View tracker

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Jag är rädd, för nu har jag börjat tveka. Kommer jag att klara mig helskinnad genom denna månad som är kvar tills jag varit skadefri i ett år? Jag är rädd för att inte klara det, men lika rädd för att klara det och falla tillbaka senare. Det gör ont.


​Det är svårt att hålla ihop någon annan när man själv redan är söndertrasad,
lika svårt att hålla någon annan på fötterna när man själv redan fallit handlöst mot marken och krossats.

Likes

Comments

View tracker

Stabilitet, kan man önska sig det i julklapp?
Jag har två saker jag verkligen, verkligen önskar mig. Stabilitet och att få träffa min pojkvän.


Ännu en gång är jag nere och famlar runt i mörkret på botten. Försöker desperat hitta någonting att hålla fast vid, men kan inte finna något av speciellt värde. Jag önskar att mitt förra fall blivit det sista, så att jag sluppit ramla ner igen.
Jag försöker intala mig själv att jag tar mig på fötterna igen, att jag är stark nog för att orka klättra upp en gång till, (men det är bara några nätter sedan jag frågade om det är bättre att ge upp.)

Jag börjar drabbas av panik över det faktum att jag inte äger någon våg, behöver få en hint om någonting. Rösterna och hallucinationerna är tillbaka varje natt, men för tillfället är det (oftast) inte panik, utan de bara finns där. Kommer och går lite som de vill. I början kändes det som en hård spark i magen varje gång de kom tillbaka, jag hade ju blivit kvitt dem, men jag lär mig sakta men säkert att lära mig att leva med dem igen.
Det känns att jag har en avtänding efter att ha slutat med mina sömnmediciner. Hemskt, men valet låg hos mig så jag kan inte klandra någon annan. Håller tummarna för att sömnbristen jag för stunden lider av inte är annat än just en avtändningseffekt, och att den går över väldigt snart.

Nej, nu ska jag lägga ifrån mig telefonen, vända på mig och hoppas på att somna. Om någon läser detta, förtjänar hen en varm applåd. Visserligen tror jag inte att någon kommer läsa detta över huvud taget, men i alla fall.

Snälla, låt mig inte dras in i en psykos, oavsett slag, inatt. Jag vill bara sova.
Over&out, en glittrande katastrof.

Likes

Comments