Header
View tracker

Nu har jag landat i Australien!!! En lång flygresa men äntligen är jag här! Landade först i Sydney och bodde på Maze hostel men det är svinkallt i Sydney (20 grader haha) så jag och en tjej som heter Felicia tog flyget upp till Cairns istället! Nu bor jag på gilligans och trivs hur bra som helst med mina nya roomies! Man träffas sååå mycket roligt folk från hela världen varje dag 😃
Igår var jag på happy travels och bokade alla upplevelser längst med östkusten men med öppna datum så att jag kan välja fritt när jag vill göra allt! På söndag ska jag snorkla i Great barrier reef här i Cairns och sen står Skydive på mission beach på schemat! 😃😃

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Har bestämt mig för att komma igång med bloggen igen inför Australien så att mina kompisar framför allt kan se vad jag hittar på! Får mycket frågor om Australien och tänkte svara på de vanligaste:

- När åker du?
1 september

- Vart landar du?
Sydney

- Vad ska du göra där?
Resa östkusten upp till Cairns, sola, bada och träffa massa nya människor

- Åker du själv?
Ja

- Ska du jobba nere i Australien?
Har sparat ihop en del så att jag klarar mig kanske 3-6 mån sen måste jag såklart skaffa jobb där om jag vill stanna längre

- Hur länge ska du stanna?
Svårt att svara på nu då jag bara har bokat enkelbiljett. Har varken backpackat eller besökt Australien förut så vet inte alls om jag kommer få panik och åka hem efter 1 månad eller älska det och stanna så länge jag har visum för att stanna.

Jag är sååååå taggad på den här resan och jag hoppas att jag kommer kunna uppdatera bloggen så mycket som möjligt under resan! :D 

Likes

Comments

View tracker

Det är inte ofta jag delar med mig av inlägg på bloggen när jag är upprörd eller irriterad över någonting då det inte riktigt är vad min blogg främst handlar om. Idag känner jag dock att jag behöver skriva av mig lite.
Det jag känner att jag blev upprörd och rentav förbannad på idag är personer som bara sprider massa svarta moln omkring sig. Personer som utan anledning tilltalar andra med en utåtagerande ton och är alltid redo för debatt. De flesta utav oss som jobbar i butik vet definitivt vad jag pratar om. Det är en del av vår arbetsuppgift att möta bittra personer som härjar okontrollerat. Så många gånger som jag har velat säga ifrån och frågat om han eller hon hade gjort samma sak om personen som stod i kassan var en nära vän. Det är som att så fort människan framför dig är okänd är det okej att vara dryg, otrevlig och oförstående. Tre mindre charmiga egenskaper som säkert aldrig har visats bland dina anhöriga.

Tyvärr händer detta såklart inte bara mellan kunder och butiksarbetare utan även mellan kollegor, kompisar och lagmedlemmar. Jag kan verkligen inte förstå hur man kan få ur sig spydiga kommentarer från sin mun utan att själv känna att det känns fel. Att bete sig på det här sättet skapar tyvärr makt och det är också därför det är så vanligt att folk fortsätter med sitt dryga och otrevliga beteende. En person som är trevlig, snäll och tillmötesgående är inte skrämmande på något sätt. Det är däremot en person som är dryg, egoistisk och utåtagerande. Det blir som en slags härskarteknik. I en grupp av människor som är lite svagare kan en sådan här person ta plats högst upp i hierarkitrappan och börja stampa på de som är snäppet under. Tragiskt nog, och som med de allra flesta sådana här beteenden, gömmer sig en enorm osäkerhet bakom den till synes oslagbara personen.

Jag är ändå väldigt intresserad av människor och beteenden och härskartekniker är något jag intresserat mig för mer och mer. När jag väl började förstå dem har jag haft lätt att identifiera dem i vardagslivet. Tro mig, de används flitigt! Vill avsluta inlägget med några konkreta tips på vad man kan göra i ett läge där en person använder sig av härskartekniker:

1. VÅGA TA PLATS
Det värsta man kan göra när en person försöker trycka ner en är att ge personen ännu mer plats. Låt inte personen ta över scenen med sina negativa svarta moln.

2. IFRÅGASÄTT
En person som använder sig utav härskartekniker förväntar sig inte att du ska kliva in och ifrågasätta. Oftast har han eller hon bara kunnat köra på med sina dumma kommentarer och förlöjligande utan att bli stoppad. Det gäller att bita ihop och våga gå utanför sin comfortzone. Jag har provat ett fåtal gånger och det är bland det läskigaste jag varit med om men satan vad det är värt det är i efterhand.

3. FORTSÄTT GLÄNSA
Denna punkt är nog den jag har använt mest. Jag tror nämligen och har även märkt att det gör skillnad att fortsätta bete sig precis som man själv vill bli behandlad. Om någon är otrevlig eller slänger ur sig onödiga kommentarer, fortsätt bara vara nästan överdrivet PK i hur man ska bete sig. Lite som vi butiksjobbare bemöter en upprörd kund. Situationen för personen som har en otrevlig ton blir då nästan pinsam då det helt plötsligt inte finns någon anledning till personens beteende. Mina erfarenheter är att denna metod tar längre tid men att den faktiskt hjälper. Den kräver inte heller att man behöver pusha sig själv så mycket utanför sin comfortzone som man behöver med de två andra tipsen.

Och för guds skull, TA INTE ÅT DIG av dessa personer! Jag gjorde det för en sekund idag och lackade ur inombords men det vände ganska fort för jag vägrar låta dem göra min dag till en dålig dag.

Likes

Comments

Jag har alltid haft ett stort intresse för att spara pengar. Vet att det låter helt skruvat att det skulle kunna vara ett intresse men jag tycker verkligen att det är en skön känsla att känna sig trygg med att det finns pengar på kontot om något skulle hända. Redan som liten satt jag och gjorde egna budgetböcker och skrev ned mina utgifter och inkomster. Bio, godis och mobiltelefon skulle budgeteras in i minsta detalj.

Just nu sparar jag till en specifik sak och därför har jag ett ännu tydligare mål med sparandet. Min plan är att åka till Australien i september och då krävs det att jag får ihop en hel del innan flyget lyfter från Arlanda. TAGGAD TILL TUSEN

Jag tänkte dela med mig av mina bästa tips för att spara då jag vet att många tycker att det är svårt med sparandet.

1. Dela upp dina pengar på olika konton

Ett exempel på hur jag lägger upp det
Lönekonto: Kontot ditt betalkort är kopplat till där även din lön kommer in varje månad. Här placerar du alla pengar du vill spendera för den här månaden. (Mat, nöjen, kläder, bensin)

Räkningskonto: Här placerar du alla pengar som ska gå till fasta utgifter. Pengar som är låsta eftersom att de ska gå till bestämda utgifter. (Hyra, mobilräkning, Spotify, försäkringar, gymkort).

Sparkonto: Här placerar du resterande pengar som blir över och som känns rimligt för dig och dina förutsättningar. Vet att det är svårt men försök att ha respekt för de pengar du lägger ned hit och flytta inte över dem till lönekontot om du inte verkligen behöver, alltså inte för en ny tröja haha ;) Flytta hellre över för lite än för mycket hit just för att lära dig att inte göra det till en vana att flytta över när du väl lagt dom här.

2. Prioritera

Det här är nog den tuffaste av alla spartips jag tänkte dela med mig av. Det handlar om att förstå principen av att prioritera vad som är nödvändigt att köpa. Nu när jag ska spara till en resa är det till exempel inte nödvändigt för mig att köpa nya kläder/saker eller äta ute varje dag.

Fokusera på en sak som du vill prioritera och välj sedan bort något annat. Jag har till exempel valt att prioritera mat nu även om jag sparar. Jag vill inte känna att jag måste äta pasta/nudlar och hela tiden tänka på vad jag handlar utan kunna välja det jag tycker är gott och känner för att äta just då. Jag väljer istället bort kläder, saker, event och försöker minska på att äta ute. Du kanske prioriterar precis tvärtom. Kläder kanske är viktigt för dig och du väljer att kunna köpa nya kläder men istället köper billigare mat och aldrig äter ute. Nyckeln är att man tyvärr måste prioritera bort något om man ska få igång sparandet, annars går man oftast +-0 hela tiden.

3. Medvetenhet

Bli medveten om vad du har för utgifter och skriv upp alla dessa under en månad för att få koll på vad du lägger extra mycket pengar på. Är det utgiften på mat som är ditt problem eller är det nätshoppingen när lönen trillar in på kontot? Finns säker jättebra appar man kan använda för att hålla koll på sina utgifter under en månad.
Kan lova att det är tufft att se vad man lägger pengar på men otroligt nyttigt för helst vill man soppa allt sådant under mattan och fortsätta undra varför man inte har pengar på kontot.

4. Sätt mål

Att sätta mål hjälper också otroligt mycket i ditt sparande. Antingen sätter du ett specifikt mål som till exempel en resa, ny mobil, en ny bil osv. Något som du väldigt gärna vill ha eller göra helt enkelt. Sparande behöver ju inte bara handla om något speciellt utan det kan bara vara att du vill ha en buffert och det behöver alla, det är en enorm trygghet! Sätt till exempel ditt första mål att få ihop 10.000 kr i buffert eller att få undan 1.000 kr i månaden. Man brukar säga att det är rimligt att ha ungefär 3 månadslöner på sitt sparkonto som en stadigt buffert om något skulle hända. 


Likes

Comments

Tänkte att jag gör en fortsättning på förra inlägget. Jag vill nämligen poängtera hur viktigt det är att ta beslut utifrån sin egen magkänsla och åsikter. Jag har den senaste månaden stått inför en hel del beslut och jag har fått lära mig hur jag ska göra och tänka när jag står inför ett beslut. Den gemensamma nämnaren för alla mina beslut har varit att lyssna på min magkänsla för att i 9 av 10 fall har du svaret inom dig. Oftast är det den första känslan du får som också är den slutgiltiga. Jag har stått inför beslutet att hoppa av programmet eller inte, om jag ska gå klart terminen ut eller inte, om jag ska bo kvar i Skövde och jobba under min uppsägningstid på lägenheten eller om jag ska hem till mamma direkt och jobba här istället. Jag har även fått en del jobberbjudanden som jag vägt för och nackdelar för att komma fram till "rätt" beslut. Besluten har varit jobbiga men jag har lärt mig massor då jag verkligen har fått gå tillbaka in i mig själv varje gång. Vad vill jag just nu?
Just nu,
det är också något som har präglat den största delen av mina beslut. Jobberbjudandet jag fick till exempel hade varit jättebra för mitt CV, för framtida jobb och för min karriär men det var inte rätt för mig just nu. Alla delar ska vägas in när man tar ett sånt här beslut. Vill jag det här? Är det rätt tid att göra det just nu? Vad får jag ut utav det? osv.
Ett vanligt fenomen man stöter på när man står inför ett beslut är att folk runtomkring har en massa åsikter om vad du ska välja. Jag har fått höra att det är korkat att sluta nu när jag bara har 1,5 år kvar på utbildningen och att jag skulle ha tagit en del jobberbjudanden osv. Dock har jag blivit väldigt skonad från åsikter då jag valde att inte berätta för så många under tiden jag vägde alla beslut emot varandra samt att jag har vänner och familj som stöttar mig i vad jag än tar för beslut.
Jag vet till exempel att många står inför gymnasieval inför hösten. Det är ett sådant där typiskt val där man ser att föräldrar och andra anhöriga ska lägga sig i och ha åsikter om vad man ska välja för program. Det är så himla viktigt att du gör beslutet själv, det är inte dom som kommer sitta där i 3 år och plugga linjen de övertalat dig att ta, det är du och då är det en fördel om det är du själv som har valt linjen och vill genomföra utbildningen. Jag lovar att livet blir så himla mycket roligare om det är du som sitter vid ratten och styr!
Det viktigaste att tillägga är också att beslut inte är HELA VÄRLDEN. Det känns så just nu men dagen efter har du nya beslut att ta och allt kommer på ett eller annat sätt att ta dig framåt i DITT liv. Det är dina beslut som skapar ditt liv och du kan göra precis vad du vill. Jag trodde att beslutet att hoppa av skulle vända uppochner på hela min värld men tvärtom, jag är mer lättad än någonsin och världen gick inte under, jag tog bara en annan väg mot målet.

Likes

Comments

Efter mycket om och men och vägande av för och nackdelar om olika beslut sitter jag nu här och har flyttat hem från Skövde och är tillbaka i mammas lägenhet i mitt gamla rum. Har inte hunnit förklara för vänner eller andra människor runt mig utan beslutet togs fort och inom loppet av 3 veckor stod flyttbilen i Skövde redo för att packas.
Jag har valt att hoppa av mitt program. Många är chockade över mitt beslut då jag talat väldigt gott om programmet och varit positivt inställd till det i allra största allmänhet. Jag funkar så som människa. Jag är positiv och ser en möjlighet i det jag gör. Det här personlighetsdraget är för det mesta till min fördel men ibland gör det att jag biter ihop alldeles för länge och intalar med själv med positiva tankar och vinklar att det här är rätt val. Det var när jag kom hem till Norrköping sista gången nu innan jul som jag kände att det här var fel utbildning för mig.
Att plugga ingående om ögon, neuroner, sjukdomar och liknande var inte riktigt vad jag hade väntat mig. Kognitiv neurovetenskap är stor del av programmet och tyvärr tar det upp för mycket plats av det jag egentligen vill läsa om. Det jag vill läsa om är hur vi människor interagerar med varandra, hur man bäst jobbar med en människa för att den ska nå sina mål och drömmar osv. Den delen är tyvärr bara 3 kurser på programmet. Problemet med detta var att jag hade väldigt svårt att koppla ihop varför det skull hjälpa mig att veta de neurala korrelaten för empati, varför vi får sjukdomen MS eller hur vår syn tas in och kopplas till hjärnan när det jag vill är att bli coach. Det är svårt att hitta motivation i det man gör när man aldrig riktigt får ihop den ekvationen.
Jag har lärt mig otroligt mycket av programmet och jag ångrar ingenting. Jag har fått frågan: men Sophie, vad tråkigt att du gjort dessa 1,5 år i onödan, hur känns det? Jag kommer aldrig se intagen kunskap som onödig. För att inte tala om hur mycket jag lärt mig om livet och av mina fantastiska vänner. Jag har vänner för livet som kommer att sprida ut sig över hela landet/världen.
En aspekt har jag redan tagit upp nu och det handlar enbart om att programmet var fel, den andra är att utbildningen är fel tid i mitt liv. Jag är 20 år och behöver komma ut och upptäcka världen lite, även om det låter klyschigt. Jag har jobbat och pluggat sen jag var 16 år och aldrig riktigt fått släppa loss och bara leva. De som gick i min klass var runt 25-30 år och hade redan varit au pair i USA, rest och backpackat i Australien, jobbat i Norge eller bara haft ett par ströår och jobbat med olika jobb här i Sverige. Det är den biten jag saknar. Att få vara 20 år och bara leva, allvaret kan jag ta sen. Och med allvaret menar jag att starta upp sin karriär efter att man känt efter och upplevt saker.
Min plan nu är att bo hemma hos mamma ett tag till och jobba och spara pengar. Därefter vill jag åka till Norge och jobba i något år beroende på vad jag får för jobb och sen dra till Australien. Jag har lite tankar om en utbildning jag ska ta efteråt som verkar intressant men det kan man ta då :D
LET´S LEVA LIFE ETT TAG!

Likes

Comments

Något jag blivit extremt påverkad av de senaste åren är alla dessa bilder på tjejer med thigh gaps. För er som inte vet vad det är eller aldrig har hört talas om det så är det när ens lår inte nuddar varandra. På instagram och andra sociala medier får man se det här fenomenet dagligen. Jag har ju som jag sagt tidigare tagit bort alla "fitnesskonton" och försökt att hindra mig själv ifrån att se sådana bilder då det har påverkat mig negativt. Trots detta dyker såklart ändå bilder upp på modeller där varenda en utav dom har ett så kallat thigh gap. Jag intalar hela tiden mig själv att jag är fin som jag är osv. men det här är ett komplex som sitter kvar hos mig och som jag ständigt får jobba med.

Jag tycker att sociala medier har blivit obehagligt på många sätt idag. Det visar upp en minoritet av befolkningen som skapar ett ideal som är skevt och långt bort ifrån en verklig samhällsbild. Tyvärr mår oftast dessa personer också psykiskt dåligt på ett eller annat sätt, men det är såklart ingenting man ser igenom kameran. Vi ser inte ut som sociala medier visar upp det. Man blir nästan chockad när man kommer till en strand idag då man plötsligt möter verkligheten. Vi har celluliter, bristningar, vår mage väckas när vi sitter ned och de allra flesta av oss har inte 5 cm mellanrum mellan våra lår. Det är klart att man påverkas av detta när det är det enda vi matas med varje dag.

Jag tänkte bara dela med mig av delar av ett inlägg från en blogg som skrev om just thigh gaps, då jag känner att det är det jag själv har påverkats av allra mest. Det här har hjälp mig så himla mycket och jag vill därför dela denna information vidare.

So let’s get down to it, what is the actual truth about the thigh gap and how do you even get one? Truth is you can’t… well most likely can’t. There are three main body types and unless you are 6% of the population who make up Ectomorphs your body simply cannot and will not have a “thigh gap” (Vill bara tillägga att det är alltså den här ynka 6 procenten som visas upp på sociala medier och som utgör ett ideal för resten utav oss som alltså biologiskt sätt inte har möjlighet att uppnå ett mellanrum mellan våra lår). And of course there is always an upside and an own side to having a certain body type. Ectomophs are that rare few that can eat cupcake after cupcake and their friends just stare. But ectomorphs also face a lot of internal struggle. This percent of the population is the weakest, they cannot obtain a steady weight or even gain muscle like the other 94% of the world.

There is one more thing to take into consideration. That is the pelvic shape. Dean Somerset, an excercise physiologist and author studied the four main pelvic types. His conclusion is the shape of your hips determine the width and size of your sockets and the interactions between your leg and pelvis. Therefore a more narrow socket resorts to a weaker leg and body which has a direct effect on squats, deadlifts and even being able to touch your toes or move laterally.

So next time you see someone with a major thigh gap be sure to let them know they are a rare species and that you can dead lift more than them. Joking, don’t do that! But remind yourself again that it is not realistic and that you are beautiful no matter what vogue decides to publish in their next issue.

Thigh gaps är tyvärr också bara ETT utav alla ideal som cirkulerar på sociala medier och det här är några exempel på bilder som cirkulerar dagligen på sociala medier och som får en att förstå hur långt detta har gått:

Vill även förtydliga att detta alltså inte ska vara ett inlägg för att nedvärdera personer som faktiskt naturligt har ett thigh gap, då jag vet att dessa personer också tycker att det är jobbigt att det snackas om "real women have curves" osv. och det är något som dom i sin tur inte kan "uppnå". Vi alla ser ut som vi gör och ingenting är rätt eller fel. Kort och gott, FUCK ALLA IDEAL!

Likes

Comments

Som rubriken säger har jag provat att vara utan min mobil i en hel dag. Jag tycker att det låter helt absurt att detta på något sätt skulle vara en "grej" eller utmaning överhuvudtaget men det kan jag lova att det har varit. Det är helt otroligt hur beroende vi är utav våra mobiltelefoner. Vi ska alltid vara tillgängliga, se vad alla andra gör hela tiden och vara uppdaterade om det senaste som hänt i världen. Jag kände att jag ville prova och se hur det skulle kännas att vara utan mobilen under ett dygn. Resultatet jag kan se är att jag helt klart är beroende av min mobil, på ett obehagligt sätt! Så fort jag vaknade på morgonen var det som om jag fick kämpa emot för att inte ta upp mobilen och scrolla igenom alla sociala medier (DET KAN JU HA HÄNT NÅGOT UNDER NATTEN). Eftersom att jag bestämt redan dagen innan att jag skulle vara utan mobilen idag så låg den på flygplansläge redan när jag vaknade.

De gånger jag märkte att det vart svårast att inte ta upp mobilen var:

- När jag vaknade
- När jag åt mat
- När jag gick på toa (haha)
- När jag blev rastlös och inte hade något att göra

Den sista märkte jag som tydligast för det är så livet fungerar nu för tiden, eller i alla fall för mig. Så fort man inte har något att göra eller när det blir tyst i en konversation, då tar vi upp mobilen. Jag inser ju nu att det är egentligen ingenting väsentligt man gör på mobilen. Den bara MÅSTE vara med en hela tiden och det enda man gör med den är att scrolla instagram, twitter, kolla snapchat och på random klipp på youtube. Detta kan jag sysselsätta mig med i timmar. Man har inte längre någon fantasi för vad man kan hitta på när man har tid över för all tid som vi har över går till mobil och dator.

Det har varit sjukt intressant att prova detta under en dag och jag tipsar verkligen er andra att också prova det. Jag upplever att jag har känt mig mycket mer "här och nu" i allt jag har gjort idag. Jag har inte heller varit lika stressad, vilket jag tror man blir när man ständigt ska vara tillgänglig, svara på sms och vara uppdaterad.

Likes

Comments

Måste bara få skriva av mig hur lycklig jag är just nu!

Jag sökte den här utbildningen för att mitt drömyrke är att coacha andra människor till att nå ett högre välbefinnande. Det första året har bestått av neurovetenskap, dvs. hur hjärnan fungerar, vilka delar som har hand om vad och vad som händer om vi skadar respektive delar. Vi har även pratat om forskning, hur det fungerar, vägen till en färdig forskningsartikel, vad kritiskt tänkande innebär osv. Vi har lärt oss vad ett förändrat medvetandetillstånd är och vad som händer när vi tar droger, drömmer, sover, mediterar, hallucinerar, när man blir hypnotiserad och allt som innebär att vi frångår vårt "normala tillstånd".

Allt detta har varit intressant men ganska långt ifrån det som mitt grundintresse ligger i egentligen. Jag har lärt mig så otroligt mycket om människan och kommer att ha mycket hjälp av allt detta i mitt drömyrke. MEN nu kommer vi till orsaken varför jag är så stört glad och peppad just nu!

VI HAR BÖRJAT MED COACHKURSERNA!!!!

Det vi läser om nu är empati, motiverande samtal (en samtalsmetodik) och mentala sjukdomar. VI FÅR ALLTSÅ ÖVA PÅ ATT COACHA PÅ VARANDRA PÅ LEKTIONERNA!!!!! :D Det är såklart lite nervöst men jättekul att äntligen få hjälpmedel för att kunna coacha klienter sen. Det är så intressant och kul att äntligen komma till det jag brinner för. Man har lite "tragglat" sig igenom första året då man var tvungen att lägga grunden för att överhuvudtaget kunna coacha och förstå människor på fler plan än bara dess beteende.

Nu känner jag att jag kan koppla mitt slutmål till utbildningen och att jag har börjat tänka på framtidsplaner igen precis som jag gjorde innan jag sökte. Jag ska vara ärlig och säga att den delen har kvävts lite under det första året då jag har haft svårt att förstå varför jag läser vissa kurser (till exempel ingående om olika röntgenmaskiner, alla detaljer kring forskning och teorier kring vart vårt medvetande sitter). Nu kommer det såklart komma fler sådana kurser framöver också men så länge jag får trigga igång framtidsplaner lite då och då och känna att jag är på rätt spår med utbildningen så är det någonstans lättare att finna motivation i de lite "mindre intressanta" kurserna.

Nästa kurs är en neurovetenskaplig kurs där vi fördjupar oss ytterligare inom hjärnan. Jag är faktiskt stört taggad till den kursen också även om jag vill stanna i den här kursen jag läser nu för evigt haha! I jul sen kommer det jag har längtat till sedan jag sökte utbildningen, nämligen idrott och träningspsykologi! :D Wiiiie

Mina klasskompisar äger för övrigt ;)

Likes

Comments