Vad kan stoppa mig? Vad får mig att tappa min motivation? Vad är det som får mig att se mina drömmar som omöjliga?
Kan man skapa sitt egna öde?
Dessa är några få av de frågor jag brukar ställa till mig själv men inte ha ett solklart svar till. Det jag vet, är att jag någon gång haft ett mål jag trott var omöjligt, men faktiskt klarade det till sist. MEN nu känns det som att allt släppts, jag klarade det halvvägs ju, energin finns inte till att fortsätta satsa, ett stopp har skett. Jag känner inte igen mig. Jag ska klara mitt mål! Om jag vill klara mitt mål på grund av mig själv eller av den pressen som satts av omgivningen är osäker. Vill dra tillbaka tiden och till den gamla motivationen man hade. Vill dra tillbaka tiden till när man var ett barn. Men vänta var det verkligen perfekt då? Var det inte så att man längtade till att bli stor och slippa det omständigheter man levde i då? JAg vet inte ifall jag mådde bra när jag var liten, eller om jag mår bra nu eller ifall jag kommer må bra i framtiden. Känner mig låst, låst till ett liv som kallas för mitt egna, men känns som någon annan.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Bara en liten stund efter att jag publicerade förra inlägget, skedde något fruktansvärt i Sverige. Huvudstadens Åhléns blev terrorist-attackerat av en stor lastbild, med den körande mannen hade han en väska, innehållande något väldigt skrämmande.
När jag till början fick reda på den hemska attacken, kändes det väldigt skrattretande, kan det här verkligen ske i Sverige? Meh det är säkert bara en olyckshändelse, tänkte jag. Det jag inte visste ännu var att i förarens väska fanns sprängmedel.. när detta blev känt dagen därpå (lördagen) skakades jag av rädsla. Min mor befann sig inom innerstans gränser, min bror befann sig exakt 10 minuter innan händelsen på exakt samma plats. Denna vetskap kombinerad med att terroristen faktiska intention var att sätta en bomb, skrämde allt ur mig.. samtidigt tappade ordet säkerhet all betydelse inom mig!
Idag efter dagens tysta minut, åkte flaggorna upp igen, det var dags. Dystert kommer det alltid vara, men från och med nu ska jag kämpa med studier och bygga upp min kunskap om denna värld, inte bara för att göra mig och min familj stolt, men även för att göra Sverige stolt!
Anledningen till att jag aldrig kommer släppa det här som hänt Stockholm är för att jag blivit mer medveten om att detta sker överallt, hela tiden. Känslan, illamåendet, av att veta att människor dör pågrund av terrorister var dag tär på mig nu mer än någonsin innan. Mina tankar går inte bara till Stockholm. Mina tankar går även till Syrien som blivit kemiskt bombat, de stackars barn, de stackars familjer. Mina tankar går till de två kyrkor i Egypten som blivit bombarderade, vem har ett sådant svart hjärta att kunna utföra något liknande, är de ens levande? Mina tankar går även till alla de länder i Afrika som är drabbade av militära grupper som tar sig rättigheten att våldföra sig på kvinnor (jag "blame'ar" mig innan någon annan för att inte ha tillräckligt mycket kunskap gällande ämnet). Mina tankar går till alla drabbade för orättvisa runt omkring i världen! #openstockholm må vara över men mitt hjärta ska jag försöka hålla öppet länge ❤ #openhearts

Likes

Comments

Alla värderar ordet lycka annorlunda, dessutom är ens egna definition av lycka icke fast, den förändras, för vissa nästan varje dag och för andra bara några gånger om livet. Lycka, är det en motsvarighet av pengar och materiella ting? eller är det känslan av att lyckas livets mål? eller är det när en man får ett leende ifrån människan man beundrar? eller är det något man får (lyckan) av att få bekräftelser? eller är det att man myser med sin hund?

Likes

Comments

Känner alltid att de små tankar jag skriver inte är dugliga. Hur löjligt än det låter,är det anledningen till att jag inte lägger upp något. Nu måste jag arbeta upp en "tillit" till bloggen. 

Likes

Comments