LTT bara kvar på ettfåtal småställen i nordöst.

Den sista tiden av konflikten innan LTT i maj 2009 gav uppvar turbulent. Civilbefolkningen i de sista områdena tamilerna kontrolleradehamnade mitt i striderna i samband med att de försökte fly och många dödades.De som inte dödades hamnade i flyktingläger som kontrollerades avmyndigheterna. Förhållandena var mycket dåliga i dessa läger ochhundratusentals oskyldiga tamiler var fångade och instängda. Detta eftersom attmyndigheterna ville vara säkra på att ingen i lägret tillhörde LTT.

Idag har de flesta kunnat återvända till sina hem och lägetär relativt stabilt. Dock finns det fortfarande många flyktingar då massvisfamiljer inte hade något hem att komma hem till, då de förstörts. Detta ärockså en omtalad konflikt på grund av de förbrytelser och brott mot mänskligarättigheter som begicks från båda parterna. FN har granskat konflikten iefterhand och detta är fortfarande aktuellt.

Fun fact: LTT hade styrkor både på land, i luften och tillsjöss vilket gjorde de till den enda kända gerillan i världen som hade det.

Likes

Comments

View tracker

För att analysera orsakerna till Sri Lanka konflikten börjarvi att göra en översiktlig lista i punktform. Därefter analyserar vi orsakernaur tre olika perspektiv.  Vi har använttvå källor och hämtat fakta om konflikten och landet Sri Lanka ifrån. Globalis.sesamt landguiden.se. Källor för perspektivens innebörd finns i texten.

Orsaker:

·        * Det fanns två populära partier i Sri Lanka, UNPoch SLFP.

·         * UNP bestod av singaleser och eftersjälvständigheten hade de makten över ön.

·         * UNP tog ifrån tamilerna deras medborgarskap ochsedan året efter deras rösträtt.

·         * Singaleserna ville ha en förenad stat medantamilerna ville ha politisk självständighet i norra delarna av ön där de självabodde.

·         * Ett stort omslag år 1956 då SLFP kom till makten,ledaren av partiet gjorde Sinhala till Sri Lanka enda officiella språk, dettavar LTTE emot.

·         * Etniska, minoriteten alltså tamilerna kände sigförtryckta och kvävde sin frihet genom att få de norra delarna för sig själva.De kände att de inte hade någon samhörighet med singaleserna. Dom var alldelesför olika varandra. De delar inte språk. Tamilerna pratar tamil ochsingaleserna sinhala.

·         * Deras religioner skiljer de också åt.Majoriteten av singaleser är buddister och tamilerna är hinduer.

·         * Politiska orsaker har haft en stor roll ikonflikten. LTTE kräver att få politisk makt i de norra delarna där det nästanenbart bor tamiler.

·         * Självklart finns det sociala orsaker. Sri Lankaär väldigt fattigt, inte minst tamilerna. I Sri Lanka har de också något somliknar ett kastsystem. Detta gör att folket delas in i grupperingar.

·         * Under 1960-talet tamilers syn på de själv ändras

(1)Första perspektivet konstruktivismen bygger sin teori påatt alla staters intressen är konstruerade för att få aktörer att uppfatta sinsituation och agerar på ett särskilt sätt. De är alltså skapade på socialakonventioner. Enligt konstruktivismen grundas en stat i att befolkningen idenna ser sig som en gemensam enhet som delar uppfattningar och normer. Deskapar gemensamma värden genom att börja arbeta tillsammans och därmed formasderas gemensamma identitet. Tanken är att om alla individer världen över hadedelat samma normer, identiteter och idéer skulle världen vara enad och fredlig.

Sri Lanka var ett splittrat land med en mycket splittradbefolkning. Grunden till konflikten ligger i att tamiler och signelser inte kändesamhörighet och inte respekterade varandras olikheter. Det fanns tydligaskillnader mellan folkgrupperna så som språk och religion. Tamiler pratar tamilskaoch är hinduer medan singaleser pratar singalesiska och är buddister. Ur detkonstruktivistiska perspektivet kan man se att det inte fanns någon som helstsamhörighet eller enhetlighet mellan folkgrupperna. Detta gjorde att de hadeolika uppfattningar och normer vilket innebar att de hade olika värden. Tamilernakände sig förtryckta och hade då som intresse att få de norra delarna av SriLanka för sig själva. Detta medan singaleserna hade uppfattningen att de skulleskapa en enad stat med enade normer och uppfattningar. Problemet och en av destörsta orsakerna till konflikten var dock att singaleserna försökte skapadetta enhetliga land med sina värderingar och normer. De tog alltså inte hänsyntill att tamilerna hade andra normer och värderingar utan utgick bara från sigsjälva. Sri Lankas befolkning utgick alltså från vi och dom tänket och detfanns ingen vilja hos tamilerna att jobba för ett enhetligt land. Singalesernaoch tamilerna hade två helt olika identiteter som var formade sedan långttillbaka vilket innebar att det skulle krävas en förändring av båda för att fåett enhetligt land.

(2)Det andra perspektivet realismen grundar sig i dencentrala rollen som staten har och därmed anses vara den enda betydelsefullaaktören inom internationell politik. Staten sitter på makten att starta storakrig samt skapa och tillintetgöra internationella samarbeten. De nationellaintressena går alltid först för en realist och den internationella politikenhandlar om överlevnad. Stater som är realister anses oftast som egoistiska dåde gör allt för sin egen överlevnad även till bekostnad av andra stater. Anledningentill att freden bibehålls i världen är på grund av maktbalans av militärastyrkor och avskräckning mellan länderna. Rädslan för andra staters förmågorinom militären är det som håller staterna från krig. Realismen tar ingen hänsyntill de kulturella, ideologiska och ekonomiska sektorernas möjlighet attpåverka det anarkiska systemet.

Sri Lanka definierades som en enhetlig stat utan hänsyn tilltamilernas åsikter och viljor. Staten i Sri Lanka hade extremt mycket makt ochdet var de som förde kriget med gerilla gruppen LTTE. LTTE var alltså enmotreaktion mot statens agerande. Staten hade sedan Sri Lankas självständighetdiskriminerat tamiler på olika sätt, även fast det fanns tamiler i regeringen.Tamilerna i regeringen levde med en ständig kamp att få påverka densingalesiska majoritetsregeringen som styrde landet.  Problemet var att i Sri Lanka fanns det tvåstora partier som båda hade singaleserna som främsta väljare som växelvisstyrde landet. Både partiet UNP och SLFP diskriminerade tamiler vilket gjordeatt oavsett parti som regerade fortsatte diskrimineringen. Det var staten somhade den centrala rollen i konflikten eftersom att det var de som diskrimineradetamilerna vilket var orsaken till den o samhörigheten som fanns i landet. Någrakonkreta exempel på hur staten diskriminerade tamilerna är genom att dettamilska språket och hinduismen fick en andra klassens ställning, de togs ifrånderas medborgarskap och rösträtt samt tilldelades endast vissa kvoter avutbildningen vilket gjorde att tamilska studenter hade det svårare att ta sigin på universiteten och få en bra utbildning. Detta skedde då trots att detsatt tamiler med i regeringen vilket visar på hur stor makt den singalesiska statenhade över landet.

Ett annat problem som man kan se ur det realistiskaperspektivet är att det inte fanns någon rädsla mellan staten och LTTE. LTTEvar extremt bra gerillakrigare och var inte avskräckta av statens sanktionervilket innebar att risken för våldsamheter och krig ökade markant. Det gjordeäven att en trend på militarisering skapades bland de unga tamilerna som vardiskriminerade. Att det inte fanns någon rädsla mellan aktörerna ledde till attstaterna inte hade respekt för varandra, och på så sätt inte litade påvarandra. Vilket innebar att när fredssanktioner så som att Indiens styrkor somstödde regeringen drog sig tillbaka tog inte tamilerna detta som en fredsaktionutan valde istället att mobilisera, vilket visar på att staterna inte litade påvarandra.

(3)Liberalismen bygger på att det finns många viktigaaktörer på den internationella scenen t.ex. stater, företag, individer ochorganisationer. Det ska råda anarki, alltså att det inte finns envärldsregering. Det liberala perspektivet ser väldigt gott på folk och anseratt alla människor kan ta bra beslut. Vägen till världsfred är interdepensvilket betyder ömsesidigt beroende. Idén kring interdepens är att genomgemensamma intressen och målet att maximera sina möjligheter ska samarbetenmellan stater uppstå och detta ska i sin tur leda till ett beroende avvarandra.

Ur det liberalistiska perspektivet kan man se att det fannsfler aktörer än staten och LTTE som kunde påverka konflikten. Sri Lanka gickmed i FN år 1955 vilket visar på att staten delade tankar med andra stater ochvalde att ansluta sig till en världslig organisation. Staten var alltså inteinstängd på så sätt utan hade ett liberalt synsätt i alla fall utåt. Statenhade ett liberalt synsätt i början av konflikten då det fanns ensamarbetsvillig regering som ville skriva avtal med LTTE för att behålla fredeni landet. Men eftersom att LTTE inte var beredda på att ingå något avtal sominte innebar makt i de norra delarna av Sri Lanka kom man aldrig fram tillnågot. Vilket innebar att man istället valde att handla med våld. Under krigetsgång kom ytterligare några försök till att sluta fredsavtal men förhandlingarnaledde aldrig fram till något vilket innebar att krig var oundvikligt. Dettaeftersom att när är även staten ändrat inställning såg de båda aktörerna ingenannan utväg än våld och när två stater har den inställningen är krigoundvikligt.

Det fanns även inget ömsesidigt beroende mellan parterna dåstaten valde att endast främja deras egna intressen utan hänsyn till tamilerna.Tamilerna gav staten ändå en chans att ändra inställning ur ett liberalistisktperspektiv då de trodde på människans goda och förmågan att förändras.Tamilerna stannade kvar i regeringen för att kunna hitta gemensamma mål tillsregeringen istället valde att gå i motsatt riktning och bekräfta olikheterna.Staten krävde att alla skulle avlägga ed för att jobba mot ett enhetligt SriLanka vilket var den fullkomliga motsatsen till vad tamilerna ville, vilketfick de sista tamilerna att lämna staten. Statens idé till ett samarbete är igrunden god men de gick inte tillväga rätt ur ett liberalistiskt perspektiv dåde inte handlade ömsesidigt och tog hänsyn till båda parters intressen.

1. http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell-sakerhet/Det-internationella-systemet/

2. http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell-sakerhet/Det-internationella-systemet/

3. http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell-sakerhet/Det-internationella-systemet/

Likes

Comments

Till att börja med ska det klargöras att konflikten inteofficiellt har kommit till ett slut och därför kommer det förmodligen uppståfler konsekvenser men några som framgått är påverkan på den civilabefolkningen, flyktingströmmen som uppstod och krav på utredning om krigsbrott.

(1)Civilbefolkningen i Sri Lanka drabbades hårt avkonflikten. Det upprättades zoner i början av konflikten dit civila skullekunna ta sig och vara säkra men dessa fredszoner respekterades inte ochinformationen om var dessa områden låg läckte till Tigrarna. De civila som hadetagit sig till zonerna blev förbjudna att lämna de kontrollerade områdena. Desom faktiskt lyckades fly blev tillfångatagna av myndigheterna som sökte eftersympatisörer av rebellerna. Efter kriget fanns det 280 000 människor i dessaläger. De flesta hade fått lämna zonerna i början av 2010 men en rapport från2012 berättade att det fortfarande fanns ett tiotusentals antal fortfarandeinte kunnat lämna lägren p.g.a. att det fortfarande fanns minor under marken.

Utöver dessa läger blev över 10 000 personer anklagadeför att ha stött LLTE. Dessa hölls av den lankesiska myndigheten i läger.Förhållandena i dessa läger var dåliga, det var brist på vatten och informationom vad som skulle ske. Majoriteten av dessa ska ha släppts fria år 2011 menunder vilka förhållanden har inte framgått.

I och med att många människors hemstäder blev krigszoner vardet många som flydde till dessa zoner som tidigare nämnts. Det är många avdessa som inte återvänt till sina hem p.g.a. att det inte skett någonminröjning eller för att grundläggande offentliga tjänster, som t.ex. skola, bankeller liknande, saknas. (1)

(2)Friheten att röra sig i landet har ökat betydligt efterkrigets slut. Vägar som tidigare varit stängda har öppnats och antaletkontrollstationer som fanns under kriget har minskat. Det finns såklart vissaställen, så kallas högriskzoner, där rörelsefriheten är begränsad men det harskett en väsentlig förbättring efter krigets slut. (2)

(3) Under 2010 krävdes en oberoende utredning avanklagelserna om krigsbrott. Anklagelserna var riktade både mot LTTE ochregeringsstyrkorna. Regeringen i Sri Lanka tillsatte en kommission (LRRC) ochFN en expertpanel för att utreda vare sig det hade skett brott mot de mänskligarättigheterna eller inte. FN påpekade i en rapport från 2011 att kommissionensaknade mandat för att utreda krigsbrott men också att kommissionen inte varoberoende.

Samma rapport hävdade att både regeringsstyrkorna och LTTEhade handlat utan respekt för de civila genom att bomba områden där de civilabefann sig och även sjukhus.

Regeringen avvisade rapporten helt genom att kalla denolaglig och ensidig.

År 2011 kom LRRC:s rapport in och även den fastslog attmånga civila hade dödats under konflikten men de lade skulden på LTTE ochanklagade även de för att ha brutit mot internationell humanitär rätt.Rapporten kritiserades dock för att den bl.a. helt hade bortsett från arménsgrova övergrepp.

Imars 2012 framfördes UN Human Rights Council´s storamissnöje med Sri Lankas brist på ansvarstagande gällande de civilas död underkonflikten genom en resolution. Denna avslogs av regeringen som valde attistället genomföra en plan på LRRC:s rekommendationer. Planen var dock vaggällande åtal mot förbrytare och utredandet av de civilas död. (3)

Anledningen till att den lankesiskamyndigheten inte velat göra utredningen är enligt Gotabaya Rajapaksa,Sri Lankas försvarsminister att de vill lämna det förflutna bakom sig. Hanmenar att det inte ska göra någon nytta att prata om det som har varit.

Sri Lanka har brutit c:a 20 mänskliga rättigheter och någraav dessa är; respektför rätten till liv och kroppslig integritet och förbud mot tortyr, dödsstraff, rätten till frihet ochpersonlig säkerhets, religions- och övertygelsefrihet och rätten till bästa uppnåeligahälsa.

Detvi tycker att konflikten borde ha lett till är ökat acceptans och detta skullekanske varit möjligt om det hade varit tamilerna som hade vunnit kriget mengenom att alla som tillhört LLTE antingen blivit dödade eller hålls i läger finnsdet fortfarande en konflikt och det har inte skapats gemensamma intressenmellan tamilerna och singaleserna.

(4)För en realist har staten den enda makten av betydelse.(4)Detta ser vi väldigt tydligt då regering valde att strunta blankt i UN:sresolution eftersom försvarsministern påstår att det är bättre att lämna sakenbakom sig och dra ett streck över hela konflikten. Att alla dessa folk dogunder konflikten är en naturlig sak ut ett realistiskt perspektiv, i krig ochkonflikter kommer det alltid finnas död enligt en realist.

(5)För en konstruktivist däremot är den enas makt något sombestäms av andra aktörer. Som t.ex. ett land som har en stark militär ansesendast ha makt om andra aktörer känner sig hotade. (5) (6)Indien kände sighotade av den lankesiska konflikten eftersom den kunde sprida sig vidare tillIndien genom att de valde att hjälpa tamilerna. Runt 1980-talet gav Tamil Naduekonomiskt och militärt stöd till LTT men detta stoppades snart av de indiska myndigheterna.Dessa valde istället att hjälpa till med en fredsstyrka i de tamilska områdena.Om tamilerna gick med på avväpning lovades de en suveränitet i de norraområdena. LTT skrev dock aldrig på detta avtal och det ledde till krig närindierna gick in på de tamilska områdena. Indien hade flera soldater mentamilerna var helt enkelt bättre gerillakrigare och det uppstod stora förlusterpå både sidor. På detta sätt hade LTT makt över Indiens krigare utifrån ett konstruktivistisktperspektiv eftersom indierna kände sig hotade av konsekvenserna som skullekunna uppstå. (6)

(7)Många av de liberalistiska ståndpunkterna har brutits såsom att enligt en liberal är människan fri och kan välja att göra den bättregärningen. (7)Detta har båda parterna i konflikten brutit mot, både tamilernasom har brutit vapenvilan och de många avtal som gjorts mellan parterna menockså den Sri Lankesiska myndigheten som hållit tamiler i läger i tron att deär sympatisörer av LTTE. Tamilerna valde att istället för att göra den godagärningen, vilket var att hålla avtal och inte bryta vapenvilan, mobilisera ochgå till attack. En av liberalernas grundidé är att varje människa kan samarbetaom de får chansen och detta har båda parter visat att de inte kan göra. Fråganär dock hur enkelt det egentligen är att samarbeta när man inte försöker nåsamma mål. Liberalers problem är att det ser gott i alla och överdriversamarbetes roll. Överdriften i detta ser vi i konflikten när tamilerna (LTTE)och den lankesiska regeringen gång på gång försöker komma till en samsyn och enlösning på konflikten och försöker att samarbeta för att nå en gemensam nämnaremen efter varje gång bryter någon av parterna avtalet och konflikten fortsatte.

       1- http://www.globalis.se/Konflikter/Sri-Lanka

 http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Konflikter/Sri-Lanka/Fordjupning/

       2- www.manskligarattigheter.se/DownloadCountryReport/Get/?f...

       3- http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Konflikter/Sri-Lanka/Fordjupning/

       4- http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell-sakerhet/Det-internationella-systemet/

       5- http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell-sakerhet/Det-internationella-systemet/

       6- http://www.globalis.se/Konflikter/Sri-Lanka

       7- http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationell-sakerhet/Det-internationella-systemet/

Likes

Comments

Staten som ofta regerades av partiet UNP hade till en börjanbåde tamiler och singaleser i partiet även fast de profilerade sig som ett singalesisktparti. Istället för att främja de båda folkgruppernas intressen började UNP efterett tag tala om en singalesisk överlägsenhet vilket gjorde att tamilerna somfanns i partiet började att lämna partiet. Denna utveckling fortsatte i taktmed att diskrimineringen mot tamilerna ökade vilket tillslut ledde till attalla tamiler lämnat staten. Helt plötsligt fanns det då två tydliga sidor iform av staten och tamiler. Diskrimineringen av tamilerna var det som leddetill att LTTE skapades eftersom att tamilerna behövde några som kämpade för derasrättigheter. Konflikten började med ett politiskt hot mot staten av LTTE i formav ett krav på tamilskt självstyre i de norra delarna av Sri Lanka. Anledningentill att LTTE kunde utgöra ett politiskt hot var statens kontroversiellahandlade i form av de språklagar och den singalesiska nationalistiskas politiksom staten bedrev. Dessa handlingar gav sedan även möjligheten till våld i formav kraveller av protestanter. Kravellerna tillsammans med politiska mord blevgrunden till ett militärt hot som sedan utvecklades till krigsföring. Det ärdet politiska och militära hotet som tamilerna fick anledning till av statensom är en av anledningarna till att krig bröt ut.

Men grunden till konflikten var var inte bara statens diskriminerandeav tamilerna utan en viktig slutsats att dra är att tamilerna själva ändradesin syn på dem själva. Under 1960ö-talet började tamilerna se singaleserna somdominerande och sig själva som en minoritetsgrupp. Detta var en stor förändringi synsätt då tamilerna tidigare under 1900-talet varit mycket stolta över sittursprung och inte sett sig själva som en minoritet. Att tamilerna började sesig själva som underlägsna spädde på känslan av missnöje vilket ökar viljantill en förändring. Den förändringen tamilerna ville ha var helt den motsattamot den riktning Sri Lankas regering ville ta landet i, vilket ledde till skiljaktigheter.

Konsekvenserna av konflikten var enorma. Det varcivilbefolkningen som drabbades hårdast. Enorma flyktingströmmar och massviscivila tamiler tillfångatagna i flyktingläger för att kontrolleras av regeringenvar bara några konsekvenser. Anledningen till att civilbefolkningen höllsinstängd i dessa flyktingläger var att staten ville kontrollera att det intefanns några gerillakrigare kvar. Det visar den enorma osäkerheten som fannsmellan parterna och även att staten inte ser sig själv som överlägsen då devisar en rädsla i form av att någon liten skara av LTTE skulle finnas kvar.

Den huvudsakliga orsaken till denna konflikt är dendiskriminering som Sri Lanka har mot sina minoritetsgrupper i landet. Dennakonflikt anses officiellt över men frågan är om den egentligen är helt över.Efter krigsslutet har det visats tendenser på oroligheter i landet på grund av diskriminering.Alltså har diskrimineringen som var till grund för ett enormt långtinbördeskrig fortsatt. Detta även fast Sri Lanka ska vara en demokrati ochborde lärt sig en enorm läxa. Men problemet ligger fortfarande i landets styre.Efter kriget har både staten och LTTE anklagats för diverse krigsbrott men blånekat detta totalt. Staten vill inte erkänna historian som varit. De vill inteta ansvar för sina handlingar och ta tag i problemet som finns i landet.Istället försöker de se framåt och satsa på framtiden. Diskrimineringenfortsätter alltså i det tysta, vilket i sig är grunden till landets problem ochlägger grunden till YTTERLIGAREkonflikter. Eftersom att Sri Lanka inte tagit tag i diskrimineringsproblemetöppnar de möjligheter för liknande konflikter. Därför kan man säga attkonflikten inofficiellt inte är löst. För problemet är inte löst. Vår slutsatsär alltså att ett krig med enorm grymhet och så många tagna människoliv äröver. Men det har inte skett någon förändring som gör det mer komplicerat atten liknande situation ska uppstå igen. Därför anser vi att Sri Lanka ligger i farozonenför ytterligare konflikter. 

Likes

Comments

www.globalis.se

Äkthet: Globalis är ett interaktivt atlas och bakom dennahemsida står FN. All statistik och information du hittar på denna hemsida ärhämtad från FN eller andra internationella organisationer. Källor där det ärtydligt vem utgivaren är av informationen brukar anses som äkta. Utifrån dettakan vi ganska enkelt se att denna källa är äkta.

Beroende: Globalis kan man anse som en primärkälla då deinte hänvisar till någon annan källa men även en sekundärkälla då allainformation hämtas från FN eller liknande organisationer. Det som är liteproblematiskt med Globalis är att information skrivs i första hand av norskaFN-sambandet och översätts sedan till svenska av FN-förbundet i Sverige. Härkan det uppstå tolkningsfel eller rent av översättningsfel.

Tendens: Texten på Globalis är informativt skriven och då vihar jämfört informationen vi hittat på Globalis med andra hemsidor och funnitden likadan anses den inte vara vinklad. Vi tror inte att texten syftar tillatt ändra vår syn på varken konflikten eller landet.

En liten parentes är att FN faktiskt var en part i dettainbördeskrig, de steg in för att hjälpa men Sri Lanka valde att inte lyssna påFN:s förslag. Detta kan ha lett till att FN har velat vinkla historien för attfå Sri Lanka att framstå som ”bovarna i dramat”.

Tid: Artikeln vi har använt oss av är senast uppdaterad ijanuari detta år (2016) vilket betyder att denna källa är väldigt aktuell.Denna konflikt är också väldigt ”färsk” då den ännu inte helt kommit till sittslut och därför anser vi denna källas information som trovärdig utifrån etttidsperspektiv.

www.säkerhetspolitik.se

Äkthet: Artiklarna på denna hemsida är skrivna av institutionenför freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet. Dessa människor ärexperter inom sitt område och utifrån det kan man konstatera att informationenär äkta. Sidans syfte är att lära ut om dessa områden för att skapamedvetenhet, just därför finns det ingen anledning för de att ange felaktiginformation.

Beroende: Som sagt skrivs denna information av experter ochär därför inte beroende av någon annan källa.

Tendens: Denna hemsida fungerar lite som skolböcker. Derasfrämsta syfte är att undervisa och därför finns det ingen anledning till attvinkla händelser. Artiklarna på denna hemsida är väldigt informativt skrivnaoch visar ingen tendentiösa inslag. 

Tid: Denna källa är lite äldre än källan vi redovisat innan,denna artikel är från 2010 men uppdaterades 2013. Den är fortfarande väldigtaktuell och redovisar ungefär samma information som andra hemsidor vi jämförtmed.

www.landguiden.se

Äkthet: Landguiden känns som en väldigt pålitlig ochobjektiv källa då det är en vidareutveckling av Utrikespolitiska institutetsskriftserie Länder i fickformat. UI som i sin tur är ett oberoende institut somforskar och informerar frågor som rör utriket. Det är en av många anledningartill att det känns som att man kan vara relativt säker på att landguiden är enobjektiv källa. UI har redaktörer som följer världens ständiga utveckling ochLandguiden uppdateras jämnt och ständigt. Det som det rapporteras mest om ärinte enskilda händelser av stort nyhetsvärde utan Landguiden är med till föratt användas som ett sorts uppslagsverk. All statistik som finns på sidanhämtas även från pålitliga källor från internationella organisationer som FNm.fl. Källorna som används är för det mesta andrahandskällor men som är seriöstutvalda och skribenterna försöker få tag på så objektiv och korrekt informationsom det bara går. Alla källor som landguiden använt sig av finns redovisadeunder artikeln.

Beroende: Landguiden är en andrahands källa på internet somkom till som en vidareutveckling av Utrikespolitiska institutets klassiskaskriftserie som hette ”Länder i fickformat”. Från denna skriftelse kan du hittaallt från information till en resa till att snabbt ta reda på fakta gällandeett specifikt ämne till en uppsats. Enligt Utrikespolitiska institutets hemsida(http://www.ui.se/butik/landguiden/) så är systersidan mycket pålitlig då

Tendens: Sidan har inte någon egentlig anledning till attvinkla informationen. Dessutom är det ren fakta som vi även här har hittat påandra liknande hemsidor. Vi tror inte att det finns någon underliggande agenda.

Tid: Innehållet ska uppdateras dagligen och omfattarinformation om allt från de olika ländernas befolkning, geografi, kultur,historia, språk samt politik och sociala förhållanden.

Våra artiklar som vi använt oss av är uppdaterade senast2016 så denna källa är väldigt aktuell.

 

 

Likes

Comments

Hur harrelationen mellan Sverige och Ryssland påverkats?

Relationen mellanSverige och Ryssland har påverkats mycket på grund utav Rysslands agerande ikonflikten med Ukraina. 2014 när konflikten tog fart valde EU att stöttaUkraina och på grund ut av att Sverige är medlemmar i EU så stöttade ävenSverige Ukraina. När de inblandade i konflikten började införa sanktioner motvarandra så behövde även Sverige göra det, då de följde EU:s direktiv. Sanktionernamellan länderna försvårade samarbeten och relationen blev sämre. En sanktionsom påverkade Sverige mycket var att de stoppade all import av mjölkprodukterfrån EU. Detta drabbade Sverige hårt och då främst de Svenska mjölkbönderna.Eftersom det blev ett överskott på mjölk så sjönk priserna vilket i sin turgjorde att Svenska bönder förlorade flera tusentals kronor.

Än idag ärSveriges relation med Ryssland dålig. Senast i april gick Konstantin Kosatjev,en rysk politiker, ut i media och beklagade den dåliga relationen ländernaemellan. Men samtidigt som politiker beklagar en dålig relation så fortsätterryska stridsflygplan kränka Svenskt luftrum och de om något bidrar inte till enbättre relation mellan Sverige och Ryssland. 

Källor:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/landerna-som-kranker-sveriges-territorium/

http://www.svd.se/ryssland-beklagar-frusna-relationer--mediernas-fel

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6067766


Likes

Comments

​Hur ställde sig svenska politiker till konflikten?

Carl Bildt var en politikerna som uttalade sig om denna fråga.

Han besvarar frågan vilka initiativ regeringen tänkte ta i EU för att få tamilerna och singaleserna att starta en dialog. LTTE hade listats som terrorister och detta var ett enhälligt beslut av EU-medlemmar. I och med denna listning är alla EU-medlemmar skyldiga att frysa alla ekonomiska tillgångar hos LTTE. Listningen innebär en kontinuerlig konversation mellan parterna och EU.

 Sverige följde utvecklingen i konflikten och den humanitära situationen. Sverige hade, genom EU, uppmanat Sri Lankas regering att tillsätta en oberoende internationell undersökningskommission för att utreda den senaste tidens många rapporterade MR-brott, inklusive slumpmässiga avrättningar och bortföranden. Sverige fortsatte driva frågan om utökad internationell MR-närvaro i landet. 

Likes

Comments

Sakerhetspolitik.se 


En källa vi använt oss av är www.sakerhetspolitik.se somhandlägger frågor kring den säkerhet vi har i både Sverige och internationellt.

Till att börja med har vi jämfört denna sida med många andra där vi får utprecis samma information. Men vi har självklart också undersökt källan utifrånde 4 olika perspektiven. Äkthet, beroende, tid och tendens.

Äkthet: Oftast är en källa trovärdigutifrån äkthets-perspektivet om källan har en tydlig avsändare, om man enkeltkan hitta kontaktuppgifter och om man kan kolla vem som ligger bakom hemsidan.Utifrån detta perspektiv är Sakerhetspolitik.se väldigt trovärdig då man lättkan hitta ägaren av hemsidan samtidigt som det är myndigheten för samhällsskyddsom ligger bakom webbplatsen och den information som man kan hitta. Det är ävenmyndighetens redaktion som ligger bakom alla inlägg som skrivs och de harkontaktuppgifter om man skulle vilja kontakta dem om olika frågor. Där kan mankontakta de genom både mail, formulär eller via telefon. Redaktionen består avpersoner som vid myndigheten som jobbar med kommunikation och har erfarenhet avwebb som kommunikationskanal samtidigt som de har expertkunskaper inom derasaktuella område. Några myndigheter som bidrar till information på sidan ärFolkhälsomyndigheten, Försvarsmyndigheten, utrikespolitiska institutet medfler.

Beroende: Källan som vi använt ossav är inte beroende av någon annan källa då all information kommer från derasredaktion samtidigt som ingen källhänvisning finns i texten. Det gör att mankan anta att informationen kommer från dem själva. Att källan är en primärkällavilket gör sidan mer trovärdig.

Tendens:
Utifrån det tendensiösa perspektivet så är sidan även här väldigttrovärdig. Sakerhetspolitik.se försöker inte på något sätt att övertyga ellerläsaren till något utan sidan är till för att sakligt presenterafaktauppgifter. Här finns ingen reklam eller egna åsikter involverat.

Tid:
På sakerhetspolitik.se står det inte utgivet när sidan öppnades, mendäremot står det när varje inlägg på sidan är publicerat. Det inlägget vianvända oss av när vi sökte information publicerades 2010 vilket gör att mankan bli lite skeptisk till om informationen gäller eftersom tider förändras ochvårt samhälle moderniseras. Men å andra sidan uppdaterades inlägget 2015-08-18och utifrån det kan man vara säker på att informationen som står är ny ochaktuell.

 

globalis.se

Vi har även använt oss av www.globalis.se vilket är en sida som man kanläsa om konflikter på men även se på konflikten med hjälp av olika kartor.

Äkthet: Globalis.seär precis som säkerhetspolitik.se en mycket säker källa då även globalis.se haren redaktion som granskar informationen innan den publiceras. Informationenkommer från FN vilket också tyder på att det är säker information. De somsköter sidan är Svenska FN förbundet vilket betyder att de inte går genom fleraorganisationer innan det publiceras.

Det går även att kontakta redaktionen på globalis.sevilket gör att sidan tenderar att vara bra då det inte är privatpersoner utanen redaktion som går att kontakta.

Beroende: Globalis.seär en primärkälla, vilket betyder att den inte är beroende utav någon annan.Detta tyder på att källan är säker då informationen kommer direkt från FN och därmedaktörer som är mycket kunniga inom sina arbetsområden.

Tendens: Urperspektivet tendens så är det viktigt att ha i åtanke att FN är kopplade tillpolitiker vilket ofta betyder att det finns tendenser åt politiska håll. Dockså skrivs det mycket objektivt på globalis.se vilket betyder att det fakta sompresenteras är mycket opartisk.

Tid: Globalis.seuppdateras hela tiden och om man vill veta när ett visst inlägg är publiceratså ser man det under inlägget. Globalis.se uppdaterar även sina artiklar vilketbetyder att det inte är gammal information som inte längre är relevant utan detär relevant information som innehåller den senaste informationen.

 

Svd.se

Den sista källan är www.svd.sevilket är ”Svenska Dagbladets” digitala tidning. Svenska Dagbladet är en svenskdagstidning.

Äkthet: Deninformationen man får från svd.se är oftast mycket korrekt men trots detta såkan det var bra att undersöka att samma information finns på andra sidoreftersom de på svd.se kan välja att lämna ute viss information på grund utanderas politiska inställning. Trots detta är svd.se en trovärdig källa då detfinns en redaktion som granskar artiklarna innan de publiceras. Det finns ävenen ansvarig utgivare som gör så att det inte publiceras felaktig information.

Beroende: Svd.seär inte en primärkälla vilket medför att den inte är lika säker som de andrakällorna vi använt oss av.

Tendens: Svd.seär en tidning som är mycket tendensiös då den är något politisk. Trots att detinte framgår rakt ut i deras artiklar så kan man om man granskar de noga seåsikter som är subjektiva. I svd.se så intervjuar de även aktörer som kan varasubjektiva vilket kan påverkar läsaren omedvetet. En annan viktig aspekt närman granskar svd.se är att deras politiska chefredaktör, Tove Lifvendahl harvarit politiskt aktiv inom moderaterna vilket man då kan tänka sig speglas ihennes arbete.

Tid:Svd.se uppdateras mycket ofta vilket betyder att de ofta har den senasteinformationen, vilket är bra. De uppdaterar även sina artiklar ibland vilketbidrar till att man även då får den senaste informationen och att oväsentliginformation tas bort. Hur tidsaspekten påverkar beror på artikel till artikeldå de publiceras olika tider och eftersom vissa artiklar uppdateras och andrainte. 

Likes

Comments

En konsekvens som är mycket påtaglig är att Ryssland, Ukraina och EU infört många sanktioner mot varandra. Enligt dn.se så blev Ryssland oroliga när EU erbjöd Ukraina avtalet som vi tidigare skrivit om. Ryssland hade på den här tiden mycket inflytande på Ukraina vilket ledde till att de redan här började införa sanktioner mot Ukraina för att pressa dem att inte skriva på avtalet med EU. Ukraina är ett land som producerar och exporterar mycket choklad, bland annat till Ryssland. För att ta bort en inkomstkälla till Ukraina slutade Ryssland ta emot Ukrainas choklad. Ryssland slutade även exportera olja till Ukraina vilket skadade landet. På grund utav detta var det svårt för Ukraina att skriva på avtalet med EU då handeln med Ryssland är viktig för landets ekonomi som redan innan konflikten var dålig. En vidare konsekvens av detta var att Ukrainas invånare reagerade starkt och uttryckte detta i stora demonstrationer. Efter att Ryssland invaderade Krim halvön, reagerade även omvärlden men främst EU. Enligt globalis.se började EU och främst västvärlden införde sanktioner mot Ryssland med tanke på att de ansåg att Ryssland agerat mycket dåligt och bland annat kränkt folkrätten. Som svar införde Ryssland ännu fler sanktioner och slutade även importera vissa varor från väst. Detta innebar att världshandeln började begränsas. Detta påverkade självklart Ukraina och Rysslands relation eftersom de inte längre kunde samarbeta lika nära som de gjort innan.

En annan konsekvens som dn.se tar upp är brott mot de mänskliga rättigheterna I dn:s artikel nämns det att det har förekommit tortyr från de båda länderna, Ukraina och Ryssland, för att upprätthålla sin makt. På mänskligarättigehter.se kan man även läsa om andra rättigheter som alla människor bör ha rätt till som i denna konflikt brutits, ett exempel på detta är rätten att inte bli diskriminerad

En sista konsekvens på grund utav konflikten mellan Ryssland och Ukraina är att många människor mist sitt liv. Enligt FN:s kontor för mänskliga rättigheter dog tusentals personer under demonstrationerna i Ukraina.  Vissa soldater eller rebeller men många civila.

Om man tittar på konsekvenserna från det konstruktivistiska perspektivet så kan man konstatera att Ukraina ser Ryssland som ett starkt land och på grund utav detta så är Ryssland ett för stort hot för att det ska våga motsätta sig dem, i detta fall alltså skriva på avtalet med EU. Detta leder till att Ryssland ur ett konstruktivistiskt perspektiv har lyckats då de är ett starkt land och ett annat land ser de som just starka.

Enligt konstruktuvisterna så skapas intressen genom egenintressen så när Ukraina och Ryssland hade samma mål kunde de samarbeta. När målen å andra sidan började skiljas åt var det svårare att samarbeta och på grund utav detta uppkom även konflikter.  Det blev inte bara konflikter länderna emellan, det uppkom även konflikter, i form av demonstrationer, i Ukraina mellan staten och delar av befolkningen vilket enligt konstruktivisterna är normalt då deras intressen började skiljas åt.

Om man å andra sidan tittar på konfliktens konsekvenser från de liberalistiska perspektivet så kan man se att många aktörer brutit mot de liberalistiska tankarna. Om man börjar med att se till sanktionerna så strider detta mot liberalisternas tanke om att människan är fri och därför ska få handla med vem man vill och hur man vill. Ett stort hot mot liberalismen var när världshandeln började påverkas på grund utav sanktionerna mellan västvärlden och Ryssland.

En annan stor konsekvens är att de mänskliga rättigheterna bröts. Detta går emot allt vad liberalisterna står för då människorna ska vara fria och inte bli diskriminerade av andra stater eller individer. Under konflikten var det även många som dog med tankar på att

Om man slutligen ser konflikten från det realistiska perspektivet så kan man konstatera att Ryssland har ett mycket realistiskt tänk när det gäller principen att e starkaste överlever. I Rysslands agerande gällande sanktionerna kan man klart och tydligt se att de just utnyttjar sin starka position gentemot Ukraina. Det vill säga att de utnyttjar Ukrainas svaga ekonomi så när Ukraina inte gör som Ryssland tycker så genomför de olika strategier för att försvåra Ukrainas ekonomiska sits ännu mer. Realister tror även på att statens intresse är det viktigaste och därför kan staten skapa och bryta internationella relationer för att förbättra sin egen situation, vilket vi ser ett exempel på här.

Realister har ett tankesätt som säger att det aldrig kommer finnas en värld utan krig det vill säga att de tror inte på en värld där det är fred. Enligt fn.se beskrivs det i deras artikel ”allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna” att var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Detta är något som inte realister tror på i och med att frihet inte är något alternativ. Av detta kan man dra slutsatsen att när det gäller att bryta mänskliga rättigheter och att personer dog är detta normalt ur ett realistiskt perspektiv.  


Likes

Comments