Allmänt

Det blev en kort skoldag för min del idag, alltid lika välkommet. Trots det valde jag att sitta kvar någon timme extra för att sköta undan skoluppgifter och annat som annars är svåra att ta tag i hemma. Skönt att få gjort saker som jag har gått och tänkt på en längre tid. Idag är en välbehövlig vilodag från träningen, redan efter någon timme hemma började jag klättra på väggarna... Vad ska man göra när alla läxor redan är gjorda? Klockan har inte slagit alldeles för sent, det här känns främmande. Kallas det fritid? Vad ska man göra då?

Jag ser inte längre mitt idrottande som ett fritidsintresse. För ungefär tre år sedan blev det en livsstil. Skola och träning är hos mig båda högt prioriterade, måste jag välja träningsläger före vanliga lektioner blir det träningsläger. Utan tvekan, men skoluppgifterna blir gjorda enligt bästa förmåga såklart. Under provveckor är det svårare, då går skolarbete klart före, trots att jag i de allra flesta fall ändå hinner med båda.

Så vad har jag gjort ikväll när jag har haft sk fritid eller vad man ska kalla det. Jo, jag har gjort undan uppgifter och andra praktiska saker inför kommande veckor så det blir mindre stress med det senare. Dessutom har jag varit ensam hemma med systrarna så vi har fått lite tid tillsammans, känns viktigt när jag annars har fullt upp med annat.

Hoppas du har haft en lugn onsdag,

Kram!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Träning


En helt vanlig tisdag går nu in på sina sista timmar och årets tredje vecka passerar snart halvvägs. Det har gått så otroligt snabbt och det känns som att jag har hunnit med mycket, vilket gläder mig. Träningsmässigt har dagen bestått av en kompromissad morgonträning.

Efter en alldeles för kort natt var ögonlocken tyngre än tyngst i morse när klockan ringde så det fick bli en kortare träning hemma men tanken att skippa träningen fanns inte på kartan. Dessutom hade jag ändå vaknat så vad skulle jag annars göra. Jag hade ändå hade stigit upp redan. Träningsnarkoman? Kanske det. Ungefär 30 min tog det för mig att göra 50 magövningar, 50 rygg, 5 hakdrag och små rörlighetsövningar för ryggen, 5 varv. Morgonen var startad. Plus att alla dagens hakdrag var gjorda innan kl 8 så ingen stress över det mer.

Efter skolan kallade gymmet och där gjorde jag bland annat frivändningar och bänkpress. Benen är fortfarande slitna efter helgen vilket kändes under träningen men imorgon väntar en lugnare träningsdag så då hinner de förhoppningsvis återhämta sig.

Dagens akuta måsten är gjorda så nu blir det att ta en tidigare kväll så jag får upp ögonen imorgon när en ny dag väntar.

Kram!

Likes

Comments

Utmaningar


Strax innan jul, i början av december, bestämde jag att jag innan julafton skulle göra 1000 stycken sk Bubka (kommer bilder och närmare förklaring en annan dag). En specifik övning i räcke för speciellt stavhoppare, målet för mig var att i slutändan komma åt att räta ut höften/få fötterna att lyfta rakt uppåt i själva stavhoppet istället för att fötterna rymmer från kroppen och höften inte stiger vilket i sin tur gör att hoppet inte stiger rakt uppåt. Det kan vara en följd av att man inte är tillräckligt stark i axelpartiet och magen, men fortsättningsvis finns det många olika sätt att hoppa stav på.

I våras mellan tävlingssäsongerna nötte jag dem hur mycket som helst och jag såg klara framsteg i hoppningen efter ett antal hundra repetitioner. Under sommaren och tävlingssäsongen låg jag lite på latsidan med dem men när FM och Finnkampen närmade sig var jag flera kvällar ute på gården enbart för att nöta mina "Bubkisar" på både brandstegar och gungställningar. Tidigare i vinter insåg jag igen att höften inte stiger lika bra som den gjorde i våras när jag hade nött dem som en galning och jag bestämde mig för att återuppta mitt nötande. Målet var 1000 st Bubkisar på en månad, jag kom bara till 700... Värt att nämna är att jag till en början hade kapacitet till 3st i rad utan paus, att då avsluta varje träning med att göra 30-40 st kändes vissa gånger väldigt mycket. Smått irriterade för en så envis och målmedveten person som mig att inte klara av att slutföra ett konkret mål.

Med en månad kvar till vinterns första FM tycker jag att det är dags för en utmaning igen. Jag gör det inte för någon annans skull, bara för min egen. Målet är 1000 st hakdrag (leuanveto/Chin-up) innan 17 februari då senior-FM avgörs i Helsingfors. Till dess är det 33 dagar, vilket betyder 31 st/dag. Jag börjar i kväll, någon annan som är med?

Likes

Comments

Träning, Resor

Hemma igen efter en lyckad, händelserik, omtumlande och lärorik helg i Pajulahti

Dagen efter en tävling tänker jag ofta det där skulle jag ha gjort, där borde jag ha bytt stav, varför hoppade jag inte så osv. tankar som kommer upp när adrenalinet börjar lägga sig. Idag har inga sådana tankar dykt upp, eller jo, på sätt och vis. Efter att jag klarade 380 i tredje försöket valde jag igår att byta till en styvare stav som jag aldrig har hoppat med i en "riktig" grop förr. Då funderade jag lite fram och tillbaka men jag valde ändå att använda den nya staven istället för att behålla staven jag klarade 380 med. Någonting som egentligen inte låter så komplicerat, men som mentalt är så mycket mer krävande än det ser ut.

För att göra det lättare att förstå, det är ungefär som att vakta ett litet barn man bara har sett i mammas famn en gång förut. Man vet i teorin hur man tar hand om ett barn: det har man gjort hur många gånger som helst men i praktiken kan det egentligen gå hur som helst. Alltså, i teorin är det att göra ett precis likadant tekniskt hopp men man har ingen aning om hur staven kommer att "reagera" trots att allt känns bra innan man ställer sig på ansatsbanan eller innan mamma lämnar barnet i din famn. För att dra en liten parallell.

Jag valde att hoppa med den nya staven för att få testa den, se hur den fungerar, och för att utmana mig själv. Jag var nöjd med 380 och såg att jag hade störra chans att klara nästa höjd med den nya staven, för den andra skulle ha blivit för mjuk (för liten) om jag skulle ha träffat upphoppet lite bättre. Välkommen in till stavhoppets teori :).


Idag på förmiddagen hade jag en redskapsträning för att avsluta helgen. Några nya övningar samlade jag till mitt register, nyttigt att ha så man kan plocka fram när det behövs nästa gång. Samtigt hittade jag svaga punkter i min fysik som jag nu ska jobba vidare på i vinter.

Här gör jag en ny övning för mig men som jag har sett andra stavhoppare göra tidigare. En torrövning för svingen, alltså skedet från att man lämnar marken till att man ska göra en ribbövergång. Man ska starta med fötterna/benen i 90 grader, med hjälp av axlarna/armarna pressa först fötterna till händerna och sedan räta ut sig så man hamnar uppochner. Däremellan gäller det att hitta rätt med huvudet så det inte hamnar i kläm. För att specificera, man ska vända ansiktet mot vänstra armen och vända huvudet bakom höger axel som pressas ut från ribbstolen med styrka från axlarna för att komma runt. Lycka till!

Kram!

Likes

Comments

Träning, Resor

Mental styrka, är som jag tidigare nämnt en stor del av stavhoppet. Idag både hjälpte det och själpte det mig. Jag hade samma fokuserade känsla i kroppen som jag har hittat under de senaste tävlingarna i vinter. Det hjälpte mig till att ta min första pallplacering på en nationell tävling bland damer. Jag hade visserligen turen lite på min sida men stavhopp är stavhopp och hela jag är fyllt av sån euforisk känsla i hela kroppen just nu. Ett litet steg för mänskligheten men ett STORT steg för mig! I de här stunderna ångrar jag inte ens en millisekund vad jag håller på med och nu njuter jag Pårikigt, samtidigt som jag är tacksam över min familj, släkt, vänner och inte minst min tränare som stöttar och hjälper mig på vägen. Tack!

Likes

Comments

Träning, Resor


Efter en längre bilresa igår på eftermiddagen kom vi fram till Pajulahti där jag kommer att tillbringa helgen. Två gånger per år arrangeras det sk stavkarnevaler, i Somero (på sommaren) och i Pajulahti (på vintern). Ett tillfälle där stavhoppare i alla åldrar och alla nivåer samlas för att tävla och träna tillsammans med kunniga tränare. Det är roligt att träffa och tillbringa några dagar per år med liksinnade personer.

Eftersom stavhopp till mycket stor del en teknikgren har alla olika tränare sina egna teorier om hur det är bäst och lättast att hoppa, därför är det intressant för en analytiker som mig att testa olika tekniker för att se vad som passar bäst i min hoppning, vidga perspektiven och lära mig att hoppa ännu lite bättre.

Idag på förmiddagen gjorde vi koordinationer och isättningsövningar med stav tillsammans med en, för mig, ny tränare. Rikigt intressat och se hur han anser att hoppningen borde se ut. Bilderna visar olika skeden i en isättning hur han ville det skulle se ut. Det finns inte direkt någontingt som är rätt eller fel i hur olika tränare och hoppare vill att olika skeden ska se ut, det är bara annorlunda. Det är någonting som är fachinerande inom stavhopp.

I gångtempo går det bra att få till en bra isättning men i stundens hetta är det svårt att komma ihåg alla detaljer om handleder, armbågar, höftposition och fingrar. Men jag jobbar på det och vill bli lite bättre varje gång.

Igår kväll var det tävling för min del och förväntningarna var inte så höga efter så mycket sittande strax innan. Jag såg det mera som en träning att få hoppa med full tävlingsansats, 14 steg, igen. Jag blev glatt överrraskad och klarade 380, det känns så otroligt bra. Dessutom med lite luft den här gången. Nu har jag också fått möjlighet att tävla med full ansats vilket gick bra men inte mycket mer än så. Förhoppningsvis går det bättre senare ikväll då jag tävlar i damklassens A-tävling.

Kram!

Ett stort tack till er som genom olika kanaler har kommenterat min analys om att vara ambitiös eller skrystam, det värmer! Tack!

Likes

Comments

Tankar & Funderingar

Att fundera och reflektera över olika saker är någonting jag väldigt ofta går omkring och gör. Medvetet och omedvetet. Den senaste veckan har jag funderat över balansen mellan att vara ambitiös eller skrytsam. Ju mer jag tänker på det inser jag att det är hårfin balansgång.

Är jag, som idrottare, ambitiös då jag på några minuters rast i skolan öppnar datorn för att svara på mejl om idrottsrelaterade ärenden. Den enda stunden på dagen eller veckan jag kanske har tid med det. Eller uppfattas jag som skrytsam bland min omgivning när jag sätter uppmärksamhet på mejlen istället för att umgås och prata om var fester hålls inkommande veckor och andra helgplaner, när jag ändå kommer att vara borta på läger eller tävling, igen. Eller när jag planerar inkommande tävlingsresor runt om i landet eller utomlands, inkommande mästerskap eller andra större tävlingar.

Ibland funderar jag också över hur folk i min omgivning orkar höra på mig. När andra pratar om vad de har gjord den senaste veckan om nya serieavsnitt som var sååå bra, om personen man lärde känna i helgen, läxor man kämpat med i timmar, pojkvänner osv. När mina dagar är fyllda med träning, skola och läxor därför är det enda jag kan kommentera idrotts- eller skolrelaterat. Ganska smalt urval av ämnen. Men det här året vill jag jobba på det, mest för min egen skull men även för andras. För jag väljer att inte lägga min huvudsakliga tid på någonting annat.

Det är ett medvetet val jag har gjort och jag Älskar idrotten och allt som det bidrar med till mitt liv. Många saker jag har lärt mig från idrotten är jag övertygad om att jag kommer ha nytta av i framtiden, någon gång. Jag lever helt enkelt för idrotten i det här skedet av mitt liv.

De allra bästa veckorna, de veckorna jag lever för, trots att novembermörkret ligger över hela norra halvklotet. Det är de veckor när det är minst en träning per dag gärna två, och veckan får gärna avslutas med ett träningsläger. Om dessutom träningarna går bra kan jag inte beskriva med ord vilken lycka hela min kropp fylls med. DÅ trivs jag som bäst och ångrar inte en sekund valet att satsa så hårt på min idrott som jag endå gör. Trots att jag får betala med min tid för det.

Jag upplever mig själv ambitiös speciellt i sammanhang med idrott. Jag gör allt jag kan för att nå mina mål och drömmar. Jag är inte blyg med att dela varken framgångar eller motgångar men samtidigt vill jag inte uppfattas som skrytsam. Eftersom jag också är nyfiken på andra personers framgångar och målsättningar kanske det bidrar till mitt sätt att vara. Men om jag har gått över gränsen från att vara ambitiös till skrytsam har jag svårt att avgöra själv så om du vill får du mycket gärna upplysa mig om var jag ligger, för jag vill vara den bästa versionen av mig själv och bland människorna som jag umgås med.

Likes

Comments

Träning, Skola

Under de två senaste dagarna har energin och motivationen för skola och skolarbete gjort en svacka. Jag tror att det dels beror på att det är första skolveckan efter jullovet som snart går in på sin sista dag vilket gör att hela hjärnan skriker helg. Men också när de sista dagarna innan skolveckan för min del var så händeserika med många nya situationer i och med Stockholmsresan och det i sig kräver en del. Men idag har jag haft fredagskänsla hela dagen när det var min sista hela skoldag den här veckan.

Igår överlevde jag, enligt mig, veckans längsta dag. Onsdagar känns alltid så långa när man är mitt uppe i allt arbete och helgen känns så långt borta. Började lite senare så jag hann ta en kort men så välbehövlig sovmorgon. Skoldagen bjöd för omväxlings skull på en intressant föreläsning med en duktig mental tränare, så inspirerade och direkt efter det valde jag att gå och lyssna på när en man berättade om företagsamhet speciellt för egenföretagare, vilket jag kanske kommer att ha nytta av i framtiden, man vet aldrig.

Träningsmässigt blev det ett teknikpass med betyget ok, jag hade kanske för höga förväningar efter sandhoppningen i måndags och tävlingen i lördags som båda gav en så positiv känsla i kroppen men det är bara att hitta tillbaka till den känslan när jag imorgon åker på träningsläger/tävlingsresa till Pajulahti för att spendera helgen där. Det blir tävling där både på fredag (19-års klassen) och lördag (damklassen) men mer om det senare.

Idag startade jag dagen med morgonträning. Vi gjorde aktiv stretch, rörlighetsövningar och liknande i en och en halv timme. En lättare träning men det känns alltid bra efteråt då "morgonstyvheten" försvinner ur kroppen. En helt vanlig skoldag och efter skolan valde jag att sitta kvar en stund och jobba med en inlämningsläxa i matematik tillsammans med C när det känns som att jag jobbar i motvind i den kursen för tillfället. Några uppgifter fick vi gjorda så resten ska jag försöka mig på senare ikväll eller en annan dag.

Nu är planen att läsa på förhör och packa träningsväskan och så hinner jag förhoppningsvis räkna någon uppgift innan jag ska försöka ta en tidig kväll för att få till en bra tävling redan imorgon.

Kram!

Likes

Comments

Träning, Skola

Idag blev det en produktiv dag redan från morgonen med morgonträning innan skolan, någonting jag verkligen uppskattar att mitt gymnasium ger möjlighet till för idrottre. Det blev lite rörlighetsövningar i olika former och vi avslutade med några hopp från kort fart + rak stav med fokus på att svinga uppochner men med några nya detaljer att tänka på. Det känns bra att få lite nya saker att tänka på när vi alltid börjar med att hoppa med kort fart + rak stav när vi har teknikträning eller sandhoppning så det blir lätt enformigt efter x-antal träningsveckor. Efter morgonträningen var det skola som gällde. Idag hade jag två vanliga lektioner, en håltimme där jag tog ikapp en missad lektion och en mattetimme där energinivån var lägre än lägst.

Efter skolan var det träning igen, ett lättare styrkepass i gymmet som avslutades med tester i kulkast. Idag har det varit en lugnare träningsdag i form av mindre belastning för att inte ta allt ur kroppen när det imorgon är teknikträning på programmet. För min del betyder det förhoppningsvis hopp med full ansats för första gången sedan September och hopp med några av stavarna som jag testade igår på sandhoppningen. Det ser jag så mycket framemot.

Kram!

Likes

Comments

Träning, Skola

Måndagen är snart avklarad och vardagen börjar rulla på igen. Skönt ändå på något sätt när jag fungerar bäst efter rutiner. Efter en lång resdag igår blev det en kort natt för min del men jag bestämde mig ändå för att stiga upp och gå till skolan redan från morgonen. Det blev en längre dag som avslutades med övning inför äldstes dans som ska dansas i mitten av Februari.

Efter skolan var det raka vägen till träningen som gällde. Det blev ett kortare pass sandhoppning men ändå såå lyckat. Eftersom stavarna jag hoppade med på tävlingen kommer att vara för mjuka när jag den här veckan kommer att gå ut och träna med full ansats provade jag ut nya stavar som jag kan hoppa med. Dagens träning gick alltå ut på att testa olika märken, längder och styvhet på de olika stavarna för att sedan analysera vilka som kändes lättast att hoppa och springa med när det trots allt spelar stor roll att hoppa med stavar som känns bekväma att hantera. Jag hittade några favoriter bland de olika serierna så får se hur det går att hoppa med dem i riktig grop senare i veckan, så förväntansfull. När man hoppar i sanden behöver man inte alls fokusera på upphoppsställe och ribbövergångar. Därför är det tacksamt att testa nya stavar just på sandhoppning när det "ända" man måste tänka på är löpningen, isättningen och att få böj i staven dessutom stegmärket är inte lika känsligt. Det är också lättare att höja greppet vilket samtidigt tränar det mentala.

Blev en kväll med hela familjen samlad, någonting som vi i vårt hus åstadkommer mycket sällan, det gör att man värdesätter dem högre.

Hoppas du får en fortsatt bra vecka, Kram!

Likes

Comments