C kom idag hem från att ha varit några dagar med pappa. Han har sagt tre saker jag reagerar på.


Pappa är inte farlig.

Pappa har inte gjort något.

Man ska aldrig säga sanningen.

SOL SOLECITO - caliéntame un poquito.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Det här är en sak då jag var gravid med AL. A sitter eller ligger bredvid mig och när han ska resa sig upp lägger han sin hand på min mage och trycker när han ska resa sig upp. Ibland reser han sig med knuten näve, ibland inte. Jag blir ju självklart orolig och reagerar, frågar varför han gör så, hur han kan vara så oförsiktig, etc, han spelar alltid "dum" och att han råkat. Men så råkar han igen, och igen, och igen, och igen, och så är jag så stressad över hans "oförsiktighet" att jag aldrig kan slappna av när han är bredvid mig och han reagerar nu sur och arg när jag skäller på honom för det han gör.


SOL SOLECITO - caliéntame un poquito.

Likes

Comments

Igår, smsade jag honom att om han stämmer mig för förtal (han brukar hota med det) så försöker jag sätta dit honom med inspelningen där vi prata om när han håller fast mig med en kudde över ansiktet.

Idag, smsade jag honom att vi bor på skyddat boende så han får vänta med att träffa barnen tills socialjouren kontaktar honom. Eftersom han frågade var barnen är.

Skrev även att jag kan inte bestämma om han får se dem eller ej, det avgör socialjouren. Sa det eftersom han la skulden på mig förra gången. Det är hans eget fel, men lägger skuld på mig. Så jag skrev att jag inte är den som avgör eftersom jag vägrar ta all den skuld han lägger på mig. Avsäger mig så mycket utav det som går. Han vill ju lägga exakt allt som är fel med allt på mig och tar exakt noll ansvar. Därför. 

SOL SOLECITO - caliéntame un poquito.

Likes

Comments

Det var ett stort på bråka i tisdags. Jag önskade senast då vi talades vid att nå fram till honom om att jag ej vill tala med honom mer och om han vill säga något får han kommunicera via sms. Varför? Jag mår jätte dåligt av att prata med honom. Jag var väldigt tydlig med att jag aldrig mer vill prata med honom och att han inte ska göra det, resten av mitt liv sa jag

Jag har försökt kommunicera i flera veckor och det blir ofta bråk men alltid har han attityd, han är nedlåtande och bestämmande. DVS Jag orkar inte. I tisdags när han kom hem och skulle ta med AL ut sa han några saker, jag svarade inte men när han sagt kanske 6-7 grejer så svarade jag att kommunicera via sms varpå han protesterade och insisterade på att vi måste prata.

Det känns så tungt, när man säger att man inte orkar prata med han och förklarar varför och ändå respekteras det inte men det är inte konstigt för att han har noll respekt för mig. Jag sa att han ska respektera vad jag känner men som exakt *a l l t i d* skiter han i vad jag säger och ska ha som han vill. Respektera vad jag säger lixom? Den här mannen har förstört mig och gjort så otroligt mycket skit emot mig och barnen. Han har visat att han inte kan ändras - NU ORKAR JAG INTE MER.

Jag kom tillbaka för att jag var ensam, för att jag hade ingen och inget. För att han fått mig att tänka och tro att jag kan inget och jag är inget. Jag var desperat efter att vara en familj igen med honom och skyllde på både graviditetsdepression och förlossningsdepression även fast HAN själv är anledningen till allt men han nekar ju ALLT. ALLT - det är helt otroligt. Allting vänds till hans fördel och min nackdel och jag trycks ner något så otroligt, jag ÖNSKAR jag kunde förklara hur han gör - det är verkligen helt otroligt. Det är något utöver det normala.

Hur som helst så började han att höja rösten framför AL och då sa jag verkligen till honom om det. Jag förklarade hur han bråkat framför C i några år och hur det påverkat honom och att han skapat en hemsk miljö för C att växa upp i. Oj oj, det sades så mycket och jag önskar jag mindes allt men för en gångs skull fick jag verkligen fram mycket och på ett sätt där han märkte att JAG VET - han ljuger ju och förvränger ju hela verkligheten men nu lyckades han inte med något utav det och det var underbart för mig, ni skulle bara veta.

Jag har läst och lärt mig så mycket om hans personlighetsstörningar (tror narcissist med psykopatiska drag) att jag förstår så otroligt mycket nu och han har nästan inte en chans emot mig längre dvs att lura mig. Jag sa till exempel till honom att inte tala med mig i bestämd form, att jag vet hur han skapar en logisk alternativ värld, att exakt ALLT han säger sägs för att manipulera. Han började upprepa sina lögner för att göra dem till sanning och jag berättade att jag visste att det är vad han gör. Han beskyllde mig också för att misstro ALLT han säger och att han kan ju inte säga något, nej precis för att du verkligen ljuger om allt i varje mening helt på allvar sa jag. Det här är ett exempel på vad han gör, något som är sant om honom anklagar han mig för att tro om honom och det gör han väldigt ofta. Säger han att jag tror ju det och det om honom då är det sant att det verkligen stämmer om honom. Det är EN slags lögn han gör och han gör olika lögner HELA tiden. Fullt med dom i varje mening. ÖNSKAR JAG KUNDE FÖRKLARA tillräckligt bra.

Det kändes som jag för en gångs skull kunde ge tillbaka, säga åt honom ordentligt och vad som tryckte ner han för en gåns skull var att jag sa att jag både spottar, pissar och skiter på han. Jag berättade för han hur han manipulerat både mig och C emot varandra. Vilken hemsk jävla pappa han är. Hur han säger att jag ska ta hand om C innan han blir arg och att jag då blir stressad och skyndar på C vilket gör att det blir bråk mellan mig och C och att han då kommer och tröstar C. Hur han fått mig att bli känslomässigt förstörd (lite ostabil om du vill kalla det så, dvs irriterad och ibland arg) genom att konstant medvetet störa min nattsömn, göra saker som han vet irriterar mig gång på gång på gång på gång, få mig att sluta ta min antidepressiva medicin genom att bli mer och mer insisterande över hur han oggilar sånt och när jag försöker slappna av säger han att jag ser sur ut, att han säger att jag ska inte bli ledsen utan jag ska bli arg med MYCKET mera. Att han ville få mig att framstå som ostabil och pskisk sjuk med att gå och skälla ut en person framför alla på någons födelsedagsfest och att han ofta försökt manipulera mig till att bli arg på andra. Som jag redan nämt, MED MYCKET MERA. Jag ville han skulle veta att jag vet mycket utav det han gjort och nu fick han veta det.

Han sa att jag är snart 40 och beteer mig som jag gör. Jag svarade att hur jag beteer mig beror inte på min ålder utan på hur han behandlat mig. Han svarade, det är sant. Dock sa han samma sak förra gången vi bråkade och då erkände han det inte alls fast jag påpekade samma sak. Med honom handlar mycket om HUR jag säger saker, förra gången var jag mer känslomässigt upprörd, den här gången väldigt lugn och säker och bestämd - är jag inte bestämd kör han lättare över mig.

Det är så att tar man han i en lögn, så hittar han på andra vis att vända på det, och andra om så behövs, och andra, och andra, osv, han tar aldrig något ansvar för något utan vänder på allt så att den andre blir skyldig. Frustrerande att inte kunna förklara superbra så att andra kan förstå.

Jag sa att han varit en hemsk far. Han frågade mig vad han gjort. Jag sa att han lagt ett täcke över C och stängt in honom, inte släppt ut han fast han gråtit. Han sa han ska stämma mig för förtal.

Han sa att inget har ju hänt och menar att han har ju kommit undan med allt han gjort, med att vi redan gått igenom processen med socialen och jag sa till honom att min hjärna inte fungerade den gången pga allt skit han gjorde mig och jag därför inte fick fram allt han gjort, att det var därför han kommit undan.

Han sa att om jag går till socialen så måste han försvara sig och berätta saker om mig. Jag sa, berätta om att C ropat hjälp mig til farmor? Jag sa att han manipulerade farmor och att det inte var så som farmor tog det, jag skrev om detta i föregående inlägg (LÄNK ). Jag sa det hånandes som att han har inget på mig. Jag sa även att jag redan berättat för dem en hel del nu om vad han gjort och även berättat om hans nya personlighet. Jag sa åt honom ordentligt den dagen och det känns så bra! Sa det är skrämmande att han har en helt ny personlighet, att han borde tänka på C, att C borde ha den pappa han vuxit upp med. Som vanligt, har det med Han att göra finns inget fel i vad han gör. Han tyckte inte alls att det var något problem med att han har en ny personlighet.

Han har flera ggr sedan jag kom tillbaka sagt att han vill att jag ska flytta och nu hade jag ordnat så att vi skulle flytta till ett skyddat boende. Efter att ha berättat vad han gjort för kvinnojouren och en kvinna hos socialen som har hand om placeringar i skyddande boenden ansåg hon att vi behövde skydd. Vi skulle flytta dig på onsdagen men när A gått så ringde jag henne och frågade om det var möjligt att komma den dagen. Båda två, kvinnan från kvinnojouren (jobbar även på boendet) och kvinnan hos socialen kom med bil och hjälpte mig köra iväg våra saker.

En bra pappa skulle låta mig ha någonstans att ta hand om barnen samt lägga av att bråka hela tiden och förstöra mamman och göra illa barnen genom att lära dem att mamma inte älskar dem MED MERA men arg blir han jag säger att han är en dålig pappa. Fula jävla äckel. 

Det här är andra gången vi bor på skyddat boende. Första gången var min hjärna mos och jag kunde inte få fram allt som var fel. Jag är osäker på vad jag berättade att han gjort emot C men tror inte det allvarligaste kom fram, den här gången kan jag berätta. Jag har en tid med barnenheten nästa vecka, för dem ska jag berätta. Kvinnan som jobbar på kvinnojouren och på boendet heter Nina, hon är mycket duktig och ska följa med, hon vet mycket och ska hjälpa mig förklara. Något som jag ofta finner svårt.

SOL SOLECITO - caliéntame un poquito.

Likes

Comments

Jag vill berätta om en situation. Det här är sådan sak som man måste läsa hela för att få rätt förståelse, jag tar upp flera saker som skapar en viss situation.

Jag är med båda barnen hos farmor och farfar. Vi tre är inne i det ena sovrummet hos dem, det vi brukar sova i när vi hälsar på.

Då jag kommer in i sovrummet och säger att vi ska borsta tänderna nu och att han kan leka med lillebror när han är klar säger han ett väldigt bestämt och högt "NEEJ!".

C och jag har svårt att komma överens utav anledningar som att pappa arbetar emot mig i uppfostran och manipulerat honom emot mig.

Jag behöver dela upp detta i små bitar och den sista biten (punkt 4) är sammanfattningen:

  1. Pappa har inte haft något tålamod för C och det gäller allt, att klä på honom och borsta tänder och vad som helst egentligen. Ingenting leks fram och det finns inget glatt där utan det ska bara lyssnas. Inget prat och ledande i rätt riktning utan order och tjat om att lyssna. Pappa visar C att han är sur på honom, säger att han ska alltid hålla på, säger att han är jobbig och fjantig och att han inte orkar med honom och säger att jag ska ta honom.
  2. En sak till är att pappa säger till mig att jag ska få C att göra något, vad som helst igen från att gå ifrån datan eller klä på sig - innan han blir arg. Och innan han blir riktigt arg. Innan han gör på sitt sätt. Vi vill inte se hur arg han kan bli, osv. A har blivit riktigt arg och rusat fram emot C och skrämt honom. Han säger att man måste skrämma honom.
  3. Hur som helst är jag väldigt stressad utav A med hans hot och det blev så att jag inte visar C tålamod utan pga pappas humör och hot och pga att jag är väldigt stressad själv utav hur pappa behandlar mig på olika de vis skyndar jag på C och lyssnar han inte då så säger jag till honom eller försöker få med honom genom att ta tag i honom och leda med honom men han vill inte och på så vis skapas bråk mellan mig och C.
  4. Och DÅ kommer pappa och tröstar honom. När C är ledsen eller arg för att jag jäktat in honom i att göra det han ska då tröstar pappa C. Det här är manipulation av pappa. Detta, plus att pappa sagt saker till C som att mamma inte älskar honom, att när C är ledsen över något eller arg eller gjort illa sig på något så säger pappa att det är mammas fel.

Dessutom säger han aldrig att han ska lyssna på mamma förutom då han manipulerar det hela till att jag är dum när C är ledsen och inte vill gå och sova exempelvis och pappa då klappar hans nacke och tröstar han och säger lyssna på mamma på sådant vis som att det är synd om han för att elaka mamma vill han ska sova.

Om det är något vi båda säger han ska göra och C blir ledsen så blir det alltid så att A tröstar honom för att vara den snälla. A har förstört för C så mycket, förstört för sin egna son med all manipulering. Jag kan inte fatta hur någon kan göra så.

C har en längre tid varit så att han både sparkar och slår mig hur han vill, det har pågått i några år. Det är ofta C inte vill göra det vi ska göra, det är varje dag, med princip allting, som han blir arg och jag måste kämpa med att det vi behöver göra blir av. Hans reaktion var nu som så ofta negativ och det känns så jobbigt när jag märker att det är dit vi är påväg nu igen. Jag förklarar att han behöver komma, att det är dags nu, jag får Nej till svar igen. Jag fortsätter med att försöka prata med honom men han lyssnar inte och jag tar hans arm och ska leda honom till mig och det vi ska göra dvs borsta tänder. Han skriker och slår mig och jag tillrättavisar honom och försöker prata med honom om det han nu gjorde men han ignorerar mig totalt, han skrattar och leker omkring i rummet och jag vill få kontakt med honom för att det inte var okej att han slog mig så jag tar tag i honom igen och då börjar han sparka mig. Han är väldigt stark nu och jag måste få honom att sluta att göra mig illa så jag vill verkligen prata allvar med honom nu och säger att han ska stanna och komma och prata men han lyssnar inte så jag vill att han ska komma och sitta så jag får prata med han men han kommer självklart inte så jag försöker ta tag i honom och få honom att stanna och sitta ner och prata men han slår och sparkar mig och jag ligger nu på madrassen och det gör ont och jag måste knuffa/"sparka" bort honom med mina ben och jag måste ta i också för att han är stor och tung och stark. Jag är nu mycket ledsen, jag blir alltid ledsen när han håller på och slåss men jag visar inte ofta honom det. Nu på senare tid har jag gjort det mera, försökt att visa att titta jag blir faktiskt ledsen i ett hopp om att han ska sluta. Hur som helst har han nu gjort mig väldigt illa och jag tänker att jag måste få honom att sluta med det här för att det kommer ju bara bli värre och värre. Jag vill att han stannar och pratar och försöker hålla kvar honom genom att hålla i hans arm men han sliter sig iväg och jag tar nytt tag och han sliter sig iväg igen och samtidigt gnäller och klagar och säger aj, jag säger dra inte emot utan kom så slipper du få ont och jag tar nytt tag och ställer honom framför fönstret och säger att han ska stanna och prata så ska han få gå snart, att vi måste prata om det här osv. Han vill inte lyssna och håller för öronen. Jag försöker förklara att om han bara lyssnar nu så är det snart klart och han kan gå. Jag kämpar med att prata och få honom att lyssna och det går bättre och bättre men han gnäller ibland högt och farmor och farfar utanför som hört oss öppnar nu dörren och C ropar då att de ska hjälpa honom. Jag tänker "nej", just nu när vi kommit så långt här. Nu börjar han lyssna och då avbryts det hela genom att farmor öppnar dörren och frågar vad som händer och då smiter C ut. Farmor undrar vad som händer och jag förklarar lite och farmor säger att det här är inte rätt sätt, osv. Jag tänker att hon vet inte vad det handlar om och även om hon gör det så måste hon låta mig göra på mitt vis och inte avbryta såhär för nu har C sluppit undan och jag förklarar för farmor att nu kommer han undan med att "stå till svars" för att ha slagit och sparkat mig. Farmor förstår inte att C ropade hjälp för att manipulera dem och komma undan men jag nämner detta lite senare. Då har hon redan pratat i telefon om detta med två olika personer, hon pratade på spanska men jag förstod lite urat det hon sa. Eftersom C ropade hjälp efter henne så känner nog hon att situationen är värre än den är. Jag kan förstå att ett farmors hjärta brister av det men det är ändå så HON ser situationen, hon tycker att jag gjort väldigt fel. C sa även till henne att jag sparkade honom och hon frågade mig om jag gjorde det och jag svarade ja, nu var det inte ordentliga sparkar utan mer som knuffar och jag nämnde inte att det var för att få bort honom från mig. Jag tänkte inte på då att det vore bättre att jag är tydligare med det men jag kände att hon inte har med något egentligen att göra.

Men hon ser ju det här som att jag inte gjort okej och berättat det här för andra. Sen vet inte jag heller om det är OK, jag kännre själv att jag vill ju verkligen inte ta tag i honom för det känns hemskt när han ser ut som han gör i ansiktet, han ser ledsen ut och som att han verkligen inte gillar situationen men det är väl det att han vill göra som han vill och slippa att man säger till honom. Hela situationen är jobbig för mig. Men jag är ensam med det här och jag och C har det så svårt, han har det så svårt. Det känns som det är hans liv det handlar om, hans och min relation, och jag måste ordna allting och jag kämpar men vet inte ens om jag gör rätt. Jag gråter just nu för att jag som mamma är helt förtvivlad över allting, hur allting är. Hur han manipulerats emot mig, hur jag inte kan låta han göra vad han vill för att han behöver lära sig att vara trevlig och lyssna på mamma så att han mår okej själv och blir en bra vuxen person.


SOL SOLECITO - caliéntame un poquito.

Likes

Comments

C sov från igår till idag hos sina farföräldrar, pappa sov där med honom.

Jag pratade med C i telefon och då sa han att han saknade mig och ville komma hem. En stund efter smsar hans pappa att han ska sova hos farföräldrarna.

Idag berättade C att han sagt till sin pappa att han vill åka till mamma men att pappa sagt "nej nej nej nej nej".

En viktig sak att notera. Under vintern 16/17 när både jag och C mådde som dåligast med pappa A, hade C ett underligt beteende, det för att situationen hemmaa var så svår. Idag när jag hämtade honom från skolan visade han små tecken på det beteendet och jag blev naturligtvis genast orolig och misstänksam och undrade vad A har gjort nu. Jag och C sitter vid datan efter AL har somnat och C berättar för mig att pappa sagt att han inte får berätta att han sagt till C att mamma inte älskar honom. Där kom det, men det kan vara mer som inte C kan förklara. Under vintern när han hade det där beteendet och vi mådde så dåligt grät C hysteriskt att mamma inte älskar honom. Pappa A har ju sagt sånt till honom - se inlägget "En Riktigt Ful Jävel ". C berättade även för mig att pappa förut sagt att han inte ska lita på mamma. Just den saken var för mig ny. Jag visste iom min sons beteende att det var någonting med det där.


SOL SOLECITO - caliéntame un poquito.

Likes

Comments

Så gott som varje kväll då C sover hos sina farföräldrar, vid/innan läggdags smsar jag honom godnatt till farmors telefonnummer. Exempel: "godnatt mammas älskling sov så gott <3<3<3<3". Få gånger har tiden försvunnit på kvällen och jag missat med att skicka det där smset innan han somnar.

SOL SOLECITO - caliéntame un poquito.

Likes

Comments

Jag glömmer lätt bort hur viktigt det är att skriva ner ALLT och har därför inte gjort det.

Men i förrgår kväll (tis) skickade A ett sms där det stod att han ska ta ut AL följande dag (ons) och hämtar honom klockan 11. A pratar alltid i bestämd form, det är väldigt stressande, låter bestämmande, kör över. Sådana gånger tvingas jag hantera situationen och honom och kommunikationen och det är extremt jobbigt. Jag blir väldigt stressad och det känns tungt, inte alls glatt och trevligt som saker borde vara.

Jag struntar helt enkelt i att svara. Jag har slutat vara trevlig och helt schysst eftersom jag kämpat i flera år - dvs själv varit helt sjävla schysst men inte fått något bra tillbaka, så nu räcker det; vi är inte längre ett par; jag vill inte ha med han att göra, jag känner jag ska ge tillbaka med liknande skit han ger mig för att visa att han inte kan stå på mig.

Synd bara är att hur mycket jag än vill visa han att han inte kan köra över mig längre och kämpar så räcker det aldrig, eftersom jag inte är sån person normalt tar det på krafterna och jag Kan inte vara så jämt men HAN är så jämt och därför är det omöjligt för mig att vinna.

Jag behöver dock hitta sätt som inte sliter ut mig, för jag har slitit ut mig totalt med att försöka samsas med någon som inte går att samsas med. Någon som är orationell och bara bryr sig om sig själv. Det här med att strunta i att svara är en sådan grej, en enkel sak som inte sliter ut mig men ändå visar att jag nu inte jäktar med att svara honom. Han brukar nämnligen strunta i att svara mig. MEN det är ändå jobbigt! All kommunikation med A är jobbigt! Jag orkar inte egentligen mera!

A brukar ju alltid ändra planer i sista sekund, nu, för att stå emot honom med samma skit han ger mig - väntade jag med att svara tills klockan var efter 10 samma dag (ons). I alla år med honom har jag varit genuin och schysst även fast han inte varit det, nu är det dags jag lär mig att inte köras över utav honom, eftersom att helt utesluta honom ur mitt liv är svårt då vi har barn tillsammans (gråter just nu eftersom det är så jobbigt att behöva stå ut med honom).

Jag svarade iaf att AL är hemma ca 11:40 för att tänja på det han önskar samt "ändra i sista sekund" som han och inte bara följa med i vad han säger. Detta har jag ju aldrig gjort förut då jag varit sammarbetsvillig och schysst osv som man ska vara men NU gjorde jag det för att visa att han inte kan bestämma och få allt han vill.

Sen tänker jag på att jag ska ge en förklaring eftersom annars kanske han blir ännu med osammarbetsvillig än vad han är nu.... se, jag kan inte vinna emot honom. Jag säger att AL älskar att vara med så sångstund och det är bra om han får vara det. A svarar OK.

SEN på kvällen när AL ska komma hem; jag har berättat hur A gjorde då jag hjälpte honom ta AL ur bilen på parkeringen sist. A smsar ju att de är påväg och vill då att jg kommer ut och tar AL så att A sen kör in bilen i garaget. Jag sa ju till honom sist att han kan ta hand om det själv i fortsättningen eftersom han då med argt ansikte ställde sig med huvudet högt och korsade armar och tittade nervärderande på mig då jag gick så att de människor som var runtom skulle få bilden av att det är någonting fel på mig. Igår kom det där SMSet, det står: "10 min".

Jag ignorerade honom. En stund senare kom han själv med AL.

C skulle sova hos farmor och farfar mån, tis och komma hem på onsdag, på onsdag säger farmor att han ska sova där, varför vet jag inte, om C själv vill (han brukar vilja men saknade mig nu och ville hem senaste jag hörde) eller om pappa sagt det; jag får höra med C när jag träffar honom. A kom hem och sov ändå, fast C stannade kvar hos farmor och farfar.

Idag sa farmor att pappa ska hämta C från skolan. Jag var på öppna förskolan med AL och kollade med farmor vad som bestämts, om C ville sova hos dem i natt igen för att då hämtar ju de han från skolan men om han ska hem så hämtar jag. Det var då hon svarade att pappa ska hämta. Nu har C varit borta sen i måndags även fast han ville inte vara utan mig alls. Han behöver mig så mycket, mer än han visat på ett tag. Jag har smsat farmor för att jag vill prata med C och väntar på svar. I morgon ska jag hämta C, jag ska säga till dem att de inte behöver hämta han utan jag gör det, nu vill jag att han kommer hem.

Och jag vet inte varför A smsar mig, nyss skrev han att AL's vattenflaska är i henriksdal. Inget jag behöver ett sms för, bara att ta med den, vi pratar ju ändå inte. Det är så hela tiden att ibland låter A lite trevligare men sen håller han på igen och det slutar aldrig, det är konstant. Jag skriver ibland att han sagt något med trevlig röst, men snart kommer något otrevligt så diskreta vis. Jag ignorerar A's sms.

I tisdags var jag med AL till BVC, så därför ingen öppen förskola den dagen. Hur det var på månaden minns jag inte ens.. ah just det; tittade i kalendern och ser att då var vi hos kvinnojouren. igår ons och idag tors har han iaf varit till öppna förskolan.

Idag fick jag en kallelse till barnenheten i kommunen eftersom BVC gjort en orosanmälan över att vi bor tillsammans igen - jag hade väntat mig det. Jag behöver stöd ifrån antingen kvinnojouren eller kvinnan som ska visa mig hemmet på fredag ( i morgon), jag behöver tacka ja till hemmet så att jag kan få den stöd jag behöver. Jag har planerat att tacka ja, jag håller till och med på att packa, jag är så orolig till att jag ska bli så besviken när jag ser där vi kan bo för att det inte skulle passa för mig. Jag har speciella behov. Jag har social fobi och därmed kan jag inte bo tillsammans med andra, min hjjärna kan inte slappna av alls tillsammans med andra och jag blir så stressad att jag tappar hår. Att vara utomhus är stressigt för mig pga sociala fobin så det är så viktigt att jag kan ha ett eget hem att återvända till. Jag skulle behöva att kvinnan från hemmet följer med mig på mötet, hon eller annan, det skulle hjälpa mig i samtalet med barnenheten.

SOL SOLECITO - caliéntame un poquito.

Likes

Comments

C = min äldsta son

A = mitt ex (jag gissar på psykopat)


Jag berättade för den här kvinnan som jobbar på det skyddade boendet som jag ska titta på under fredagen, hur A manipulerat C emot mig.

C's pappa säger till honom att mamma inte älskar honom, att mamma inte tycker om han, mamma är arg på han (fast jag inte är det), mamma hatar honom, med mera.

När C är ledsen eller arg, säger A att det är mammas (mitt) fel.

A säger till mig att jag ska få C att lyssna, göra det han ska, med hot att annars blir han (A) arg. Jag är då stressad, orolig och jag visar inte C något tålamod och då blir C ledsen eller arg på mig. Det blir bråk mellan C och mig. DÅ kommer A och tröstar C.

Kvinnan på kvinnojouren sa: En riktigt ful jävel.

SOL SOLECITO - caliéntame un poquito.

Likes

Comments

C = min äldsta son

AL = min yngsta son

A = mitt ex (jag gissar på psykopat)


I Fredags träffade C och AL sin far sist. I söndags var C ledsen och saknade sin far. Det är idag onsdag. Farmor och C pratade med honom och han sa att han antingen kommer till dem på kvällen eller åker till hans hem (där jag bor) - han åkte inte till C och han åkte inte hem.

På Tisdagskvällen kom han till C. C sov och träffade honom idag onsadg. På Onsdag (idag) hämtade han AL.

Jobbigt att se honom.

Jag ska på fredag träffa en kvinna som arbetar på ett skyddat boende här i staden jag bor, jag kan få komma coh bo där om jag vill. Saken är den att jag mår så otroligt dåligt att bo med andra människor (som jag inte känner). Jag har gjort det och min hjärna kan inte slappna av ens 1 sekund, jag skojar inte, jag är så stressad att jag tappar hår. Det är inte egna riktiga lägenheter men det ska finnas kök, man måste dock dela badrum. Jag ska åka och titta, jag hoppas att jag kan känna att det skulle fungera för mig.

När A kom idag hälsade han, mycket konstigt. Han lät trevlig. Men en började han säga åt mig saker som att jag ska ta AL och att jag ska amma honom. Han menar ju inget trevligt utan han beteer sig dominant och kontrollerande. Så det är mcket jobbigt. Att han har en helt ny personlighet är också väldigt jobbigt.

Den A jag känt är extremt macho, har svart humor och är "super cool". Helt plötsligt är han som en tönt. Det säger jag inte för att vara elak utan det är den förändring som finns hos honom. Det är bara att berätta exakt som det är, se det som det är - inte för att jag tycker jag är så cool eller för att prata skit utan det är bara fakta. Allting med honom är så jobbigt och att han inte är sig själv längre är också mycket jobbigt, det är jobbigt att behöva se det, höra det... hans röst/tonen i röten är så annorlunda, pratar på helt annat vis, använder ord han aldrig skulle använda annars - det är så skumt och det gör på något vis ont i en.. jag vill inte ha något med honom att göra men att en person man känt så länge helt plötsligt är en annan person är jätte jobbigt och jag undrar hur påverkar det C? Märker han det? Samtidigt är han ju inte mannen jag valde att mina barn skulle ha, altså han har inte ens personligheten jag ville att mina barns far skulle ha, man väljer ju lixom partner utifrån den de är. Jag tänker, förutom allt falskt och all skit han säkert lär barnen - nu också ska barnen växa upp med en person jag inte vet vem det är? Inte för att jag förstod innan att han var psychopat heller... allting är så svårt och så konstigt jag bara gråter just nu.

Sen undrar jag hur länge stannar han nu? Kommer han att umgås med C mera eller fortsätta som vanligt? As mamma och papa (farmor och farfar) säger de har pratat med A och sagt han behöver finnas för barnen när han är ledig, han måste vara hemma när han är ledig. Förra veckan träffade han C två dagar, och innan de två dagarna gick det 7 dagar utan att C träffade sin far och då sågs de en hel dag och den här gången gick det 4 dagar. Altså en del utav mig tycker det bara är bra att A håller sig borta från barnen pga allt han gjort och pga den han är och allt han påverkar dem med negativt. Sen finns delen i mig som ser C ledsen, som önskar att C har sin pappa, men pappa är ju en jävla idiot, så hur kan jag som mamma tycka att A borde vara runt mina barn? Trots att han är deras pappa? Sen vet jag att jag inte har någon rätt alls att bestämma om de ska ses eller ej, om han ska "få" vara pappa åt dem eller ej. Men som mamma vill jag notera att jag känner att jag behöver skydda mina barn från deras egna pappa och hur ska jag då kunna känna att jag är okej med att han finns i barnens liv? Det går inte! Logiskt fungerar det lika dåligt som det gör i hjärtat. Jag hoppas iaf på att A håller sig borta, jag kommer inte att försöka få honom att finnas där mer än han gör.. hans besök får gärna suddas ut ännu mer men när jag sagt det tänker jag också på hur ledsen C är för att han inte träffar pappa så ofta. Jag är ärligt talat rädd för AL's skull när hans pappa tar ut honom. A är inte försiktig av sig vad gäller placering av barnvagn i förhållande till andra bilar och håller dålig koll generellt samt att han inte känner empati och allt annat som jag bara kan undra över men inte vet för att det är alltid så att idioter är mer idiot än de visar oss.

Jag hoppas att A inte blir arg när jag flyttar härifrån. Han kommer då inte veta var barnen finns och ha mindre koll, mindre kontroll rättare sagt och jag hoppas han kan hantera det. Jag klarar inte av att bo här och hoppas så att hemmet kan kännas lite okej iaf. Jag hoppas. Väntar otåligt på att få se hur det är. Det positiva som jag vet om är att det ligger centralt i staden och det betyder bättre läge än A's lägenhet och det betyder att det blir närmare till C's skola vilket kommer kännas som mindre tungt... jag vet inte, jag får se, jag får vänta tills fredag.


SOL SOLECITO - caliéntame un poquito.

Likes

Comments