Header
View tracker

Ingen har väl missat den hätska debatten som just nu pågår runt Evidensias prissättning? Några djurägare har dragit upp Evidensias s.k. "ockerpriser" och till följd har majoriteten av Sveriges (facebook-/bloggaktiva) djurägare gått bananas och lovat dyrt och heligt att de blivit felaktigt bemötta/djuren blivit feldiagnosticerade o.s.v.. Debatten verkar inte kunna föras på ett sakligt sätt, då djurägarna (anm.: inte alla, men många av de som jag sett aktivt debattera i olika kommentarsfält) även gått så långt att de säger att veterinärer hittar på behandlingar, behåller djuret på djursjukhuset i onödan... Listan kan göras lång.

Problemet blir delat i två stora delar här: dels handlade debatten ursprungligen om priser och prissättning, till exempel är en vanlig frågeställning varför är en klinik kan vara mycket dyrare än en annan när det gäller liknande behandling och diagnostik? Det ska man såklart kunna gräva djupare i om man vill det, problemet med kostnaden. Men sen kommer vi helt plötsligt in på ett annat spår: att veterinärer skulle "överbehandla" för att Evidensia skulle göra en förtjänst. Många svär på att veterinärer gjort onödiga tester "eftersom de inte hittade något" eller att de exempelvis röntgade "utan att det behövdes". En man gick ut och skrev att man borde få lektioner i etik vid veterinärhögskolan... Där tror jag faktiskt min gräns, i egenskap av djurälskare och blivande veterinär, var nådd.

Jag kan, för den som tvivlar, meddela att redan 3 veckor in i den 5,5 år långa utbildningen har vi redan diskuterat etik flertalet gånger, bland annat i en lång workshop med olika scenarion som agerades ut av en professor och en veterinär, som båda har erfarenhet av just etiska dilemman. Vi har diskuterat i grupper, stora och små, med både andra kursare, äldrekursare, professorer och yrkesverksamma veterinärer. Tro mig då när jag säger att etik är ett av nyckelorden för oss aspirerande veterinärer... Jag förstår absolut frustrationen över prissättningen, men att gå ut och anklaga en veterinär för att ta onödiga prover är att antyda både grova och systematiska (om man ska tro dessa djurägare) tjänstefel. Där tycker jag, personligen, att diskussionen tar en ful vändning... Inte skulle man väl anklaga en läkare för att ta onödiga tester på en människa bara för att blodprovet inte visade det som läkaren förväntat sig? Jag tror ibland att vi djurägare är så fixerade vid vad som gjorts att vi kanske inte förstått anledningen bakom det. Kanske det blodprovet du ansåg onödigt var det som uteslöt det ena alternativet av två behandlingar? Ville veterinären kanske inte släppa djuret utan att vara hundra procent säker på sin diagnos?

Något av det svåraste med den veterinära yrkesrollen tror jag kommer bli just detta som blir sidospåret i diskussionen om Evidensia... Hur ska man behandla ett djur så att både djur och djurägare blir nöjda när deras bästa intressen ibland skiljer sig? Hur säger man till en ägare att det inte är värt att försöka längre? Eller tvärtom, att man inte vill avliva när den kan ha ett bra liv hos någon annan? Hur gör man alla parter nöjda? Vem har man störst skyldighet mot - djuret eller ägaren? Veterinären har inte alltid samma åsikt som djurägaren och det måste man som djurägare förstå - man söker sig ändå till veterinär för att få en bedömning som man inte själv kan göra när det gäller sitt djurs hälsa. Det är svårt för veterinären att förklara varför man gör varje steg och varför man drar de slutsatserna man gör utifrån provsvar, röntgen, ultraljud m.m.. Kanske borde man göra det till en mer naturlig del av arbetet? Då hade kanske inte vissa djurägare blivit så upprörda och kastat ur sig ord som "felbehandling" eller "överbehandling" så fort räkningen blir för hög, vad vet jag. Kanske är kommunikation nyckeln här...

Jag har själv varit där. Vänt och vridit på min syn på saken. Funderat över om diagnosen stämmer eftersom det inte passar in med vad jag tycker mig se i mitt djur. Vilket förtroende man har för kliniken eller veterinären spelar självklart en stor roll... Känner man sig trygg med sin veterinär så litar man på att hen inte gör något i onödan. Det är viktigt att känna sig omhändertagen, men man kan inte förvänta sig att få en lång lista med redovisningar om hela veterinärens tankegångar fram till diagnosen på pappret, det är inte rimligt. Jag vägrar tro på att mina framtida kollegor skulle se dollartecken framför ögonen när ett djur kommer in och behöver behandling. Jag förstår dock frustrationen över att i efterhand känna att man betalat sura pengar för att ens pälskling ska ligga inne i tre dagar för observation när inget har hänt, men är inte det en bra sak, egentligen? Att djursjukhusen vill bevaka? Är det inte bra att det inte hände något, om man tänker efter?

Det är självklart att man inte ska betala överpriser, men veterinärerna måste också få sin lön. Kliniken måste ha råd med alla de bekvämligheter som gör att du kommer till just dem: jourpersonal, operationsutrustning, röntgen, ultraljud, specialister... Nej, det ska inte dras på en persons bekostnad, men vi måste ändå förstå att den mänskliga sjukvården i Sverige också är dyr, det är vårt välfärdssamhälle med höga skatter som gör att vi kan ha så billig sjukvård som vi har. Sjukvård (för djur eller människa kvittar!) är inte gratis, billigt är det inte heller... Vi glömmer nog bort det ibland, att vi inte har samma "skyddsnät" till våra djur som till oss själva, men vi får inte ta ut den frustrationen i fel forum. Det jag vill ha sagt är att jag välkomnar en debatt, men måste man attackera och misstroendeförklara varenda veterinär på dessa kliniker för det? Kan vi inte bara hålla oss till sakfrågan och vara rumsrena, för att vi förstår att det inte alltid är lätt att vara veterinär och ta svåra beslut?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Vi hade en mycket intressant föreläsning om husdjursetik idag. Föreläsarna gjorde rollspel med fokus på avlivning av hund där de agerade ut olika scenarion som en veterinär kunde försättas i. Ett av dessa scenarion var att en ägare kom in och ville avliva sin 3,5-åriga hund. Veterinären ställde frågor och kom då fram till följande:

- Ägaren skulle flytta utomlands och ville därför avliva
- Ägaren hade försökt omplacera, men ingen i bekantskapskretsen hade möjlighet att ta hand om hunden
- Ägaren hade våndats mycket över beslutet, men var inte helt säker
- Ägaren hade inte kollat upp möjligheten att ta med hunden
- Ägaren hade inte kollat upp möjligheten till en permanent omplacering
- Ägaren hade inte kolalt upp möjligheten till en tillfällig omplacering

Visste ni att man kan få hjälp till omplacering via veterinär? Både tillfällig (så att man kan få tillbaka sin hund efter en viss, bestämd tid) och permanent? Hade ni ringt veterinären i god tid för att diskutera möjligheterna för hunden? Det är skrämmande att tänka på hur verkligt det här scenariot egentligen är. Hade veterinären (i detta fiktiva fall) inte ställt rätt frågor så hade man kanske avlivat ett fullt friskt djur, helt utan anledning.

När man skaffar djur har man ett visst ansvar. Även om vissa tror att det är en rättighet att ha djur, så är det egentligen ett lika stort ansvar som att skaffa ett barn, något som man inte skaffar lika lättvindigt som man skaffar till exempel en katt, en kanin eller en hamster (för att dra några exempel). På samma sätt som det inte är en rättighet med djur så är det viktigt för oss som blivande veterinärer att ta på oss ett visst ansvar för att sprida kunskapen, så att inte djur blir avlivade i onödan. Om du var i den här situationen, som ovanstående fiktiva hundägare var i, hade du vetat var du ska vända dig? Hade du sökt veterinärhjälp?

Likes

Comments

View tracker


Har saknat halvt ihjäl mig, men nu är han äntligen här! Han tog den långa resan med ro, han stod tydligen som ett ljus hela vägen. När han kom fram fick han stå en stund i sin tillfälliga hage och äta lite (favoritaktiviteten, hehe). Efter ca 2 timmar tog jag in honom och gav honom sin kvällsmat (kraft) i boxen, sedan ca 1 h efter det var det dags för kvällshö. Han verkar trivas bra, han rullade sig 4 gånger när han kom in i boxen, tyckte väl det var spännande med spån... Får se vad jag tycker om det, trivs egentligen bäst med att han står på halm som han gjort innan. Men just nu är jag bara glad att han är här <3

Nu har jag nästan packat in alla hans grejer i vårt skåp, hängt in sadlar och träns och ordnat med kraftfoder, mineraler och hö. Imorgon jobbar jag första dagen på IKEA (i Uppsala då), vilket känns både roligt och jobbigt på samma gång. Roligt för att det ska bli spännande att se hur de jobbar och att få träffa mina nya kollegor, men jobbigt dels för att jag måste vara ifrån Elit direkt när han kommit och dels för att jag behövt tiden till plugg. Som tur är så har jag ju en del timmar över på kvällen som jag kan viga åt hästmys och kursböcker, men ändå... Jag tror att så fort mitt livspussel faller lite mer på plats så kommer jag älska livet som jag just nu håller på att skapa mig i Uppsala! Just nu är det bara lite överväldigande, vilket är förståeligt, jag har ju ändå gjort en total helomvändning i mitt liv de senaste veckorna. Men mer om det en annan gång... Nu ska jag hoppa i duschen och sen sova så att jag är pigg och fräsch till imorgon.

Likes

Comments


​Kan man bli annat än inspirerad i den här miljön? Idag passade jag på att fota lite på campus på vägen hem från skolan. Vädret var kanske inte det bästa, inte heller min redigering av bilderna, men, men... Idag fick vi vårt första riktiga fall under basgruppsmötet! Vi skulle diagnostisera en hund som kommit in med en rad olika symptom. Först fick man sjukdomsbilden och en bild på hunden, så att vi kunde förstå ungefär vad vi skulle behöva göra. Efter det skulle vi sen komma på olika saker som det hade kunnat bero på, såklart listade vi allt från cancer till tonsiller... Det enklaste av allt glömde vi :) --> foreign body. När vi hade listat allt vi kunde komma på och beskrivit hur vi skulle gå vidare med den informationen vi fått så fick vi nämligen ytterligare information, där det stod att hunden kunde ha svalt en gummiboll och att hunden visade på ömhet i buken. Till nästa möte har vi i uppgift att djupdyka i digestionssystemet och dess funktioner, läge m.m. Det känns kul att ha en riktig "anledning" (d.v.s. fallet) att leta reda på den informationen, nu kan man ju verkligen förstå varför man måste lära sig det man lär sig. 

I skrivande stund sitter jag hemma vid köksbordet och ska försöka trycka in lite fler latinska benämningar på ben... Sitter här med två stycken anatomiböcker á ca 5 kg styck och kan erkänna att det känns lite smått hopplöst inför muntan i nästa vecka... Hårt arbete på veterinär från dag ett... Hur har ni det där hemma? Let me know!

Likes

Comments

Här är de då, bilderna från gårdagen. Jag fick säga hejdå på bästa sätt och jag är så tacksam att så många tog sig ända till Lund (även de som jobbade sent) för att "fira av mig", eller hur man nu ska uttrycka det. Kommer att sakna varenda en av mina kollegor, vet inte vad mer man behöver säga än så? Har haft en fantastisk tid med dem allihop, det senaste året har varit så roligt. Hur roligt är det inte att känna total glädje över att få gå till jobbet? Att längta efter sina kollegor? Jag hoppas verkligen att jag får känna så i framtiden igen, hoppas på att det kanske till och med känns ännu bättre när man jobbar med sin stora passion i livet. Det får tiden utvisa :)  

​​Jag är faktiskt riktigt trött på att prata om flytten hela tiden och speciellt nu när den är precis runt hörnet. Ingenting har blivit som planerat, vilket såklart skapar en del oro i mig. Sen att jag dessutom känner att jag säger hejdå till en himla massa fina människor (kanske inte för gott, men de kommer heller inte att vara några minuter bort), det gör inte det hela enklare. Mot slutet av kvällen igår så gick det upp för mig lite att jag faktiskt ska sticka nu. Inte helt lätt att hålla tårarna tillbaka då... Jag ska försöka att inte göra en större grej av det än vad det faktiskt är, men just nu är det många och mycket förvirrade tankar som springer runt i huvudet. Nästa gång vi hörs sitter jag antagligen uppe i Uppsala och skriver? Bara den tanken är det svårt att få rätsida på.

Det kommer säkert fler och mer uttömmande inlägg om detta i framtiden, men just nu behöver jag själv landa i allt. Gårdagen var i alla fall jätterolig, ett perfekt avslut på min tid på IKEA Malmö!

Likes

Comments


Dagen idag har mest bestått av flyttbestyr. Det är oförskämt mycket att göra nu... Oavsett! Höjdpunkterna var ju att jag fick träffa Jojjo, äta sushi till lunch och sen mysa lite med min fyrbenta kärlek. Nu ska jag precis packa ihop alla mina grejer efter ridturen och bege mig hemåt. 

Hemma är ordet för hur det börjar kännas hos Fredrik nu. Idag hämtade vi soffbordet och är därmed snäppet närmre att bli helt färdiga med lägenheten (inga fler möbler ska fixas i alla fall). Kommer nog bilder så småningom! Soffbordet blev i alla fall jättefint, efter lite strul med monteringen... Det kan inte gå helt smärtfritt hela tiden ;)


Elit kändes i alla fall fin idag, är nöjd med utvecklingen och idag visade han lite av det jag känt på stubbåkrarna även i paddocken. Nu ska jag bege mig hemåt för lite välförtjänt sömn. Vi hörs!

Likes

Comments

Elit var SÅ fin idag! Jag har ju känt att hans energi kanske kommer lite ivägen för både vårt samspel och för hans avspänning nu när vi är mitt "under uppbyggnad". Det har gjort att det blir lite mer tjafs än vad det måste ibland under ridpassen... Det är svårt när han är både svinpigg och spänd samtidigt, hur når man ens harmoni då? Men idag var han så avspänd och det kändes som att han vågade vänta lite på mina signaler. Fortfarande pigg, men i rätt form hela tiden. Jag hoppas att det är ett resultat av vår lilla utflykt häromdagen. I så fall kanske vi äntligen kan komma på rätt bana som ekipage?


Efter en härlig (om än ganska kort) ritt så spenderade jag de sedvanliga 10 minuterna (minst) på att gosa med Qurre. Jag har gjort det till en mysig liten rutin att klia honom på alla hans favoritställen, så han är van vid att man rör honom överallt redan nu. Han verkar inte klaga, när jag kommer till hagen springer han till grinden, den lilla sötisen. Måste erkänna mig lite smått förälskad i det lilla yrvädret.


Ikväll blir det fest med mina kära kollegor, kan det bli bättre? :)


Likes

Comments

Flera timmar och ett besök hos equiterapeuten senare... Både positiva och negativa saker att ta med sig, om man frågar mig. Jag ser det som positivt att hon hittade låsningar och spänningar på lite olika ställen (får man ens lov att tycka att det är bra?). Jag tänker som så att om vi hittar ett problem så kan vi i alla fall åtgärda det, vilket blir svårt om man inte vet att där finns något ens. Det hon hittade var bland annat spänningar runt de områden där han varit halt i våras, samt en gammal muskelbristning.


Jag tyckte equiterapeuten var väldigt professionell och kompetent, så jag hoppas verkligen att det här kan göra skillnad för Elit. Planen nu är vila idag, imorgon promeneras han och sen efter det fortsätter jag min igångsättning. Förhoppningen är att jag märker en positiv effekt av behandlingen, det vet jag ju såklart inte ännu... Men jag håller tummar och tår, för nu känns det äntligen som att jag kanske hittat en pusselbit som saknades för att vi som ekipage ska komma vidare tillsammans. Återkommer med en utvärdering när jag hunnit känna in honom lite (antagligen efter nästa besök).


Likes

Comments

Jag ville kika in här och säga hej och förvarna att det nog kommer vara lite dött här inne den närmsta tiden. Ska såklart försöka hålla lite närvaro här, men nu mitt i flytt och allt runt omkring så är det svårt att ha kvalitet på en blogg också. Idag flyttade vi de flesta av de stora möblerna, så nu kommer natten spenderas med att skruva möbler... (oh joy) Just nu är det lite mitt emellan flyttar. Jag flyttar in alla mina saker till Fredriks (nya) lägenhet och sen ska jag ju flytta igen i slutet på månaden. Ändå skönt att flytta det mesta nu och sen kunna sortera småsakerna i lugn och ro under 2-3 veckors tid :)

Imorgon ska jag upp skittidigt för att ta Elit till equiterapeuten, såklart var den enda lediga tiden 8.30 så jag måste köra senast en timme innan från stallet. Någon kommer vara trött imorgon... ;) Men det får Elit vara värd. Ska se om jag kan ta lite bilder eller något, så ni får hänga med på den lilla utflykten.

Hoppas vi hörs imorgon, annars vet ni varför :)

Likes

Comments

Hästforum: här kommer din värsta fiende... MVH Längtar-tills-jag-är-färdigexad-och-kan-visa-var-skåpet-ska-stå-så-jag-kan-ge-mig-rakt-in-i-de-hätska-debatterna-om-att-kunniga-bör-utreda-hältor-inte-amatörer-på-Facebook.

P.S. Ser att jag misslyckades med att få med hela mitt ena svar. Summan av det hela var att jag skulle ha tagit hjälp av mitt eget "team" av kunniga runt mig om jag var trådskaparen. Hade jag varit osäker hade jag hellre konsulterat de som har gedigen kunskap som jag kan bekräfta, än att lita på att de som skriver i ett Facebook-forum har kunskap att bedöma samma sak. Skrev också att jag har svårt att tro att majoriteten av de som skriver på just Hästforum är aktiva inom hästnäringen som bransch, vilket jag står för (men vad vet jag?). Avrundade med att skriva att jag inte tyckte det var rättvist att "skrämma upp" trådskaparen med att hennes häst var halt/hade det ena eller det andra med det tredje problemet eftersom det fanns för många yttre faktorer som spelade in. Ska tilläggas att på det klippet som lades upp så gick hästen endast på volt och hade inspänningar, så jag skrev även att de flesta hästar naturligt tar ett något kortare steg med de inre benen på en volt (kan för en okunnig likna hälta), samt att inspänningarna gör att hästen inte kan röra huvudet fritt (lättare att se om de försöker avlasta). Ni förstår nog min poäng... Kul att kunna reta upp någon såhär en måndagkväll, hehe...

​​​​P.S.2 Färgkodade så orange = trådskaparen, blått = en skribent, grönt = en annan o.s.v. D.v.s. samma färg = samma person som skrivit :)

​​
P.S.3 Inlägget är borttaget (tror den som startade tråden tröttnade på att diskussionen blev något helt annat), därför blev det sista jag skrev i grått... Kunde helt enkelt inte publicera!

Likes

Comments