View tracker

I dag har alla varit ute på egna uppdrag, runtomkring i hela Prag. Det börjar arta sig på jobbfronten, alla krigar på och material till magasinet rullar in. Temperaturen har under dagen legat på dryga 25 grader och sol. Ganska overkligt, känns som om vi nyss vinkade adjö till snön där hemma i Värmland och så möts man av ett soligt Prag med sommartemperaturer.

Daniel fyller år idag. Och vi har precis varit ute och ätit tvårätters där hela sällskapet välkomnades med ett glas cava. Lyxmat i all ära, men det blir nästan ännu godare när det är så fantastiskt billigt som det är i detta land.

Nu väntar sängen, åtminstone för majoriteten några kanske driver runt och gör staden osäker, vad vet jag. Det började visst ösregna nu upptäckte jag, alltid lika mysigt att somna till ljudet av regn. Känns så mycket hemma och Sverige då.

Nu släcker jag lampan. Imorgon väntar nya jobb och ny hockeymatch. Sverige mot Canada, kan bli både spännande, nervigt och kul på samma gång. Vi håller tummarna och hoppas gott folk. Och där säger jag godnatt!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Theresienstadt, vad ska man säga, finns det ens ord som beskriver vilken hemsk historia det ligger bakom det koncentrationslägret? Att det skulle bli känslosamt och fysiskt jobbigt gick att förutse. Men psykiskt? Hela själen blev på något obeskrivligt sätt blytung.

Från början var Theresienstadt ett läger för politiska fångar men under Hitlers regim deporterades också judar, romer och homosexuella till lägret. Under den guidade turen fick vi se hur flera hundra människor bodde i ett och samma rum. Sedan fick vi gå in i duschrum med ett tiotal små duschmunstycken i taket. Guiden berättade att minst fem personer trängdes under samma munstycke med dålig stråle i hopp om att hinna skölja av sig och bli rena innan de skulle slussas därifrån. Ibland hann fångarna inte tvätta av tvålen från deras kroppar, eller inte ens få någon tvål överhuvudtaget. Därefter gick vi in i ett ännu mindre rum där människor en efter en blev inknuffade och kunde få stå i flera dagar i sträck, i väntan på att bli deporterade. Vakterna kunde göra lite hur de ville, ifall någon gjorde vad de ansåg vara fel blev det oftast antingen misshandlade eller ihjäl skjutna.

Som den överanalytiker jag är mår jag illa när vi går därifrån. Mitt huvud överbelastas av tankar kring mänskligheten. Jag blir mörkrädd och känner obehag på samma gång som jag tror att besök som dessa är så otroligt viktiga. Teori och praktik måste ha något slags samspel. Att läsa om tragedierna är en del, men att vara på plats, se, känna och få något att relatera till tar det till en helt ny dimension. Det sätter igång saker i en och man börjar tänka. Människors lika värde, vikten av att lära av historien och att faktiskt prata om den.

Vi fick se en propaganda film som tyskarna gjorde. En film om lägret där fångarna leendes springer runt och spelar fotboll med varandra. Kvinnorna har symöten, sitter och stickar och fikar. Alla får äta god mat, sova i egna sängar med täcke och kudde. Deras tillvaro målas upp som behaglig, lekfull och lättsam. Något som inte visas i filmen är att fångarna som medverkat strax efter "inspelningen" skickas till Auschwitz. Och att hela filmen är iscensatt och framtvingad av tyskarna.

Jag förstår inte. Hur kan människor göra såhär mot andra människor? Det uppstår så många funderingar och de vettiga svaren tycks inte vara åtkomliga, om det överhuvudtaget ens existerar några.

Vi besöka ju även en golfbana. 

Kotlina Golf Course Terezín

En golfbana ägd av ingen mindre än Jiří Hamer - Radek Hamer i Färjestads bror. Vi nybörjare stod på ranchen och slog, personligen hoppades jag väl på att finna den rätta tekniken och upptäcka en ny talang. Min talang inom golf är ännu oupptäckt, men några av grabbarna var faktiskt riktigt vassa och fick iväg golfbollarna en bra bit. Elma gick in med en inte så entusiastisk inställning, men det slutade med att hon var en av dem som hade roligast på ranchen. Daniel agerade tränare och Elmas utvecklingskurva gick sakta men säkert uppåt. Vem vet, kanske har Karlstad en kvinnlig version var Tiger Woods som vilar bakom hörnet? Återstår att se.. 


Likes

Comments

View tracker

Hallojs alla glada (molkisar)
Ber först och främst om ursäkt för den sega uppdateringen. Igår var vi på koncentrationslägret och känslorna var många, senare ikväll när jag landat någonstans där internetuppkoppling är på min sida tänkte jag knåpa ihop något längre som summerar gårdagen.
Hursomhelst, idag är jag med TV4-teamet som huvudsakligen, sänder för alla er där hemma i Sverige. Kända ansikten har en tendens att inte agera lika trevligt och charmigt när kamerorna stängs av. Därför var jag redo för att bemöta dryga stockholmare och andra typer som önska att jag inte var där. Men efter att ha mött en stor skara olika journalisttyper måste jag ändå säga, hatten av för journalister överlag kända som okända. I princip alla är sköna typer. Björnstad, Jidhe och Wikegård var i alla fall störtsköna. Alla välkomnade mig med en öppen famn och det har under dagen blivit massa skratt och andra tokigheter. Teamet i sig, är som en stor familj med diverse karaktärerna men ack så trevliga.
Nu ska jag återgå till tv-bussen och stirra mig fördärvad på alla skärmar från höger till vänster. Hörs igen senare/ Maria

Likes

Comments

Alla är på plats och äntligen funkar internet. Prag är en fantastisk stad och det bjuds idag, för första gången, på sol. Staden är full av hockeyfantaster, vindrickande medelåldersmänniskor och utsmyckningar i alla former. Sött och salt, minst sagt. I torsdags, när vi anlände var det många trötta själar som checkade in på sina boenden. Hälften av sällskapet bor på ett fyra-stjärnigt hotell medan andra halvan bor tillsammans i en rymlig lägenhet, en lägenhet som är både fräschare och snyggare än hotellet. Tjeckisk standard är aningen underlig och helt klart omöjlig att förutse. Själv bor jag på hotellet och betyget blir inte högt. Bara en sådan sak som att internet inte vill sammarbeta gör mig spritt språngande galen. Är det så mycket begärt? Hursomhelst, nu sitter jag hos dem i lägenheten och deras internetuppkoppling funkar prima. Kul när saker tillslut funkar, jobbigt bara att ha bland Sveriges kortaste stubiner.

Men nog om det, under våra två dagar i staden har vi hunnit med en hel del, bland annat en guidad tur på fyra timmar. Lite som att gå och gå men aldrig komma fram. Tur var att guiden var duktig och stadens historia är unik och intressant. Om du vill se massor av turister, människor och främst ryssar så är Prag destinationen för dig. Några, bland annat jag, vår igår kväll och såg öppningsmatchen i hockey-VM, live, på plats. Även om jag inte är någon hockeyfantast var det en mäktig känsla att vara där, på plats och känna arenans puls successivt öka. Och att våra älskade kronor vann på straffar efter en händelserik match var som grädde på moset. I morgon ska vi besöka det gamla koncentrationslägret Theresenstadt och runda av vår sorgliga, men förhoppningsvis intressanta rutt med en golfrunda.

Fortsättning följer.../Maria

Likes

Comments