Läste @Ovaddad 's blogg och blev så himla sugen på att delta i ready4life's Fitchallange i 8 veckor. Går som tidigare nämnt och tränar 2 ggr i veckan med StarkMamma men nu är det uppehåll i 3 veckor innan en ny 7-veckors period går igång. Vill verkligen komma i form till sommaren och framförallt få en tajt mage igen så nu kör vi. Känns som den perioden i livet igen då man tränade simning flera dagar i veckan och red alla. Dags att få känna sig stark, sund och tajt åter igen.

Tips till alla er som bor någorlunda nära Kungsbacka, 249 kr är ingenting i jämförelse med vad man får. Ska försöka få med Elin på tåget med.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Jag vet inte vad jag ska tänka eller känna.

Överläkaren ringde och följde upp resultatet av min bäckenmätning då vi tidigare haft kontakten. Detta p.g.a. min/Oscars förlossning inte gick enligt textboken och därav utredningar har gjorts i efterhand på vad som gick "fel". Jag är först och främst väldigt tacksam för den uppföljning som har gjorts, inga klagomål där. Tänker jag tillbaka på förlossningen, kan jag än idag önska att jag fått uppleva den häftiga känslan att nå ända in i mål den naturliga vägen. Överläkaren beskrev det så bra; "Sofie, du sprang ett helt marathon. Skillnaden för dig var att tre meter innan mål stukade du foten och du blev istället buren över mållinjen."

Resultatet från bäckenmätningen bekräftade att jag har en trängning. Denna trängning innebär svårigheter för mig att föda vaginalt även om det inte är inte är ett blankt nej, det skulle bara kräva speciella förutsättningar. Oscar var normalstor och vägde 3575 gram, i mitt fall blev han för stor. I samtalet framkom med de underlag röntgen gav, att jag aldrig kunnat föda Oscar den naturliga vägen. Det indikerar också min förlossningskurva. Allt var normalt, jag öppnades 10 cm, Oscar gick ner som han skulle men fastnar och står istället och stångar mellan kl. 17 och 01 dagen efter. Jag ligger i krystvärkar utan att förloppet går framåt. Hela förlossningen varade 31 h. De ser huvudet, jag kom så lågt som 90 procent av vad de kallar en fullgången förlossning innan det konstaterades att han satt fast. Då trodde man att det berodde på att han låg med huvudet vinklat uppåt, vilket är en del av problemet men nu vet man också att mitt bäcken var för trångt för hans storlek. Överläkaren sa också att det var tur att sugklockan inte användes, hade den lagts så hade det kunnat gå riktigt illa.


Mina val för framtida graviditeter/förlossningar ser ut som följande. Planerat snitt är att föredra, annars krävs det att barnet är väldigt litet för att jag ska klara att föda fram det. Skulle jag i diskussion med läkare ändåvilja prova vaginal förlossning igen måste en detaljerad plan sättas upp med regelbundna viktskattningar av barnet där man eventuellt sätter igång mig tidigare än beräknad födsel, problemet med detta är att det dels inte är att föredra att barnen föds långt för tidigt samt att det finns inga garantier för att förlossningen ändå kan gå hela vägen. Dock med starka värkar, ett snabbt förlossningsförlopp och en liten bebis är det ingen omöjlighet.

Min största prioritering kommer alltid vara bebisens välmående, inget snack om saken. Dock har jag enligt läkaren i princip genomgått en hel förlossning varpå jag bara blivit snuvad på konfekten, dvs den häftiga känslan när barnet kommer ut och värkarna avtar. Även om jag än idag skulle välja kejsarsnitt så finns det ändå någon del i mig som är avundsjuk på alla de därute som fått uppleva känslan av befrielse och glädje när barnet kommer ut den naturliga vägen..

Trots allt är jag glad för alla svar, glad för det faktum att jag inte kunde gjort något annorlunda själv. Och sist men viktigast av allt, jag har min Oscar. Han mådde bra trots den förlossning han fick genomgå och han är min värld.

Likes

Comments

Gravidkilona är borta!
Jag känner mig starkare och starkare för varje dag. Känslan när man tar på sig sina minsta jeans och dom plötsligt känns lagom. DEN känslan är magisk! Det blir kanske Beach 2017 iallafall.

Likes

Comments

Igår kväll var jag på röntgen för att undersöka mitt bäckenmått, jag hade fått en remiss från kvinnokliniken då man vill kontrollera att det för mig i framtiden är möjligt att föda vaginalt. Då Oscar var normal i vikt och längd men trots det fastnade så kan man pga min längd och ganska smala höfter i nuläget inte utesluta att samma sak händer i eventuella framtida förlossningar. Skulle det visa att de är för smala mått är valet enkelt, kejsarsnitt oberoende om jag hade kunnat tänka mig att föda vaginalt. I dagsläget är jag fortfarande negativt inställd till något annat än kejsarsnitt oberoende av resultatet i röntgen pga de felbeslut som togs sist, men man vet aldrig.

Likes

Comments

Trots träningsvärk i rumpa, lår och rygg så är dagens stora mission att gå långpromenader för att få mina "5 mil i veckan" av klarade. Gick 8 km imorse så nu återstår 1,3 mil, har visserligen idag och imorgon på mig men planen var (om det är fint väder) att ge mig ut på ett löppass imorgon och då vill jag inte känna ångesten efter att jag måste gå en längre sträcka också.

Beach 2017, du SKA ske.

Likes

Comments

Mammaträningen precis avklarad för dagen, idag med fokus på rumpa och kondition. Både Oscar och Alice skötte dig exemplariskt så jag och Elin kunde fokusera hundra procent på träningen. Duktiga bebbar. Dock lär vi väl känna att vi lever imorgon men kul var det!

Likes

Comments

Få var det dags för mig och Oscar att bege oss mot Halmstad och AHN kiropraktorerna. Dels för uppföljning av mina nackbesvär sedan bilolyckan som skedde under graviditeten men också för att korrigera bäckenet efter både graviditet och förlossning. Jag genomgick akut kejsarsnitt men Oscar var så långt ner i kanalen innan han fastnade så han bara var 1 cm från att sugklocka hade kunnat användas, därav har bäckenet också tagit lite stryk. Det ska bli superskönt att att rätta till kroppen nu när träningen faktiskt kommit igång, vill inte bygga muskler utifrån ett felaktigt läge.

Likes

Comments

Målet på 5 mil i veckan håller i sig. Denna veckan har jag tillsammans med Elin dessutom startat fysträningen med StarkMamma och dessa är såklart utöver mina 5 mil. Klapp på axeln till mig. Imorgon inleds ny vecka, målet kvarstår, 4 kilo ner innan maj.

Likes

Comments

Trött, nyduschad och osminkad efter dagens träningspass med StarkMamma. Satan vad jag känner att jag lever, men vad stark man kommer bli. Det var många år sedan jag utmanade min kropp på detta sättet. Oscar skötte sig finfint under hela passet, det var först på slutet som han började tappa humöret. Han låg dock i nästan en timme på mattan och bara jollrade och underhöll sig själv, mamma blir stolt. Utöver träningspasset med StarkMamma så gick vi 6 km, dock klagade Runkeeper på att tempot inte var vad det brukade. Konstigt när man har träningsvärk i varenda muskel i kroppen.

Likes

Comments

Första träningspasset idag med StarkMamma och fy f*n vad ont jag har. Överallt, redan. Hur illa är det inte när man känner låren krampa redan efter uppvärmningen. Idag var det fokus på lår, rumpa, armar och rygg. Jag var först tacksam när Oscar började protestera under träningen, trodde att jag skulle få återhämta mig lite men icke, knäböj med bebis i famnen. När träningspasset var avklarat och jag och Elin skulle ta oss ner med vagnarna nedför trapporna kände jag benen svikta. Min långsammaste promenad hem någonsin och väl hemma får jag inte av mig skorna för att det gör för ont att böja sig ner.

En dags återhämtning, på torsdag ska vi på det igen. Herre Gud.

Likes

Comments