View tracker

 

Det finns ett fenomen kallat "smak". Smak är individuellt och kan innefatta flertalet olika ting. Just på grund av detta är ämnet högst intressant.

 Av hela jordens befolkning på ca. 6.5 miljarder människor, så har nämligen de allra flesta människor helt skilda smak på till exempel mat, dryck, mode, inredning, böcker mm.
Vi skiljer på smak genom att vi faller för partners med olika egenskaper, vi diggar till olika låtar på radion, vi tycker olika om politiska frågor, vi har olika sorters humor osv.
Smak är ju som sagt individuellt, men mycket påverkas av samhället. Oftast, fast du inte tänker på det, så bestämmer samhället vad du ska tycka och tänka om olika saker. Samhället bestämmer till exempel att kvinnor ska vara smala och ha smink, fast det är okej att männen inte har det. Det bestämmer vad vi ska ha för kläder på oss och vilken religion vi ska tillhöra eller vilket parti vi ska rösta på.
För samhället spelar det ingen roll vad du egentligen tycker, för har du inte samma smak som alla andra så hamnar du i utanförskap, i princip.

Jag, som sekulariserad svensk, anser ju däremot att individuell smak är något positivt och borde främjas alltmer, även om jag tycker svartrockare, eller vad de nu kallar sig, med dit-målade svarta tårar på kinderna ser ut som mr death himself och borde ta och kamma håret ibland.

Alla människor har kännedom kring ämnet vi diskuterar, vad jag då inte förstår är hur man kan påtvinga andra människor sin egna, fruktansvärt hemska smak.

Det händer oftast på bussar eller spårvagnar, där människor i dagens anonyma samhälle tvingas nära inpå varandra, det är som upplagt för konflikt.

Oftast (läs alltid) är det barn i unga tonåren som spelar hög, för jävlig, utländsk rapmusik så att alla stackare som glömt sina iPods hemma har lust att trycka in deras sony ericsson där solen inte lyser på dem!
Hur kan man ens med? Hur kan man så fullkomligt bara skita i att jag som sitter bredvid kanske inte alls vill lyssna på musik just för tillfället. Får barn ingen uppfostran längre?

Samma sak med parfymer och hårspray. Jag skiter i om du inte luktar gott till festen du ska till, eller har tillräckligt med volym i håret. Spraya för fan inte på bussar!
Jag kanske tycker att din doft luktar tant och vill gärna inte behöva lukta det resten av dagen tack. Jag kanske rent utav är allergisk och dör av allergichock. Du har väl förhoppningsvis ett hem där du kan spraya hur mkt du vill utan att någon skall behöva gå sina sista dagar till mötes.

Man blir så trött på att behöva använda hjärnan åt andra människor ibland.
 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Den feta delen av världens befolkning gör numera revolt också till råga på allt. De sätter sig emot allt vad hälsa heter och proklamerar stolthet över sina övergödda kroppsdelar. "I'm fat and I'm proud of it!". Detta sorts uttryck brukar oftast användas av människor som ser annorunda ut än vad den normala befolkningen gör endast för att försöka försvara sin egen lathet till att aldrig ha satt sin fot på ett gym eller ätit sallad.

Att vara stolt över en uppenbart hälsoriskartad kropp är för mig oförståeligt. Hur kan man tycka om att inte kunna gå i trappor utan att svimma? Hur kan man tycka om att ständigt lukta svett?
För det är ju ganska svårt att vara hygienisk när man måste lyfta på fettvalkar för att överhuvudtaget kunna tvätta sig själv.

Dessa människor borde INTE vara stolta över sig själva, tvärtom, de borde ta mig fan skämmas över att de ser ut som stryk och att de blivit så lata!
Jag skulle vilja säga att det är synd om er, men det är det ju faktiskt inte, ni har ju er själva att skylla.

Att man ens säljer kläder i antalXL storlekar förstår jag inte heller. Egentligen borde man bojkotta storlekar över 3XL så att tjockisarna får gå nakna. Då kanske de äntligen förstår att de behöver banta... eller röra på sig åtminstone.

De borde inte få föröka sig heller. Hemska tanke att de skall bli ännu tjockare när de är gravida och sedan föra vidare den feta genen till nästkommande generationer. Ska eländena aldrig ta slut?
Att det ens finns killar som vill befrukta dessa fläskberg!? Visste inte att det fanns något sexuellt med en fettklump, kan ju lika gärna gå och jucka mot några kilo ister istället, same thing?
Ja, jag vet.. Det finns ju faktiskt en personlighet bakom allt. Buhu.

Jag vet inte vad Ricky Lake startade för något patetisk tankesätt, men eftersom skiten inte sänds längre får vi väl hoppas på att den tjocka stoltheten dör ut inom en snar framtid. 
För ni är inte snygga, inte hygieniska eller hälsosamma. Så om inte för din egen skull, så för min; Banta!

Jag är inte elak, bara realistisk

Likes

Comments

View tracker

Nu när människor runt om i världen börjar få tillgång till mer pengar så börjar vi också unna oss mer. Vi konsumerar inte bara det livsnödvändiga utan vi köper även sådant som för oss egentligen är totalt onödigt endast för att vi själva anser oss vara värda det. Men vad gör människor när unnandet går över styr, när det istället blir farligt? 

Jag syftar på de människor som unnar sig för mycket av det goda. De utmärker sig genom att väga dubbelt så mycket som oss andra, de måste köpa kläder i storlek 8XL och de kan dricka 3 liter Coca Cola och äta tre chokladkakor utan att spy. Dessa människor är helt enkelt fetare än den normala befolkningen och de gör inte mycket för att motverka det.

Västvärlden har tagit emot den nya hälsosamma trenden med öppna armar. Aldrig förr har det väl sålts så mycket nyttig snabbmat, diet-brownies och caffe latte med soyamjölk som nu. Det är den nya hälsosamma eran vi äntrat där alla vill vara smala och vackra. Förutom den redan feta befolkningen…

Dessa människor verkar inte bry sig alls om att de tar upp två platser på bussen så att jag måste stå, eller att det är jag som måste betala (skatt) deras framtida sjukhusbesök då de äter sig till en säker död. Jag förstår inte hur de kan trivas med att vara tjocka då kroppen endast utgör ett motoriskt hinder.

Fetma har ju klassificerats som en sjukdom nu också.
”Fetma är en ganska vanlig sjukdom som uppstår när man äter mer än vad man förbränner.”
Tillåt mig att skratta. Hur fasen kan något som är självförvållat utgöra en sjukdom? Äter man för mycket får man skylla sig själv att man blir fet, det är ingen åkomma.
Man brukar säga att fetma kan vara ärftligt vilket jag ställer mig emot. Visst, man kan ha lättare att gå upp i vikt än andra vilket man kan motverka. Det enda man ärver enligt min åsikt är matvanorna. Äter din tjocka mamma gräddiga såser och efterätter varje dag så gör du antagligen också det. Inte konstigt att även du blir tjock! 

Det är tydligen väldigt lätt att skylla på andra. Är man tjock så är det Mc Donalds fel, är man för smal så är det modeindustrins fel, bla bla bla. I dagens samhälle tar ingen längre ansvar för sina egna handlingar. Det är synd. Har vi blivit så lata att vi ens orkar stå upp för det vi gör?
För ingen har tvingat dig att äta på Mc Donalds varje dag. Man är ju ganska dum om man inte förstår att man går upp i vikt av onyttig mat och obefintlig träning. 

Du får gärna vara tjock, bara du låter mig sitta på bussen och slutar skylla ifrån dig.
Jag är inte elak, bara realistisk.
 

Likes

Comments

Det har ju blivit lättare att bli "känd" nuförtiden som vi alla vet,  med tanke på youtube, bloggar, doku-såpor etc. Detta verkar få människor att i princip göra vad som helst för att få uppmärksamhet och berömmelse. Är det pengar man är ute efter eller har vi i dagens anonyma samhälle blivit såpass osynliga att vår enda önskan är att synas?

Det har nämligen uppstått ett nytt fenomen, så kallad "videoblogg". Istället för att skriftligt publicera sina tankar och åsikter så spelar man in en muntlig presentation av det eller de ämnen man vill diskutera. Oftast (läs: alltid) behandlar dessa inspelningar totalt ointressanta ämnen vilket bloggarna själva verkar förstå eftersom de aldrig vet vad de vill få sagt. Språket i dessa videos kan liknas vid en fjortonårinigs ordförråd då yttranden som typ liksom, myspysba och puss puss, är vanligt förekommande. 
Videobloggar är i allmänhet utav mycket dålig kvalitet eftersom de vanligen spelas in med en kameramobil framför badrumsspegeln vilket även ger bloggaren en chans att på samma gång spana in sin egen spegelbild.
Ämnen som brukar diskuteras i videobloggar behandlar ofta dagshändelser och framtida planer som för bloggarna tycks vara vitalt allmänvetande för resterande av sveriges befolkning. 

Att dessa bloggare sedan förväntar sig berömmelse och faktiskt får det, är för mig oförståeligt. Det räcker med att ta en titt, okej kanske två-tre för att ge stackaren en chans, för att sedan döma ut människan som totalt befriad från intelligens och skam.
Tittar vi på katastrofalt dåliga videobloggar för att de är intresseväckande? För att få oss ett gott skratt? Oavsett varför vi gluttar på videon så kvarstår faktumet att denna bloggare faktiskt tjänar på att vi vill titta. Sedermera tror säkerligen bloggaren själv att de producerar kvalitativa videos med intressant eller nöjsamt innehåll, sådant kan ju unga hjärnor förmoda då antalet besökare stiger för var dag.

Det är pinsamt att överhuvudtaget publicera en videoblogg, även om du är intelligent och faktiskt har förmåga att känna skam. Riktigt pinsamt.
Skall jag behöva skämmas över andra människor eller skall de ta sitt förnuft till fånga och göra det själva?

 

Likes

Comments

Det är sådana där vegetarianer, veganer eller vad de nu kallar sig som irriterar mig. Egentligen så bryr jag mig inte om de vägrar äta kött, de får skylla sig själva att de måste proppa i sig bönor och knapra omega 3-tabletter för att de skall få i sig all näring de behöver för att överleva.

Det är istället det här med att de lägger sig i andra människors matvanor som jag reagerar på. Jag tror inte att det finns någon organisation bestående av köttätare som protesterar mot vegetarianers inställning till kost genom demonstrationer och liknande? 
Nej, vi köttätare låter dem andra praktisera sina egendomliga vanor för sig själva. Men vegetarianerna/veganerna måste prompt försöka få oss vanliga människor att sluta äta det vi gillar bäst.

Jag anser det vara helt naturligt att äta alla sorters kött; Ko, gris, kyckling, guldfisk, orm, sniglar, hund osv. Nada problema, ät på. Redan på stenåldern jagade vi pälsklädda varelser på savannen som skulle grillas fint över elden, och då pratade ingen om att man istället endast borde äta frukt och grönsaker för att det var synd om djuren. 

Jag känner till problemen kring köttkonsumtionen. Jag vet att vi skadar miljön, djuren och oss själva i viss mån, genom att äta just kött. Sen så erkänner jag att jag kanske inte alls skulle vilja äta den där lilla valpen som kineserna flådde levande och hackade ner i en krämig gryta. Eller de där stackars grisarna och hönorna som trängs ihop i minimala utrymmen innan de slaktas för att sedan säljas i stress-smittat kilopris på ICA. Det är ju faktiskt hemskt. Faktiskt…

Men eftersom det finns rättvisemärkta varor i butikerna så förstår jag inte vegetarianernas gnällande. Efterfrågan styr utbudet heter det faktiskt. Och som konsument kan du påverka rätt mycket genom att handla det du anser vara kvalitativt istället för det som är billigast på hyllan. För tänk på de stackars grisarna…

Vad gäller vegetarianer/veganer så räcker det inte med att äta annorlunda än vi andra människor, de måste vara annorlunda också. Det har liksom bildats en hel livsstil kring ämnet där man skiljer sig från mängden genom att klä sig annorlunda, ha annorlunda frisyrer och konstiga kläder. Sen är de ju såklart djurvänner och miljömedvetna. Hela konceptet går ut på att de skall vara så mycket mer annorlunda att de till slut nästan förvandlas till djur själva.

 Ta Greenpeace till exempel. Fredligt demonstrerande, jo hejsan. De orsakar upplopp och de hindrar människor från att utföra sitt arbete. De sitter fastkedjade, helt tysta som möss (som de för övrigt sympatiserar med) vid diverse arbetsplatser för att visa sitt förakt mot vad företagen tjänar pengar på. Ibland kan jag vara positivt inställd till sådant, det beror lite på vad det handlar om. Men i majoriteten av fallen så blir jag bara så trött på vad dessa patetiska människor orkar hålla på med. 

Sen finns det ju vegetarianer/veganer som är helt normala också, de råkar bara inte äta kött av någon konstig anledning. Ni har missat något kan jag säga.

Likes

Comments

När jag var mindre så fanns det vissa saker man kunde ägna sig åt som gjorde att man blev lite tuffare och lite mer populär. Man kunde dock välja att inte hålla på med dessa ting, men då blev man också automatiskt utesluten från denna populära bildning av ungdomar.

Ville man vara någon skulle man röka ibland, man skulle dricka alkohol och köra moppe utan hjälm. Man skulle vara ute länge på kvällen och ljuga för sina föräldrar om vad man egentligen höll på med en fredagsnatt klockan tolv. De killar som var lite tuffare än andra hade inte så bra betyg heller, för det var ju svårt att hinna med skolan när man hittade på så mycket annat av värde, som till exempel att tillverka rökbomber som sedan skulle kastas in i skolkorridorerna och orsaka kaotiska utrusningar till skolgården. 

Än idag anser jag mig veta att de som är lite tuffare än andra, även i vuxenvärlden, är de som utsätter sig själva för någon slags fara. 

För vad är det egentligen som gjorde rökning så populärt på högstadiet? Var det på grund av vetskapen att nikotinpinnarna egentligen var till för de äldre, att det var förbjudet? Kanske.
Cigaretter är inte bra för oss, det vet vi. Om några år ramlar vi av pinnen med kolsvarta lungor. Vi vet alltså att vi i princip går en säker död tillmötes av cigaretter. Varför röker vi då?

Att dricka alkohol är väl mer accepterat, tanken slår oss inte att det faktiskt är ett gift vi dricker. Men så fort alkoholen når blodet och förgiftar din reaktionsförmåga, din sociala spärr osv så utsätter du dig för fara. Är du lite tuffare och har lite roligare än han som sitter hemma framför tv:n och dricker Coca Cola Zero då?

Sen finns det sådana människor som köper bil efter utseende också. Inget fel med det egentligen. Men tänk efter, han är ju lite tuffare än dig eftersom han har en sådan fräck Cab medan du kör en töntig kombibil som fick bäst betyg i krocktesten. Han splashas direkt vid krock, medan du klarar dig med endast ett blåmärke. Ändå är han bättre än dig, för bilen är ju faktiskt finare.

Vi cyklar utan hjälm för att hjälmen ser så töntig ut.
Vi kör i 200 på motorvägen för att det är kul att köra fort.
Vi har sex utan kondom för att det är skönare utan.

Det finns yrken som är lite tuffare än andra också. Det är mer respekterat att arbeta som brandman än att jobba på reklambyrå. Tjejer tycker ofta att brandmän är ganska sexiga i sina uniformer också. Alltså är det både sexigt, respekterat och tuffare att utsätta sig själv för fara, vilken fara det än handlar om.

 Har vi människor blivit så trötta på vår tillvaro att vi måste utmana vår egen existens för att finna någon sorts spänning i livet? Det räcker inte längre med en trevlig charterresa till Grekland, utan vi måste åka på Safari i Afrika och bli halvt uppätna av ett vilt lejon. Vi måste bestiga de högsta bergen i världen och gå med öppen väska i Mexico City, för att överhuvudtaget ha något att skryta om för grannarna hemma i Sverige. 

Att leva farligt heter det.
 

Likes

Comments

Människor nuförtiden verkar hålla på med de mest ointressanta saker man kan tänka sig. Man pratar om ointressanta saker, arbetar med ointressanta uppgifter och bloggar om ointressanta ämnen. Men vad är det egentligen som uppfattas som intressant då?

Ett intressant ämne är förståss subjektivt, alltså kan något som är intressant för mig vara ointressant för dig. Jag skiter fullständigt i om till exempel Anna Book är deprimerad för tillfället, men eftersom hon är din faster så sympatiserar du med henne. 

Vad som i det stora hela kategoriseras som intressant är något som berör eller påverkar majoriteten av människor som tar del av det ämne som du skriver eller berättar om. Det är med andra ord väldigt ointressant att skriva om höstens mode i Sportbladet eftersom dessa läsare inte är ute efter denna typ av information. 

Svenska nyheter är oftast intressanta eftersom att de i mångt om mycket påverkar oss i vardagen, men också utländska nyheter är av stort intresse. Börskrisen och valet i USA är för vårt lilla land extremt intressant just på grund av att detta som sagt berör oss. Dock har väl vi alla slutat bry oss om att 50 människor dog i Mellanöstern då en bilbomb sprängdes, även om det är sorgligt att säga så.
Sedan finns det nyheter och nyheter som sagt. Många notiser i GP och Aftonbladet fungerar endast som utfyllningsmaterial.

Andra människors åsikter kan vara både intressanta och ointressanta beroende på vem du är och vad du står för själv. Att läsa om människors meningar angående politik är väl endast av nöje om du är insatt själv medan åsikter om kändisar är kul om du är kändiskåt.

Det finns en viss typ av människor som jag tycker rent utav synd om. Stackars människor som måste vakna upp på morgonen, se sig själv i spegeln och gå vidare till jobbet för att skriva om svenska B-kändisar i Se&Hör. Det måste vara Sveriges mest ointressanta yrke. Tänk vad less på livet man måste bli när man återigen måste skriva om hur dåligt Linda Rosing mår. Eller att Drottning Silvia gjort ännu en ansiktslyftning.
Att läsa skvaller om världsberömda kändisar är ganska ointressant det också. Och jag menar, Linda Rosing är ju bara ett piss i havet om man jämför med Celine Dion. Jag förstår inte ens varför Se&Hör fortfarande säljer! Men tydligen är detta av någon sorts intresse för somliga.

Så go ahead, ägna dig åt ointressanta saker. Det finns big bucks att tjäna på sådant. Kolla bara på Se&Hör eller Blondinbella...

Likes

Comments

Det verkar som om människor börjar tro att deras egen vardag präglas alltmer utav underhållande upplevelser och andra sköna saker som man bara måste berätta om i en blogg. De blir bara ivrigare och ivrigare för var dag som går om att få beskriva och detaljera så att vi andra kan få ta del av deras spännande liv! Fine, sådant är kul om du har något intressant att säga. Men det har du ju inte egentligen.

Har aldrig förstått mig på varför människor vill skriva om vad de gjort under dagen eller vad de ska göra imorgon. Vem bryr sig om att du hade myskväll med din pojkvän eller att du jobbat så mycket att du somnade i bilen och höll på att köra av vägen? Du bloggar ju inte för din egen skull och inte heller bara för att dina nära och kära skall kunna dra slutsatsen om vad du haft för dig. Nej då ringer du eller skickar ett sms istället, eller hur? 
Så vad är det som gör att du så gärna faktiskt vill berätta om din enkla vardag för andra människor som knappt vet vem du är? 

Att berätta om allt man gör varje dag har ju sina verkliga baksidor också. Ju mer detaljerade vi blir desto mer personliga blir vi. De flesta människor har tillgång till internet, även sådana människor som du inte ens skulle vilja ta i med tång! Vill vi verkligen att något skumt freak på andralånggatan skall "lära känna" oss eller veta på vilket café vi brukar köpa latte?

Dock börjar man ju skratta när människor bloggar om kläder.Att försöka leka Elin Kling utan att ha ett sinne för mode funkar inte särskilt bra. 
Jag kan också hitta fina kläder i diverse butiker men inte fan orkar jag lägga ner tid på att blogga om sådant trams.
Det värsta av allt är  då de till och med lägger ut bilder på vad de har på sig för dagen! Vem bryr sig om vad du har på dig! Intressant är dock att man ser att alla bilder på ”dagens outfit” är självtagna framför spegeln a la Blondinbella. Pinsamt värre...

Kom tillbaka när du börjar utveckla intressanta åsikter eller lite humor som du kan blogga om istället. 
Eller när du smitit in på Nobelfesten, supit Kung Carl Gustaf under bordet och tvingat honom att fyllehångla med Philippa Reinfeldt, då fan har du något att berätta!
 

Likes

Comments

Ofta händer det att jag strosar omkring i Göteborgs centrum för att införskaffa mig saker och ting jag egentligen inte behöver för att må en aning bättre samma dag, men sämre när jag spanar in kontoutdraget. För det mesta händer det så ofta att jag ärligt talat vill springa in på närmaste gratis-toalett och kräkas lite innan jag känner mig såpass på g igen för att fortsätta sätta sprätt på de sista kronorna jag slitit för att tjäna ihop.

Däremot, medans jag strosat, har jag lagt märke till ett mycket irriterande beteende hos andra människor i Göteborg stad.

Det är de människor som oftast är ganska fula eller rent utav tjocka som oftast håller på med något så dumt och pinsamt som att sjunga för sig själva när de beundrar stickade trjöjor på H&M eller sitter och väntar på bussen. Och tro det eller ej, de har inga hörlurar i öronen eller en ipod i sikte what so ever! Nej nej, de nynnar eller sjunger bara på någon känd (eller okänd) låt så att alla kan få ta del av dessas förfärliga sångröster.

Ni är pinsamma! Sluta!!
Jag vill inte höra vilken låt ni råkar ha på hjärnan, jag har mina egna dängor jag försöker att bli av med. Ärligt talat så är det inte ens okej om ni faktiskt har musik i öronen eller om ni går med en kompis på stan heller. Sjunga gör man i duschen, på dansgolvet eller på en scen, inte i affärer eller på busshållplatser! Hur har era föräldrar egentligen uppfostrat er?

Short story; Jag satt i en busskur efter en lång lördagskväll när en kines satte sig bredvid mig på bänken. Jag brukar ALLTID lyssna på musik på bussar men just denna kväll hade jag oturligt nog glömt den där lilla magiska saken hemma. Kvinnan satte sig bredvid mig på bänken och började genast sjunga på någon låt från utlandet. Hon wailade och fick det att låta som en storslagen Mariah Carey-konsert vilket till slut fick mig att byta busskur. Hur vågar man?

Att sjunga för sig själv på stan är som att prata för sig själv på ett mentalsjukhus och låtsas som ingenting. 
Folk ringer 112, i alla fall jag.

Likes

Comments

Jag blir så irriterad på människor som tror de befinner sig i någon sorts robot-world. För det finns faktiskt ganska många sådana människor som egentligen existerar på vad man allmänt brukar kalla jorden. Tellus är också ett vanligt namn.

Dessa varelser skiljer sig från oss vanliga jordbor genom att sakna allt vad känslor, hänsyn och respekt heter. De bryr sig inte ett piss om vad andra människor känner eftersom de inte har någon uppfattning om vad dessa fenomen är för något. De verkar dock veta vad som är rätt respektive fel eftersom de hela tiden rättfärdigar sitt eget fruktansvärda beteende genom att skylla på andra. De har även, som om det inte var nog, en god förmåga att få dessa oskyldiga att på något vis känna sig ansvariga för felanden som de inte begått.

Samvete är något de  aldrig upplevt, varken i negativ eller positiv bemärkning. De brukar oftast bara snappa upp att andra människor har dåligt samvete för saker och ting, men har aldrig riktigt förstått vad det innebär.

Ordet "förlåt" verkar inte finnas med i deras vokabulär, men eftersom de aldrig gör fel behöver de ju inte be om förlåtelse heller såklart.

Beware! They are everywhere...

Likes

Comments