Psykisk (o)hälsa, Psykvård

När jag var till läkaren idag fick jag i uppgift att fylla i formulär inför mitt nästa besök (om tre veckor). Jag var nyfiken så jag tänkte att jag gör dem på en gång. Men det var hur många formulär som helst! Närmare bestämt elva stycken. Det var jag inte beredd på.

Det var formulär om mina levnadsvanor med alkohol, mat, motion, sömn osv. Det var skattningsskalor om depression, ångest, självbild och ännu mera saker. Det får mig ändå att inse att jag både mår bättre och sämre än vad jag trott på olika områden. Jag insåg att jag nog inte är så deprimerad som jag trott innan och att det nu är ångesten som är den största delen av min psykiska ohälsa. Det var ju tvärtom från början, men det är kanske inte det längre. Egentligen spelar det väl ingen roll så länge mitt liv fungerar och jag går framåt. Men det är en insikt.

Jag tycker dock att det är en väldigt bra grej att kunna fylla i dem hemma via nätet innan man kommer dit. Det sparar tid och resurser för både dem och mig och vi sparar säkert en massa träd också.

Jag har lite blandade känslor nu efteråt - jag skulle vilja veta vad de kan läsa ut av dem på en gång, inte om tre veckor... Men det är som det är. Det känns bra ändå, att vara på g. Att faktiskt få hjälp är bland det svåraste i vården i dag.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Psykisk (o)hälsa, Psykvård

Det finns bra läkare också. Man kan ha tur - och det har jag haft idag.

Jag har haft min första läkarkontakt i Stockholms län. Största orsaken till det är att jag behöver en stabil läkarkontakt som jag kan få mediciner utskrivna av samt kontakta och diskutera min antidepressiva medicinering med. Men, jag har också insett att jag behöver hjälp med mitt självkadebeteende. Jag vill också screena/testa för en viss diagnos, men jag vill inte nämna vilken innan jag vet vad resultatet är. Så, alla de här sakerna sökte jag hjälp för idag. Och jag var beredd på att behöva slåss för en tid till en psykolog, för det är ju så det brukar vara. Är man inte självmordsbenägen är man inte tillräckligt sjuk för att få hjälp.

Men, till min stora förvåning träffade jag en jättebra läkare. Han ändrade min medicinering till mediciner som bättre funkar med varandra, de jag tar tillsammans nu (vid behov) kan ge hjärtklappning och liknande biverkningar, vilket jag aldrig blivit informerad om innan. Han tog mig på allvar från början och bokade in en tid till psykolog direkt. Så om 3 veckor har jag tid hos en psykolog. Allt gick så enkelt och jag är så förvånad.

Men, jag har en ny tilltro till vården. Och jag är så himla tacksam över att det gick bra. Nu hoppas jag bara på att jag kan få den hjälp jag behöver framöver också.

Likes

Comments

Psykisk (o)hälsa

Klockan är halv åtta. Jag sitter i fåtöljen och är helt slut. Vet knappt vad jag heter, fattar inte hur jag ska orka vattna blommorna.

Jag kommer inte ihåg vad jag packade ner för kläder för tio minuter sedan men orkar inte bry mig. Det får bli som det blir på kalaset i helgen. Diskmaskinen surrar. Kan den inte vara klar snart? När den är klar får jag gå och sova. Sova. Jag vill bara sova.

Jag blundar, försöker andas lite. Få lite energi.

Har jag packat med mig tillräckligt med lugnande? Jag vet inte.

Likes

Comments

Psykisk (o)hälsa, Glittersvart

Jag har överätit för att på nåt sjukt sätt jämna ut att jag haft en väldigt bra dag med väldigt positiva nyheter. Min hjärna och självskadebeteende funkar så.

Så, jag får inte sova och är rädd får ångesten som lurar i mitt huvud. För nånstans gör det mig väldigt ledsen att jag har de tankarna och känslorna. Kontrasten ger mig ångest.

Så, därför har jag lyssnat på podd och målat om två krukor.
Vad annars skulle jag göra? Distraktion är det enda som fungerar.

Likes

Comments

Psykisk (o)hälsa

Jag är trött på att ständigt försöka ändra, förbättra, utveckla, förverkliga, analysera, förstå mig själv. Ibland blir jag det, även om jag oftast tycker det är kul och intressant.

Jag dalade ner i nåt ilsket hål där spända käkar och bitterhet är solsken. Jag blev plötsligt så jävla less på att försöka orka med allt. Försöka jobba med mig själv och mina icke-friska delar konstant. Det blir aldrig nån paus. De finns hela tiden där. Jobbandet blir aldrig färdigt. Och idag gör det mig less.

Varför kan det inte bara vara klart nån gång? Vara bra, färdigjobbat. Nån allsmäktig röst som säger "bra jobbat, nu har du uppnått friskhet och blivit exakt så som du skulle bli. Nu får du vila".

Men det är ju aldrig nån jävel som säger så.

Likes

Comments

Psykisk (o)hälsa

Det är lunch och jag är på väg hem från skolan. Jag orkar inte mer idag

Jag har sovit dåligt och vaknade med ångest och självhat. Andra människor går mig på nerverna. Jag mår illa. Ilskan finns så stark där inom mig, tillsammans med ett klibbigt ångestmonster som räcker ut tungan som för att säga "du kan ju alltid försöka slippa oss". 

Idag är det för mycket vuxenfrågor som tynger mig. Ekonomi. Ansvar, lösningar. Plugg, uppgifter. 

Idag orkar jag inte, och självhatet lyser som en jävla stjärna. 

Likes

Comments

Generellt

Jag har varit till Uppsala idag.
Första gången sedan jag flyttade därifrån. Det är lite mer än en månad sedan det var mitt hem.
Det är något väldigt konstigt med att vara där igen.

Uppsala känns mer som hemma än Stockholm.
Jag saknar allt från Uppsala, även delarna jag ville bort ifrån. Men allra mest saknar jag mina vänner. Mina sammanhang.

Jag har inte det här i Stockholm än.
Det kommer, jag vet det. Men det är ändå tufft. Som att stå mellan två liv och inte veta hur man ska fläta ihop dem.

Det är flera gånger under dagen som det sugit till i magen av saknad och jag har blivit tårögd mer än en gång.

Jag har lämnat mitt Uppsala-liv. Det kommer aldrig komma tillbaka och det gör ont. Men jag ville också vidare, även om jag saknar stora delar av allt jag haft de senaste 4 åren.

Likes

Comments

Generellt

Jag är väldigt tyst här numer.

Det beror främst på att jag funderar så mycket. Jag lär mig mycket nytt i skolan om kommunikation och jag funderar över vad jag vill med den här bloggen. Jag har inte kommit fram till det än, men jag är på väg.

Jag funderar mycket kring vem jag skriver för, vad mitt egentliga syfte är och hur jag framställer mig själv. Mycket kring just personligt varumärke (som det kallas) stressar mig. Men, jag försöker att inte låta det ta över.

Jag har nu pluggat till webbkommunikatör i en månad.
Jag har nu bott i Stockholm i en månad.
Och, för första gången på länge känner jag att jag är på rätt. Det är inget litet som skaver. Jag är där jag ska vara just nu, utvecklas så som jag ska just nu.

Och vet ni, det är fullt tillräckligt.

Likes

Comments