Söndagen den 22/2-2009 åkte jag och min då särbo in för att ta prover uppe på förlossningen. Jag var sjukskriven för en ev havandeskapsförgiftning och de ville hålla lite koll på mina leverprover. Min mamma skulle sitta hos de andra barnen så jag visste att de skulle ha det bra. Kl, 9.30 var vi där och 11.30 togs beslutet att sätta gång mig.


I dag fyller hon 8 år och det ska vi fira på leklandet med de andra syskonen och hennes fina kusin. Hon har planerat denna dagen i flera veckor och ser framemot ett besök på Randiz i Kristianstad

Likes

Comments

Vet ni att snart kommer den som vi väntat på ett tag. Den kommer med ljumma vindar och vin i våra glas. Några tar emot den med öppna armar medan andra känner ett välbehag.

Några gömmer sig i vassen medan andra gärna blottar sina behag.

Nu kommer den snart för att väcka oss ur våran mörker depression. Då börjar musiken ljuda och folk du inte träffat på länge dyker plötsligt upp. Människor samlas i parker och på torg.

Jisses amalia nu gäller det att sätta fart för snart gäller det att dra på sig smalbyxororna och tajta toppen.

Lite skämt och mycket allvar. För visst är det med lite panik och viss förtjusning som vi ser framemot våren och sen sommaren. Det finns så mycket snyggt och vilka färger sedan. Oh, vad jag längtar.

Likes

Comments

Nu vecka och den startar vi med att hjärtat har feber. Men det är övergående och tacksamheten är stor att inget är värre än så. Jag ser framemot en bra vecka och vi har planer för att göra den till den bästa. På onsdag fyller hon år och vi satsar på att febern är över till dess, för då ska vi leka på lekland. Sedan har jag ett möte på kommunhuset med arkivet. Det är både med skräck och nyfikenhet, då jag bett om att få läsa mina gamla skoljournaler.

Likes

Comments

Barnen har varit ute och lekt gömme i trädgården, jisses så leriga de blev. Men även om vädret inte är det bästa så behöver de komma ut en stund. Sen bakade jag och lilleman en sockerkaka med chokladtrippel. Nu sitter mannen och lilleman och lyssnar på musik, jag vid datorn och tittar på klipp, stora killen likaså och även dottern.

Det bästa med dessa dagarna är att trots man är på olika håll i huset så är vi ändå tillsammans.

Lite dubbelt med bilder på fika och samtidigt skriva om mina funderingar på det här med mitt höga blodtryck. Men i vilket fall så försöker jag läsa in mig på vad som är bra för mig rent fysiskt och vad jag kan göra för att få ner trycket. . Jag hade verkligen behövt min mammas råd just nu, då hon är proffs på sånt här.

Vilken kost och vilket levnadssätt är bäst för att jag ska må så bra som möjligt. Jag tänker mig att det första är att helt utesluta allt processat som halvfabrikat, vitt mjöl,ris och socker och farliga fetter. Jag letar på nätet efter en bra levnadscoach, någon som inte bara hjälper mig att nå målen jag vill nå utan också att sortera alla tankar jag har. Jag ska ta ett steg i taget och har ju faktiskt börjat gå framåt genom att bli medveten och att ha varit hos doktorn.

Likes

Comments

Jag var hos läkaren i går och då visade det sig att jag har bla högt blodtryck igen. Att gå till läkaren var som att bestiga ett berg, sist jag var hos läkaren hamnade jag hos bunkerläkaren. Jag upplevde den sk bunkerläkaren som egentligen heter Martin som en trevlig och sympatisk läkare och människa. Det skrämde mig väldigt att jag som är en ganska god människokännare inte insåg att han var precis motsatsen.

Men det var inte för att jag trodde att jag skulle komma till en ny läkare av samma karaktär, utan för att jag känner att det är så himla motigt att sitta där och prata om bekymmer och min egen hälsa. Mycket kanske för att jag faktiskt tycker sjukt illa om elände och sjukdomar. Jag tror jag hade hundra olika ursäkter för att avboka tiden, men jag genomförde det. Bra för mig, det var ett steg.

Mitt blodtryck gäckar mig till den milda grad och jag vill verkligen få bukt på trycket, vikten och livet som sådant. Nu ska de ta en massa prover och se om det finns något underliggande problem, men ärligt tror jag det största problemet är jag själv. Jag brukar inte känna mig ensam , då jag har min familj men i detta läget är jag helt själv. Jag måste lägga upp en strategi för hur jag ska göra förändringar i mitt sätt att ta hand om mig själv. Sen måste jag också genomföra det. Jag började så bra med träningen innan jul. men med stress så la jag den åt sidan. Jag äter bättre men inte tillräckligt bra och jag bär på mer inom mig än vad jag mår bra av.

Så nu behöver jag verkligen angripa mina ovanor på olika sätt.

Det första är att komma ut mer.

Så i morse drog vi på oss kläderna efter frukost för att ta oss en tur i skogen. Skönt med sällskap, då jag har lite skogsfobi när jag går ensam. Man vet aldrig vad som kan gömma sig bakom träden.

Nu ska vi njuta av resterande av lördagen inomhus och i kväll är det mellomys, barnen älskar melodifestivalen. Vi brukar göra det lite extra festligt för deras skull. Gärna med lite glitter och glamour. Så det blir och leta upp ballongerna och hänga upp dem senare.

Likes

Comments

Då var det helg och jag ska ägna hela helgen åt mina underbara barn och min skäggiga man. Vet ni, jag älskar hans skägg. Det är lite grunge style.

Men nu var det inte om min mans skägg jag skulle skriva om, jag skulle inte skriva om helgens planering heller.

Om du hade fått leva om ditt liv hur skulle du levt då. Det är väl konstigt att man först ska lära sig vad man borde göra sen är det dags för att dö. Jag menar att vore det inte mer rättvist om vi först fick ett prövoliv och sen fick leva en gång till.

Skulle jag leva om mitt liv skulle jag leva lika men annorlunda. Aldrig jag skulle vilja välja bort mitt liv som mamma till mina sex fantastiska barn men jag skulle valt andra mindre vägar istället .Ni vet de där vägarna som man inte vågade ta för att det såg lite snårigt ut. Ni vet alla gånger som man fegade ur och valde det säkra före det osäkra.

Jag hade en dröm att arbeta med socialt utsatta barn och ungdomar samt att måla och skapa. Hålla föreläsningar kring livet,barn,ungdomar och utsatthet. Jag hade också en dröm att se mig mer om i Sverige, flytta till en större stad och umgås med esteter på ett mysigt cafe och trängas på en filt i någon park. Varför gjorde jag då inte allt detta jag så gärna ville. Varför satte jag begränsningar på vad jag kunde och klarade av. Varför blev jag inte inte den jag skulle istället för den jag borde.

Jag vet att jag ofta skriver en aningens flummiga saker, men så bli det när man ständigt tänker en massa och det bara behöver komma ut. Och ja, jag är lite halvflummig och livet känns rätt bra så.

Jag har även funderat lite på det där med att många ungdomar kastar sig ut, att de tvekar eller inte vet vad de vill bli och att de inte tar vilket jobb som helst. Vi tycker att de är lite lata, oansvariga och curlade. Vi pratar om lustbarn och att de bara gör sådant som de tycker är kul. Ja, men vad härligt. Det är precis så jag menar och tror att många hade mått bättre av att göra. Varför ska vi utsätta oss ständigt och jämt för saker som inte är självvalda utan för att andra förutsätter att vi borde gör det. Saker som vi kanske inte alls känner glädje åt.

Jag menar inte att vi kan säga nej till allt som är trist, jag får ständigt göra tråkiga saker och kan inte välja bort allting. Det tillhör det också. Men kanske att vi skulle säga fler nej och färre ja.

Jo jag har curlat mina barn , jag har låtit dem få ta massor av egna beslut ( fast jag har varit en väldig höns mamma) och vara en stor del i i de beslut som skulle avgöras hemma, vilket var en självklarhet när det bara var jag och dem. Jag har ju faktiskt också valt detta för att de ska kunna göra egna val för att bli egna individer. För att de inte ska ta skit och för att de ska få möjlighet att utforska sig själva för att förhoppningsvis bli vad de är ämnade att bli. Det är inte säkert att jag lyckats men jag har gjort mitt bästa.

Det här med att bara göra det som är kul. Ja, jisses varför ska man liksom inte. Tänk den dagen du inte kan göra sådant du kanske tycker är roligt för att kroppen säger nej och du är för gammal.

Nu menar jag inte att det är okej att inte ta ansvar för sitt liv, ekonomi eller andra. Nej, absolut inte. Men hur man gör det, spelar kanske inte så stor roll bara du är tillfredsställd med hur du gör det. Om det är genom att vara skateboardsproffs, sopåkare eller en känd advokat. Jobbet och fritiden ska liksom vara ett, du ska känna glädje i det mesta av vad du åstadkommer.

Nej vi vuxna borde verkligen växa ner, bli lite mer som barn och ungdomar istället för att bära på en massa åsikter kring hur livet ska levas utifrån våra gamla mossiga erfarenheter om vad som är rätt och riktigt.

I dag fick jag hem min fina tröja från mickesfigure r, har ni inte hört micke föreläsa så in och lyssna. Han har så himla mycket vettigt att säga. https://mickegunnarsson.se/

Jag tror också att om jag inte brytt mig så mycket om andras åsikter och förväntningar på mig så skulle inte blodtryck ligga på 160/100 och jag skulle inte heller ha stressrelaterade symtom. Jo, så sa läkaren jag var hos idag, men det var väl inget som jag inte visste. Det kommer att tas blodprov på mig för att kolla bla sköldkörtel, vitaminbrist, sockret, lever och en massa annat.

Ja,ja. det är aldrig försent att bli ett lustfyllt barn därför ska jag växa ner lite.

Likes

Comments

I want to be wild and free, do whatever comes to my mind.

I want to fly high, and dive low. See and hear, feel and live forever.

One time I will die but first I just want to live and do all that I wish to do. I want to make a lot of mistakes and then doing some right. Breathe and feel the rain on my face, the sun shine and the wind blowing in my hair. I want to get to know you and everyone I can, and as many as I only get the opportunity to.

It is through my experience I learn but it is from your I can understand. I do not want to lose and miss you when you are gone simply because I did not understand while you were here.

I want to tell you how much you mean to me and how you hurt me because I love you.

I want to love, hate and just be me. I want to listen and not hear, take in everything with all my body and soul.

To have a greater emotional range than most is not easy. But follow my footsteps and you will experience more and understand. The sky will be bluer and the sea even deeper. The grief will be larger but love even stronger.

Hold my hand and let's jump together. See what I see, and then maybe you can understand. Life should be lived every second and not thrown away. second is precious so do not waste.

Likes

Comments

Kan dagen börja bättre än att först stressa halvt ihjäl sig, det är glömda böcker och trötta barn. Man hittar inget att ta på sig och huvudvärken är ett faktum. Sen när man väl hamnar i bilen letar sig solen fram och mannen skickar en kärleksförklaring genom ett youtube klipp.

Tänk vad morgon blev bra ändå.

Likes

Comments

vilken själslig lisa att få vara med dig. Det är okej att få lov att gå ut i solen och äta pannkaka även om man är hemma och inte är okej för att gå på förskolan. Solen kan ju inte göra annat än gott för både kropp och själ. Under normala fall tycker jag att de värsta månaderna är halva januari, februari och halva mars. Men nu den senaste veckan har det varit underbart väder, även om man kanske inte har möjlighet att gå ute i solen så gör det mycket att den bara lyser in i huset.

I dag passade tarzan på att äta lite pannkaka utomhus. Vi är fortfarande hemma och är krassliga men har förutsatt att vi ska kunna gå till jobb och förskola i morgon igen.

Jag har beställt tid hos läkaren på fredag och det är ett stort steg för mig. Jag hatar att gå till doktorn när det gäller mig själv, men nu känner jag att det inte finns annat att göra. Jag har ständig värk och ibland tryck i huvudet, glömmer en massa och sen spökar mina kristaller igen. Jag har försökt att göra de förbannade övningarna men det hjälper inte.

Fast idag njuter vi av vår dag tillsammans. Lite film för tarzan och jag ska passa på att titta lite på attensionplay och hur vi ska få skolan att fungera för alla med NPF. Gå in och kolla vet jag.

Likes

Comments

Nu närmar sig våren, värmen och sedan sommaren med stormsteg. Tänk vad underbart det är att faktiskt få lov att kunna njuta av vad livet har att ge. Desto äldre man blir inser man vilken lycka det är att faktiskt vakna på morgonen tillsammans med dem man älskar och kunna ta ett andetag. Tittar på bilderna från Åhus som är tagna några helger sedan och blir varm i själen.

Vi älskar att vistas vid havet vid alla årstider och när jag bodde precis vid havet var vi där flera gånger i veckan. Inte bara för att sola och bada alltså, utan här lektes det, grillades, åkte pulka, sprang och vandrades.. Jag har tom ridit och galopperat på stranden, vilket var en häftig upplevelse även för mig som är lite hästrädd.

Nu är erosionen ett problem för ca 15% av Sveriges kustremsor, därav i Skåne och så klart i och runt Åhus. Det märks tydligt hur stranden förändrats genom åren. När jag var liten och även de stora barnen, var den mycket bredare.

Det finns flera orsaker varför det sker en erosion. Dels så sker det naturliga erosioner genom underliggande strömmar som för ut sanden till havs, av vindar och stormar men även av isarna som nöter. Sedan har vi klimatförändringen.

Hur vidare erosionen kommer att utvecklas påverkas av landhöjningen. Klimatförändringen kommer att innebära att havsnivåerna stiger och man räknar att globalt för år 2100 är det en havsnivåhöjning på ca 1 m. Ökningen kommer att ske successivt men accelererar mot slutet av seklet. I de norra delarna av Sverige kommer landhöjningen att motverka de höjda havsnivåerna och den relativa havsnivåhöjningen blir mindre

Havsnivåhöjningen är som störst i södra Sverige medan havsnivåhöjningen i norra Sverige i princip uteblir och därmed förväntas inte erosionen i landets norra delar öka på samma sätt som i de södra delarna.

Detta är så klart inte endast ett problem för alla livsnjutare som älskar bad,sola eller vistas vid stranden, utan det är ett problem för fastighetsägarna nära kustremsan.

Likes

Comments