Individuell hälsa, KBT, Utmattning, Utveckla dig själv

"Att börja är svårast, sen blir det lättare"

En del deprimerade har svårt för att lösa problem eller ta tag i livets tråkigheter - då är en väg ut att öka både plus- och minusaktiviteter. Om du tar tag i något som du "måste", ex. disken - balansera då upp detta med en plusaktivitet.  Viktigt att veta om Minusaktiviteter Det finns minusaktiviteter som Du skulle må bra av att sluta med, exempel: "Du ringer till en kompis trots att du inte tycker att kompisen är trevlig att prata med. Du ringer bara kompisen för att slippa anklagelserna om att du aldrig hör av dig som du vet kommer om du inte ringer. På så sätt undviker du obehag och oro för stunden." Om Du slutade ringa skulle Du på kort sikt få stå ut med anklagelser, men hur många gånger? En? Två? Kanske tre? Sedan skulle Du slippa både anklagelserna och att ringa. Hur många gånger måste Du ringa för att slippa anklagelser genom din nuvarande strategi? Kanske en gång i månaden under oöverskådlig framtid? Tänk då på att Du inte alls uppskattar samtalen utan snarare tycker de är jobbiga och tar tid. Tid som Du skulle kunna lägga på plusaktiviteter. Ditt mest långsiktiga beslut blir därför att sluta ringa. Minusaktiviteter som Du bör försöka sluta med känner Du igen genom att:
  • Aktiviteten präglas av undvikande - att undvika jobbiga känslor i stunden.
  • Ett resultat av att sluta göra aktiviteten är jobbiga känslor på kort sikt.
  • På lång sikt kan man däremot se en vinst med att sluta göra aktiviteten.
Att skjuta upp saker för att undvika jobbiga känslor och problem på kort sikt kan leda till problem på lång sikt. Genom att skjuta upp något som du tycker verkar jobbigt/ krångligt etcetera, kan du känna en lättnad precis när du bestämt dig för att skjuta upp det/ ställa in det. MEN på lång sikt så försämras ditt stämningsläge utav detta beteende. Genom att du skjuter något för stunden "bara" för att undvika jobbiga känslor, så låter du dina känslor påverka/bestämma ditt beteende. MEN går du istället emot din känsla och "bara" börjar, så känns det troligtvis inte så jobbigt eller krångligt. Detta kan istället få dig känna dig glad/ aktiv/ att du gjort nytta etcetera relaterat till aktivitet, = långsiktigt val.

"Vi får lättare motivation genom att göra saker än genom att vänta! Med vår nyvunna motivation kan vi sedan göra mer saker"

Aktivitet påverkar motivation och motivation påverkar aktivitet = tänk er en cirkel. Ett sätt att komma igång med aktiviteter är genom att dela in de i flera konkreta steg, för att inte bli överväldigad av uppgiften. Alla aktiviteter och mål kan brytas ner i mindre delar.
  • En luddig formulerad uppgift känns oftast stor och ogripbar
  • Men om man istället är tydlig med vad man ska göra och delar upp uppgiften i steg, kan det generera till att man lättare kommer igång. En uppgift som är uppdelad i flera steg är mindre diffus
  • Har du en uppgift/ aktivitet som varar under en lång tid = dela då upp denna i tidsperioder
Övning Minusaktiviteter
  • Ta bort onödiga minusaktiviteter och ersätt med önskade aktiviteter
  • Hittar du minusaktiviteter som går ut på att slippa jobbiga känslor på kort sikt så försök tänka långsiktigt kring de.
  • Hittar du minusaktiviteter som du inte gjort eller som du tror du kommer skjuta upp = dela då upp aktiviteten så det blir lättare att komma igång alternativt om det finns situationer som ökar sannolikheten till att aktiviteten blir av exempelvis en viss dag, viss tid etcetera. 
Det är viktigt att du belönar dig själv efter att du gjort något jobbigt eller svårt = exempelvis en jobbig minusaktivitet. Genom att belöna dig själv på detta viset ökar du dina chanser att genomföra aktiviteter du planerat, vilket i sin tur leder till att du uppnår dina mål. Belöna dig med plusaktiviteter, stora som små. Planera in olika plusaktiviteter som belöning och gärna i direkt anslutning till efter att du utfört en minusaktivitet. Vid större projekt är det bra om du planerar in små belöningar under tiden, som pauser, och sedan en större belöning efter att projektet är klart. Tips och sammanfattningsvis - Skjut inte upp saker om du inte är tvungen. - Vänta inte på att energin eller motivationen ska komma utan låt aktiviteten skapa energi och motivation istället. - Planera in enkla aktiviteter före de svåra/ stora aktiviteterna för att skapa motivation/ energi. - Planera in belönande plusaktiviteter efter dina minusaktiviteter. - Försök dra ner på minusaktiviteter som går ut på att undvika/ slippa negativa känslor på kort sikt. Tänk långsiktigt. - Sluta göra onödiga minusaktiviteter exempelvis som att du ställer för höga krav på dig själv i hemmet; måste det vara så välstädat? Kan en omprioritering ge dig mer tid och energi till annat? Det är viktigt att du inte ger upp även om saker och ting inte blir som du tänkt dig från början.

Som deprimerad är man sin egna främsta kritiker - om något går fel eller inte fungerar - gör då ändringar som ökar dina chanser att lyckas!

 

Likes

Comments

Bodystore, Individuell hälsa, Maghälsa, Recept

I samarbete med Bodystore så får ni just nu fram tills imorgon 26/9 23:59 100 kr rabatt när ni handlar för minst 400 kr!!

Kanske behövs det inhandlas för att kunna baka och experimentera köket någon regnig och ruskig höstdag? Eller så kanske det behövs fyllas på med D-vitamin nu när solen successivt börjar ta semester från oss??

Oavsett vad du vill handla: Klicka här och ange sedan följande kod i kassan = HÖST100

 

Likes

Comments

Maghälsa, Recept
Till en person

Du mosar bananen exempelvis med knogarna eller med en gaffel. Sedan adderar du resten med banan och vispar ihop allt. Låt Chiafrönen svälla i minst 10min. Stek pannkakorna och servera sedan med valfri topping. Ät och njut!

Likes

Comments

Individuell hälsa, KBT, Min resa, Utveckla dig själv
Igår var den sista dagen på den fjärde veckan på det nya jobbet. Men igår var jag inte på jobbet... Jag gick hem när det bara var 1h kvar i förrgår, då jag inte orkade mer och sjukanmälde mig då både den sista timmen i förrgår och hela dagen igår. Så sista dagen på fjärde veckan spenderades hemma, och det har nu också blivit den sista dagen för min del på traineeprogrammet då jag sagt upp mig och fått tillbaka jobbet på Kirurgen! Många av er undrar såklart vad som händer och varför jag mått dåligt på det nya jobbet, så därför tänkte jag sätta in er i ett scenario: Tänk dig att du är ny på jobbet, du har bytt från en inriktning (kirurgen) till en annan (ortopedi). På din förra och första arbetsplats inom ditt nya yrke och din nya yrkesroll så får du ha en person som ska gå med dig och lära upp dig i 5 veckor = inskolning. OM detta inte skulle vara nog så kunde du få ytterligare. Detta behövde inte jag då jag kände en trygghet av att mina arbetskollegor var så tillmötesgående, vänliga och hjälpsamma. Där spelade det ingen roll vem du fråga, om personen i sig inte visste så fanns det andra att fråga eller så tog man reda på svaret tillsammans. Du var inte ensam.  På din nya arbetsplats har du fått information om att "du ska få mycket inskolning och placeringen på mottagningen kommer vara en blandning mellan att hospitera och arbete". Under dina första 2 veckor är du med och observerar.

Observera= iaktta Lära upp= lära sig, bli bildad, kunnig, bli lärd

Sen kommer du till vecka 3 där du nu ska jobba. Dock har du ingen där vid din sida, någon som gör att du kan känna trygghet att "jaja kan jag inte så kan jag bara fråga denna person". Du har inte blivit riktigt lärd rutiner, papper, "hur du ska tänka och vad du ska leta efter". Du ska jobba på mottagningen där du ska:
  • kunna ha ögon i nacken och vässade öron för att på så vis hålla koll på när läkarna blir färdiga med sina patienter så du kan skriva ut dessa, gå och riva bort sängpappret, klicka ner patientfönsterna så att inte nästa patient kan se på förra patientens bilder/ dokumentation etc. Sen går du ut och ropar uppnästa patients namn och hänvisar till att sitta och vänta i läkarens rum tills denne dyker upp. Du ska även kunna finnas där för läkarna för att göra hälsokontroll = ta blodtryck, puls och saturation, eller ta suturer, hämta något extra läkemedel i ett skåp som du inte ens har någon nyckel till bara några småsaker att nämna. Finns du inte där för ena dagen 5 läkare till nästa dag 9 läkare då uppstår stor irritation hos dem. För du är väll en bläckfisk med 8 armar och har inget bättre för dig att slava för läkarna då det är fruktansvärt svårt att klicka ner patientens information eller riva bort sängpappret? Eller ens att hämta sina egna patienter??? Läkarna har närmre till väntrummet men väljer istället att argt komma och klaga till dig.
  • utöver att, ursäkta, "slava" för läkarna så ska du ha telefonen där det bl.a. kan ringa från 1177, diverse vårdcentraler, diverse avdelningar, diverse boenden och hemsjukvård, patienter bara några att nämna. Jag har inga problem med att svara i telefonen, faktiskt inte, men åter igen till att inte ha någon att fråga, att få springa o leta efter någon annan att fråga som är upptagna med sitt... "Bara ring om det är något", jaha hur när jag har någon i telefonen?
Från att på min tidigare arbetsplats haft ett samarbete och ett "intellektuellt" samtal med läkarna där alla mer eller mindre är på samma nivå till att känna sig som en slav för läkarna och göra mer utav icke sjuksköterskeuppgifter. Inte för att jag har jobbat särskilt länge som sjuksköterska MEN jag har känt mig mer som sjuksköterska under de 2 sista praktikerna i skolan än vad jag har gjort under tiden på Ortopeden. Min yrkesroll har varit i bott och den "mening och betydelse" som sjuksköterskeyrket har och som jag tidigare har upplevt fanns inte där. 3 års studier kändes som bortkastad och jag kände mig fruktansvärt lågt rankad. Från att ha fått ett gott självförtroende i min nya yrkesroll på första arbetsplatsen så hann den sjunka alldeles för lågt innan jag tog steget att sluta. Att upprepa orden "jag kan inte" alldeles för många gånger under dagen flera dagar i rad tär på en. Ni vet "What you think you become", och att upprepa dessa ord får en till slut att tänka att "jag inte kan nått". Och det har och är rent ut sagt förj*vligt! Något annat som tärde på en i samband med orden "jag kan inte", var att trots utan upplärning och inskolning så förväntades det som att jag skulle kunna saker och ting. Och nu menar ja rutiner inte i patientfråga. Ring dit, papper här, telefonsamtal såhär etc. Och då med behöva svara att "jag vet inte hur man gör" gång på gång på gång, ja det säger väll sig självt att det till slut inte håller för en?? Vill tillägga att jag i måndags önskade möte med chefen för traineeprogrammet och chefen för mottagningen för att ta upp just detta med att jag inte är inskolad och inte har någon bredvid mig. Jag fick då förklarat för mig att det är svårt på en mottagning, vilket då i och för sig fick mig att tänka på vad mottagningschefen sa veckan innan jag började "du är utöver ordinarie personal, du kommer bli vår extra personal så vi är bara glada över att ha någon extra". Men jag blev ju inte denna extra person som beskrevs och som då kunde gått med en personal för att få den inskolning som behövs? Jag blev ju en "ordinarie" personal som skulle klara jobba självständigt men be om hjälp (leta efter hjälp nånstans) vid behov. Iallafall de båda cheferna har förstått hur jag menar och vad jag tycker är jobbigt men kan dessvärre inte erbjuda den sortens inskolning. Chefen på mottagningen såg hur dåligt jag mådde igår och sa idag per telefon att det inte var roligt att se att jag mådde dåligt och att ens personliga hälsa kommer först.  "Men ge det en chans, försök på riktigt, ja men du mår ju inte så bra annars så det är nog det som du mår dåligt av inte jobbet"..... Efter 4 veckor har jag givit denna placering ett flertal  chanser och "försökt på riktigt"?? Kom igen, jag försöker väll inget på låtsas? Och nej nej nej,,,,,,, så många år jag har haft denna skit, så länge som jag kämpat och lär mig för att bli bättre så kan jag faktiskt särskilja om det är "skitens" fel eller om det som nu, var jobbet som gjorde att jag mådde dåligt. Allt är en erfarenhet. Detta är något som jag kan lägga till i ryggsäcken om att jag lärt mig särskilja på "skiten" eller om det är något negativt och något som får mig att må dåligt. Min pappa rådde mig till att stanna kvar på Kirurgen från första början, att finna min plats och min roll. Såhär i efterhand får jag nog erkänna att jag inte bara bytte jobb för att det var en traineetjänst, jag skulle få plugga och jag skulle bli "bättre" inom en viss inriktning och jag skulle få vara med på operation över 1 månad. Nej lite var nog detta dessvärre lite av ett "fly istället för att illa fäkta". Så nu tänker jag fokusera på att (som min pappa sa) kunna jobba på rutin, få umgås med arbetskollegor som är helt underbara och som jag sa till chefen när jag lämnade in nyckeln "det svåraste med att lämna är alla arbetskamrater för jag trivs jättebra med er", samt jobba på KBT. Jag tänker fokusera på och tillåta mig själv att landa, vilket när jag skriver ordet, får mig att känna lite obehag. Min tolkning av den reaktionen är då att jag flytt för länge så jag inte riktigt vet hur det är eller hur det känns att landa. Av min reaktion att döma är detta något som gör mig "rädd", det är något som jag inte riktigt har koll på eller är van med. Jag skulle vilja säga att det har blivit min "komfortzon" att fly, dock omedvetet.

"Livet börjar där din komfortzon slutar"

Att tillåta mig själv landa kommer, vad jag tror själv, ha sin del i min utveckling till att hitta mig själv och acceptera mig själv. Om vi vågar göra något som drar iväg oss från vad vi brukar göra och istället börjar jaga mål som vi inte trodde vi var kapabla till att nå, så kommer detta generera till att vi kommer upptäcka nya saker om oss själva. Rädsla kan få oss att inte våga eller prova, och provar vi inte kommer rädslan att växa. MEN om du istället agerar och rör dig framåt så kommer rädslan successivt bli svagare.
"Det svåra är att starta, men om du gör det kommer du märka att många av de största rädslorna försvinner"
Att våga ger oss en känsla av äventyr och utmaning i livet och genom att kliva ur din komfortzon kommer du låta dig komma närmre nya sätt att se på dig själv och på livet. Du kommer upptäcka dig själv, övervinna rädslor och på sikt känna dig lyckligare. Utmana dig själv till att prova.

Lär av dina misstag.

Njut av att du börjar kämpa för dina mål.  

Nu blickar jag framåt, gör det du med!    

Likes

Comments

Individuell hälsa, KBT, Min resa, Utmattning, Utveckla dig själv
Igår hade mina första 7 dagar gått med uppgift till att öka antalet plusaktiviteter. Min utvärdering och hur jag tyckte uppgiften var är också MIN uppfattning, vissa kanske tycker samma medans andra inte. Men såhär besvarade jag min handläggare;
  • Berätta om de plusaktiviteter du hade planerat till veckan och som du genomfört. Hur var det att genomföra dem? Svar: Jag tyckte det var jättejobbigt med min plusaktivitet "träning". Jag vill hellre träna när jag känner för det och inte behöva schemalägga det - för det kan förknippas med ångest om jag inte gör det.. Men tack vare information i Modul 2 har jag kunnat använda mig av att "jag vet att jag mår bra av det och mår bättre efteråt", om jag varit lite trött eller omotiverad. Jag tyckte inte det var helt lätt att planera in men jag blev mer uppmärksam på vad jag tycker är en plusaktivitet och kunde på så vis prioritera dessa, Blev mer medveten av dem! Så schemalägga nej för min del, men att uppmärksamma, fokusera, prioritera och bli medveten om dem har varit mycket positivt för mig!! 
  • Berätta om de plusaktiviteter du hade planerat till veckan men som du inte har genomfört. Varför blev de inte av? Jag tycker det är svårt att planera hela veckan och speciellt helgen. Jag försöker ta det "lite som det kommer", då jag tidigare har velat haft full koll på allt vilket gett mig ångest då jag inte har haft koll/vetat/ inte varit planerad. Jag försöker jobba på att kunna ta det lugnt och "ta det som de kommer", vilket är sjukt svårt men som jag märker gör att jag mår lite bättre. När jag la schema för hela veckan med alla aktiviteter förknippades detta istället med ångest om jag inte utförde aktiviteten, lika alla de gånger jag påbörjat någon diet eller träningsschema. Men som frågan ovan och med mitt "ta det som de kommer" tycker jag att kombination fått mig att må bra och har fått mig att göra fler plusaktiviteter.
  • Är det något som varit givande, användbart eller svårt med att arbeta med modul 2, din aktivitetsplan eller med dina plusaktiviteter? Något annat du vill nämna? Oj, detta har jag nog redan nämnt i de 2 övre frågorna :)
Utdrag av min handläggares respons; Jag förstår att det kan upplevas som svårt att fylla i den, men det viktigaste är att du gått igenom planeringen och fått en överblick över dina aktiviteter och kopplingen till hur du mår. Fortsätt att jobba med det! Precis som du skriver så gäller det främst att uppmärksamma för att underlätta att göra. Och det verkar funka bra för dig. Det är det viktigaste med den här modulen - att få fler plusaktiviteter att bli av. Toppen! Många använder aktivitetsplanen nån eller några gånger och går sedan över till kalendern i telefonen eller på papper. Det viktiga är ju att du ska hitta strategier som fungerar för dig, inte att aktivitetsplanen blir ifylld på ett visst sätt. Använd den som du tycker passar dig bäst! Så testa vad som funkar för just DIG, det är DU i fokus och det är DIN personliga utveckling! Hoppas detta hjälper/ stöttar någon/ några och tusen tack för all respons.

Sharing is Caring

Likes

Comments

Individuell hälsa, KBT, Utmattning, Utveckla dig själv
Lektion 2: nu ska du börja dela upp (= förenkla) i minus och plusaktiviteter, detta för att få en överblick över balansen i ens vardag. "Balansen som påverkar hur du mår".

Genom att göra detta ger du dig själv möjligheten till förändring

Förenklingen och uppdelningen innebär att DU kommer att börja titta på livets små byggstenar = enskilda delar av ditt liv och din vardag. Detta görs för att kunna försöka ändra på dem; steg för steg bildar sedan byggstenarna en större helhet = en helhet som förhoppningsvis kommer att göra dig mindre deprimerad. Minusaktiviteter Minusaktiviteter upplevs som jobbiga att utföra och styrs av ett undvikande av bestraffning eller negativa konsekvenser. Minusaktiviteter känns oftast "tvingande" att utföra. Ett exempel är att ta hand om disken. Tar du inte hand om disken så kommer den ju bara stå kvar där, kanske börja lukta illa, kanske kommer växa sig till ett större berg, bli en "störsmoment" etc. Du är "tvungen" att ta hand om det för att slippa störa dig på de eller slippa att det ska börja lukta illa. Minusaktiviteter kommer man alltså inte undan, de är en del av livet också, MEN då är det viktigt att balansera upp vågen med Plusaktiviteter! Plusaktiviteter Plusaktiviteter är aktiviteter som DU verkligen tycker om att göra, vilka styrs av att vi får positiva konsekvenser av att utföra dem. Aktiviteter som vi skulle vilja göra oavsett om någon annan förväntade sig det eller inte. Dessa aktiviteter leder till känslor av glädje, njutning och/eller tillfredsställande = det vill säga positiva känslor.  Övning Fyll i de aktiviteter som du redan vet att du kommer att göra de nästkommande 7 dagarna och titta på balansen mellan plus- och minusaktiviteterna. Denna övning kommer hjälpa dig få en överblick över din balans mellan aktiviteterna. Du har nu påbörjat en aktivitetsplan. Syftet med aktivitetsplanen: en hjälp i arbetet med att få ökad kontroll på ditt mående genom dina aktiviteter. Planen används för att få överblick och för att kunna planera.

Första åtgärden mot ett bättre mående är att börja balansera vågen genom att göra fler plusaktiviteter.

"När vi gör för få aktiviteter som vi upplever som positiva så känner vi oss deprimerade. OCH när vi känner oss deprimerade så känner vi inte för att göra aktiviteter som tidigare varit en källa till glädje för oss." Skriv en lista över dina plusaktiviteter  Det är viktigt att DU skriver en lista över DINA plusaktiviteter, för att kunna planera in dem. Bara aktiviteter som ger positiv upplevelse; glädje, spänning, bekräftelse, något som väcker intresse. Både aktiviteter som gett positiva upplevelser tidigare samt sådana som du kanske aldrig har gjort men som du tror kommer ge dig positiva upplevelser. Under denna lista ska du inte skriva aktiviteter som du måste göra! Inga aktiviteter som hjälper dig att slippa något negativt eller som du "ändå måste göra". Inte aktiviteter som du vill få gjorda. Detta är alltså ingen "att göra lista". Du ska bara skriva aktiviteter som du kan göra för att må bättre, som ger positiva upplevelser och positiva känslor. Blanda aktiviteter som tar olika lång och kort tid och som kräver olika lite eller mycket förberedelser. "Stora som små". Detta gör dig mer flexibel vilket är viktigt!

Det är bara DU som kan veta vad som är plusaktivitet för DIG. Det är DINA känslor som styr och avgör.

Särskilt viktiga aktivitetsområden när du är deprimerad
  • Umgängen och möten Där man känner sig uppskattad, omtyckt, älskad, respekterad, förstådd och accepterad. Exempelvis att vara tillsammans med människor i en positiv gemenskap, att människor visar intresse för vad man sagt, att tänka på personer man tycker om, att vara med vänner, sjunga i kör, dansa etcetera.
  • Egna aktiviteter Får oss att känna oss behövda, viktiga, kapabla, kompetenta och oberoende. Exempelvis genom att driva ett projekt på sitt sätt, planera eller organisera någonting, göra ett jobb riktigt bra, driva en blogg på ditt sitt, lära sig något nytt etcetera.
  • Aktiviteter som är "naturligt stärkande" i sig själva exempelvis att skratta, vara avslappnad, äta god mat, tänka på något positivt som kommer hända i framtiden, se en vacker utsikt, ha det lugnt och skönt omkring sig, ha sex, få en god natts sömn etcetera. Naturliga = i stort sett alla människor upplever dessa som tillfredsställande, stärkande och/ eller njutbara - oavsett depression eller inte.
En bra planering ökar sannolikheten att plusaktiviteterna blir av och är speciellt bra när trycket från minusaktiviteter är högt. "De krav vi ställer på oss själva stämmer inte alltid överens med vad som förväntas av oss. Vi gör helt enkelt oftast för mycket." Exempelvis hushållssysslor; Försök dela upp och/ eller hjälpas åt med hushållssysslorna. Det är inte meningen att DU ensam ska ta hand om alla måsten - alla minusaktiviteter. För varje aktivitet på din lista över plusaktiviteter kan det finnas omständigheter som ökar chansen till att DU faktiskt utför dem. Exempelvis plats, tid på dygnet, aktivitet ensam eller i sällskap, veckodag, tillgång till utrustning,möjlighet till att ta sig till och från aktiviteten, årstid etcetera.
  • Fundera på vilka delar/ förhållanden i situationen som DU tror ökar sannolikheten för att du ska utföra aktiviteten.
  • Fundera på vad DU kan förbereda innan DU ska genomföra aktiviteten.
  • Fundera på hur DU ska komma ihåg att genomföra aktiviteten.
Var helst så exakt som möjligt med tider när du planerar, detta för att få en ännu tydligare överblick och för att öka chansen till att du verkligen planerar och inte bara slösar idéer om vad du vill göra. Om det är svårt att komma igång
  • För deprimerad just nu för att verkligen försöka? Ta små steg och öka dina plusaktiviteter såpas mycket att du orkar. Ett litet steg framåt kan öka energin och motivationen. Tillåt dig att glädjas och vara stolt över de små framstegen. "Små framsteg är stora framsteg när man är deprimerad!"
  • Om du känner rädsla för att försöka på grund av att du kanske misslyckas? Vilket kan leda till att du känner mer hopplöshet? Var ödmjuk inför dig själv och dina ansträngningar. Ett litet steg är ett framsteg. Om du inte försöker får du aldrig veta hur det hade gått om du gett det en chans.
Maximera chansen att lyckas genom att sätta rimliga och konkreta mål. Tillåt dig en belöning för den framgång, liten som stor, du når! Det är viktigare att verkligen genomföra mindre saker än att satsa på för stor ökning av aktiviteter och misslyckas.

"Var beredd på tillfälliga motgångar och problem och lär dig av dessa, för att kunna förbättra din plan och göra den mer realistisk"

Detta är första steget mot att effektivt påverka din sinnesstämning. Det arbete du lägger ner här - stora som mindre steg - kommer ge utdelning i det långa loppet. Mina första 7 dagar och utvärdering av uppgiften och upplägget, samt hur jag anpassade den för att den skulle passa mig så bra som möjligt, kommer upp på bloggen imorgon.  

Likes

Comments

Bodystore, Maghälsa, Utmattning
Bättre sent än aldrig, dessa är produkterna jag beställde från Bodystore i försök till att bättra på min maghälsa utöver att tänka på att andas mer, stressa mindre, tugga maten bättre, minska tuggummikonsumtionen och äta mer mat som klassas som "bra mage mat".
Just nu kör Bodystore en kampanj där du får 20% på alla livsmedel på deras hemsida! Tryck här så kommer du direkt till livsmedelssidan. I kassan anger du sedan koden MAT20. 

  • Enzymer är proteiner som används vid varje funktion och kemisk process i vår kropp, bl.a till att spjälka maten, konvertera Omega-3 och reparera DNA.
    Brist på enzymer kan ge nedsatt matsmältning med gaser, svullen mage, trötthet efter måltid, diarré, förstoppning och dåligt näringsupptag.
    Cellensym: växtbaserat enzymtillskott som spjälkar protein, kolhydrater, fetter, fibrer och sockerarter när de tas i samband med måltid. Cellenzym kan hjälpa mot svullen mage, gaser och trötthet efter måltid.

  • Dopamin: en av de viktigaste signalsubstanserna i det centrala nervsystemet. Tyrosin (L-Tyrosin) är en aminosyra som är föregångare till Dopamin. Denna aminosyra kan förbättra fall av depression, minnet och ha en bättre sömngivande effekt. Dopamin ger energi, intelligens och hjälper med motivation och planering. Brist på Dopamin kan visa sig genom att du hetsäter sötsaker och överdriver koffeinintaget. En låg Dopaminnivå kan leda till trötthet, viktuppgång och ge svårigheter med att finna glädje i livet.

  • Kolin (Choline) är en slags B-vitamin som konverteras till acetylkolin. Kolin är essentiellt för att bilda Myelin vilket omger många neuronmembran. Kolin är ett bra fett som skyddar kroppen från elektriska impulser som går genom kroppen varje dag. Kost som innehåller Kolin är oftast fettrika = vilka oftast väljs bort av människor när de vill gå ner i vikt. Acetylkolin gör att du har klarhet i tankar och är kreativ.
    Brist på Kolin  får du koncentrationssvårigheter och minnesförlust. Du längtar efter fet mat. En kost med för mycket fett (kolin), kan hämma kroppens naturliga mekanism för att producera acetylkolin.


För att läsa mer om vad diverse innehåller så klicka på namnen på produkterna; Mega B-komplex, Cellenzym, StressBalans, L-Tyrosin och Choline.

Likes

Comments

KBT, Min resa, Tacksamhetsdagbok, Utveckla dig själv
Det där med att ta tag i saker och få saker gjorda - både saker som man faktiskt vill ta tag i och kanske tycker är roliga, och "nödvändiga"/lite tråkigare saker - spelar ingen roll, att "ha" symtomet initiativlös är inte nå "roligt" alls. Speciellt inte när det är helt tvärtemot med hur jag brukade vara innan jag "blev" deprimerad. Initiativsvårigheter för min del tycker jag inte försvårat att planera saker något märkvärdigt.

Däremot har jag svårt att komma igång med vad som planerats och att fullfölja det som planerats vilket oftast handlar om planer som jag har med vänner. Vilket såhär i efterhand har resulterat i att min skoltid på universitetet blev att jag oftare ställde in och gömde mig i min 29,5kvm studentlägenhet istället för att umgås och bevara mina vänner... Vissa visste om det och andra inte, vissa hade förståelse andra inte. Vissa orkade stå ut länge än andra.

Men alla små steg räknas och idag har jag äntligen fått tummen ur att beställa patroner! Vad jag då även finner på NordicInk är att de dessutom säljer bland annat trådlösa hörlurar, något som jag velat haft väldigt länge! Så det blev 2 flugor i en smäll! Skönt när det kommer sånna dagar som man får ta tag i saker som blivit skjutna på lite för länge... Men jag kämpar på och ger mig själv en stor applåd!

Vad för litet som stort steg gjorde du idag? Eller räckte det med att "bara" andas idag? Oavsett, ge dig själv en stor applåd och släng en extra tanke åt att vara tacksam för att du e du och kämpar på med stort som smått!

 

Likes

Comments

Min resa, Utmattning
Det är inte många som vet att jag från mitten av juli och 1,5 månad framöver var sjukskriven 25%. Anledningen var att likadana symtom som uppkom förra året innan det small in i väggen och som jag bortsåg, åter knackade på. Vad jag tror det berodde på var att jag började komma på plats. Jag hade ju trots allt gjort en hel del förändringar under bara några månader - jag tog en examen i januari, gjorde om en praktik under februari, var med om en lägenhetsbrand, flyttade till en ny stad i mars och i samband med det blev sambo och skaffade katt tillsammans, började nytt jobb och ny yrkeskarriär - började då i Maj känna av lite men knatade på då vi åkte på utlandsresa 1 vecka i Maj så jag fick lite återhämtning (dock med halsfluss catshing!), och 1 vecka semester i Juni som jag spenderade hemma hos föräldrarna. Och sist så köpte jag och min sambo en lägenhet tillsammans som vi flyttade in i i början av  Juli vilket gjorde att jag lyckades slappna av desto mer, de blev mer utrymme, en början på ett hem som vi skulle skapa till vårat, en plats som jag skulle få må bra i. Kan lite likna det med när man slappnar av när man är iväg på semester eller till och med så kan det räcka med att slappna av inför helgen - så kan man råka på att bli dålig. "Dålig" är väll en rejäl underdrift för min del och för min "situation", men för att likna med något. Som grädde på moset så vart de ju allt dravel med KBT och att jag fick det i Karlstad, men att jag inte fick det här i Örebro trots remiss x 2 från Karlstad, så det satte nog sitt i käpphjulet. Jag blev sjukskriven först i 4 veckor och läkaren frågade om 25% verkligen räckte. Jag ville testa detta först, helst skulle jag ju velat vara frisk och inte behöva sjukskrivas men det är vad jag skulle rekommenderat en vän - så jag rekommenderade min vän Sofia alltså mig själv det till slut. Visst är det konstigt att det är mycket lättare att säga till en arbetskamrat eller vän att den ska stanna hemma, ta hand om sig, inte tänka på andra/"att du förstör för jobbet/någon" etc. men när det kommer till sig själv så hamnar man ändå i detta tankesätt? Iallafall så jobbade jag 75% i 2 veckor, sedan gick jag på semester i 2 veckor och förlängde sjukskrivningen i 2 veckor. Så 5:e veckan som 25% sjukskriven skulle jag jobba min sista vecka på kirurgen, men då magen hade krånglat som tusan hela semestern och magsmärtorna eskalerat så fick jag istället sjukanmäla mig hela veckan. Under min semester hade jag börjat söka för magen och fått träffa läkare och det fick jag åter göra denna vecka som jag inte klarade jobba, eller knappt klarade av att göra något pga. min mage... Den 6:e veckan som 25% sjukskriven började jag mitt nya jobb och förlängde därefter inte sjukskrivningen. Under 2,5 veckas arbete på nya jobbet så har det funkat ganska så bra ur "utmattningssyndroms syn". Idag har jag jobbat 100% i 1,5 vecka. Och idag fick jag åter en rejäl "påbackning" av utmattningssyndromet. Jag skulle för första gången från att bara gått bredvid och tittat på ortopedjouren helt plötsligt utan genomgång av rutiner, papper och hur man tog emot en akut sökande pat. ta över själv med en sjuksköterska vid sidan av till hjälp. Hon trodde nog att jag hade fått någon form av genomgång, dock borde hon märkt av det när jag inte kunde rutiner, vilka papper som ska skrivas och skickas vart och hur jag skulle göra med patienterna, men nej. Jag märkte av hur låg min "stresstålighet" är och det som patienter förklarade vad de kom in för gick rätt igenom huvudet och jag kunde inte komma ihåg.. Allt det som sjuksköterskan förklarade gick rakt igenom huvudet. Allt jag såg var läppar som rörde sig och "babbel". Och det är ej kul... Under lunch frågade jag sjuksköterskan om hon kunde ta över och om jag kunde få gå bredvid istället medan hon förklarade eftersom jag inte fått vidare förklarat eller undervisat för mig. Jag förklarade anledningen och att jag varit sjukskriven under sommaren. Personalen tyckte det var bra att jag berättade och hade inte märkt av att jag inte uppfattat information utan att jag gjort bra ifrån mig. Och sjuksköterskan sa; "men vi har ju knappt haft några patienter? Vi har ju haft det lugnt"..... Jo ja tack för den... Tyvärr så räckte det för mig, för min del. Denna mening fick jag säga ett par gånger då hon inte kunde förstå att jag tyckte det hade varit "jobbigt". Jobbigt är inte hur lite eller hur många patienter som kommer, jobbigt för mig blir all information, all prat, allt nytt. Jobbigt för mig är att jag har koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter, sömnsvårigheter som gör att jag behöver ta sömntablett för att kunna sova under arbetsdagar med biverkan att jag kan/är oftast trött under dagen, jobbigt för mig att jag inte är stresstålig och att det är något som jag behöver bygga upp på nytt... Tänk er ha utmattningssyndrom som inte många vet var det är men mestadels inte har förståelse för. För lite för en "vanlig frisk människa", kan vara för mycket för en "sjuk människa"...

"Var snäll. Du vet inte vad för strid personen bredvid dig krigar för."

Likes

Comments